• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 92
  • Tagged with
  • 92
  • 55
  • 47
  • 35
  • 27
  • 21
  • 18
  • 16
  • 15
  • 14
  • 14
  • 11
  • 11
  • 10
  • 10
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Vad motiverar omvårdnadspersonal till arbete inom äldreomsorgen? : en studie om arbetsmotivation / What motivates nursing staff to work within eldercare? : a study concerning work motivation

Björkman, Anna, Rademaekers, Susanna, Waldåker, Michelle January 2011 (has links)
Utgångspunkten för studien är fenomenet arbetsmotivation med inriktning påomvårdnadspersonalen inom äldreomsorgen. Arbetsmotivation hos personal kan leda tilleffektiviseringar och förbättringar i produktivitet. Att värna om personalensarbetsmotivation är därav en ytterst strategiskt resursfråga. Äldreomsorgen utgör en mycket viktig del av vårt svenska välfärdssystem och är ett väldebatterat ämne i samhället. De största bekymmersområdena berör bristen på tillgång på vård och omsorg, minskande ekonomiska resurser samt dalande kvalité på den vård som ges. Dessa faktorer som präglar vården i dagens läge får också stora konsekvenser för omvårdnadspersonals arbetsmotivation.Det är ur denna problematik som vårt intresse härstammar för vad som egentligen motiverar och gör att omvårdnadspersonal trivs inom äldreomsorgen.Uppsatsen inbegriper tidigare forskning som Yoshio Kondo, Victor Grant, Karen Dana ochRicky W. Griffin, samt teorier av Frederick Herzberg och Victor Vroom. Vårdtagare,arbetskamrater, arbetsmiljö och utbildning var de faktorer som i vårt resultat visat sig vara mest avgörande för arbetsmotivation.Genom dem kvalitativa forskningsmetoden var dessa var de faktorer som uppkom mestfrekvent under studiens gång genom de nio intervjuer vi genomfört på ett äldreboende iVästsverige.De två främsta motivationsfaktorerna som uppgavs av respondenterna uppskattning ochgemenskap inom organisationen. Gemenskapen gäller arbetsgruppens sammanhållning ochdärmed dess stämning, men också att vårdgivaren finner motivation av att de boende mår väl. Uppskattningen får en motiverande effekt främst då den ges från arbetstagarna eller ifrån de boende samt deras anhöriga. / <p>The theme of this study is motivation for nursing staff within healthcare with its focus on eldercare. This study emphasis lays on the definition motivation which can lead to a more effective or improved productivity within healthcare. This has the effect that employees strive for a higher quality of healthcare for the elderly. Theories of Frederick Herzberg and Victor Vroom are used in this study as well as studies from Yoshio Kondo, VJ Grant, Karen Dana and Ricky W. Griffin. During interviews with employees at a certain elderly home somewhere in the western part of Sweden the words colleagues, patients, work environment and education came up repeatedly and are therefore central parts in this study. The two factors most related to motivation are appreciation and community. This study points out that the factor community can be defined as solidarity between colleagues and thereby its</p><p>atmosphere and also includes the relationships between patients and employees. The wellbeing of patients creates motivation inside the community together with an appreciation of patient or their relatives.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>
22

Omvårdnadspersonalens beskrivning av sina upplevelser av möter med utåtagerande personer med demenssjukdom och betydelsen av bemötandet

