Bakgrund: Genom perioperativt arbetssätt vårdar anestesi- och operationssjuksköterskortillsammans patienten före, under och efter ingreppet. Urakut kejsarsnitt är ett komplextingrepp med fokus att rädda liv. Komplikationer kan uppstå, vilket leder till att ingreppetsnabbt skiftar i intensitet. Specialistsjuksköterskor försätts då i en position där det ställskrav på stresstålighet och kompetens. Båda bidrar med sin unika spetskompetens och sittperioperativa förhållningssätt, vilket kan lindra lidande för patienten. Detta gör anestesiochoperationssjuksköterskor till en viktigt medarbete i teamet. Syfte: Syftet med studien var att belysa specialistsjuksköterskors upplevelse under denperioperativa vården vid urakut kejsarsnitt. Metod: I studien användes kvalitativ metod där datamaterialet analyserades med kvalitativinnehållsanalys. Datamaterialet bygger på intervjuer som genomfördes med fyraanestesisjuksköterskor och fyra operationssjuksköterskor.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; den relationsinriktadeomvårdnaden, en utmanande arbetssituation samt teamets betydelse med sjuunderkategorier.Konklusion: I resultatet framkommer att genom att vara en trygg person kan en godpatientrelation upprätthållas, när värdighet visas för patienten kan det minska lidande.Kommunikation och känna stöttning inom teamet är viktigt för att samarbetet ska fungera.När arbetssituationen är utmanande vid exempelvis komplikationer medför detta stress.Scenarioträning kan ge möjligheten till kompetenshöjning och ge mer trygghetspecialistsjuksköterskors arbetsroll. / Background: Through perioperative nursing, nurse anaesthetist and theatrical nurse together care for the patient before, during and after surgical procedure. Emergency caesarean section (Ecs) is a complex situation where focus is to save lives. Complications can occur, leading to a rapid change in work intensity. The special nurses are then placed in a position where there is a demand for stress resistance and competence. Both contribute with their unique competence and perioperative nursing, which can alleviate suffering for the patient. This makes the nurse anaesthetist and theatrical nurse`s an important part of the team. The aim: The aim of the study was to elucidate the experience of special nurses during theperioperative care of the Ecs. Method: The study used a qualitative method where the data material was analyzed with qualitative content analysis. The data is based on interviews conducted with four nurse anaesthetist and four theatrical nurse s. Results: Three categories emerged from the analysis; the relational care, a challenging work situation, the importance of the team with eight subcategories. Conclusion: The result point out by being a confident person a good patient relationship can be maintained, when dignity is shown it can reduce suffering for the patient.Communication and support within the team is important for the collaboration to work.When work situation is challenging this causes stress. Scenario training can provide the opportunity for skills enhancement and provide more security for the specialist nurse's jobrole.

Introduktion: Operationssjukvården är i ständig utveckling och det är viktigt att operationssjuksköterskor ges möjlighet att kontinuerligt inhämta information och kunskap om nya operationsmetoder och ny medicinsk teknik. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av kompetensutvecklande åtgärder i samband med införandet av nya operationsmetoder och ny medicinsk teknik.  Metod: Kvalitativ intervjustudie med 15 operationssjuksköterskor på två sjukhus i mellansverige där data analyserades via innehållsanalys. Resultat: Resultatet gav två huvudkategorier och fem subkategorier. Operationssjuksköterskorna erfor att inhämtad kompetensutveckling dels låg i deras eget yrkesansvar och intresse, men även var ett organisationss ansvar. Många gånger tillgodosågs kompetensutveckling men andra gånger inte. Konklusion: Ett ansvar hos operationssjuksköterskorna är att ta igen missad kompetensutveckling. Erfarenhetsbaserad kompetens gör att nya operationsmetoder och ny medicinsk teknik är lättare att ta till sig för operationssjuksköterskorna och de vet när det går att improvisera då kompetensutveckling uteblivit. Sättet på vilket operationssjuksköterskorna erhåller kompetensutveckling i samband med införandet av nya operationsmetoder och ny medicinsk teknik behöver synliggöras för att ytterligare förbättra rutiner. Rutiner behöver även förstärkas för att undvika att kompetensutvecklande åtgärder ibland uteblir.

No description available.

