Vi ställer oss frågan hur visionen om en skola för alla ska uppnås med tanke på alla elevers olikheter. Syftet i denna studie är att studera tillfällen då lärarna eventuellt upplever inkludering svårt. Genom att studera lärares uppfattningar och deras tillvägagångssätt i mötet med alla elevers olika förutsättningar och behov och vilka tänkbara svårigheter som kan tillkomma, vill vi framhålla läraryrkets dilemma att möta alla elevers olika förutsättningar. Vi fann i våra delstudier att det finns svårigheter att inkludera alla elever i en sammanhållen undervisning med hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov. En följd av detta var valet att segregera och då med avsikt att skapa bättre förutsättningar för eleven att nå kunskapsmålen. Att få tiden att räcka till alla elever när några elever stör eller på annat vis kräver mer uppmärksamhet anses vara svårt inom en inkluderande undervisning. Lärarna anser att tiden är en nyckelfaktor för att skapa en skola för alla.

Projektet handlar om en ombyggnad av en befintlig lokal i Alby. Den nya lokalen ska innehålla all Cirkus Cirkörs verksamhet. Projektet handlar om att skapa en väl fungerande miljö för alla byggnadens användare såväl som för de boende i Alby. Projektet syftar till att göra kopplingen mellan Cirkus Cirkör och Alby starkare. “Where we do not reflect on Myth but truly live in it, there is no cleftbetween the actual reality of perception and the world of mythical fantasy.” -Ernst Cassirer, The Philosophy of Symbolic Forms Vår verklighet är uppbyggd av flera världar som överlappar varandra. Myter, sagor, digitala världar, oupptäckta världar. En annan värld än den verklighet de flesta av oss lever i är cirkusen som tycks lyda under helt andra naturlagar och fenomen än de vi är vana vid. Cirkusen är en värld där allt är möjligt! För att ta till vara på de olika världar som kolliderar på denna plats i Alby har jag velat skapa en byggnad som både förstärker de olika världarnas karraktärer, samtidigt som den låter dem mötas där det är lämpligt. Utanför byggnaden finns en park med kullar och växtlighet, en plats att mötas i leken. Parken som är i söderläge borde vara attraktiv för såväl lek som picknickplats.Platsen utanför fortsätter in i foajén som även den är en plats för alla. Denröda gummimattan från parken utanför bildar en backe upp till våning två och gräset övergår stegvis till betongplattor. Här finns ett café och plats att sitta. På en del av fasaden finns en klättervägg av glas där man kan klättra ikapp, inne och ute. På en annan del av fasaden visas ett skuggspel av rörelser från aktiviteterna inne i träningshallen.Träning kräver ljus och säkerhet och upptar större delen av byggnadens volym. Den stora salen bländar med kanalplasten effektivt av solen samtidigt som den berättar en historia för omvärlden. En del av fasaden ut mot parken går att öppna upp för att kunna använda uterummet som en del av träningshallen. Även väggen mot foajén är öppningsbar, med enklare föreställningar i åtanke. Föreställningens värld existerar på samma yta men under andra tider och förhållandenän träningens. Hela hallen går att mörklägga och publik kan placeras ute (med öppen fasad), i foajén och/eller på gradänger längs östra fasaden.Kontoren och mötesrummen på plan två riktar sig med glasväggar mot antingenträningshallen eller foajén. Umgängesytor är placerade så långt borta frånträningen som möjligt och vänder sig bortåt och utåt för att koppla bort träningoch kontorsarbete så mycket som möjligt. Längst in i byggnadens mitt ligger de meditativa rum som behövs för mental träning. Rummen vänder sig inåt medfönster mot himlens abstrakta yta. De meditativa rummen fungerar också som vilrum och rum för privata samtal.

