Background: Good oral health is fundamental to general health and well-being. Being in a dependent situation can result in lack of managing your own self-care which can lead to impaired oral health. Patients seem to be quite satisfied with their oral health but the assessment tool ROAG (Revised oral assessment guide) shows the opposite: that the oral standard is more inferior than the patients estimate. To ensure patients need of care, it is important to problematize and discuss oral health in the daily nursing care. Health personnel face dependent people in all kinds of health care. Registered nurses have the responsibility for nursing care and a role in leading the health personnel staff. Aim: The aim of this study is to describe health personnel's experience of working with oral health. Method: A literature-based study was performed with the analysis of seven qualitative articles. Results: The result consists of two main themes and six subthemes. The first main theme describes conditions to provide oral health. The second main theme describe barriers to provide oral health. The subthemes of the first main theme describe knowledge and earlier experiences. The subthemes of the second main theme describe the different barriers; insufficient knowledge, lack of time and resources, lack of support and routines, intrusion on someone's private sphere. These themes describe the health personnel's experience, working with oral health. Conclusion: The result shows that the health personnel need continuous education, clear routines and satisfactory resources. The oral cavity is seen as something private and it is easy to violate the patient's integrity.

Ett växande problem inom sjukvården idag är hot och våld riktat mot omvårdnadspersonal och omvårdnadspersonal som arbetar inom demenssjukvård på särskilda boenden tillhör en av de verksamheter som i störst utsträckning drabbas. I denna studie har omvårdnadspersonalens erfarenheter av metoder som förväntas kunna förebygga eller hantera hot och våld vid vårdande av människor som drabbats av en demenssjukdom studerats. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där genom sökning i Cinahl och Medline åtta stycken artiklar av god kvalitét togs fram varav fem av kvalitativ ansats respektive tre av kvantitativ ansats. Resultatet visade att personcentrerad vård är något alla är eniga om är ett bra sätt att förebygga hot och våld. Risken är högre vid patientnära vård, felaktigt bemötande och bristande kommunikation. Frustration kopplat till konsekvenserna av demenssjukdomens förlopp miljörelaterade faktorer kan vara orsaker till en förhöjd risk. Att omvårdnadspersonalen känner till dessa är till fördel för att kunna anpassa och strukturera arbetet. Delade meningar råder kring användandet av lugnande vid behovsmedicinering samt fysiska restriktioner, tvångsåtgärder och isolering vid en hotfull eller våldsam situation. Avledning genom kommunikation och distraktion genom miljöombyte är metoder som kan förhindra ett eskalerande förlopp. Reflektion kollegor emellan, reflektion med chefer och ledning samt avvikelserapportering är indirekta åtgärder som kan leda till förbättring genom exempelvis utbildning och strukturella förändringar. Anledningen till problemet kan grunda sig i att personcentrerad vård i mindre utsträckning tycks kunna utövas till följ av tidsbrist, nedskärningar, brist på specifik utbildning samt organisatoriska faktorer.