Bakgrund: Dagens sjukhus producerar dagligen stora mängder avfall till följd av den vård som sker och operationsavdelningarna står för en betydande del av det avfallet. Fler operationer sker idag än det gjorts tidigare och vi använder fler och mer engångsmaterial. Det ligger i allas intresse att minimera de kvantiteter av sopor som produceras, speciellt den del som går att återvinna. Operationssjuksköterskan har möjlighet att bidra till att en stor del av det som annars skulle gått till förbränning istället källsorteras.  Motiv: Motivet för denna studie är att belysa operationssjuksköterskans roll i källsortering med målet att fler kan motiveras att källsortera på sin arbetsplats. Jordens begränsade resurser behöver tas tillvara och operationssjuksköterskan har möjlighet att bidra genom att källsortera de stora mängder förpackningsmaterial som de förbrukningsartiklar som används under operationerna genererar.  Syfte: Att belysa operationssjuksköterskors erfarenheter av och inställning till källsortering på operationssal. Metod: Semistrukturerade intervjuer med operationssjuksköterskor på fyra olika operationsavdelningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Operationssjuksköterskornas erfarenheter av källsortering på operationssal framkom vara av varierande sort och grad, men samtliga hade en mestadels positiv inställning till ämnet även om tydliga hinder framkom. Analysen resulterade i tre kategorier; Önskan om att göra mer, Faktorer som försvårar och En personlig ambitionsnivå.  Konklusion: Operationssjuksköterskor är generellt positivt inställda till miljöarbete på sin arbetsplats, men på grund av ett flertal hinder upplever de att det kan vara svårt. Ytterligare forskning skulle kunna bidra till att förstå hur man i framtiden kan utveckla och effektivisera källsortering på operationssal samt att få samtliga yrkeskategorier involverade.

Introduktion: Perioperativ omvårdnad är den specifika omvårdnaden inom operationssjukvårdoch omfattar tre faser; den preoperativa fasen, den intraoperativa fasen och den postoperativafasen. Vårdandet som sker i operationssalen kallas intraoperativ fas. Operationssjuksköterskorsroll och ansvar är att bevara patientsäkerheten inom alla tre faser.Syfte: Att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av patientsäker vård intraoperativt.Metod: En beskrivande litteraturstudieResultat: Författarna inkluderade 8 artiklar i studien. Efter dataanalys kom författarna fram tilltvå huvudteman Faktorer som hotar eller främjar patientsäkerheten intraoperativt och Vikten aven fungerande säkerhetskultur samt fem underteman Tidsbrist och stress, förberedelser ochinformation, checklista, teamwork och kommunikation och Avvikelserapportering.Konklusion: I studien framkom faktorer som påverkar patientsäkerheten intraoperativt; tidsbristoch stress, bristande förberedelser, bristande säkerhetskultur, att checklistan inte följs samt att detbrister i teamwork och kommunikation. Operationssjuksköterskor måste få förutsättningar att gepatienten en säker omvårdnad. Genom att belysa de faktorer som påverkar patientsäkerhetenintraoperativt kan man se var det brister och därefter fundera på hur man ska gå vidare medresultatet.

Bakgrund: Det råder brist på operationssjuksköterskor nationellt och internationellt. Underbemanningen leder till att operationer måste skjutas upp. I väntan på kirurgiska ingrepp bildas långa vårdköer som hotar patientsäkerheten och vårdgarantin. Operationsavdelningens slutna miljö kan bidra till att operationssjuksköterskans yrke förblir osynligt. Operationssjuksköterskor behövs för att upprätthålla en fungerande operationsverksamhet. Motiv: Allt för få sjuksköterskor väljer en vidareutbildning inom operationssjukvård. Studien är väsentlig för att undersöka om uppfattningar om operationssjuksköterskans profession speglar verkligheten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors uppfattning om operationssjuksköterskans yrke. Metod: Elva individuella intervjuer genomfördes med sjuksköterskor värvade från kirurgiska avdelningar. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet beskrivs i fyra huvudkategorier; en diffus profession, ett tråkigt yrke, ett ansvarsfullt yrke samt del av ett multidisciplinärt team. Konklusion: Studien ger en ökad förståelse för sjuksköterskors förutfattade meningar om operationssjuksköterskans profession och lyfter betydelsen av att synliggöra yrket för att således kunna rekrytera fler sjuksköterskor till en vidareutbildning inom operationssjukvård. Detta kräver ett engagemang från universitet, sjukhus men även operationssjuksköterskor själva.