Cirka 500000 människor bor i Sverige med diabetessjukdom varav 80–90% med diabetes typ 2. Diabetes typ 2 utvecklas långsamt och många människor lever med sjukdomen utan att veta om det. Orsaker till sjukdomen är både genetiska och livsstilsfaktorer som ohälsosamma kostvanor, inaktivitet, rökning med mera. Förutom specifika diabetessymtom som blodglukosrubbningar, synförsämring och diabetessår kan sjukdomen orsaka flera andra följdsjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och njursjukdomar. Sjuksköterskor kommer att möta patienter med diabetes typ 2 inom vilken instans än hen arbetar och då har hen en viktig roll att fylla för att stödja patienten i det nya sammanhanget. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelse av att leva med diabetes typ 2. Litteraturöversikten bygger på tio kvalitativa artiklar varav en artikel med blandade metoder bestående av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Dataanalysen utmynnade i två huvudteman och sex subteman. Resultatet visar att patienter med diabetes typ 2 drabbas av både kroppsliga begränsningar som exempelvis fysisk nedsatt förmåga, trötthet och energibrist, smärta, svullnad och vissa sexuella problem samt mentala och känslomässiga begränsningar som stress, oro, ångest och depression vilket leder till minskad livsglädje. Under diskussionen problematiseras och diskuteras utmärkande fynd från resultatet. Upplevelse av kroppen och hälsan förändras vid en sjukdom vilket kan orsaka lidande. Sjukdomslidandet kan påverka hela existensen och sätta negativa spår på livskvaliteten. Sjuksköterskan har viktiga uppgifter i förbättringen av patienternas hälsa och välbefinnande bland annat att främja hälsan genom att stödja patienterna införskaffa sig relevanta kunskaper samt besitta sig goda självhanteringsstrategier. En central insats är att delaktiggöra patienterna i den egna vården.

Elevernas ordförråd är viktigt för att bli delaktigt i samhället. Ett rikt ordförråd ger en person självförtroende i sociala samspel. En ny version av läroplanen har blivit aktuell från och med hösttermin 2023. Elevernas ordförråd har blivit en relevant diskussion de senaste åren eftersom barn inte läser lika mycket. Hur lärarna ska arbeta och i vilka sammanhang för att utveckla elevernas ordförråd beskrivs inte i läroplanen. Syfte med denna studie är att få kunskap om hur lärare i svenska i årskurs 1 arbetar didaktiskt för att stimulera elevers ordförrådsutveckling utifrån elevernas förutsättningar och uppväxtvillkor. De frågeställningar som användes i samband med att uppnå studien syfte är: Hur beskriver lärare att de arbetar med att stimulera elevers ordförrådsutveckling? Vilka specifika omständigheter beskriver lärare som centrala att ta hänsyn till när de arbetar med att utveckla elevernas ordförråd? På vilka sätt, beskriver lärarna, att de identifierade omständigheterna påverkar hur de utformar sin undervisning? Studien genomfördes genom att intervjua fem lärare i mellan Sverige. En kvalitativ metod användes för att få kunskap om hur lärarna arbetar med att utveckla elevernas ordförråd samt vilka omständigheter som lärarna anser påverka undervisningen. Resultatet visade att lärarna arbetade mycket med bildstöd och att de anpassade lektionerna utifrån elevgruppens förutsättningar. Lärarna uttryckte också att de ändrade materialet för att materialet ska ligga inom elevernas proximala utvecklingszonen. / <p>Svenska</p>

