Människor tillbringar stor del av sina liv med att arbeta, därmed är det viktigt med en god arbetsmiljö. I takt med teknisk utveckling och globalisering, sker förändringar på arbetsmarknaden. Många arbetsmiljöstudier har utförts, som påvisat samband mellan ohälsa och ogynnsam arbetsmiljö. Det finns vissa branscher och arbetsplatser där det ofta förekommer ogynnsam arbetsmiljö. Dessa definieras ofta av att arbetskraven är höga, samtidigt som möjligheterna till kontroll över det egna arbetet är lågt, vilket kan skapa negativ stress som kan vara bidragande faktor till hälsoproblem. En rapport från Arbetsmiljöverket om arbetsmiljön på 112 callcenter i Sverige, påvisade omfattande förekomst av ogynnsam arbetsmiljö. Studien utgick från en krav-kontroll-stödmodell med fokus på upplevda krav, egenkontroll och stöd i arbetet. Stor andel av arbetsplatserna visade förekomst av starkt styrt och bundet arbete, att arbetstagarna hade hög arbetsbelastning och låg beslutsfattning, vilket konstaterades vara vanligt inom arbetet på svenska callcenter.   Syftet med denna studie var att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön för säsongsanställda på ett callcenter i Sverige. Uppsatsen avsåg att undersöka hur respondenterna upplevde ohälsa respektive arbetsglädje i sin jobbsituation, samt om och hur arbetets krav, resurser och anställningsform påverkar dessa faktorer. Studien genomfördes för att urskilja om en kvalitativ ansats, kunde komplettera den tidigare kvantitativa forskningen inom callcenter. Resultaten visade att respondenterna upplevde arbetskraven som höga, och de var tvungna att ta in mycket ny information kontinuerligt under anställningens gång. De höga arbetskraven i form av att utföra arbetet utan misstag och under tidspress, med rädsla för negativa konsekvenser, är en form av negativ stress. De höga arbetskraven skulle på längre sikt kunna leda till allvarligare former av ohälsa. Den upplevda arbetsglädjen var hög, och kan ses som starkt relaterad till den sociala gemenskapen som fanns både på och utanför arbetsplatsen. Trivsel, gemenskap och att uppleva sig ha roligt på arbetsplatsen var grunden för arbetsglädjen. Samtliga respondenter, med undantag för en, önskade fortsatt anställning inom callcentret, efter säsongsanställningens slut. Några av respondenterna angav sig känna stress inför det kommande avslutet av anställningen, vilket kan kopplas till att anställningsformen skapade negativ stress, vilket kan leda till allvarligare former av ohälsa. Det fanns dock inget som tydde på att anställningsformen haft någon påverkan över respondenternas upplevda arbetsglädje.

Det har skett många förändringar på svensk arbetsmarknad under de senaste åren och debatten kring ohälsa och sjukskrivning har varit omfattande. Det finns många faktorer som påverkar denna debatt och många företag inser att det är viktigt att ha en frisk personal och ett fungerande hälsoarbetande. Posten utgör ett intressant exempel, där man på grund av hög sjukfrånvaro arbetat explicit med hälsoarbete. Mitt syfte med denna studie är att öka förståelsen av hur Posten arbetar som ett hälsoföretag, hur detta händelseförlopp förlöper och hur det upplevs bland de anställda på Posten samt på vilket sätt denna process verkar på de olika nivåerna i organisationen. För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna tillämpades kvalitativ metod där kvalitativa tematiska intervjuer genomfördes med åtta respondenter på Posten som arbetar på chefsnivå, mellanchefsnivå och medarbetarnivå. Intervjudata analyserades utifrån KASAM (Känsla av sammanhang) och Karasek och Theorells krav- och kontrollmodell. Respondenterna anser att hälsoarbetet har förändrats under de senaste åren, några åt det positiva hållet och några till det negativa hållet. Studiens resultat kan dock inte påvisa om förändringarna i hälsoarbetet de facto har lett till minskad sjukfrånvaro på Posten. Posten arbetar med KASAM, men min slutsats är att man skulle kunna arbeta mer med att de anställda känner sig delaktiga i sitt arbete och att de får vara med och påverka sina arbetsuppgifter för att få en starkare känsla av sammanhang. Många medarbetare på Posten upplever att de har höga arbetskrav i kombination med låg kontroll i arbetet, vilket kan medföra en negativ stress och höga fysiska och psykologiska anspänningar.

