No description available.

Bakgrund: Både nationellt och internationellt råder idag en brist på operationssjuksköterskor vilket leder till ökade väntetider till operation och ett lidande för patienten. Bristen på operationssjuksköterskor gör det angeläget att undersöka synen på yrket och om yrket behöver synliggöras för att eventuellt öka intresset för specialisering. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors uppfattning om operationssjuksköterskans profession. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats med kvalitativa inslag baserad på webbenkät med öppna och slutna svarsalternativ. Resultat: Deltagarnas uppfattning är att de har god kunskap om operationssjuksköterskans profession. Yrket anses vara viktigt, fysiskt krävande och dolt för sjuksköterskor utanför operationsavdelningen. Konklusion: Operationssjuksköterskan anses vara viktig för patientsäkerheten och arbetar i nära samarbete med läkare och övriga vårdteam. Trots att sjuksköterskor anser att de har kunskap om yrkesrollen anses yrket som okänt och det finns behov av att ytterligare synliggöra operationssjuksköterskeyrket. / Background: There is a shortage specialized nurses both national and international which leads to increasing waiting time for surgery and a suffering for the patient. The lack of operating theater nurses makes it important to examine how the profession is seen and if it needs to be illuminated to make it more interesting. Purpose: The purpose was to examine nurses' perceptions of the operation theatre nursing profession. Method: A descriptive cross-sectional study with a quantitative approach containing qualitative elements based on web survey with open and closed response options. Result: Nurses consider the knowledge of the operating nursing profession to be satisfactorily. The profession is considered as important, physical demanding and unknown for nurses outside the operating ward. Conclusion: The operating theater nurse is considered as important for the patient safety and is an important part of the surgical team. Despite that nurses consider themselves having knowledge of the profession the operating theater nurse is considered a hidden profession and there is a need to further make the profession visible.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan har en skyddad yrkestitel som innebär specifikt ansvar för patienten både före, under och efter det kirurgiska ingreppet. Ansvaret formuleras i kärnkompetenserna i kompetensbeskrivning för specialistsjuksköterska inom operationssjukvård. Syfte: Att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av att arbeta på operationssalen. Metod: En kvalitativ metod användes där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor med minst ett års yrkeserfarenhet. Datamaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema: Operationssjuksköterskans arbete präglas av att omväxlande fokusera på helhet och delar, samt tre kategorier; att arbeta i team, att hitta sin plats och att ha patienten i fokus. Konklusion: Studien visade att kontinuitet i teamets sammansättning har betydelse för hur väl kommunikation och samarbete fungerar under en operation. Väl inarbetade team medför ett effektivare och kvalitativt bättre arbete och en säkrare vård för patienten. / Background: The operating theater nurse has a protected work title that includes specific responsibilities for the patient before, during and after the surgical procedure. The aim: The aim of the study was to describe operating theater nurses’ experiences of working in the operating theater. Method: A qualitative method was used, five semi-structured interviews were made with operating theater nurses that have worked at least one year in the profession. The data was analysed with qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in one overarching theme: The work of the operating theater nurse is characterized by continually changing focus between the whole and its parts, and three categories; To work in a team, To find one's place and To focus on the patient. Conclusion: The study showed that team continuity has an impact on how well the communication and teamwork works during a surgical procedure. Teams that often work together will result in a more effective process, a better quality of the outcome and a safer care of the patient.