SAMMANFATTNINGI detta arbete jämför vi fyra olika lektioner där vi använder olika sätt att undervisa. Vi vill besvara frågorna när eleverna tycks känna lust och engagemang och när eleverna är mest/minst synbart aktiva. Vi vill även ta reda på om det finns någon, ur elevernas synvinkel upplevd skillnad mellan de olika undervisningssätten.För att kunna svara på studiens frågeställningar vilka är, när tycks eleverna känna lust och engagemang? När tycks eleverna vara mest/minst synbart aktiva? Och slutligen finns det någon, ur elevernas synvinkel, upplevd skillnad mellan de olika undervisningssätten? I så fall vilken?, har vi valt att göra en kvalitativ undersökning som byggs på fem lektioner (varav en av dessa var en s.k. diktering med eleverna). Lektionerna har vi själva planerat och genomfört med eleverna i en årskurs 1, delad i halvklass, utifrån begreppen traditionell, verbalspråkig undervisning och utvecklingsinriktad undervisning. Vidare har vi arbetat med dessa två grupper, med samma syfte och mål som utgångspunkt, men med olika sätt att undervisa. Lektionerna är dessutom inspelade med videokamera.Efter att ha gått igenom vårt material kunde vi konstatera att det är svårt att mäta om det finns någon tydlig skillnad mellan de olika sätten att undervisa efter endast fem lektioner. Däremot tycktes eleverna visa större lust och engagemang när vi undervisade med fler uttrycksformer. / ABSTRACTIn this study we are comparing four different lessons where we use various ways of teaching. We want to answer the questions when do the pupils seem to feel content and committed. And when are the pupils most/least visibly active. We also want to find out if there is, from the pupil’s points of view an experienced difference between the various ways of teaching.To be able to answer the questions we have chosen a so called qualitative method based on five lessons (one of these was a dictation). We have planned and carried out the lessons by ourselves with pupils in grade 1, divided in two groups, on the basis of the concepts of traditional, verbal teaching and a teaching with focus on development. Further we have worked with these two groups, with the same aim and goal as a starting point, but with different ways of teaching. The lessons are in addition recorded with a video camera.After going through our material we could establish the fact that it is hard to measure if there is a clear difference between the various ways of teaching after only five lessons. However, the pupils seemed to feel more content and committed when we added different sorts of expressions in our teaching.

I detta arbete har vi velat undersöka hur pedagoger arbetar och tänker kring krishantering i skola. Finns det krisgrupper och hur uttalat är det på skolorna? Vi har tagit reda på vem som har ansvaret när en krissituation inträffar och hur arbetet är organiserat.Vi har också undersökt vilka olika uttrycksformer det finns att ta hjälp av i bearbetningsfasen. Vårt mål med detta arbete är att öka kunskapen om krisarbetet i skolor. Vi har intervjuat 3 st pedagoger och rektorn på en skola för att försöka få svar på våra frågor. Vi har valt att oss av en kvalitativ metod, eftersom vårt syfte riktar in sig på hur endast en skola fungerar vid en krissituation. Vi anser att vi fick ut mycket användbart material från intervjuerna. Den lästa litteraturen har gett oss kunskap, lett oss fram till vår problemformulering samt gett oss stöd i vårt arbete med resultat och analys av empirin. Resultatet vi fick fram var att det fanns också en stor kunskap inom området och den utvalda skolan var väl förberedd med krisplaner i krissituationer av olika omfattning. En del av resultatet blev att den krislåda som krisgruppen har satt ihop används vid både stora och små händelser.