Bakgrund: Miljöanpassning för personer med demenssjukdom kan innefatta både den fysiska miljön inomhus och utomhus, men också den psykosociala miljön som skapas i de olika fysiska rummen. Personer med demenssjukdom kan uppleva både fysiska och psykiska symtom på ohälsa och genom förändringar i miljön på ett särskilt boende kan omvårdnadspersonalen öka känslan av välmående hos personer som är sjuka i demens. Syfte: Att undersöka omvårdnadspersonalens erfarenhet av miljöanpassning för demenssjuka på särskilt boende. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats som började i en frågeställning som låg till grund för sökorden. De funna artiklarna granskades och analyserades vilket resulterade i en sammanställning med ett huvudtema; personcentrerad vård, och fyra underkategorier, person, omvårdnadspersonal, miljö och hälsa. Resultat: Resultatet visar att miljöanpassning är en viktig del av att kunna ge en personcentrerad omvårdnad av personer med demenssjukdom. En anpassad miljö kan ge vinster som ökad meningsfullhet och samhörighet i sin tillvaro och den anpassade miljön kan också öka känslan av autonomi och för personer med demenssjukdom. Resultatet visar att omvårdnadspersonalens upplevelser av miljöanpassning för personer med demenssjukdom inte bara förbättrar välbefinnandet för den som är demenssjuk utan även förbättrar arbetsmiljön på flera sätt för personalen. Konklusion: Implementeringen av personcentrerad omvårdnad i form av miljöanpassningar för demenssjuka personer är avgörande för omvårdnadens standard i nutida och framtida vårdarbete inom demenssjukdom. / Background: Environmental adaptation for people with dementia can include both the physical environment indoors and outdoors, but also the psychosocial environment that is created in the various physical rooms. People with dementia can experience both physical symptoms and mental symptoms of ill health and through changes in the environment in a special accommodation, the nursing staff can increase the quality of life of people who are ill with dementia. Aim: To investigate the nursing staff's experience of environmental adaptation for people with dementia in special housing. Method: Literature review with a qualitative approach that began with a question that was the basis for the searches. The found articles were examined and analyzed, which resulted in a compilation with a main theme; person-centered care, and four subcategories, person, nursing staff, environment and health. Results: The results show that environmental adaptation is an important part of being able to provide person-centered care of people with dementia. An adapted environment provides benefits such as increased quality of life, increased meaning in their lives and an increased sense of autonomy and belonging. The results also show that the nursing staff's experiences of environmental adaptation for people with dementia not only improve the well - being of those with dementia but also improve the working environment for staff. Conclusion: The implementation of person-centered care in the form of environmental adaptations for people with dementia is crucial for the standard of care in current and future care work within dementia.

Bakgrund Trycksår är en komplikation som kan uppstå när hud förskjuts mot underliggande vävnad i kombination med tryck. Anledningen tros bero på kunskapsbrist samt hög arbetsbelastning vilket kan resultera i ett lidande hos patienter som blir långliggande inom slutenvården. Syfte Syftet var att belysa åtgärder för att förebygga trycksår inom slutenvården. Metod Examensarbetet skrevs som en litteraturöversikt baserat på 20 vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL och var publicerade mellan 2017–2022. Artiklarna har granskats med stöd av granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier. Fribergs analysmodell användes vid tolkning och analysering av resultatet för litteraturöversikten. Resultat Det finns olika typer av trycksårförebyggande åtgärder för att förebygga trycksår. Några exempel är; riskbedömning, trycksårsförebyggande material, hudbarriär och kontextuella faktorer. För att åtgärderna ska utföras på ett adekvat sätt bör sjuksköterskor ha uppdaterad kunskap och utbildning inom området trycksårsförebyggande åtgärder. Slutsats Att göra riskbedömningar och använda SEM-skannern i tidigt skede hos patienter inom slutenvården kan ses som grunden för att tillämpa rätt trycksårsförebyggande åtgärd till varje unik patient. / Background Pressure ulcers is a medical complication which appears when skin shifts against underlying tissue whilst under pressure. The origin of pressure ulcers seems to be lack of knowledge and high workload in healthcare personnel. The result of which leads to suffering to patients in institutional care. Aim The purpose is to highlight measures for preventing pressure ulcers applicable in inpatientcare. Method This thesis was written as an literature review based off 20 scientific publications. The articles was obtained from databases PubMed and CINAHL and was published between 2017–2022. The publications has been reviewed using templates for qualitative and quantitative studies. Fribergs analyzing model was used when interpreting and analyzing the result. Results There are different types of measures to prevent pressure ulcers in institutional care. Some of them are; risk assessment, pressure relieving material, skin barriers but also contextual factors. To ensure the adequate of the preventive measurements the caregivers should have updated knowledge and education in the subject. Conclusions The use of risk assessments and SEM-scanning of patients in institutional care in an early stage is the foundation for choosing the right preventing measurements and treatment to each and every patient.