Stressrelaterade besvär och andra former av psykisk ohälsa orsakade av arbetet, är ett omdiskuterat och väl undersökt samhällsfenomen som ökat de senaste åren i Sverige. Några av de vanligaste stressrelaterade besvären är utmattning och trötthet. Forskning har visat att det existerar könsskillnader i upplevelse av stress och att olika typer av arbeten genererar olika stressnivåer hos individer. Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om stress och utmattning inom arbetslivet, med särskilt fokus på skillnader mellan män och kvinnor. Krav- och kontrollmodellen lyfts fram för att förklara sambandet mellan krav och kontroll i arbetet, vilket ger en förståelse för hur graden av kontroll de anställda har påverkar effekterna av de psykiska krav som den anställde utsätts för. Även Arlie Hochschilds teori om The Second Shift presenteras, för att beskriva hur män och kvinnor på olika sätt utsätts för krav och kontroll i hemmet. Teorierna lyfts fram för att de kan bidra till en förståelse för eventuella könsskillnader i arbetsrelaterad stress och utmattning. En kvantitativ metod har använts för undersökningen av uppsatsens syfte. Det empiriska materialet som används grundar sig på en enkätstudie från 2005, som är hämtad från International Social Survey Programme. Motiveringen till att detta material används som underlag i denna studie är att det kan bidra till en förståelse för respondenternas upplevelse av stress och utmattning, samt för att kunna jämföra skillnader mellan män och kvinnor i dessa avseenden. Resultatet av undersökningen visade att det i vissa fall existerar skillnader mellan män och kvinnor gällande upplevelse av stress och utmattning. Detta resultat visade sig vid undersökningen av alla respondenter som arbetar och av alla heltidsarbetande respondenter som arbetar med människor. Dock visade resultatet att det inte fanns några signifikanta könsskillnader gällande upplevelse av stress, vid undersökningen av alla heltidsarbetande respondenter och de heltidsarbetande respondenter som inte arbetar med människor. Detta tyder på att vidare forskning bör fortsätta undersöka könsskillnader gällande stress och utmattning, eftersom resultatet kan tolkas som att det i nuläget inte går att dra generaliserande slutsatser i detta avseende.

Det finns personer som går till jobbet varje dag och alltid är vid god hälsa, även när deras arbete är krävande. Detta fenomen kan beskrivas som långtidsfriskhet. Syftet med denna kvalitaitva studie var att undersöka vad socialarbetare upplevde påverkade deras långtidsfriskhet. Vi har gjort intervjuer med åtta socialarbetare angående vilka friskfaktorer som hade störst påverkan på deras hälsa. Det empiriska materialet har sammanställts i tre kategorier, vilka är individen, organisationen och fritiden. Vi har också fört ett resonemang kring sjuknärvarons betydelse för långtidsfriskhet. Materialet har analyserats utifrån förljande teorier: Känsla av sammanhang (KASAM), krav- och kontrollmodellen, organisation och byråkrati, socialt stöd samt coping.

<p>Det finns personer som går till jobbet varje dag och alltid är vid god hälsa, även när deras arbete är krävande. Detta fenomen kan beskrivas som långtidsfriskhet. Syftet med denna kvalitaitva studie var att undersöka vad socialarbetare upplevde påverkade deras långtidsfriskhet. Vi har gjort intervjuer med åtta socialarbetare angående vilka friskfaktorer som hade störst påverkan på deras hälsa. Det empiriska materialet har sammanställts i tre kategorier, vilka är individen, organisationen och fritiden. Vi har också fört ett resonemang kring sjuknärvarons betydelse för långtidsfriskhet. Materialet har analyserats utifrån förljande teorier: Känsla av sammanhang (KASAM), krav- och kontrollmodellen, organisation och byråkrati, socialt stöd samt coping.</p>

