Det råder kompetens- och erfarenhetsbrist hos undersköterskor, vårdbiträden och enhetschefer inom äldreomsorgen. Därför var syftet med denna studie att genom en enkätundersökning kartlägga vilka faktorer som är viktiga för att den kommunala äldreomsorgen ska kunna behålla dessa yrkesgrupper,och inte förlora den erfarenhet och kompetens som finns i organisationerna. Enkätens respondenter är undersköterskor, vårdbiträden och enhetschefer inom äldreomsorgen i Umeå kommun. Enkätfrågorna berörde bland annat arbetsmiljö, sociala relationer, arbetsbelastning och möjligheter att kunna påverka sin arbetssituation. Tidigare forskning visar att arbetsmiljön inom äldreomsorgen är ansträngd och behöver åtgärdas för att tillgodose medarbetarnas hälsa och upprätta en patientsäker vård. Resultatet belyser att den nuvarande arbetssituationen upplevs ansträngd i och med att respondenterna upplever hög arbetsbelastning och många funderar på att säga upp sig. Kompetensen inom äldreomsorgen i Umeåkommun upplevs vara relativt god, men mer åtgärder behöver sättas in för att tillgodose den stora efterfrågan på kompetens nu och i framtiden. För att behålla erfaren omvårdnadspersonal behöver äldreomsorgen prioritera bra relationer och stöd av kollegor, meningsfullt arbete och passande arbetstider. För att behålla erfarna enhetschefer behöver de prioritera hög lön, meningsfullt arbete, eget ansvar samt bra relationer och stöd av kollegor.

Introduktion: Studier visar att sjuksköterskans kompetens och närvaro i omvårdnaden, tillsammans med ett fungerande teamarbete är viktiga faktorer för omvårdnadens kvalitet. Trots vetskapen om detta distanserar sig sjuksköterskan och rollen som att vara den som systematiskt leder, fördelar och samordnar vårdarbetet i teamet är diffus och oklar. Syfte: Syftet med studien var att belysa undersköterskans perspektiv på sjuksköterskan i omvårdnaden av äldre personer med demenssjukdom. Metod: Tolv semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med inspiration av Graneheim och Lundman med grund från Krippendorff. Intervjuerna ägde rum på särskilt boende (SÄBO). Resultat: Det framkom i resultatet att sjuksköterskan kan fylla en viktig funktion genom att vara den som ger råd, stöd och fattar beslut om omvårdnadsåtgärder. Samtidigt visade det sig att synen på sjuksköterskan som omvårdnadsledare snarare var att hon eller han möjligen var en i teamet och att det egentligen var undersköterskorna själva som ledde, fördelade och samordnade vårdarbetet. Kliniska slutsatser: Båda författarna har genom detta arbete fått en ökad kunskap om vikten av en närvarande sjuksköterska i omvårdnaden av personer med demenssjukdom och en ökad förståelse för undersköterskorna. Det finns ett behov av att tydliggöra omvårdnaden på särskilt boende, stärka teamarbetet och få hela vård- och omsorgsorganisationen att förstå vikten av ökad kvalitet på den vård som erbjuds. / Introduction: Studies show that the registered nurse’s expertise and presence in health care, along with a functioning team work, play a major role in the outcome of nursing quality. Despite knowing this, the registered nurse distances him/herself and therefore the role as the one who systematically leads, distributes and coordinates the care work within the team is diffuse and unclear. Aim: The purpose of this study was to elucidate the nurse assistants’ perspective on the registered nurse in the care for elderly people with dementia. Method: Twelve semi-structured interviews were conducted inspired by Graneheim and Lundmann´s method of content analysis on the basis of Krippendorff. The interviews were conducted in special housing for elderly people with dementia. Result: The results show that the registered nurse can provide an important function by being the one who gives advice, supports, and makes decisions on patient care. At the same time, the results also show that the perception of nurse care managers was that he or she is possibly part of the team but that it is actually the nurse assistants themselves who lead, distribute and coordinates the nursing care. Conclusion: Both authors have through this work received a greater knowledge of the importance that the registered nurse is present in the care of people with dementia living in special accommodation for elderly and an increased understanding of the nurse assistants. There is a need to clarify the care, to strength the team work and get the whole health and social care organization to understand the importance of enhancing the quality of the care they offer.