Andersson, Elisabeth, Englund, Kerstin January 2010 (has links)
<p>The purpose of the study was to describe how care givers experience working with people who suffer from dementia and acting out behaviour and to illustrate the importance of the care givers approach. Sixteen caregivers were interviewed from different nursing homes in the middle of Sweden. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. The result is divided into two content areas. The analysis of the first content area, <em>care givers experiences of meeting people with dementia and acting out behaviour, </em>resulted in three categories, which deals with the approach. The categories were; <em>to be insecure, to feel a</em> <em>challenge and to be secure</em>. To have co-workers nearby resulted in feeling secure. A challenge was to make the person suffering from dementia feel well once again. To be inexperienced resulted in insecurity among the care givers. The second area of content was, <em>the care givers description of the value of a good approach when meeting people suffering from dementia and acting out behaviour</em>. The analysis of that content area resulted in four categories;<em> to be clear, to be calm, to be experienced and to be accepted</em>. To be calm and use few words was successful. To have knowledge and to be appreciated made the care giving work easier. <strong>The</strong><strong> </strong><strong>result of the study illustrates different approaches from care givers in their contact with</strong><strong> </strong><strong>patients with dementia and how care givers experienced that contact</strong><strong>.</strong></p> / <p>Syftet med studien var att beskriva omvårdnadspersonalens upplevelser av att möta personer med demenssjukdom och utåtagerande beteende samt att belysa betydelsen av omvårdnadspersonalens bemötande. Sexton omvårdnadspersonal från olika äldreboenden i Mellansverige intervjuades. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet är uppdelat utifrån två innehållsområden. Analysen av det första, <em>omvårdnadspersonalens upplevelser av att möta personer med demenssjukdom och utåtagerande beteende</em> resulterade i tre kategorier som behandlar mötet. Dessa var; <em>att vara osäker</em>, <em>att känna en utmaning</em> och <em>att vara trygg</em>. Att ha arbetskamrater nära sig ingav trygghet. En utmaning var att få den demenssjuke att må bra igen. Att vara oerfaren gjorde att omvårdnadspersonalen kände sig osäkra. Det andra innehållsområdet var; <em>omvårdnadspersonalens beskrivning av betydelsen av bemötandet i vården av personer med demenssjukdom och utåtagerande beteende</em>. Analysen av det innehållsområdet resulterade i fyra kategorier; <em>att vara tydlig</em>, <em>att vara lugn</em>, <em>att vara erfaren</em> och <em>att vara accepterad</em>. Att vara lugn och att använda få ord hade framgång. Ha kunskap och att vara uppskattad underlättade i omvårdnadsarbetet. Resultatet av studien illustrerar omvårdnadspersonalens olika förhållningssätt i bemötandet av patienter med demens och hur omvårdnadspersonalen upplever dessa möten</p>
23

Omvårdnadspersonalens beskrivning av sina upplevelser av möter med utåtagerande personer med demenssjukdom och betydelsen av bemötandet

Andersson, Elisabeth, Englund, Kerstin January 2010 (has links)
The purpose of the study was to describe how care givers experience working with people who suffer from dementia and acting out behaviour and to illustrate the importance of the care givers approach. Sixteen caregivers were interviewed from different nursing homes in the middle of Sweden. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. The result is divided into two content areas. The analysis of the first content area, care givers experiences of meeting people with dementia and acting out behaviour, resulted in three categories, which deals with the approach. The categories were; to be insecure, to feel a challenge and to be secure. To have co-workers nearby resulted in feeling secure. A challenge was to make the person suffering from dementia feel well once again. To be inexperienced resulted in insecurity among the care givers. The second area of content was, the care givers description of the value of a good approach when meeting people suffering from dementia and acting out behaviour. The analysis of that content area resulted in four categories; to be clear, to be calm, to be experienced and to be accepted. To be calm and use few words was successful. To have knowledge and to be appreciated made the care giving work easier. The result of the study illustrates different approaches from care givers in their contact with patients with dementia and how care givers experienced that contact. / Syftet med studien var att beskriva omvårdnadspersonalens upplevelser av att möta personer med demenssjukdom och utåtagerande beteende samt att belysa betydelsen av omvårdnadspersonalens bemötande. Sexton omvårdnadspersonal från olika äldreboenden i Mellansverige intervjuades. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet är uppdelat utifrån två innehållsområden. Analysen av det första, omvårdnadspersonalens upplevelser av att möta personer med demenssjukdom och utåtagerande beteende resulterade i tre kategorier som behandlar mötet. Dessa var; att vara osäker, att känna en utmaning och att vara trygg. Att ha arbetskamrater nära sig ingav trygghet. En utmaning var att få den demenssjuke att må bra igen. Att vara oerfaren gjorde att omvårdnadspersonalen kände sig osäkra. Det andra innehållsområdet var; omvårdnadspersonalens beskrivning av betydelsen av bemötandet i vården av personer med demenssjukdom och utåtagerande beteende. Analysen av det innehållsområdet resulterade i fyra kategorier; att vara tydlig, att vara lugn, att vara erfaren och att vara accepterad. Att vara lugn och att använda få ord hade framgång. Ha kunskap och att vara uppskattad underlättade i omvårdnadsarbetet. Resultatet av studien illustrerar omvårdnadspersonalens olika förhållningssätt i bemötandet av patienter med demens och hur omvårdnadspersonalen upplever dessa möten
24