Bakgrund: Under operation är patienten utsatt för en ökad risk att drabbas av perioperativ hypotermi, kärntemperatur under 35°C. Att drabbas av perioperativ hypotermi kan leda till allvarliga komplikationer, bidrar med ett onödigt lidande för patienten, förlänger vårdtiden, samt ger ökade vårdkostnader. Den perioperativa sjuksköterskan har ansvar, tillsammans med det perioperativa teamet att patientsäkerheten upprätthålls. Vilket innebär att identifiera och förebygga risker för komplikationer. Syfte: Sammanfatta metoder som förebygger oavsiktlig perioperativ hypotermi. Metod: En systematisk litteraturöversikt för att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av metaanalyser. Resultat: Resultatet sammanfattas i fyra interventioner; perioperativ administration av aminosyror, uppvärmd, fuktad insufflationsgas, uppvärmd sköljvätska samt varmluft- och luftfria uppvärmningssystem. Konklusion: Interventionerna har olika möjligheter och begränsningar samt är anpassade för olika typer av ingrepp. Det kan vara aktuellt att kombinera olika åtgärder för att uppnå önskad effekt. Den perioperativa sjuksköterskan ska använda sig av den metod som anses mest effektiv och bör anpassa den utifrån vilken patient som behandlas samt situation, där sjuksköterskan utgår från internationella riktlinjer och evidens. / Background: During operation, the patient is exposed to an increased risk to be affected from perioperative hypothermia, core temperature below 35°C. Suffering from perioperative hypothermia can lead to serious complications, contribute to unnecessary suffering for the patient, extended care time and increased care costs. The perioperative nurse is responsible, together with the perioperative team, that patient safety is maintained. Which is based on identifying and preventing risks of complications. Aim: Identify methods that prevent accidental perioperative hypothermia. Method: A systematic literature review where the data consisted of meta-analysis. Result: The results are summarized in four interventions; perioperative administration of amino acids, heated, humidified insufflation gas, warmed irrigation fluid and forced-air warming and air-free warming systems. Conclusion: The interventions have different possibilities and limitations and that is adapted to different types of surgical interventions. It may be relevant to combine different methods to achieve the desired effect. The perioperative nurse should use the method that is considered most effective and should adapt it based on the patient who is being treated and the situation, where the nurse is depending on international guidelines and evidence.

Introduktion: Operationssjuksköterskans profession innebär att säkerställa en god perioperativ omvårdnad. Att bistå vid traumatisk kirurgi utanför operationsavdelning och i en ovan miljö kan vara en utmaning. Syfte: Syftet är att undersöka operationssjuksköterskans upplevelser av att medverka vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning. Metod: Som metod användes kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt tretton operationssjuksköterskor från två olika sjukhus intervjuades. Dataanalysen skedde genom en induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i ett tema: Att vara medlem i teamet med fullständigt fokus, och tre kategorier; Att prestera under press, Försvårande omständigheter och Prioriteringar i det akuta skedet. Kategorierna delades upp i åtta subkategorier. Konklusion: Operationssjuksköterskorna upplevde ett adrenalinpåslag med hög puls vid medverkan av urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning. De upplevde även att teamarbetet fungerade väl och att en god kommunikation var viktig vid urakuta kirurgiska ingrepp i en rörig och kaotisk situation. De svårigheter som upplevdes relaterades av operationssjuksköterskorna till en för dem ovan arbetsmiljö och ovana arbetsuppgifter. / Introduction: The theater nurse's profession means ensuring good perioperative care. Assisting in traumatic surgery outside the surgical ward and in an unfamiliar environment can be a challenge. Purpose: The purpose of the study is to investigate the experiences of the theater nurse, when participating in emergency surgical procedures outside the operating ward. Method: As a method, qualitative study was used with semi-structured interviews. Thirteen theater nurses in two different hospitals were interviewed. The data analysis was done through one with an inductive qualitative analysis. Results: The study resulted in a theme: a member of a team with complete focus, and three categories; To perform under pressure, aggravating circumstances and priorities in the urgent stage. The categories were divided into eight sub-categories. Conclusion: The theater nurses experienced a high pulse adrenaline rush when participating in emergency surgical procedures outside the operating ward. They also felt that the teamwork worked well and that a good communication was important in emergency surgical procedures in a messy and chaotic situation. The difficulties the theater nurses experienced were related to performing unfamiliar tasks in an unfamiliar work environment.