Världshälsoorganisationen definierar palliativ vård som ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten hos patienter och deras familjer som står inför problem som följer med en livshotande sjukdom. Den palliativa vården ska bygga på ett förhållningssätt som kännetecknas av en helhetssyn på människan. Detta sker genom att stödja individen så att den kan leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande till livets slut oavsett ålder och diagnos. Socialstyrelsen skriver att såväl internationella som svenska studier visar att många vill dö i sina hem. I Sverige utgörs omvårdnadspersonalen i hemtjänst och på särskilda boenden av undersköterskor och vårdbiträden. Syftet med studien var att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att vårda personer i livets slutskede i hemmiljö utifrån begreppet KASAM. En forskningsöversikt gjordes och till grund ligger 14 stycken vetenskapliga artiklar. En deduktiv ansats användes i denna forskningsöversikt med KASAM som ett teoretiskt ramverk. Resultatet visade att det fanns faktorer som gör tillvaron strukturerad och hanterbar för omvårdnadspersonalen. Dessa faktorer var: att det fanns en upplevelse av tydliga mål och arbetsuppgifter, att det fanns stöd från chefer och kollegor samt att det fanns en känsla av att tillhöra en grupp. Resurser som finns eller behöver finnas hos omvårdnadspersonalen framkom också. Dessa var: kollegor, organisationen, att kunna hantera känslor och sorg, närstående samt kunskap och kompetensutveckling. Det fanns en stark vilja att hjälpa patienten och en nöjdhet över vården som omvårdnadspersonalen gav och många gånger kände de sig som en del av familjen. Omvårdnadspersonalen som arbetar med vård i livets slut har stort engagemang och vilja att ge högkvalitativ vård. Nära relationer till både patient och närstående skapas, vilket är en förutsättning för att ge personcentrerad vård, men som även leder till svåra känslor av sorg och förlust när patienten avlider. De hamnar också i situationer där de förväntas bemöta svåra, emotionella och existentiella frågor, vilket de saknar kompetens för och är något som upplevs orsaka obehag hos omvårdnadspersonalen. / World Health Organization define palliative care as in an approach that improves the quality of life of patients and their families who are facing problems associated with life-threatening illness. Palliative care should be based on an approach that is characterized by a holistic view of humans. This is done by supporting the individual so that it can live with dignity and with the best possible well-being to end of life regardless of age and diagnosis. The National Board of Health and Welfare writes that both international and Swedish studies show that many want to die in their homes. In Sweden, the nursing staff in homecare and long-term facilities constitutes of enrolled nurses and healthcare assistants. The purpose of the study was to describe nursing staff's experience of caring for patients in the end of life in the home environment based on the concept Sense of Coherence (SOC). A research overview was made, based on 14 scientific articles. A combination of deductive and inductive approach was used in this research overview, with KASAM as a theoretical framework. The results showed that there were factors that make life structured and manageable for nursing staff. These factors were that there was an experience of clear goals and tasks, that there was support from managers and colleagues and that there was a sense of belonging to a group. Resources that exist or need to exist at nursing staff also emerged; these were colleagues, the organization, being able to handle emotions and grief, close relationships, as well as knowledge and skills development. There was a strong will to help the patient and satisfaction with the care that nursing staff gave and many times they felt a part of the family. Nursing staff who work with care at the end of life have great commitment and willingness to provide high quality care. Close relationships with both patient and relatives are created, which is a prerequisite for providing person-centered care, but also leads to severe feelings of sadness and loss when the patient dies. They also end up in situations where they are expected to respond to difficult, emotional and existential issues, which they lack competence for, and which is perceived to cause discomfort to nursing staff