Kommunikation mellan sjuksköterskor och omvårdnadspersonal - en enkätstudie ur omvårdnadspersonalens perspektiv på korttidsboende / Communication between nurses and healthcare personnel - a questionnaire study from the perspective of the healthcare personnel at short-time residence

Abrahamsson, Annika, Gredevik-Heinebrün, Eva January 2009 (has links)
Bakgrund: Kommunikation är en grundläggande förutsättning för patientsäkerheten inom vårdorganisationen. Tidigare forskning inom området handlar till stor del om kommunikation mellan sjuksköterska och patient eller sjuksköterska och läkare. Forskning som studerar kommunikation mellan sjuksköterska och omvårdnadspersonal finns i betydligt mindre omfattning. Syfte: Att ur omvårdnadspersonalens perspektiv kartlägga kommunikationen med sjuksköterskor inom korttidsboende samt beskriva erfarenheter av kommunikation mellan sjuksköterskor och omvårdnadspersonal i omvårdnaden av patienter som vistas på korttidsboende. Metod: Enkätstudie Resultat: Resultatet visar att omvårdnadspersonalen har både bra och mindre bra erfarenheter av kommunikation med sjuksköterskor. Enligt omvårdnadspersonalen är kommunikationen betydelsefull för att patienterna ska få en god vård, men även eftersom olika yrkesgrupper arbetar i team. Rutiner för kommunikation finns och omvårdnadspersonalens erfarenhet är att dessa fungerar bra. Däremot finns oklarheter som rör rutiner vid akuta situationer. Helst och oftast sker kommunikationen genom verbal kommunikation. Omvårdnadspersonalen upplever ibland kommunkationen med sjuksköterskor som otillräcklig men samtidigt fann man också att kommunikationen ibland upplevs som överflödig. / Background: Communication is a fundamental necessity for patient security within the healthcare organization. Earlier research within the subject is largely centred around the communication between nurses and patients or nurses and physicians. Research studying communication between nurses and healthcare personnel exist to a much smaller extent. Aim: To explore communication with nurses within short-time residences from the perspective of the healthcare personnel and describe experiences of communication between nurses and healthcare personnel in the caring of patients at short-time residences. Method: Questionnaire Results: The results show that the healthcare personnel hold both good and bad experiences of communication with the nurses. According to the healthcare personnel, the communication is vital to provide good treatment for the patients, but also since certain workgroups function in teams. There is existing routines for communication, and the healthcare personnel experience that these routines functions well. On the contrary there is obscurity concerning routines in acute situations. Preferably, and most often, the communication is verbal. The healthcare personnel sometimes feel that the communication with the nurses is insufficient, but also found some information to be unnecessary.
25

Omvårdnadsåtgärder vid beteendemässiga och psykiska symptomvid demenssjukdom : En litteratur studie / Nursing interventions for behavioural and psychological symptomsin dementia : A literature study