Patients with substance use disorder account for 20,000 annual admissions in Swedish inpatient care. The majority of patients with substance use disorder are treated within the framework of the Health and Medical Services Act. This patient group exhibits high mortality rates and an elevated risk of suicide. Discontinuation of care despite advice from healthcare professionals is described as a complicating factor in the care of this patient group. Previous studies has illustrated how the therapeutic encounter between patients and nursing staff can influence the patient's experience of care. This patient group utilizes a significant amount of healthcare resources, and the experiences of nursing staff in caring for patients with substance use disorder can provide a better understanding of factors influencing nursing care.   Aim: The aim of this literature study is to examine how personnel in somatic healthcare perceive the care of patients with substance use disorder.   Method: The study was conducted as a qualitative descriptive literature review with an inductive approach. Fifteen scientific articles with a qualitative approach were included and analyzed in the literature review.   Results: The literature study comprised four categories: care environment and culture, therapeutic alliance, person-centered care, negative experiences, and stigma.   Conclusion: Nursing staff encounter challenges in the care environment and culture, as well as negative experiences and stigma. Positive factors also emerge, such as the importance of building therapeutic alliances, the desire to do good, and the significance of person-centered care. The prerequisites for good nursing care and person-centered care, along with the value of prioritizing resources to develop a conducive care environment for both nursing staff and patients, provide better conditions for recovery for patients with substance use disorder and a sustainable work environment for nursing staff. This can enhance the provision of person-centered care.

Bakgrund: Vid bedömning av sjuka barns allmäntillstånd visar tidigare forskning att enbart vitalparametrar, så som puls och andningsfrekvens, är en låg indikator för att upptäcka försämring. Pediatric Early Warning Score (PEWS) är en skala baserad på vitalparametrar tillsammans med fysiologiska faktorer, så som andningsmönster och kapillär återfyllnad, för att tidigt upptäcka försämring i det sjuka barnets allmäntillstånd. Syfte: Beskriva omvårdnadspersonals upplevelser av att använda PEWS som hjälpmedel i omvårdnaden av sjuka barn. Metod: En interventionsstudie med semistrukturerade fokusgruppsintervjuer som bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Omvårdnadspersonalen upplevde PEWS som ett mångfacetterat hjälpmedel i bedömningen av det sjuka barnets allmäntillstånd. Det bidrog till kommunicerbarhet där kommunikationen blev förenklad, tydligare och fördjupad i teamarbetet. Det förändrade arbetssättet som uppstod, i och med implementeringen, ledde till viss osäkerhet då det var ett nytt verktyg att arbeta med. Samtidigt beskrev omvårdnadspersonalen en ökad noggrannhet i bedömningen och i förlängningen omvårdnaden av barnet. Omvårdnadspersonalen upplevde en säkerhet utifrån att objektiviteten ökade och struktur och stabilitet skapades i omvårdnaden. En trygghet uppstod då verktyget fungerade som en stöttepelare i bedömningen och i förlängningen omvårdnaden av barnen. Slutsats: Trots att omvårdnadspersonalen uttryckte en viss osäkerhet i det nya verktyget beskrev de en upplevelse av att PEWS gav dem ett förenklat och gemensamt språk, objektiva referensramar och strategier som skapar säkerhet i omvårdnadspersonalens dagliga arbete. / Background: In assessing general condition of sick children, previous research shows that only vital parameters, such as pulse and respiratory rate, are a low indicator of detecting deterioration. Pediatric Early Warning Score (PEWS) is a scale based on vital parameters along with physiological factors, such as breathing pattern and capillary refill, to detect early deterioration in the general condition of the sick child. Aim: Describe nursing staff experiences using PEWS as an assistance in nursing sick children. Method: An intervention study with semi-structured focus group interviews that were processed through qualitative content analysis with inductive approach. Result: It contributed to communicability where communication was simplified, clearer and deeper in team work. The change of work that occurred during the implementation led to some uncertainty as it was a new tool to work with. At the same time nursing staff described increased accuracy in the assessment and, in the long run, the nursing of the child. Care staff experienced a certainty from the fact that objectivity increased and structure and stability were created in the nursing. A security arose when the tool acts as a pillar in their assessment, and in the long run, in the nursing of the children. Conclusion: Although the nursing staff expressed some uncertainty in the new tool, they described an experience that PEWS gave the nursing staff a simplified and mutual language, objective references and strategies that create safety in the daily nursing.

