Syftet med den här studien är att genom en empirisk undersökning besvara frågeställningarna; Hur upplever muslimska gymnasieelever att deras levnadsvillkor påverkas av att leva i två olika kulturer? Och hur påverkas de muslimska gymnasieelevernas identitetsutveckling av att leva i Sverige som svenska muslimer? Den ena foten står i en kultur som ungdomarna försöker anpassa sig till, det vill säga den svenska kulturen, medan den andra foten står i en kultur som ungdomarnas föräldrar kan relatera alla sina erfarenheter till. Det borde vara självklart att en ungdom har samma kulturella hemmahörighet som sina föräldrar, men för de här ungdomarna känns deras föräldrars kultur främmande. Genom en kvalitativ intervjuform har 16 stycken gymnasielever besvarat sex stycken frågor som handlar om identitetsutveckling och levnadsvillkor.  Ungdomarna går på olika gymnasieskolor i Gästrikland och många av tonåringarna visar på en stor komplexitet i sina svar. Det som de här ungdomarna har gemensamt är inte i första hand islam, utan den svenska kulturen. Det finns en mängd olika tolkningar av islam eftersom de muslimer som lever i Sverige inte är en homogen grupp. Det bidrar till att de muslimer som bor i det svenska samhället kan tillhöra olika former och inriktningar av en och samma religion. Med hjälp av Meads teori kunde jag förklara de rådande premisserna som de muslimska gymnasieeleverna står inför när de ska fundera över vilka de är? Resultatet gav indikationen om att både identitetsutvecklingen och levnadsvillkoren påverkas av att de befinner sig i den svenska kulturen i skolan och inom den muslimska kulturen utanför skolan. Den främsta orsaken visade sig stämma överens med Meads teori. Det är framförallt språket som är en bidragande faktor till att de muslimska gymnasieeleverna anser att de inte blir förstådda överallt. Inom den tidigare forskningen finns det gedigna empiriska undersökningar om muslimska ungdomars förutsättningar inom den svenska skolan. Det som skiljer min undersökning från Erika Lagerströms och Jonas Otterbecks studier är att min undersökning inte är ihopkopplad med några skolämnen eller läroplaner. Utan jag fann en stor relevans att försöka få ett annat resultat genom att allmänt studera de muslimska gymnasieelevernas identitetsutveckling och levnadvillkor. Några av de ungdomar som har deltagit i den här studien känner en kluvenhet kring sin etniska bakgrund, sin egen religiösa uppfattning och vad som förväntas av dem både från hemmet och ifrån skolan. Eleverna tenderar att hamna i en egen uppfattning kring sin identitet som hamnar i en egen kategori där varken skolans eller familjens värderingar stämmer överrens med de muslimska ungdomarnas. Identitetsutvecklingen påverkas negativt av en oförstående omgivning då inte ungdomarna upplever att de kan få utvecklas och bli förstådda utifrån vilka de är.

Detta examensarbete har utförts hos Swedtrac Trafik AB som är ett dotterbolag till Swedtrac AB. Swedtrac Trafik AB har trafikutövartillstånd och erbjuder utbildningar inom alla trafiksäkerhetsrelaterade delar av järnvägsverksamheten. Företaget har också verksamhet som löser kundernas transportbehov. Swedtrac Trafik AB baserar sin verksamhetsutveckling på processer vilket innebär att en processorienterad verksamhetsstyrning behövs för att klara dagens allt intensivare konkurrens på en global marknad. Därför är en initial processmall nödvändig. Syftet med detta examensarbete är att kartlägga nuvarande processer och göra en processmall/ett flödesschema från kundbeställning till slutprodukt samt ge en klar bild över var i processerna det finns möjlighet till effektivisering. Detta arbete är en studie av företagets processer med utvald processkartläggningsmetod. I metoden ingår studiebesök, telefon- grupp- och personlig intervju. Resultatet från dessa sammanställningar ger en djupare insyn i den nuvarande processen. Vid processkart-läggningen utgår arbetet från två vinklar: den ena är en ”as-is” process (swim lane chart) som utifrån beskrivningar från avdelningarnas intervjuer har ritats upp ett flöde över nuläget. Den andra är en ”to-be” process där problem som hittas i nulägesflödet har getts förslag på åtgärder. Processkarläggningen bygger på en SS-modell(sjustegsmodell). Varje steg bidrar till processmallen och har sitt eget syfte, mål och ett centralt värde för processkartläggningen. Resultatet består av två processmallar samt förbättringsförslag för nuläget och för framtiden. Förbättringsförslagen baseras på en processanalys av ”as-is” och ”to-be” processen. Processmallarna konstrueras med hjälp av modelleringsspråket ”BPMN”. Genom att jämföra de två processerna kan problem och förbättringsmöjligheter identifieras. När onödiga aktiviteter eliminerats och icke värdeskapande aktiviteter ändrats till värdeskapande, leder det till en minskning av administrativa kostnader samt att processens förmåga och effektiviteter förbättras. Detta innebär att processen kommer att utvecklas till en mer värdeskapande process.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka och få en förståelse för på vilka sätt konsultchefer från olika bemanningsföretag säkerställer kundernas krav på kompetens och egenskaper i sina rekryteringsprocesser. Vidare har också undersökts vad de anser om tillförlitligheten i de urvalsmetoder de använder. För att uppnå studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex konsultchefer verksamma på olika bemanningsföretag. Resultatet visade att samtliga respondenter utgår från kravspecifikationen i rekryteringsprocessen, enligt modellen för kompetensbaserad rekrytering. Vidare visar resultatet att kunderna inte alltid lägger ner önskvärd tid på att utforma kravspecifikationen. Sammantaget med det faktum att de inte alltid själva definierar kompetensbegreppen för den kandidat de eftersöker, riskerar att minska rekryteringens träffsäkerhet då konsultchefens subjektiva tolkning av ett begrepp inte nödvändigtvis går i linje med kundens. Oavsett medvetenhet om forskningsresultat gällande olika HR praktikers validitet, använder konsultcheferna urvalsmetoder med hög validitet. Således visar resultatet att den diskrepans som enligt många forskare finns mellan forskning och praktik snarare beror på fundamentalt olika referensramar än att använda sig av urvalsmetoder med låg validitet.