Bakgrund: Suicid är ett globalt folkhälsoproblem och ca 800 000 människor dör varje år. 2019 avled 1269 personer i Sverige på grund av suicid. Det suicidpreventiva arbetet sker på många olika nivåer i Sverige där omvårdnadspersonalen kan göra stor skillnad i mötet med suicidnära patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva omvårdnadspersonals erfarenheter av att möta suicidnära patienter. Metod: Litteraturstudie som utgjordes av åtta kvalitativa artiklar funna i Cinahl Full Text, PsycInfo och Web of Science. Dessa analyserades enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Två huvudkategorier och sju underkategorier kunde arbetas fram ur resultatet. Huvudkategorierna benämns Att skydda patienten och Att utmanas i yrket. Resultatet belyser de professionella och emotionella svårigheterna omvårdnadspersonalen genomgår vid möten av suicidnära patienter. Konklusion: Den viktigaste aspekten i möten med suicidnära patienter är förmågan att bilda en allians och påverkas i stor grad av utbildning, handledning och kompetens. Utöver detta är det ej klarlagt vilka faktorer som spelar roll i bildandet av en allians och detta kräver vidare forskning. / Background: The World Health Organization recognizes suicide as a global health problem and every year about 800 000 people commit suicide. In Sweden, 1269 people died due to to suicide in 2019. Suicide prevention is multifaceted and takes place at different levels but it is within the healthcare system that nursing staff can make a significant difference in meeting with the suicidal patient. Aim: The aim of the study was to describe the experiences of nursing staff in meeting suicidal patients. Methods: The study was a qualitative literature study consisting of eight qualitative empirical studies found in databases Cinahl Full Text, PsycInfo and Web of Science. Fribergs’ five-step model was implemented in the analysis process.                Results: The result consists of two main categories and seven subcategories. The two main categories are: To protect the patient and To be challenged in the profession. The study highlights the professional and emotional difficulties the nursing staff encounters in meeting with the suicidal patient. Conclusion: The most important aspect in meeting with suicidal patients is the ability to form an alliance and this is affected to a large degree by education, clinical supervision and competence. Aside from this,  it is not clear what other factors affect the ability to form an alliance and thus it requires further research.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i Sverige. Rapporter visar att patienter med psykisk ohälsa utsätts för stigmatiserande attityder och bristande vård. Att belysa omvårdnadspersonals erfarenheter kan leda till en djupare förståelse för vården av patienter med psykisk ohälsa. Syfte: Att belysa omvårdnadspersonals erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom öppenvården i Sverige. Metod: Litteraturstudien baserades på åtta kvalitativa artiklar. Sökningar genomfördes i databaserna CINAHL och Pubmed. Analysen baserades på Graneheim och Lundmans (2004) artikel. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman: "behovet av mer resurser”, “vikten av kompetens” och "en krävande professionell roll". Konklusion: Vården av patienter med psykisk ohälsa är komplex och det finns ett behov av mer resurser i form av tid, utbildning och interprofessionellt samarbete för att göra omvårdnadspersonal mer trygga och mötet mer givande. I dagsläget orsakar dessa möten omvårdnadspersonal stress och känslor av otillräcklighet. / Background: The frequency of mental illness is increasing in Sweden. Reports show that patients with mental illness are exposed to stigmatizing attitudes and lack of care in healthcare. Highlighting the experiences of nursing staff can lead to a deeper understanding of the care of patients with mental illness. Aim: To illuminate nursing staff’s experiences of caring for patients with mental illness in outpatient care in Sweden. Methods: Qualitative literature study based on eight articles. Searches were conducted in Cinahl and Pubmed. The analysis was conducted based on a model by Graneheim and Lundman (2004).   Results: The analysis resulted in three themes; “the need for more resources”, “the importance of competence” and “a demanding professional role”. Conclusion: Caring for patients with mental illness is a complex matter and there is a need for additional resources in the shape of time, education and interprofessional collaboration. This in order to make nursing staff more comfortable and the meetings more rewarding. At present these meetings cause stress and feelings of inadequacy in nursing staff.