Bakgrund: En demenssjukdom är sjukliga förändringar i hjärnan som påverkar minnes- och tankeförmågor och ger en påverkan på personens förmåga att klara det normala dagliga livets aktiviteter. Genom personcentrerad omvårdnad kan personen med demenssjukdom bibehålla ett gott liv och ha så gott välbefinnande som möjligt. Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens upplevelse av att vårda enligt personcentrerad omvårdnad inom demensvård. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats och induktiv analys användes. Resultat: Vid analysen identifierades två kategorier; personen i centrum och hinder i utförandet. Att anpassa vården efter de behov personen med demenssjukdom har samt att utbildning inom det specifika området är nödvändigt var två av huvudfynden. Även ett antal hinder som kunde uppstå i omvårdnaden belystes av omvårdnadspersonalen, så som bristande kommunikation, tidsbrist samt ifrågasättande anhöriga. Slutsats: Det krävs både mer forskning och utbildning om personcentrerad omvårdnad inom demensvården för att omvårdnadspersonal ska kunna utföra personcentrerad omvårdnad på ett adekvat sätt inom demensvården. / Title: Person centered care in dementia care from a personnel perspective – a literature review. Background: Dementia is described as pathological changes in the brain that affects abilities of memory and thinking, and gives an impact on the person’s ability to cope with normal activities of daily life. The person with dementia can through person centered care maintain a life as good as possible and a good wellbeing. Aim: To describe the nursing staff’s experiences of caring according to person centered care in dementia care.  Method: The study is a literature review with a qualitative approach which was inductively analyzed. Results: During the analysis process two categories were identified; the person in focus and obstacles in the implementation. Two of the main findings were to individualize the care and that education within the specific area is necessary. A number of obstacles that could occur were identified by the staff, such as lack of communication, time and questioning relatives. Conclusion: Both research and education about person centered care in dementia care is required to be able to implement person centered care in an adequate manner.

Bakgrund: I Sverige finns det cirka 130 000 – 150 000 personer som lever med en demenssjukdom. Demenssjukdomen påverkar personens kognitiva förmågor som påverkar det vardagliga livet. Sjukdomen leder till att personen får ett större vård- och omsorgsbehov som endast kan tillgodoses på ett särskilt boende med omvårdnadspersonal dygnet runt där sjuksköterskan har en handledande roll. Omvårdnadspersonalens uppgifter innefattar att ge personen med demenssjukdom en personcentrerad vård och ett så aktivt och meningsfullt liv som möjligt.  Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenhet av aktiviteter samt deras uppfattning av behovet av aktiviteter för personer med demenssjukdom i särskilt boende.  Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie. Informanterna var de omvårdnadspersonal som arbetat längst på de avdelningar där studien genomfördes. Svaren på frågorna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analys av intervjuerna resulterade i fyra kategorier: ”Aktiviteter utifrån behov”, ”Att göra personen delaktig”, ”Individanpassade aktiviteter” och ”Att se till aktivitetsmöjligheterna”. Informanterna beskriver att planering av aktiviteter är viktigt, både kortsiktig och långsiktig men att kunskap kring prioritering är bristfällig.    Slutsats: Vilka aktiviteter som används för personer med demenssjukdom och i vilken utsträckning aktiviteterna blir utförda beror på omvårdnadspersonalens kunskap, intresse, tid, personaltillgänglighet, väder och årstid samt den demenssjukes dagsform. / Background: In Sweden, there are about 130,000 - 150,000 people living with a dementia disease. Dementia affects the person's cognitive abilities that affect everyday life. The disease causes the person to have a greater need for care and care, which can only be accommodated in a special accommodation with nursing staff around the clock where the nurse has a guiding role. The care staff's tasks include giving the person with dementia a person-centered care and as an active and meaningful life as possible. Aim: To describe the nursing staff's experience of activities and their perception of activities  their perception of the activity for people with dementia in special housing.  Methods: The study is a qualitative interview study. The informants were the nursing staff who worked the longest in the municipality's various departments on special housing for people with dementia. The answers to the questions were analyzed using qualitative content analysis. Results: Analysis of the interviews resulted in four categories: "Activities based on needs", "Making the person involved", "Individual adapted activities" and "Looking at the opportunities for activities". The informants describe that planning of activities is important, both short-term and long-term, but that knowledge about prioritization is inadequate. Conclusion: What activities are used for people with dementia and to what extent the activities are performed depends on the nursing staff's knowledge, interest, time, staff availability, weather and season and the condition of the person with dementia.