Bakgrund: Lek är något som barn har gjort i alla tider och lek anses vara någonting somär positivt. Leken bidrar till barns välbefinnande och det bidrar tillen utveckling hos barnen. Vi som pedagoger i förskola och i förskoleklassmöter barn i deras lek varje dag och det är viktigt att leken får stort utrymmei verksamheterna. I bakgrunden redogörs litteratur och aktuellforskning som handlar om barns lek och låtsaslek.Syfte: Syftet med vår undersökning är att få en uppfattning om pedagogernas synpå vad som är av betydelse för barns lek och barnens syn på sin lek.Metod: Detta är en kvalitativ studie där intervju har använts som metod. Dethar gjorts intervjuer med tolv barn och sju pedagoger i olika förskoloroch förskoleklasser.Resultat: Vårt resultat visar att pedagoger och barn i studien har samma uppfattningarom lek och de olika lekarna. Pedagogerna menar att det är viktigt att delta ileken, att miljön bör vara inspirerande och att leken har stor betydelseför barnens utveckling.

<p>Syftet med studien är att beskriva om och i så fall hur individer med ADHD stigmatiseras (stämplas). Vi</p><p>kommer att undersöka om det finns någon påverkan i individens sociala relationer och hur denna påverkan kan</p><p>kommer till uttryck. Vår studie använder sig av tre teman; stigmatisering (stämplingen), sociala relationer och</p><p>arbete. I den tidigare forskning visar vi hur olika grupper av individer stigmatiseras i samhället. Studien</p><p>använder sig av Goffmans teorier om stigmatisering. Vi har även tittat närmre på Howard S. Becker han talar</p><p>istället om stämpling och etikettering, vi gjorde ett val mellan dessa två teoretiker och valde Goffman.</p><p>Goffmans stigmatiseringsteori passar vår studie bra när det gäller vårt syfte och frågeställningar. Vi använder</p><p>oss utav en hermeneutisk utgångspunkt. Hermeneutiken är ett verktyg som hjälper forskarna att förstå och lyfta</p><p>fram individers olika upplevelser. Vår empiri består av nio intervjuer; varav åtta av dem har diagnosen ADHD</p><p>och är i åldern 19-38 och den nionde är en hjälpare från arbetsförmedlingen. Hjälparen arbetar med individer</p><p>som har funktionshindret ADHD. I vår slutdiskussion kan vi tolka det så att våra respondenter uttrycker att de</p><p>har upplevt stigma av något slag. De tolkningar som vi har gjort genom de svar som respondenten har lämnat</p><p>till oss ligger till grund för en ny förståelse när det gäller vuxna individer med ADHD. När vi tolkar och tar</p><p>fram det existentiella i frågan om sociala relationer tolkar vi att detta innebär svårigheter för dessa individer</p><p>med funktionshindret ADHD. För att vi ska kunna lyfta fram det personliga i varje svar krävs det att forskarna</p><p>är öppna och lyhörda så att inget går förlorat. När vi gör vår tolkning när det gäller den sociala sfären samt på</p><p>arbetet möter vi individen på den nivån han/hon befinner sig på.</p>