Studiens problemformulering bygger på studie- och yrkesvägledaryrkets avsaknad avformella strukturer gällande utformning av tjänsten samt uppdrags- och arbetsbeskrivning.Problemformuleringen synliggör även skillnaderna mellan formella strukturer och praxisinom vägledningsuppdraget. Studien har genom semistrukturerade intervjuer i kombinationmed vinjetter undersökt hur studie- och yrkesvägledare upplever den organisatoriska ochsociala arbetsmiljön inom vägledaryrket. Totalt har sju studie- och yrkesvägledareinformerats som arbetar på grund- och gymnasieskolor i Sverige. Studien avsåginledningsvis att även intervjua rektorer, vilket dessvärre inte blev fallet då enbart en rektorhar intervjuats. Syftet med studien är att förstå hur dessa aspekter av arbetsmiljö kan stå irelation till det vägledande uppdraget. Institutionell teori samt krav- och kontrollmodellenanvänds för att presentera, analysera och tolka den insamlade empirin. Analysen vilarprimärt på den normativa och kulturellt-kognitiva pelaren för att synliggöra handlingar,värderingar och roller som framkommit i det insamlade materialet. Dessutom användsbegreppet särkoppling i ett försök att förklara och bättre förstå glappet som uppstår mellanstyrdokument och det vardagliga arbetet inom yrket. Studiens resultat är kortfattat attförståelsen för yrket brister. Ett exempel på den bristande förståelsen är att studie- ochyrkesvägledarna upplever att övrig personal på skolan inte förstår vad arbetet med studieoch yrkesvägledning som hela skolans ansvar ska vara samt hur ansvarsfördelningen ska seut. Detta genererar problematik gällande implementering av generell vägledning, stress iarbetet samt tillgång till utmaningar i tillgången på direktiv och styrning. Resultatet ochanalysen presenteras i fyra huvudsakliga teman. Dessa är 1) Aktivt arbete ellerhögstressarbete, 2) Tjänstens varierande utformning, 3) Betydelsen av socialt stöd ochsamarbete och 4) Frihet under ansvar.

Denna studie undersöker två företag inom samma snabbmatskedja, av ungefär samma storlek, personalmängd, och ålders- och könsfördelning. Syftet med studien är att avgöra om Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är en faktor som påverkar medarbetarnas upplevda hälsa. Tre frågeställningar ställs: "Hur fungerar det Systematiska arbetsmiljöarbetet på respektive företag?" "Hur upplever medarbetarna arbetsmiljön?" och "Hur upplever medarbetarna sin hälsa?". Genom att besvara och diskutera dessa försöker vi uppfylla studiens syfte. Empirin består av två strukturerade intervjuer, med respektive restaurangchef, för att kunna avgöra och utläsa skillnader i företagens arbete med SAM. Parallellt med detta genomförs också en enkätstudie, riktad till medarbetarna, där dessa får skatta sin arbetsmiljö och sin egen upplevda fysiska och psykiska hälsa. Av resultatet av de två strukturerade intervjuerna framgår att det ena företaget, som vi valt att kalla Företag A, fäster stor vikt vid SAM, medan det andra företaget, som vi kallar Företag B, ej bedriver SAM i någon större utsträckning. Enkätstudien som genomförs bland medarbetarna visar att medarbetarna på Företag A upplever arbetsmiljön som mer tillfredsställande än medarbetarna på Företag B, och medarbetarna på Företag A skattar även sin fysiska och psykiska hälsa som bättre än de på Företag B. En enkel komparativ metod säger oss då att Företag A bedriver SAM i större utsträckning än Företag B, och Företag A har även medarbetare med en bättre upplevd fysisk och psykisk hälsa. I diskussionen förklaras våra slutsatser med Karaseks teorier om krav/kontroll såväl som Hertzbergs tvåfaktorsteori om hygien- och motivationsfaktorer i arbetet. Slutsatserna av studien är att SAM troligtvis är en faktor som påverkar medarbetarnas upplevda hälsa och att medarbetare som arbetar med SAM har en bättre upplevd hälsa än de som inte gör det. Vi menar således att ett väl utfört SAM resulterar i ökad upplevd hälsa hos medarbetarna.