Bakgrund: Att ha kontakt med närstående till personer med demenssjukdom ingår i omvårdnadspersonalens dagliga arbete. Det finns i forskning beskrivet hur närstående upplever sin situation och i riktlinjer beskrivs vikten av att kommunicera med närstående utifrån ett personcentrerat förhållningssätt.  Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att kommunicera med närstående till personer med demenssjukdom.  Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer med undersköterskor anställda på särskilt boende anpassat för personer med demenssjukdom. Resultat: I studien identifierades fyra huvudkategorier och tolv underkategorier. Huvudkategorierna var: strävan efter att vara professionell, relationen mellan omvårdnadspersonal och närstående, bemötande av närståendes behov och behov av teamsamverkan. Slutsats: Ett professionellt förhållningssätt och ett gott bemötande är några av de viktigaste förmågorna som omvårdnadspersonalen innehar. Att förekomma och ta initiativ till kontakt även om det inte finns någon egentlig anledning skapar trygga och välmående närstående. En närvarande sjuksköterska och ett väl sammansvetsat multiprofessionellt team ökar kvaliteten på omvårdnaden av personer med demenssjukdom. / Background: Contact with relatives to people with dementia is included in the daily work of the nursing staff. In research, it is described how relatives experience their situation and guidelines describe the importance of communicating with relatives based on a personcentered approach. Aim: To describe the nursing staff's experiences of communicating with relatives to people with dementia. Method: Qualitative interview study with inductive approach. Eight semi-structured interviews with nursing staff employed on nursing-home specially adapted for people with dementia. Result: The study identified four main categories and twelve subcategories. The main categories were: the pursuit of being professional, the relationship between nursing staff, addressing the needs of relatives and relatives and the need for team collaboration.  Conclusion: A professional approach and good treatment is one of the most important abilities that nursing staff possess. To occur and initiate contact even if there is no real reason creates safe and prosperous relatives. A present nurse and a well-knit multi-professional team increase the quality of care for people with dementia.

Bakgrund: Att få en demenssjukdom innebär att olika färdigheter och funktioner försämras allt eftersom. Det är också vanligt att personer med demenssjukdom drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) någon gång under sjukdomens förlopp. De varierande symtomen kan vara svåra för vårdpersonal att möta. Genom att ha kunskap om sjukdomen samt ha god moral och etik ökar chanserna till ett gott bemötande och en god personcentrerad omvårdnad.   Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens upplevelser av bemötande av personer med demenssjukdom.   Metod: En kvalitativ studiedesign valdes och intervjumaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Datainsamlingen utgjordes av fyra semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med omvårdnadspersonal från två olika kommuner i Sverige.   Resultat: I resultatet framkom fem kategorier och 10 subkategorier. Det handlar om att möta personen bakom demenssjukdomen, att bevara personens värdighet, att kunskap har betydelse, att sträva åt samma håll samt känslan av otillräcklighet.   Slutsats: Studien har bekräftat syftet enligt författarna. Vårdarna är måna om att ha ett bra bemötande och göra gott för den demenssjuke. Det finns många faktorer som påverkar, vissa som främjar och andra som hindrar dem från att alltid ha ett gott bemötande. Kunskap, personalkontinuitet och tillräckligt med tid är grundläggande faktorer för att vårdarna ska kunna arbeta personcentrerat. / Background: Getting a dementia disorder means that different skills and functions are impaired. It is also common for people with dementia to suffer from behavioral and psychological symptoms (BPSD) sometime during the course of disease. The varying symptoms can be difficult for healthcare professionals to face. By having knowledge of the disease as well as having good morals and ethics, the chances of good treatment and a good person-centered nursing increase.   Aim:  To describe the nursing staff´s experiences of treating people with dementia.   Method: A qualitative study design was chosen and the interview material was analyzed according to qualitative content analysis. The data collection consisted of four semi-structured focus group interviews with nursing staff from two different municipalities in Sweden.   Result: The result showed five categories and 10 subcategories. It is about meeting the person behind the dementia disease, preserving the person's dignity, knowing that knowledge is important, striving for the same direction and the feeling of inadequacy.   Conclusion: The study has confirmed the purpose of the authors. The caregivers are keen to have a good treatment and want to do good for the persons with dementia. There are many factors that influence, some that promote and others that prevent them from always having a good response. Knowledge, staff continuity and sufficient time are fundamental factors to the caregivers so they can be able to work with person-centered care.