Bakgrund: Antalet personer som har någon form av demenssjukdom bedöms till 130 000-150 000 i Sverige. Nio av tio personer med demenssjukdom drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD). Symtomen vid BPSD kan till exempel vara agitation eller ångest. Motiv: Antalet personer med demenssjukdom ökar och därigenom även BPSD. Forskning visar att omvårdnadsåtgärder och personcentrerad vård vid BPSD har positiva effekter för både patient och vårdpersonal. Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att arbeta personcentrerat med omvårdnadsåtgärder i vården av personer med BPSD. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod med individuella semistrukturerade intervjuer med åtta deltagare. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att omvårdnadspersonalen har en positiv inställning till omvårdnadsåtgärder vid BPSD och fokuserar på att ge personcentrerad vård, samtidigt som de erfar brist på resurser för att utföra detta. Två huvudkategorier identifierades; Se personen bakom sjukdomen och Balanserar omvårdnadsåtgärder utifrån engagemang och organisatoriska begränsningar. Till dessa identifierades fem subkategorier; Utgår från personens levnadsberättelse, Arbetar kreativt för att anpassa omvårdnadsåtgärder efter personen, Ser nyttan av individuellt anpassade omvårdnadsåtgärder vid BPSD, Brinner för omvårdnad och är stolt över sin kompetens i vårdteamet och Hanterar organisatoriska begränsningar. Konklusion: Omvårdnadspersonalen tillämpar personcentrerade omvårdnadsåtgärder i vården av BPSD. Brist på resurser är dock ett hinder i utförandet. Kunskap om omvårdnadspersonalens erfarenheter kan påverka utvecklingen av personcentrerad vård vid BPSD. Insatser som förbättrar välmående för personer med BPSD och stödjande insatser till omvårdnadspersonal behövs och bör implementeras för att gynna framtidens demensvård. / Background: The number of people who have some form of dementia is estimated at 130,000-150,000 in Sweden. Nine out of ten people with dementia will suffer from behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). BPSD can be, for example, agitation or anxiety. Motive: The number of people with dementia is increasing and thus also BPSD. Research shows that nursing interventions and person-centered care of BPSD have positive effects for both patient and healthcare professionals. Aim: To describe the nursing staff's experiences of working person-centered with nursing interventions in the care of persons with BPSD. Methods: The study was conducted using a qualitative method with individual semi-structured interviews with eight participants. The data was analyzed with qualitative content analysis. Results: The result shows that the nursing staff have a positive attitude towards nursing interventions in the care of BPSD and focuses on providing person-centred care, while experiencing a lack of resources to do this. Two main categories were identified; Seeing the person behind the illness and Balance nursing interventions based on commitment and organizational limitations. Five subcategories were identified for these; The person's life story, Working creatively to adapt nursing interventions to the person, Sees the benefit of individually adapted nursing interventions in the care of BPSD, Passionate about nursing and takes pride in their competence in the care team and Manages organizational limitations. Conclusion: Nursing staff applies person-centered nursing interventions in the care of BPSD. However, a lack of resources is an obstacle in the execution. Knowledge of the nursing staff's experiences can influence the development of person-centred care of BPSD. Interventions that improve the well-being of people with BPSD and supportive interventions for nursing staff are needed and should be implemented to benefit the future of dementia care.