Bakgrund och problemformulering: Operationssalen är en komplex högteknologisk vårdmiljö där olika professioner är beroende av varandra. Brister i kommunikationen inom operationsteam är en bidragande faktor till uppkomsten av vårdskador. Operationssjuksköterskan har genom det vårdande mötet ett ansvar att föra patientens talan. En del av ansvaret innebär att operationssjuksköterskan besitter goda kunskaper i kommunikation. Syfte: Att belysa operationssjuksköterskors erfarenheter av kommunikation inom operationsteamet i den intraoperativa fasen. Metod: Systematisk litteraturstudie. 12 kvalitativa artiklar inkluderades. Litteratursökningen genomfördes systematiskt i Cinahl och Pubmed som är databaser för omvårdnad och medicin. Resultat: Operationssjuksköterskor ser sig som patientens advokat, vilket innebär utmaningar då begränsningar i tid utgör hinder för att etablera kontakt med patienten i den intraoperativa fasen. WHO-checklista främjar samarbete och kommunikation. Brister i kommunikation och störningsmoment inne på operationssalen anses hota operationsteamets förmåga att kommunicera för att främja säker vård. I operationssjuksköterskans ledarskap kan gemenskap stärkas, vilket ökar förutsättningar för samarbete och kommunikation. Trygghet och kontinuitet inom operationsteamet anses vara centralt för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Hierarkiska strukturer kan hota kommunikationen och utgöra risk för osäkerhet och misstag. Operationssjuksköterskorna upplever att patienterna känner sig mer omhändertagna i en trygg och lugn atmosfär. Slutsats: För att utföra rollen som patientens advokat krävs ett tydligt ledarskap från operationssjuksköterskan, kontinuitet med goda relationer inom operationsteamet samt en sund hierarki där alla professioner synliggörs för att stärka kommunikation.

Detta examensarbete undersöker operationssjuksköterskans erfarenheter av att upprätthålla patientsäkerhet under en operation. Operationssjuksköterskan ansvarar för flera viktiga aspekter såsom hygien, medicintekniska produkter, instrumentering, ledarskap och kommunikation. Hen måste även kunna etablera en trygg och individanpassad interaktion med patienterna. Statistik visar att vårdskador och postoperativa sårinfektioner är allvarliga konsekvenser av bristande vårdkvalitet och patientsäkerhet, och dessa förekommer i hög utsträckning. Det finns dock en potential att begränsa antalet sårinfektioner genom att följa evidensbaserade riktlinjer. Genom en litteraturstudie, som följde strikta riktlinjer, har tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006) använts för att identifiera, analysera och redovisa mönster och teman i den insamlade datan. Resultaten har lyft fram två huvudteman: ”Samverkan på operationssalen” och ”Strukturella faktorer som påverkar patientsäkerheten”. Dessa teman har belyst de faktorer som påverkar operationssjuksköterskans arbete och dess koppling till patientsäkerhet och vårdkvalitet. Diskussion betonar vikten av effektiva förberedelser, god kommunikation och säkert arbete inom vårdteamet för att uppnå en framgångsrik perioperativ vård och minimera vårdrelaterade skador. Sammanfattningsvis visar resultaten operationssjuksköterskans erfarenheter och dess centrala roll i att skapa en säker och effektiv vårdmiljö under kirurgiska ingrepp. Samtidigt understryks vikten av ett förbättrat samarbete och respekt inom vårdteamet för att förhindra missförstånd och förbättra patientsäkerheten.