Då en av oss har egna erfarenheter av vilka upplevelser en digital medarbetare kan medföra, väcktes nyfikenheten att utforska området djupare. Vår intention var att få en djupare förståelse för hur digitala medarbetare eventuellt kan påverka arbetsgruppers relationer. Syftet med studien var att utforska om de anställda upplever att den sociala interaktionen förändrats i samband med införandet av en digital medarbetare eller om de tror att det kommer förändras när de får sin digitala medarbetare. I studien använde vi oss av kvalitativa intervjuer med ett fenomenologiskt samt hermeneutiskt förhållningssätt, vilket kort innebär att våra sinnen är öppna för det som uppdagas samt synliggörs. Tio intervjuer genomfördes med respondenter från tre olika branscher i fyra olika företag där sju av dem hade en digital medarbetare och tre av dem inväntade en. De som deltog var fem kvinnor samt fem män i åldrarna 28 till 55 år.   Grunden till vår undersökning bygger på teorier som främst behandlar känslan för ett sammanhang (KASAM), social interaktion, socialt stöd samt utifrån ett sociotekniskt perspektiv. Med dessa teorier ville vi öka vår förståelse för vad det är som kan bidra till att relationen mellan människa-människa samt människa-robot på arbetet känns meningsfullt. Resultatet från intervjuerna med koppling till teorierna visar att respondenterna i nuläget inte upplever så stora förändringar i relationerna. Samtidigt har vi utifrån deras beskrivning gjort tolkningen att det i praktiken skett en liten ändring i kontakten mellan kollegorna. Detta är inget vi utifrån analysen bedömer vara av negativ karaktär i nuläget.  Det är dock värt att vara medveten om det då digitala medarbetare säkerligen kommer bli fler i anställdas vardag framöver.

Den allt mer digitaliserade arbetsmarknaden medför att flexibiliteten hos medarbetarna blir ett faktum. Arbete kan ske var som helst, när som helst, vilket ställer höga krav på medarbetare då tillgängligheten samtidigt ökar. Gränser mellan arbete och privat tid luckras upp och det blir allt svårare att bibehålla en sund balans mellan livssfärerna. Studien syftar till att undersöka hur kommunalt anställda medarbetare inom Human Resources upplever användningen av sin arbetsmejl under och utanför arbetstid. De frågeställningar studien har för avsikt att besvara är hur medarbetarna upplever mejlen som arbetsverktyg, hur medarbetarna påverkas psykosocialt av förekomsten av arbetsmejl samt hur de upplever gränsdragningen mellan arbetstid och privat tid. De teorier som studien vilar på är krav- och kontrollmodellen samt gränslöst arbete. För att söka svar på studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer med fem HR-medarbetare genomförts. De framkomna resultaten har sedan tolkats och analyserats utifrån en hermeneutisk ansats, där det framkommer att medarbetarna upplever mejlen som en begränsande faktor i sin arbetsdag på grund av förekomsten av otillräcklig information vid ärenden och arbetsuppgifter. Medarbetarna uppger enhälligt att en överbelamrad inkorg skapar en känsla av förlorad kontroll vilket resulterar i ökat stresspåslag. Även förväntningar på tillgänglighet och återkoppling kan uppfattas som något lamslående. Det förekommer skilda meningar om var gränsen mellan arbete och privat tid ska dras. Några medarbetare ser det som en fördel att låta sfärerna inkräkta på varandra då det medför en ökad känsla av egenkontroll genom att möjliggöra mejlkorrespondens på den privata tiden medan andra anser att en otydlig åtskillnad av sfärerna avsevärt medför negativa konsekvenser för den egna hälsan. / The increasing digitalisation of the labour market resulting in a flexibility among employees become a fact. Work can be executed anywhere at any time which sets higher demands on the employees since there is an increase in accessibility. The boundaries between work and personal life disintegrates and obtaining a healthy balance between the spheres gets more difficult to obtain. This study aims to examine how municipal employees in Human Resources perceive the use of work mail during and outside of work hours. The formulates questions regards how employees experience mail as a work instrument, the psychosocial effects work mail bring the employees as well as how they experience the demarcation between work and personal life. The study relies on the demand-control model as well as the borderless work. In order to answer the purpose of the study and the formulated questions, qualitative interviews have been carried out with five participants from the municipal HR-department. The results were subsequently interpreted and analysed by a hermeneutic approach. It appeared that the employees experience their mail as a limiting element in their workday due to the occurrence of the inadequate information provided in assignments and various errands. The employees unanimously state that a cluttered inbox generate in a loss of control and result in an increased level of stress, present expectations of accessibility and feedback can be experienced as paralysing. There are different opinions about whether the boundary between work and private time should be applied. Some employees see it as an advantage to let the spheres encroach on each other as it leads to an increased sense of self-control by enabling correspondence on the private time while others consider that an unclear separation of the spheres strictly entails negative consequences for their own health.