<p>Mitt syfte är att, inom förskolan, undersöka vad pedagoger och barn tar med sig efter att ha läst en bok. Jag har valt att använda mig av sagor i olika genrer för att de ska kunna relatera till sagor av olika karaktär.</p><p>Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer i en fallstudie med en komparativ ansats där jag har valt att jämföra barn och pedagogers upplevelser av böcker. För pedagogerna använde jag mig av en gruppdiskussion medan barnens intervjuer var enskilda.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna anser att sagorna kan vara våldsamma men samtidigt en kunskapskälla. Berättelserna kan hjälpa barnen att bearbeta händelser och kan innebära att barnen identifierar sig med huvudpersonen. Det fanns både likheter och skillnader mellan pedagogernas och barnens svar.</p>

<p>Mitt syfte med studien har varit att få en inblick i hur en skola valt att arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Fokus ligger på hur arbetet går till samt att belysa arbetssättet ur olika perspektiv. Jag har valt att göra en kvalitativ studie för att få fram så relevant information som möjligt om arbetssättet. Jag har observerat och intervjuat personer som är involverade i arbetssättet och har på så vis kunnat bilda mig en uppfattning om vad de tycker om metoden som skolan förespråkar. Resultatet visar att alla berörda personer tycker att arbetssättet är bra. Genom ett medvetet förhållningssätt och strukturerade dagar har pedagogerna skapat ett gott inlärningsklimat som gett resultat i skolarbetet. Min slutsats är att arbetssättet verkar vara en bra lösning i arbetet med barn i behov av särskilt stöd.</p>

Mitt syfte med studien har varit att få en inblick i hur en skola valt att arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Fokus ligger på hur arbetet går till samt att belysa arbetssättet ur olika perspektiv. Jag har valt att göra en kvalitativ studie för att få fram så relevant information som möjligt om arbetssättet. Jag har observerat och intervjuat personer som är involverade i arbetssättet och har på så vis kunnat bilda mig en uppfattning om vad de tycker om metoden som skolan förespråkar. Resultatet visar att alla berörda personer tycker att arbetssättet är bra. Genom ett medvetet förhållningssätt och strukturerade dagar har pedagogerna skapat ett gott inlärningsklimat som gett resultat i skolarbetet. Min slutsats är att arbetssättet verkar vara en bra lösning i arbetet med barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med studien är att beskriva om och i så fall hur individer med ADHD stigmatiseras (stämplas). Vi kommer att undersöka om det finns någon påverkan i individens sociala relationer och hur denna påverkan kan kommer till uttryck. Vår studie använder sig av tre teman; stigmatisering (stämplingen), sociala relationer och arbete. I den tidigare forskning visar vi hur olika grupper av individer stigmatiseras i samhället. Studien använder sig av Goffmans teorier om stigmatisering. Vi har även tittat närmre på Howard S. Becker han talar istället om stämpling och etikettering, vi gjorde ett val mellan dessa två teoretiker och valde Goffman. Goffmans stigmatiseringsteori passar vår studie bra när det gäller vårt syfte och frågeställningar. Vi använder oss utav en hermeneutisk utgångspunkt. Hermeneutiken är ett verktyg som hjälper forskarna att förstå och lyfta fram individers olika upplevelser. Vår empiri består av nio intervjuer; varav åtta av dem har diagnosen ADHD och är i åldern 19-38 och den nionde är en hjälpare från arbetsförmedlingen. Hjälparen arbetar med individer som har funktionshindret ADHD. I vår slutdiskussion kan vi tolka det så att våra respondenter uttrycker att de har upplevt stigma av något slag. De tolkningar som vi har gjort genom de svar som respondenten har lämnat till oss ligger till grund för en ny förståelse när det gäller vuxna individer med ADHD. När vi tolkar och tar fram det existentiella i frågan om sociala relationer tolkar vi att detta innebär svårigheter för dessa individer med funktionshindret ADHD. För att vi ska kunna lyfta fram det personliga i varje svar krävs det att forskarna är öppna och lyhörda så att inget går förlorat. När vi gör vår tolkning när det gäller den sociala sfären samt på arbetet möter vi individen på den nivån han/hon befinner sig på.

Mitt syfte är att, inom förskolan, undersöka vad pedagoger och barn tar med sig efter att ha läst en bok. Jag har valt att använda mig av sagor i olika genrer för att de ska kunna relatera till sagor av olika karaktär. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer i en fallstudie med en komparativ ansats där jag har valt att jämföra barn och pedagogers upplevelser av böcker. För pedagogerna använde jag mig av en gruppdiskussion medan barnens intervjuer var enskilda. Resultatet visar att pedagogerna anser att sagorna kan vara våldsamma men samtidigt en kunskapskälla. Berättelserna kan hjälpa barnen att bearbeta händelser och kan innebära att barnen identifierar sig med huvudpersonen. Det fanns både likheter och skillnader mellan pedagogernas och barnens svar.