Kianpoor, Fariba, Luokkala, Peter January 2012 (has links)
Bakgrund:I takt med att antalet äldre i Sverige ökar, ökar också antalet insjuknade i demens. Nio av tio personer som drabbas av demenssjukdom kommer att uppvisa beteendemässiga eller psykiska symtom någon gång under sjukdomsförloppet. Dessa symtom har visat minska livskvalitén och utgör den vanligaste orsaken till att personer med demenssjukdom flyttar till ett särskilt boende då belastningen på anhöriga och omgivningen blir alltför stor. Syfte:Att beskriva omvårdnadsåtgärder i arbetet med patienter som uppvisarbeteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Metod:Studien är en litteraturstudie baserad på niovetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats som sökts fram via databasen Cinahl. Artiklarna har analyserats med fokus på att finna likheter och skillnader i resultatet av de valda studierna.. Analysarbetet resulterade i fyra huvudkategorier som visade sig vara viktiga faktorer som påverkar omvårdnadsåtgärder för denna patientgrupp: utbildning, personcentrerad omvårdnad, musik, dans och beröring. Resultatet kommer att diskuteras med hjälp av Katie Erikssons teori kring lidandet som också utgör studiens teoretiska referensram. Resultat:Utbildning och användandet av en mer personcentrerad omvårdnad är två sätt att skapa goda förutsättningar för att kunna lindra, förebygga och behandla beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Vidare behandlar resultatet dans, musik och beröring som tre mer eller mindre effektiva omvårdnadsåtgärder som omvårdnadspersonal kan använda i sitt arbete med patienter som uppvisar beteendemässiga och psykiska symtom i sin demenssjukdom. Diskussion:Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom utgör både ett lidande för patienten och vårdpersonalen. Denna aspekt lyfts i resultatdiskussionen och relateras till Erikssons sätt att se på lidande. Diskussion sker kring de omvårdnadsåtgärder som framkom i resultatet med utgångspunkt i lidande.
26

Kommunikation mellan sjuksköterskor och omvårdnadspersonal - en enkätstudie ur omvårdnadspersonalens perspektiv på korttidsboende / Communication between nurses and healthcare personnel - a questionnaire study from the perspective of the healthcare personnel at short-time residence

Abrahamsson, Annika, Gredevik-Heinebrün, Eva January 2009 (has links)
<p><strong>Bakgrund: </strong>Kommunikation är en grundläggande förutsättning för patientsäkerheten inom vårdorganisationen. Tidigare forskning inom området handlar till stor del om kommunikation mellan sjuksköterska och patient eller sjuksköterska och läkare. Forskning som studerar kommunikation mellan sjuksköterska och omvårdnadspersonal finns i betydligt mindre omfattning.</p><p><strong>Syfte:</strong> Att ur omvårdnadspersonalens perspektiv kartlägga kommunikationen med sjuksköterskor inom korttidsboende samt beskriva erfarenheter av kommunikation mellan sjuksköterskor och omvårdnadspersonal i omvårdnaden av patienter som vistas på korttidsboende.</p><p><strong>Metod: </strong>Enkätstudie</p><p><strong>Resultat</strong>: Resultatet visar att omvårdnadspersonalen har både bra och mindre bra erfarenheter av kommunikation med sjuksköterskor. Enligt omvårdnadspersonalen är kommunikationen betydelsefull för att patienterna ska få en god vård, men även eftersom olika yrkesgrupper arbetar i team. Rutiner för kommunikation finns och omvårdnadspersonalens erfarenhet är att dessa fungerar bra. Däremot finns oklarheter som rör rutiner vid akuta situationer. Helst och oftast sker kommunikationen genom verbal kommunikation. Omvårdnadspersonalen upplever ibland kommunkationen med sjuksköterskor som otillräcklig men samtidigt fann man också att kommunikationen ibland upplevs som överflödig.</p> / <p> </p><p><strong>Background:</strong> Communication is a fundamental necessity for patient security within the healthcare organization. Earlier research within the subject is largely centred around the communication between nurses and patients or nurses and physicians. Research studying communication between nurses and healthcare personnel exist to a much smaller extent.<strong></strong></p><p><strong>Aim: </strong>To explore communication with nurses within short-time residences from the perspective of the healthcare personnel and describe experiences of communication between nurses and healthcare personnel in the caring of patients at short-time residences.</p><p><strong>Method: </strong>Questionnaire</p><p><strong>Results: </strong>The results show that the healthcare personnel hold both good and bad experiences of communication with the nurses. According to the healthcare personnel, the communication is vital to provide good treatment for the patients, but also since certain workgroups function in teams. There is existing routines for communication, and the healthcare personnel experience that these routines functions well. On the contrary there is obscurity concerning routines in acute situations. Preferably, and most often, the communication is verbal. The healthcare personnel sometimes feel that the communication with the nurses is insufficient, but also found some information to be unnecessary.</p>
27