Bakgrund: Demenssjukdom är ett samlingsnamn för neurologiska sjukdomar som ger kognitiv svikt och påverkar framförallt minnet. Äldre personer och kvinnor löper störst risk att drabbas av demenssjukdom. Demenssjukdomarna kan i dagsläget inte botas utan endast symtomlindras. Bästa icke farmakologiska omvårdnadsåtgärden för att lindra symtom är användandet av musik som också är biverkning- och komplikationsfri. Därför var syftet med litteraturöversikten att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att använda musik som omvårdnadsåtgärd för personer med demenssjukdom på särskilt boende. Metod: Litteraturöversikten är baserad på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och Medline. Analysen är genomförd utifrån Fribergs femsteganalys. Artiklarna är kvalitetsgranskade utifrån kvalitetgranskningsprotokoll för kvalitativa artiklar framtaget av Avdelningen för omvårdnad på Hälsohögskolan i Jönköping. Resultat: Analysprocessen resulterade i två huvudkategorier; musikens inverkan på individen och musikens inverkan på mänsklig interaktion inom omvårdnadssammanhang. Resultatet visade att omvårdnadspersonal bekräftar att personer med demenssjukdom visar medvetenhet och ökat engagemang när musik används som omvårdnadsåtgärd. Enligt omvårdnadspersonal har musik visat sig påverka både personen med demens och omvårdnadspersonal. Musiken har en stor inverkan på kommunikationsförmåga hos personen med demens och skapar en positiv vårdmiljö vilket underlättar omvårdnadsarbetet. Slutsats: Omvårdnadspersonalens erfarenheter visar att musik som omvårdnadsåtgärd har förmåga att väcka känslor, minne och positivt inverka på mellanmänsklig kommunikation. / Background: Dementia is an umbrella term for neurological diseases that cause cognitive impairment and primarily affect memory. Older people and women are most at risk of developing dementia. There is currently no cure for dementia, only relief of symptoms. One alternative non-pharmacological nursing measure to relieve symptoms is the use of music. This does not result in any severe medical side effects or complications. Therefore, the aim of the literature review was to describe the nursing staff's experiences of using music as a nursing intervention for people with dementia in nursing homes. Method: The literature review is based on 11 qualitative scientific articles from the databases CINAHL and Medline. The analysis is based on Friberg's five-step analysis. The articles are quality reviewed based on the quality review protocol for qualitative articles developed by the Department of Nursing at the School of Health and Welfare, Jönköping University. Results: The analysis process resulted in two main categories; the impact of music on the individual and the impact of music on human interaction in nursing contexts. The results showed that people with dementia show awareness and increased engagement when music is used as a nursing intervention. Music has been shown to influence the emotions of both the person with dementia and the caregiver. Music has a great impact on the communication skills of the person with dementia and creates a positive care environment which facilitates nursing work. Conclusion: The nursing staff´s experiences show that music as a nursing intervention has the ability to awaken emotions, memory and positively influence interpersonal communication.

Bakgrund Åldrande medför en ökad risk för att drabbas av dysfagi, och studier som har undersökt prevalensen på svenska vård- och omsorgsboenden har visat en hög dysfagiförekomst även om variationen mellan studierna varit stor. Det har påvisats att omvårdnadspersonalen inte alltid har tillräckligt med kunskap och att äldre med dysfagi utsätts för risker att drabbas av sekundära komplikationer. Syfte  Syftet med föreliggande studie var att kartlägga prevalensen av orofaryngeal dysfagi, samt undersöka om skillnader förekommer avseende kön, ålder och förmåga att ge eget samtycke. Studien syftade även till att undersöka om sväljsvårigheter har uppmärksammats av personalen. Metod Sväljförmågan hos 55 kunder från ett vård- och omsorgsboende undersöktes med hjälp av den svenska översättningen av The Standardized Swallowing Assessment (SSA-S). 19 deltagare ur personalen svarade på en enkät om de deltagande kundernas sväljförmåga. Kompletterande information om måltidsanpassningar inhämtades från personal och listor i köken. Resultat Tecken på sväljsvårigheter uppvisades hos 27 % av kunderna. De som inte kunde ge egna samtycken hade en högre förekomst av sväljsvårigheter. Det förekom ingen prevalensskillnad beroende på kön och ålder. Personalenkäten visade att 27 % av de deltagande kunderna ansågs ha ät- och sväljsvårigheter, men att 53 % av kunderna med sväljsvårigheter enligt SSA-S inte skattades ha svårigheter enligt personalen. Slutsatser Studien visade en indikation på att mer än var fjärde kund på det studerade vård- och omsorgsboendet har nedsatt sväljförmåga och att sväljsvårigheter var vanligare hos dem som behövde samtycke från anhörig eller god man. Personalen förefaller inte alltid uppmärksamma dessa svårigheter.