Operationssjuksköterskan verkar i en tekniskt avancerad miljö och arbetar aktivt att förebygga risker och vårdrelaterade skador genom att planera och dokumentera patientens vård utifrån en omvårdnadsprocess. Utebliven eller bristfällig dokumentation av tyst kunskap kan påverka patientsäkerheten negativt då utförda handlingar inte är spårbara i patientens journal och osynliggör operationssjuksköterskans kompetens för omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av dokumentation av perioperativa omvårdnadsåtgärder utifrån patientsäkerhet. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats där femton semistrukturerade intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor. Materialet tolkades utifrån konventionell innehållsanalys. Resultat: Materialet resulterade i tre kategorier: Tekniska förutsättningar, Ett personligt- och delat ansvar och Meningsfullheten med dokumentationen. Kategorierna beskriver operationssjuksköterskans erfarenheter kring dokumentation med olika känslor och förbättringsförslag lyfts och redovisas. Konklusion: Studien visar att operationssjuksköterskans dokumentation kan kompletteras i form av muntlig rapportering till postoperativa avdelningen för att stärka, upprätthålla patientsäkerheten och för att synliggöra operationssjuksköterskans kompetens för omvårdnad och motverka tyst kunskap. Mycket av rutinerna kring dokumentationen är relaterat till kulturen på arbetsplatsen vilket operationssjuksköterskorna var medvetna om och ville förändra. Det visade sig även att dokumentationen var något som operationssjuksköterskan själv kunde påverka genom att prioritera och skapa goda förutsättningar för samarbete med assistenten på sal. / The theatre nurse works in a technologically advanced environment and works actively to prevent risks and health-related injuries by planning and documenting the patient's care based on a nursing process. Missing or deficient documentation of tacit knowledge that can adversely affect patient safety as performed actions are not traceable in the patient's journal and invisible to the theatre nurses’ expertise in nursing. Aim: The aim was to describe the theatre nurses’ experiences of documentation of perioperative nursing from patient safety.  Method: Qualitative method with inductive approach and fifteen semi-structured interviews were conducted. The material was interpreted based on conventional content analysis.  Result: The material resulted in three categories: Technical conditions, A personal and shared responsibility, and the Meaningfulness of the documentation. The categories describe the operations nurse’s experiences regarding documentation with different emotions and improvement suggestions are raised and reported.  Conclusion: The study shows that the theatre nurses’ documentation can be reinforced in the form of verbal reporting to the post-anaesthesia care unit to strengthen and maintain patient safety, and to make visible the nurse competence for nursing where tacit knowledge emerges. Much of the routines around the documentation are related to the culture in the workplace, which the theatre nurses were aware of and wanted to change. It also turned out that the documentation was something that the operating nurse herself could influence by prioritizing and creating good conditions for and collaboration with the assistant on ward.

Bakgrund: Oväntade händelser i operationssalen påverkar operationssjuksköterskan på olika sätt. Verktyg för att minska och eliminera oväntade händelser och dess negativa konsekvenser har arbetats fram genom WHO´s checklista för säker kirurgi, utbildningar och teamträningar. Trots dessa verktyg sker oväntade händelser fortfarande kontinuerligt. Operationssjuksköterskan ska verka för att identifiera och reducera oväntade händelser i samband med operativa ingrepp, för att undvika vårdskador och minska patientlidande. Detta är grundläggande för operationssjuksköterskans arbete för säker vård.  Syfte: Studiens syfte var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser och hantering av oväntade händelser i operationssalen. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Åtta operationssjuksköterskor rekryterades och individuella semistrukturella intervjuer genomfördes från två operationsavdelningar. En kvalitativ innehållsanalys enligt Erlingsson & Brysiewicz (2017) genomfördes.   Resultat: Tre övergripande kategorier med subkategorier som beskriver operationssjuksköterskors upplevelser och hantering av oväntade händelser framkom efter analysen; Att möta en oväntad händelse, Värdefulla förutsättningar för handhavandet av oväntade händelser samt Teamarbete som verktyg. I Att möta en oväntad händelse framkom olika händelser som ansågs oväntade samt känslor förknippade med dessa händelser. I Värdefulla förutsättningar för handhavandet av oväntade händelse var erfarenhet, samtal, förberedelse, fokusering och rutiner viktiga delar. Samarbete, ledarskap och kommunikation framkom som viktiga begrepp i Teamarbete som verktyg.  Slutsats: Oväntade händelser är ett naturligt inslag i operationssjuksköterskans vardag. Hur dessa händelser upplevs och hanteras beror på en mängd olika faktorer, såsom tidigare erfarenhet, samarbete och möjlighet till samtal. Studien visar att teamarbetet är viktigt för att hanteringen av oväntade händelser ska bli så optimal som möjligt, och därigenom inte riskera patientsäkerheten. / Background:  Unexpected events in the operating room affect the theatre nurse in different ways. Tools for reducing and eliminating unexpected events and the negative consequences of these events, have been developed through the WHO's checklist for safe surgery, education and team training. Despite these tools, unexpected events still happen continuously. The theatre nurse shall work for identifying and reducing unexpected events related to surgical procedures, in order to avoid healthcare injuries and reduce patient suffering. This is the foundation of working for safe care for the theatre nurse.  