This thesis examines self-presentation and the reproduction of gender norms amongst young women and men on the dating platform Tinder, using Butler's gender theory and Goffman's conceptual frameworks for gender representation in the media. Also, previous research on genders norms in the media plays a part. Dating has evolved rapidly over the last decade, moving from real life to smartphone in just ten years. The premises of dating have also changed from aiming towards long term relationships, to casual dating and sex. Even though dating has evolved throughout the years, previous research has shown a reproduction of stereotypical gender norms in mediated contexts along with the presence of gender power imbalance. The subject this of study has been the dating platform Tinder, where profile pictures and text presentations from thirty heterosexual men and thirty heterosexual women were analyzed. Through the usage of thematic text analysis and semiotic picture analysis, the result shows that men and women continue to perform and reproduce gender norms on Tinder. Women are pursuing to show stereotypical female traits by being passive, cute and friendly, while displaying intimate parts to attract men. Men are continuing to show stereotypical male traits by portraying themselves as serious, dominant and care-free, while displaying a muscular physique. The study also shows that women are resistant against these norms to a greater extent than men, challenging stereotypical gender norms through their portrayal of typical masculine traits and norm-breaking expressions.

En stor del av dem som bildar par i Sverige har idag träffats på olika online-dejtingplattformar. Tidigare forskning har visat att kvinnor är mer selektiva i val av partner. Detta kan göra att män riskerar att bli bortvalda i dessa sammanhang, vilket kan medföra negativa konsekvenser för den enskilda individen och samhället i stort. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka heterosexuella kvinnors preferenser och resonemang om mäns profiler inom online-dejting, med fokus på vad som får dem att välja en profil. För att besvara syftet ställs följande frågeställningar: “Vad anser heterosexuella kvinnor att en online-dejtingprofil skall innehålla för att de skall välja den?” och “Hur resonerar heterosexuella kvinnor när de väljer en online-dejtingprofil?". Semistrukturerade intervjuer har utförts med nio heterosexuella kvinnor mellan 22 och 30 år och materialet har därefter analyserats tematiskt. Studien har haft en abduktiv ansats och data diskuteras delvis utifrån teorin om assortative mating. Studien visade att kvinnor initialt resonerade kring profilens uppfattade positiva attribut, därefter sökte de efter ledtrådar i profilen om mannens egenskaper och slutligen visualiserade de sig att dejta mannen i verkligheten. Studiens resultat visade visst stöd för assortative mating då liknande värderingar var något många av respondenterna uppvisade preferenser för. Resultatet visade också att respondenterna konsekvent sökte efter ledtrådar i mannens online-dejtingprofil, ett sätt för dem att hantera den digitala miljön, med begränsad information. Studiens resultat diskuteras delvis utifrån ett perspektiv om kulturella skillnader, då assortative mating är utformad i en amerikansk kontext.

Dejtingmarknaden för ungdomar idag kan ske likaväl genom ett fysiskt möte ute på krogen som genom en spontan “gillning” via en app. Vi människor utvecklar metoder för att presentera oss på det mest attraktiva sättet för potentiella partners oavsett om det handlar om att redigera en bild eller stå framför spegeln i timmar. Med tiden har utvecklingen inom dejtingmarknaden gjort det lättare för interaktion med andra, från tidningsannonser till online-dejtingwebbsidor till en av dagens populäraste mobila app Tinder. Syftet med denna studie är att studera svenska ungdomars uppfattning om dejtingappen Tinder ur två perspektiv, dels deras uppfattningar om Tinders möjligheter och begränsningar generellt vad gäller att hitta en partner, och dels deras uppfattningar om sin egen samt andras självrepresentation. För att besvara syftet har en kvalitativ metod använts med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod för det empiriska materialet. Sex intervjupersoner utgör urvalet i studien, tre män och tre kvinnor, där samtliga är i åldern 20- 25 med erfarenhet av dejting via Tinder. Analysen av materialet sker ur ett genusperspektiv huvudsakligen där utgångsteorierna är socialkonstruktionism samt poststrukturalistisk feminism. Resultatet av studien visar att Tinder som dejtingresurs upplevs som en app med enorm enkelhet där den negativa aspekten är rädslan över att individerna bakom profilerna inte ska vara den de utger sig för att vara. Resultatet visar även att de manliga intervjupersonerna kopplar självrepresentation hos kvinnliga användare till en identitet utifrån hur Tinder konstruerar kön inom “samhället” Tinder där mötet är en omstart då den inledande kontakten främst handlar om den fysiska attraktionen än den psykiska. De kvinnliga användarna ser däremot självrepresentation som ett sätt att inledningsvis framstå som mer självsäker och den fysiska relationen skapar en förutsättning för den psykiska. Detta resultat utvecklades även till en identifiering av en maktrelation mellan de manliga och kvinnliga intervjupersonerna där det finns ett samspel på Tinder mellan att ha makt över och att ha makt att vilket visar hur maktrelationer på Tinder skapas och omvandlas. / The dating market for young people today can be through a physical meeting out at the pub just as well as through a spontaneous "liking" via an app. We humans develop methods to present ourselves in the most attractive way to potential partners, whether it is about editing an image or standing in front of the mirror for hours. Over time, developments within the dating market have made it easier for interaction with others, from newspaper ads to online dating sites to one of today's most popular mobile dating app Tinder. The purpose of this paper is to study Swedish youths´ perception of the dating app Tinder from two perspectives. On the one hand, their perceptions of Tinder's possibilities and limitations in general in finding a partner and on the other hand, their perceptions of their own and others' selfrepresentations. To answer the purpose, a qualitative method has been used with semistructured interviews as the collection method for the empirical material. Six interviewees make up the sample in the study, three men and three women, all of whom are aged 20-25 with experience of dating via Tinder. The analysis of the material was conducted from a gender perspective mainly where the used theories were social constructionism and poststructural feminism. The results of the study show that Tinder as a dating resource is experienced as an app with enormous simplicity where the negative aspect is the fear that the individuals behind the profiles should not be who they claim to be. The results also showed that the male interviewees link self-representation of female users to an identity based on how Tinder constructs the gender within the “community” Tinder where the meeting is a restart as the initial contact is mainly about the physical attraction rather than the psychological. The female users, on the other hand, saw self-representation as a way of initially appearing more self-confident and the physical relationship creates a prerequisite for the psychical one. This result also developed into an identification of a power relationship between the male and female interviewees where there is an interaction on Tinder between having power over and having power to which shows how power relations on Tinder are both created and transformed.