Syftet med studien är att undersöka vilka stressfaktorer som upplevs av handläggare på Försäkringskassan samt vilka resurser de skulle önska för att minska den upplevda stressnivån. De formulerade frågeställningarna lyder; Vad upplevs stressande på arbetsplatsen hos handläggarna, Vilka faktorer påverkar handläggarnas upplevelser samt Vilka resurser skulle de önska för att kunna minska stressen? Studiens empiri bygger på en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex stycken respondenter. Den teoretiska referensramen består av Krav- &amp; Kontrollmodellen samt Känsla av Sammanhang. Studien utgår från tidigare forskning i området: Försäkringskassan, stress och arbetsplatslärande.Resultatet visar att de faktorer som handläggarna upplever stressande dels är att bli avbrutna i sitt arbete och därmed behöva omstrukturera sina arbetsuppgifter. En annan faktor är att de upplever ett bristande stöd från arbetsgivarnas håll och från medarbetare med specialistkompetens. Därtill upplevs en avsaknad av resurser i form av mer personal och mer tid i förhållande till mängden arbetsuppgifter, vilket skapar en känsla av otillräcklighet. Resultatet visar även att handläggarna önskar kompetensutveckling i och med att omorganisationen har bidragit till ökade krav.Vidare kan konstateras att de önskade resurserna hos handläggarna på Försäkringskassan är ett mer tillgängligt stöd och utökad kompetens, vilket i sin tur skulle kunna leda till en ökad känsla av kontroll. Vad som också har lyfts fram som ett behov är tydligare direktiv från cheferna i hur handläggarna ska prioritera, strukturera samt planera sitt arbete. / The purpose of the study is to investigate the stress factors experienced by administrators at an Swedish insurance agency, and what resources they would need to reduce the perceived level of stress. The formulated questions reads; What is perceived stressful at the workplace among employees, What factors influence employees experiences and What resources would they need in order to reduce their stress? The empirical data is based on a qualitative study using semi-structured interviews with six people at the Social Insurance Agency in the Stockholm area. The theoretical framework consists of Demand- &amp; control model and Sense of Coherence. The study is based on previous research in the field of Social Insurance, stress and workplace learning. We intend to examine what employees perceive stressful at work and the resources they see necessary to reduce the perceived stress and thus cope with their daily work better. The result shows that the factors the employees experiencing stressful is to be interrupted during their work and therefore have to restructure their tasks. Another factor is that they experience a lack of support in form of social support from the employer and from colleagues with specialist skills. In addition, in terms of resources such as more staff and more time, creating a sense of inadequacy. What the result shows is that the employees want more time to develop their skills, since the reorganization has contributed to increase the demands. Furthermore, it can be stated that the employees wished to have a more accessible support and enhanced skills from their employer, which could lead to an increased sense of control. What also have been requested is clearer directives from the employer in how to prioritize, organize and plan their work.