Hur omvårdnadspersonal uppmärksammar och lindrar oro på demensboende : en studie med fri noteringsmetod / How nursing staff pay attention to and relieve anxiety in residential care for persons with dementia : a free listing method study

Tegnér, Erika January 2019 (has links)
Bakgrund: Oro och ångest är vanligt förekommande symtom hos personer med kognitiv sjukdom som en följd av att dessa personer har svårt att hantera olika sinnesintryck. Oro och ångest är plågsamma tillstånd och påverkar välbefinnandet negativt. De som till största delen vårdar personer med kognitiv sjukdom är omvårdnadspersonal. Syfte: Studiens syfte var att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att uppmärksamma och lindra oro hos äldre personer med kognitiv sjukdom vid demensboende. Metod: En kvalitativ innehållsanalys användes för att få svar på studiens syfte. Tio anställda vid två demensboenden i södra Sverige som genomgått utbildning inom personcentrerad vård till äldre och personer med kognitiv sjukdom förde dagboksanteckningar under fjorton dagar där de noterade händelser där de identifierat oro och hur de lindrat den.  Meningsbärande enheter togs ut, kondenserades och bildade underkategorier som sedan delades in i kategorier. Resultat: Omvårdnadspersonalen uppmärksammar oro genom kroppsliga- och känslomässiga uttryck. De lindrar oro genom att använda sig själva som redskap, genom att tillgodose kroppsliga behov och göra anpassningar i miljön. Diskussion: När omvårdnadspersonal använder sin kompetens, ett personcentrerat förhållningssätt och är engagerade i sitt arbete lyckas de oftast lindra oro hos personer med kognitiv sjukdom. Slutsats: Omvårdnadspersonalens förmåga att lindra oro var framgångsrik och det verkar som att omvårdnadspersonalen fått nytta av den utbildning de genomgått inom personcentrerad vård till äldre och personer med kognitiv sjukdom. Fortsatt forskning inom området skulle kunna vara att undersöka hur sjuksköterskan arbetar i team för att särskilja kroppsliga- och känslomässiga uttryck för oro och smärta. / Background: Worry and anxiety are common symptoms in people with cognitive disorders as a result of having difficulty coping with different feelings. Worry and anxiety are distressing conditions and affect well-being. Those who care for people with cognitive disorders are mainly nursing staff. Aim: The purpose of the study was to describe the nursing staff's experiences of paying attention to and alleviating anxiety of older people with cognitive illness in dementia. Method: A qualitative study was used to answer the study's purpose. Ten nursing staff at two dementia residences in southern Sweden who had underwent training in person-centered care for the elderly and people with cognitive illness kept diary notes for fourteen days where they freely noted events in which they identified concerns and how they alleviated them. Data was content analysed. Meaning-bearing units were identified, condensed and formed subcategories, which were sorted into categories. Outcome: The nursing staff draws attention to worry and anxiety through physical and by adjusting in the environment. Discussion: When the nursing staff uses their skills, a person-centered approach and are engaged in their work they often succeed in alleviating the worry of people with cognitive illness. Conclusion: The nursing staff's ability to relieve anxiety was successful and it seems that the nursing staff benefited from the training they had received in person-centered care for the elderly and people with cognitive illness. Future research in this field could be to examine how the nurse work in teams to distinguish between bodily and emotional expressions of anxiety and pain.
28