Abstract The purpose of the present study was to clarify and describe what image men and women present and communicate in their profiles on an online dating site. Further has been investigated if traditional gender roles and stereotypes are as pronounced on this online platform or if it offers a space to go beyond traditional formations. The theoretical framework of this study consisted of a social psychological idea and understanding of identity as well as a gender theoretical perspective. The methodological points of departure were hermeneutic and the data consisted of ten male and ten female member profiles on match.com. The results of the study was divided into three themes, the emphasis on positive qualities, the attractive body and project manager to one’s own life. The results showed that both men and women present a positive image of themselves in their profiles, both concerning inner and outer qualities. The results also indicated that a life with various social activities is of great importance, which implies a reflexive attitude towards life. To create an image of oneself is strenuous work in constant change. Regarding traditional gender roles and stereotypes about what is being regarded as male and female showed that traditional, stereotype ways of describing masculinity and femininity exist, but there were certain tendencies that a crossing of traditional formations takes place on this platform. However, the result of this study has also revealed that this happens to a lesser extent than we first thought.

Denna studie kommer presentera resultatet av en kvantitativ undersökning där syftet var att se om Tinderanvändning påverkar individers självkänsla och om påverkan är beroende av genus. Datainsamlingen genomfördes med en online-enkät över Facebook där 102 respondenter deltog (K = 55 och M = 47). Användares uppskattade tid på Tinder var huvudvariabeln inom Tinderanvändning i denna studie och forskarna konstruerade egna frågor för att kontrollera tidsfrekvensen. För att kontrollera bakomliggande faktorer inom Tinderanvändning konstruerade forskarna egna frågor för att undersöka profilnöjdhet, Tindernöjdhet, glädje efter Tinder, högersvep och matchningar. Självkänsla mättes genom Rosenberg självkänsloformulär. Utifrån Festingers teori om social jämförelse konstruerades tre frågor om social jämförelse på Tinder. Resultatet visade att hypotes 1 Tinderanvändning har en negativ påverkan på mäns självkänsla och 2 Tinderanvändning har en positiv påverkan på kvinnors självkänsla inte stämmer, studien kunde inte bekräfta att huvudvariabeln tidsfrekvens har en påverkan på män och kvinnors självkänsla. Studien kunde fastställa att variabeln profilnöjdhet har en signifikant positiv påverkan på män och kvinnors självkänsla och det upptäcktes en könsskillnad där män påverkas starkare av profilnöjdheten. / This study will present the results of a quantitative survey where the aim was to see if Tinder use affects individuals' self-esteem and if the effect is dependent on gender. The data collection was carried out with an online survey via Facebook in which 102 respondents participated (F = 55 and M = 47). The user's estimated time on Tinder was the main variable of Tinder use in this study and the researchers constructed their own questions to control for time frequency. To control for underlying factors in Tinder use, the researchers constructed their own questions to examine profile satisfaction, Tinder satisfaction, happiness after Tinder, right swipes, and matches. Self-esteem was measured by the Rosenberg self-esteem scale. Based on Festinger's theory of social comparison, three questions about social comparison on Tinder were constructed. The result showed that hypotheses 1 Tinder use has a negative effect on men's self-esteem and 2 Tinder use has a positive effect on women's self-esteem are not true, the study could not confirm that the main variable time frequency has an impact on men's and women's self-esteem. The study was able to determine that the profile satisfaction variable has a significant positive impact on men's and women's self-esteem and a gender difference was discovered where men are more strongly affected by profile satisfaction.