<p>Syftet med denna studie är att utifrån Karaseks och Theorells krav- kontroll och stödmodell undersöka vilken form av psykosocialt arbete som kontaktmannaskapet i särskilda boenden utgör för omvårdnadspersonalen. Ytterligare ett syfte är att undersöka om handledning har någon inverkan på hur omvårdnadspersonalen skattat krav, kontroll och socialt stöd i samband med kontaktmannaskapet. Undersökningen har genomförts med kvantitativ metod i form av enkätfrågor, ställda till omvårdnadspersonal som arbetar som kontaktmän i särskilda boenden.</p><p>Totalt har 61 kontaktmän från tre särskilda boenden i Stockholmsområdet deltagit i undersökningen, och av dem har 54 kontaktmän svarat på enkätens samtliga 30 frågor. Studien visar att den psykosociala arbetsformen för kontaktmannaskapet i undersökningsenheterna skattades vara ett lågstressarbete, vilket innebär att kraven ansågs vara låga och kontrollen hög. Handledningen har inte visats ha någon större inverkan på hur omvårdnadspersonalen skattade krav, kontroll och socialt stöd i samband med kontaktmannaskapet. Kontaktmannaskapet i äldreomsorgen har i tidigare studier visat sig vara vagt och otydligt utformat. Detta har inte bekräftats i denna studie då kontaktmannaskapet för de tre undersökningsenheterna övervägande uppfattades vara klart och tydligt formulerat.</p>

<p><em><p>I Sverige finns minst 150 000 personer med demens och cirka 20 000 personer insjuknar årligen. Bemötandet av en demenssjuk person har visat sig vara helt avgörande för hur mycket den demenssjuke klarar av och en nära positiv relation mellan demenssjuka och vårdare kan få den sjuke att fungera bättre. Syftet med studien var att belysa vad omvårdnadspersonal på kommunala gruppboenden upplevde som förutsättningar och hinder för att skapa bra bemötande av demenssjuka. Data samlades in via intervjuer och bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. De kategorier som framkom var: <em>Medvetenhet</em> <em>om kroppsspråkets betydelse</em> <em>för</em> k<em>ommunikation, Viljan till gott samarbete och flexibelt arbetssätt, Stabil personalgrupp, Inställd på den andres behov, Känsla av otillräcklighet </em>och <em>Resursbrist. </em>Resultatet visade att det som verkade underlättande för bemötandet var framförallt personalens egenskaper såsom att använda sitt kroppsspråk, vara klar och tydlig vid kommunikation. Ett bra samarbete i personalgruppen och liten personalomsättning, att personalen försökte finna den röda tråden och leva sig in i den sjukes verklighet. Faktorer som verkade hindrande var framförallt organisatoriska, såsom att personaltätheten minskade och att ett mindre antal personal skulle vårda allt sjukare människor men även att personalen inte alltid kunde hjälpa den sjuke ur oro och ångest.</p></em></p><p> </p><p> </p>