Introduktion: Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och det ställer höga krav på operationssjuksköterskans omvårdnad för en hög patientsäkerhet i samband med operation. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskors upplevelser av språkproblem och kulturella aspekter i den perioperativa vården. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades och data samlades in via enskilda intervjuer med 10 operationssjuksköterskor, 8 kvinnor och 2 män, vid tre sjukhus i Mellansverige. En kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta det insamlade materialet. Resultat: Genom analysen framkom det tre kategorier och åtta subkategorier. De tre  kategorierna var: Operationssjuksköterskan i den mångkulturella vården, Kommunikation och Kommunikationshjälpmedel. I resultatet framkom att hänsyn togs till patientens önskemål så långt det var möjligt om det inte påverkade patientsäkerheten. Operationer i intimare kroppsdelar upplevdes svårare än andra. Operationssjuk-sköterskorna upplevde sig begränsade när de inte kunde kommunicera med patienten. Patienten upplevdes oftast dåligt informerad innan operationen. Det ansågs säkrare att använda en professionell tolk än en anhörig som tolk. Det framkom önskemål från operationssjuksköterskorna om kommunikationshjälpmedel. Konklusion: Studien visade att språkproblem och kulturella aspekter påverkade operationssjuksköterskans perioperativa arbete. Det som upplevdes svårt var både att inhämta och förmedla information som hade betydelse för patientens perioperativa vård och patientsäkerhet. / Introduction: We are living in a multicultural society, which puts great importance on the theatre nurses´ care for patient´s security during surgery. Aim: To investigate the theatre nurses' experiences of language- and cultural issues in the perioperative care. Method: Qualitative method with inductive approach was applied and data was collected through individual interviews with ten surgical nurses, eight women and two men, at three hospitals in the Midwest part of Sweden. A qualitative analysis of the content was used to process the interviews. Results: The analysis resulted in three categories and eight subcategories. The three categories were: Theatre nurse in multicultural health care, Communication and Communication Aids. The result showed that patient's wishes were considered if they did not affect the safety of the patient. Operations in the intimate parts of the body felt harder than others. Theatre nurses felt restricted when they could not communicate with the patient. The patient own personal experience of information prior to the surgery wasn´t satisfactory. It was considered safer to use a professional interpreter than a family member as an interpreter. There were requests from the theatre nurses for communication aids. Conclusion: The study revealed that language- and cultural issues affect the theatre nurse perioperative work. They experienced difficulties in both collecting and disseminating information that had significance for perioperative patient care and patient safety.

I samband med operation exponeras patientens kropp för att kunna genomföra ett ingrepp och det är operationssjuksköterskans uppgift att bevara patientens kroppsliga integritet. Det finns dock inga tydliga riktlinjer för detta och kan vara en svår utmaning för operationssjuksköterskor. Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av hur de bevarar patientens kroppsliga integritet. Kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod valdes för att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter inom området. Urvalet bestod av nio operationssjuksköterskor fördelade på fyra sjukhus inom tre län. Datamaterialet analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sju subkategorier under en och samma kategori. Operationssjuksköterskorna beskrev begreppet integritet som en människas personliga sfär och att varje enskild patients integritet bevaras genom individanpassad vård. Skydda patientens kroppsliga integritet kan göras genom att skyla kroppen och undvika obehöriga blickar, men samtidigt finns faktorer som försvårar bevarandet av patientens kroppsliga integritet. En kombination av professionalism och empati menar operationssjuksköterskorna leder dem till att bevara patientens kroppsliga integritet där patientrelationen är viktig men av olika skäl kan utebli. Slutsatsen av resultatet är att patientrelationen är viktig för att kunna inhämta den information operationssjuksköterskan behöver för att kunna bevara patientens kroppsliga integritet. / During a surgery the patient’s body is exposed in order to carry out the surgery and it is the operating room nurse’s main task to care for and to protect the patient’s bodily integrity. However, at this time there are no clear guidelines on how to treat this subject and it can be a difficult challenge for the nurses. The purpose of this study was to describe the operating room nurses experiences of how they best protect the patient's bodily integrity. A qualitative approach with interviews and data collection methods was chosen to describe the operating room nurses' experiences in the field. The sample consisted of nine surgical nurses, spread across four hospitals in three counties. The data was analyzed according to a qualitative content analysis and resulted into seven sub-categories under the same category. Operating room nurses described the concept of integrity as a human's personal space, and that each patient’s integrity is maintained through individualized care. Protecting the patient’s bodily integrity can be done by covering the body and preventing unauthorized eyes but there are factors that can for different reasons make this difficult. The operating room nurses think that a combination of professionalism and empathy leads them to maintain the patient's bodily integrity where patient relationship is important, but for various reasons may be compromised. The conclusions from the result is that the patient relationship is important in order to obtain the information that the operating room nurse needs to be able to protect the patient's bodily integrity.