Denna studie fokuserar på anpassningen av svenskundervisningen för en mångfald av elever och utforskar utmaningar och strategier för att främja en inkluderande lärandemiljö. Trots ökad medvetenhet om differentierad undervisning, kvarstår utmaningar i att anpassa svenskundervisningen för elever med olika behov och förutsättningar Syftet med studien är att belysa hur pedagogers förhållningssätt och arbetssätt kan främja en gynnsam lärandemiljö för att stödja en mångfald av elever. En systematisk litteratursökning genomfördes för att sammanställa och analysera vetenskapliga artiklar relaterade till ämnet. Inkluderade artiklar granskades noggrant för att extrahera relevant information. Studien baseras på en analys av forskningsartiklar och litteratur som behandlar ämnet: anpassning av svenskundervisningen för elever med olika behov och förutsättningar. Resultaten visar på utmaningar såsom attityder och föreställningar, åtskilda planeringar, bristande anpassningar och otillräckliga resurser som kan påverka anpassningen av svenskundervisningen för en mångfald av elever. Genom att identifiera och förstå samsyn och samråd, hur undervisningen kan varieras och hur anpassningar tillämpas, kan lärare arbeta mot att skapa en mer inkluderande och effektiv lärandemiljö för alla elever.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Under kursen Estetiskt lärande har en ständig frågeställning varit: Hur kan man arbeta med estetiska ämnen och samtidigt kombinera dem med ett annat?</p><p>Jag har gjort ett examensarbete i två delar, den första är en litteraturstudie där olika författares teorier om drama och amatörteater tas upp. Den andra är en undersökning av amatörteatrars bevarade material från Folkrörelsernas arkiv.</p><p>Mina frågor i arbetet är:</p><p>1. Till vilken nytta har elever och lärare i drama om kunskap i amatörteaterhistoria?</p><p>2. Hur skulle man kunna arbeta med fakta från amatörteaterföreningar i dramaundervisningen i skolan?</p><p>3. Vilken typ av regler/stadgar följer amatörteaterföreningar?</p><p>Jag har funnit att drama och historia mycket väl kan och bör användas tillsammans. Historia ger ämnet bakgrund och kan hjälpa elever att förstå ämnet. Historia är en del i alla ämnen i skolan mer eller mindre uttalat men av någon anledning har ämnet drama förbisetts. Detta trots att det står i LPO-94 att ”Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till en annan”. ”I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv.”</p><p>Min undersökning har lett till tron att man kan arbeta med fakta från amatörteaterföreningar i skolan. Man kan ha lektioner som är uppbyggda på liknande stadgar. Amatörteatrar har en mer avslappnad miljö och bidrar till deltagarnas utveckling som individer och ger dem bättre självförtroende.</p><p>Under 1960-70-talet var några av dagens mest respekterade dramateoretiker i sin karriär, Brian Way och Dorothy Heathcote. De hade båda olika syn på drama och teater, då Heathcote såg en ständig underliggande mening i allt som görs hade Way ett objektsperspektiv.</p> / <p>Abstract</p><p>During the course Estetiskt lärande we’ve been discussing how one can mix the subject drama with an ordinary subject like history.</p><p>My paper is divided into two parts. The first one is a study of different literature that speaks of drama both as a subject and amateur theatre that I’ve come to believe has a better form of working. My questions in this paper are:</p><p>1) What use does students and teachers in drama have of amateur theatre?</p><p>2) How could one work with facts from amateur theatre in school drama?</p><p>3) What kind of rules does apply for amateur theatre?</p><p>My research has led me to the conclusion that drama and history should bee used together in school. In the guide over school (LPO-94) it says:” Education and upbringing in a deeper sense is a question about transferring and developing a cultural inheritance – values, traditions, language, and knowledge from one generation to another”. “In all tutoring it’s important to have overlooking perspective”.</p><p>My research has also led me to believe that it is better for the students to work in a way more similar to amateur theatre. By using material from archives they could apply them to their own lectures. Amateur theatre has a more relaxed environment then in school, and the students may build a better self esteem.</p><p>During the 1960-70s some of today’s most respected drama speakers were in the beginning of their careers. Brian Way and Dorothy Heathcote. They had different ways of looking at drama as a subject, Heathcote always searched for an underlying sense about everything while Way saw things from an objects perspective.</p>

Arbete på kandidatnivå som behandlar 3D skanning vid olika vinklar och de resultat de ger vid olika avstånd.

Syftet med denna uppsats är att få fram hur elever upplever och definierar stress, vad som bidrar till stress enligt eleverna själva samt hur eleverna hanterar sin stress. Vidare är det intressant att jämföra och se om elevers upplevelser kring stress stämmer överens med den redan existerande forskningen. Metoden som används i uppsatsen är en kvalitativ metod och som utgår utifrån kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna erbjuder möjligheter att fånga upp infomanternas upplevelsers kring stress, vilket i sin tur leder till att en jämförelse med den redan existerande forskningen kan göras. I uppsatsens tidigare forskning och teoridel används relevant litteratur som berör stress, olika definitioner av stress, stressorer, positiv och negativ stress, åtgärder för att motverka stress samt stresshantering. Det som kommer fram i uppsatsen är att informanterna har flera och breda definitioner av stress. Faktorer som bidrar till att informanterna känner sig stressade är enligt resultatet främst skola, tid och krångliga relationer.  Resultat visar att informanterna väljer att hantera sin stress främst genom att planera bättre, avkoppling och fysisk aktivitet. Informanternas svar visar på generella likheter med den redan existerande forskningen dock stämmer inte deras upplevelser inte fullt överens med den redan existerande forskningen.