Purpose The purpose of this study was to illuminate theatre nurses' experiences and handling of unexpected events in the operating room.  Method: The design of the study is qualitative with an inductive approach. Eight theatre nurses were recruited and individual semi-structured interviews were conducted from two operating wards. A qualitative content analysis according to Erlingsson & Brysiewicz (2017) was conducted.  Result: Three overarching categories including subcategories describing theatre nurses` experiences and handling of unexpected events emerged after the analysis; To encounter an unexpected event, Valuable conditions for managing unexpected events and Teamwork as a tool. In To encounter an unexpected event, various events emerged that were considered unexpected and emotions associated with these events. In Valuable conditions for managing unexpected events experience, conversation, preparation, focusing and routines were important parts. Collaboration, leadership and communication emerged as important concepts in Teamwork as a tool. Conclusion: Unexpected events are natural parts in the everyday life of the theatre nurse. How these events are experienced and handled depend on a number of different factors, such as previous experience, cooperation and the opportunity for conversation. This study shows that teamwork is important for optimal handling of unexpected events, and thereby not risk patient safety.

Bakgrund: I operationssjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår infektionsförebyggande arbete för att minska risken att patienten att drabbas av postoperativa infektioner. En smittväg som bakterier kan färdas till operationssåret är via partiklar i luften, på engelska colony forming units (CFU). Det är således viktigt för operationssjuksköterskan att ha kunskap om vilka faktorer som påverkar antal CFU för att kunna vidta åtgärder för att begränsa antalet CFU. Studier visar att faktorer som antal personer som befinner sig inne på operationssalen samt antal dörröppning kan öka antal CFU/m3.    Syfte: Att undersöka sambandet mellan mängd CFU inom det sterila området på operationssalen, antalet personer samt dörröppningar på salen.   Metod: Icke experimentella mätningar med aktiv luftmätare och observationer genomfördes på 13 operationer. Insamlade data analyserades statistiskt genom korrelationell analys med kvantitativ ansats.   Resultat: Ingen korrelation kunde ses mellan antalet CFU inom det sterila fältet, antal dörröppningar, vilken dörr som öppnades eller hur många personer som befann sig inne på operationssalen.     Slutsats: Risken för att drabbas av en infektion från luftburna CFU på stora operationssalar med LAF-ventilation anses vara minimal. Operationssjuksköterskan kan i sitt arbete känna trygghet i salens förmåga att hantera ett stort antal personer och dörröppningar.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan har ansvar för patientsäkerheten och aseptiken på operationssalen. Långa operationsköer och brist på operationssjuksköterskor gör att behovet av operationssjuksköterskor och handledare är stort. Det ställs stora krav på operationssjuksköterskan som handledare att tillgodose studenternas, operationsavdelningens och framförallt patienternas behov i den perioperativa vården. Syfte: Syftet är att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av att handleda operationssjuksköterskestudenter och nyutexaminerade operationssjuksköterskor in i det nya yrket. Metod: Kvalitativ studie där datainsamling och analys skedde via frågeformulär med grund i Critical incident technique. Deltagarnas erfarenheter och upplevelser analyserades. Resultat: Resultatet redovisas i form av huvudområdet; Tillit, tre kategorier; Skapa förutsättningar för handledning, Relationen samt Personlig utveckling med tillhörande subkategorier. Varje kategori presenteras i löpande text med ett antal belysande citat. Operationssjuksköterskan beskriver både positiva och negativa erfarenheter av handledning som innefattar tid, kommunikation, motivation och utveckling. Handledarutbildning och stöd från ledningen var några faktorer som påverkade handledningen. Slutsats: Att vara handledare är komplext, utmanande och givande. Med rätt förutsättningar blir handledning positivt för både handledare och student och bidrar till en kvalitativ och säker operationssjukvård. / Background: The operating room nurse is responsible for patient safety and aseptics in the operating room. The long wait for an operation and lack of operating room nurses creates a great need for operating room nurses and their preceptors. It’s demanding for mentors to fulfill the needs of student nurses, the operating department and foremost patient needs in perioperative care. Aim: The aim of this study was to describe operating room nurses’ experiences from mentoring operating room student nurses and newly qualified operating room nurses on their path into a new profession. Method: A qualitative study in which collection of data and analysis was carried out through a questionnaire taken shape from Critical incident technique. The result is shown in the form of a main theme and three categories with attached subcategories. Each category contains analyzing text with a series of quotes. Result: Operating room nurses describing both positive and negative experiences from mentoring including time, communication, motivation and development. Conclusion: Acting as a mentor is complex, challenging and rewarding. Under the right circumstances mentoring has a positive impact on both mentor and student and contributes to safe and high quality surgical care.