Arbetsmiljö, kunskap och rädsla : Faktorer som påverkar hur omvårdnadspersonal inom somatiken upplever att vårda personer med psykiska störningar / Work conditions, knowledge and fear : Factors that affect how health care personnel within the somatic department experience caring for patients with mental illness

Nilsson, Frida January 2012 (has links)
Den mentala ohälsan är globalt sett en stor del av sjukdomsbördan, och så även i Sverige. På grund av de reformationer som psykiatrin i Sverige genomgått under 1900-talet vårdas idag ett rekordlågt antal patienter inom den slutna psykiatrin. Förr i tiden vårdades de psykiatriska patienterna både somatiskt och psykiskt inom den slutna psykiatriska vården. Så är inte fallet längre, utan de somatiska åkommor som denna patientgrupp drabbas av vårdas nu i den allmänna somatiska vården. Ett flertal studier visar att patienter med psykiska störningar erhåller sämre somatisk vård än psykiskt friska patienter samt ofta upplever diskriminering från sjukvårdspersonal. Det är därför viktigt att studera vilka faktorer som kan påverka omvårdnadspersonalens upplevelse av att vårda patienter med psykiska störningar inom den somatiska vården, för att om möjligt kunna utröna varför denna patientgrupp är utsatt för sämre somatisk vård än andra grupper i samhället.
29

”Att ha ett varm hjärta och hur du använder det” : omvårdnadspersonalens erfarenheter av omvårdnad i en palliativ kontext på en korttidsavdelning / “To have a warm heart and how to use it” : nursing staffs´ experience of care in a palliative context in a short section

Vernersdotter, Nina, Kukkola, Heli January 2016 (has links)
SAMMANFATTNING Palliativ vård omfattar idag även andra sammanhang än hospicevård och vård för människor med cancersjukdom. Hospicevård har länge varit synonymt med vård i livets slut- palliativ vård och idag gör den palliativa vårdfilsofin sig gällande även för äldre människor inom kommunal omsorg. På en korttidsavdelning har patienterna många olika behov av omvårdnad och åtgärder relaterat till diagnos. När det finns avsedda platser för vård i livets slut, innebär det att omvårdnadspersonalen även ska arbeta utifrån en palliativ värdegrund. Omvårdnadspersonalen arbetar således i ett sammanhang med mångskiftande omvårdnadsåtgärder och behov. Studiens syfte varatt beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede på en korttidsavdelning. En empirisk studie med kvalitativ ansats, vilken genomfördes med semistruktureradintervju i fokusgrupp. I studien deltog sex omvårdnadspersonalvilkaarbetade på en korttidsavdelning på ett vård-och omsorgsboende. Korttidsavdelningen deltog i ett projektmed platser för svårt sjuka äldre, med syfteatt vårda i livets slutskede.Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i en huvudkategori, två kategorier och fem underkategorier. Resultatetvisade att ett blandat patientklientelpå samma avdelning skapade en komplex arbetsmiljö för omvårdnadspersonalen. Ständiga växlingar av förhållningssätt, mellan patienter som vårdades i livets slutskede och patienter som vårdades på korttidsplats påverkade arbetsmiljön. Vidare framkomomvårdnadspersonalens synsätt, känslor och strategier i samband med vård av patienter ilivets slutskede. Studien visade omvårdnadspersonalens erfarenheter av att vårda svårt sjuka äldre i livets slutskede på en korttidsavdelning, samtidigt med andra patientklientel på avdelningen. Erfarenheterna visadeattständiga prioriteringar mellan olika patientklientel medförde att omvårdnadspersonalen upplevde känslor av otillräcklighet. Känslor av otillräcklighet var även ett skäl till att de inte ansåg sig uppfylla god vård i livets slutskede. Trots detta,visade det sig att studiens deltagare trivdes med sitt arbete på korttidsavdelningen. De fann det utmanande och intressant och att byta avdelning var inte ett alternativ för någon av deltagarna.Studiens resultat visar att det finns behov av att förbättra förutsättningarna för att kunna erbjuda platser för svårt sjuka äldre i livets slutskede i äldreomsorg.Detta är en viktig aspekt, utifrån möjligheten att kunna tillgodose god palliativ vård utifrån gällandenationella riktlinjer. Dock är intentionen med att kunna erbjuda platser för svårt sjuka äldre i livets slutskede, värd att begrunda.
30

Att främja delaktighet för personer med kognitiv sjukdom i planeringen av sin vård och omsorg : en litteraturstudie / To promote participation for people with cognitive disease in their care-planning : a litterature review

Darfors, Nina, Jürss Fischer, Karin January 2021 (has links)
Alla åtgärder och insatser som görs inom hälso-och sjukvården och inom socialtjänsten i Sverige är till för att underlätta för personen med kognitiv sjukdom i vardagen och för att bidra till att personen kan ha en så god livskvalitet som det bara går under sjukdomens alla skeden. Vården och omsorgen ska bedrivas utifrån ett personcentrerat arbetssätt. Att detta även innefattar delaktighet för personen med kognitiv sjukdom i de beslut som fattas torde vara en självklarhet, men är inte det i alla lägen.  Syftet med denna studie var att beskriva vård och omsorgspersonalens strategier för att göra personen med kognitiv sjukdom delaktig i planeringen av sin vård och omsorg.  Som metod för studien genomfördes en icke systematisk litteraturöversikt för att svara på syftet och ge en sammanfattad bild av valt ämne. Sökningar i PubMed, CINAHL Complete samt APA PsycInfo genomfördes. Efter kvalitetsgranskning totalt inkluderades totalt 15 artiklar i studien.  Resultatet visade att det finns strategier att använda för att stödja personer med kognitiv sjukdom till en möjlig delaktighet i vård och omsorgsplaneringen och redovisades i fem olika kategorier; Att implementera gemensamt beslutsfattande, Tidig vårdplan som strategi, Dokumenterad vårdplan som strategi, Teamet som strategi, Tidsaspekten som strategi och Goda relationer som strategi.  Slutsatsen är att personcentrerad vård är nödvändig för att främja delaktighet för personer med kognitiv sjukdom och att mer kunskap behövs för att kunna applicera de strategier som finns för att stödja personen med kognitiv sjukdom till att möjliggöra delaktighet i alla de beslut som rör vård och omsorg. / All interventions and efforts that are made in health care and in social services in Sweden are to make it easier for the person with cognitive impairment in everyday life and to contribute to the person being able to have as good a quality of life as possible during all stages of the disease. The care and nursing must be conducted on the basis of a person-centered approach. The fact that this also includes the participation of the person with cognitive illness in the decisions made should of course be a matter, but is not in all situations. The aim of this study was to describe the health care personnel strategies to make the person with cognitive impairment involved in their care-planning.  As a method for the study, a non-systematic literature review was conducted to answer the purpose and provide a summary picture of the chosen topic. Searches in PubMed, CINAHL Complete and APA PsycInfo were conducted. After a quality review, a total of 15 articles were included in the study.  The results showed that there are strategies to use to support people with cognitive illness to a possible participation in nursing and care planning and were reported in five different categories; Implementation of Shared decision making, Advance Care Planning as a strategy, Documented care plan as a strategy, The team as a strategy, Time aspect as a strategy and Good relationships as a strategy.  The conclusion was that person-centered care is necessary to promote participation for the person with cognitive disease and that further knowledge is needed to be able to apply the strategies that exist to support the person with cognitive disease to enable participation in all decisions concerning nursing and care-planning.

Page generated in 0.0941 seconds