Bakgrund: I Sverige genomförs årligen hundratusentals operationer. Vid dessa operationer behövs kirurgiska instrument samt en operationssjuksköterska som är ansvarig för hur de kirurgiska instrumenten iordningställs inför operationen. Uppdukningen av de kirurgiska instrumenten är en stor del i operationssjuksköterskans arbete. Det är viktigt att veta vilka instrument som ska dukas upp, deras användningsområde och vart de placeras. Det finns olika direktiv angående hur uppdukningen ska utföras. Motiv: Få studier är genomförda där operationssjuksköterskornas erfarenhet och upplevelse av uppdukning är beskrivna. Denna studie kan resultera i ökad kunskap om hur operationssjuksköterskan upplever uppdukning av kirurgiska instrument och hur det påverkar operationssjuksköterskans arbetssituation.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva operationssjuksköterskans erfarenhet vid uppdukning av kirurgiska instrument. Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer med åtta operationssjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Deltagarnas upplevelser och erfarenheter av att duka upp kirurgiska instrument beskriver hur de byggt upp deras eget uppdukningssystem baserat på klinisk erfarenhet. Att jobba efter ett eget system inbringade en känsla av trygghet och kontroll men trots detta fanns situationer i processen som gjorde att otrygghet och brist på kontroll upplevdes. Från intervjuerna identifierades tre huvudkategorier; Att forma ett eget system, Att arbeta efter ett eget system, Att gå ifrån sitt eget system. Konklusion: Att uppleva trygghet och kontroll vid uppdukning av kirurgiska instrument var viktigt för operationssjuksköterskorna. Det framkom faktorer som påverkar känslan av trygghet och kontroll både positivt och negativt. För att erhålla klinisk kompetens inom området krävs omfattande klinisk erfarenhet.   Nyckelord: Operationssjuksköterska, Erfarenheter, Kirurgiska instrument, Kvalitativ innehållsanalys / Background: In Sweden, hundreds of thousands of operations are conducted yearly. Each operation needs surgical instruments and an operating room nurse who is responsible for setting up and organizing the instruments prior to the operation. Setting up surgical instruments is an integral part of the operating room nurses’ responsibility. To set up the instruments it is of importance to know which instrument is needed for the operation, how the instrument is used, and where it should be placed. Practice guidelines differ in their recommendations regarding how surgical instruments should be set-up and organized prior to the operation. Motive: There is limited research about operating room nurses’ experiences of setting up and organizing surgical instruments. This study can result in increased understanding regarding how operating room nurses’ experience set-up of surgical instruments and how this affects their working environment.   Aim: The aim of this study is to describe operating room nurses’ experiences of setting up and organizing surgical instruments. Methods: Individual semi-structured interviews were conducted with eight operating room nurses. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Result: The participants' experiences of setting up and organizing surgical instruments describe how they build up their own organizational system based upon clinical experience. While utilizing their own system they experience a sense of security and control. However, there are situations in which feelings of insecurity and lack of control can occur. The interviews identified three main categories; Forming your own system, Working with your own system, Working outside your own system. Conclusion: Experiencing security and control related to set-up and organization of instruments was considered important for the operating room nurses. Factors were identified that affect the operating room nurses’ feelings of security and control both positively and negatively. Substantial clinical experience is necessary to achieve clinical competence setting up and organizing surgical instruments.  Keywords: Perioperative nursing, Experiences, Surgical instruments, Qualitative content analysis