Bakgrund: I en operationssal arbetar ett multiprofessionellt team. För att effektivt kunna bedöma och utvärdera kvaliteten på det intraoperativa teamarbetet, samt stärka patientsäkerheten, är det av stor betydelse att få en djupare förståelse för operationssjuksköterskors upplevelser kring begreppet teamarbete. Syfte: Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskors uppfattningar om det intraoperativa teamarbetet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 14 operationssjuksköterskor från två sjukhus i mellersta Norrland. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen framkom tre kategorier och tio underkategorier. De tre kategorierna var: Operationssjuksköterskans upplevelser av sin roll i teamet, Interaktionen mellan de olika yrkeskategorierna i teamet och Betydelsen av att utveckla och förbättra teamet. Att planera arbetet och ligga steget före beskrevs som att ha kontroll över situationen. Ett väl fungerande teamarbete präglades av tydlig kommunikation och att bekräfta varandra stärkte teamkänslan. Slutsats: Studien belyser en rad faktorer kring operationssjuksköterskornas uppfattningar om vad som kan bidra till ett väl fungerande intraoperativt teamarbete. Mer forskning av kvalitativ ansats behövs för att tydliggöra och få en större förståelse av operationssjuksköterskans upplevelser i samband med detta. / Background: The operating room is a place where multidisciplinary teamwork is carried out. In order to effectively assess and evaluate the quality of intraoperative teamwork, and enhance patient safety, it is of great importance to gain a deeper understanding of operating room nurses’ perceptions around the concept of teamwork. Aim: The purpose of the study was to describe operating room nurses’ perceptions of the intraoperative teamwork. Method: Semi-structured interviews were carried out with 14 operating room nurses at two hospitals in north central Sweden. Collected data was analyzed using qualitative content analysis. Result: Three categories and ten sub-categories emerged from the analysis. The three categories were: Operating room nurses’ perceptions of their professional role in the team, Interaction between professionals in the team and, The importance of building and improving the team. To plan work and stay ahead were described as achieving control of the situation. Effective teamwork was characterized by clear communication and, team spirit was strengthened by acknowledging each other. Conclusion: This study demonstrates a number of factors surrounding the operating room nurses’ perceptions of what may contribute to a high functioning intraoperative teamwork. Further research with a qualitative approach is needed to clarify and gain a greater understanding of operating room nurses’ perceptions in the context of teamwork.

Background: To maintain the patient's dignity is important for the theatre nurse, which becomes extra clear when the patient is anesthetized. However, there are few studies with focus on dignity of the anesthetized patient in the operating room. Aim: The purpose of this study was to observe how the dignity of the anesthetized patient is utilized in the operating room. Method: An ethnographic observational study with a qualitative approach was used. The study was conducted at a university hospital in Sweden. Through a strategic selection, 20 operations were observed for 40 hours. Result: The result shows differences in staff involvement depending on operation. For operations requiring more extensive preparation, a clearer intention to do the best for the patient was observed. Even the importance of teamwork was observed. The result also showed how the communication between the staff affected the view of the patient and the importance of keeping professionalism in order not to compromise the patient's dignity. Conclusion: The dignity of the patient was preserved by the staff. However, there were situations, conversations and actions that showed a violation of the patient's dignity. On occasion, an offense was followed by a preservation by another staff, showing the importance of teamwork in relation to the maintenance of the dignity. The larger and more extensive intervention, the more signs of commitment and care about the patient were observed. This can be explained by the fact that violations of external dignity can be replaced by actions that strengthen internal dignity. / Bakgrund: Upprätthållandet av patientens värdighet är en central del i operationssjuksköterskans roll, vilket är extra viktigt då patienten är sövd. Det finns dock få studier inom operationssjukvård som fokuserar på hur den sövda patientens värdighet upprätthålls på operationssalen. Syfte: Syftet med studien var att observera hur den sövda patientens värdighet bevaras på operationssalen och vad i samtal och beteenden som talar för och emot att värdigheten upprätthålls. Metod: En etnografisk observationsstudie med kvalitativ ansats användes. Studien utfördes på en operationsavdelning på ett universitetssjukhus i Sverige. Genom ett strategiskt urval observerades 20 operationer under 40 timmar. Resultat: Resultatet påvisar olikheter i personalens engagemang beroende på operationens omfattning. Vid operationer som krävde mer omfattande förberedelser observerades en större intention hos personalen att göra det bästa för patienten. Vikten av teamarbete observerades och hur personalen tillsammans kan upprätthålla patientens värdighet. Resultatet visade också hur kommunikationen mellan personalen på salen påverkade synen på patienten och vikten av att bevara sin professionalitet för att inte kränka patientens värdighet. Slutsats: Personal observerades bevara patientens värdighet. Det förekom dock situationer, samtal och ageranden som visade på en kränkning av patientens värdighet. Vid en del tillfällen skedde en kränkning, efterföljt av en bevarande åtgärd av en annan personal, vilket visar betydelsen av teamarbete i relation till upprätthållandet av den sövda patientens värdighet. Ju större ingrepp desto fler tecken på engagemang och omsorg om patienten observerades. Detta kan förklaras med att en kränkning av den yttre värdigheten kan ersättas med ageranden och åtgärder som stärker den inre värdigheten.

Bakgrund: Sjukvården är en miljö med förekomst av arbetsrelaterad stress. På en operationsavdelning är arbetet mycket intensivt och det bedrivs högspecialiserad vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress. Metod: En empirisk kvalitativ studie genomfördes. Fyra strategiskt utvalda operationssjuksköterskor från två olika operationsavdelningar vid ett stort universitetssjukhus i Mellansverige deltog i studien. Ljudinspelade intervjuer genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. En manifest innehållsanalys utfördes. Resultat: Tre huvudkategorier påträffades; färdigheter, arbetsmiljö och operationsplanering. Operationssjuksköterskorna beskrev att avsaknad av erfarenhet och kontroll var bidragande faktorer för upplevd arbetsrelaterad stress. Dålig kommunikation mellan kollegor och en operationsplanering som inte överensstämde med de resurser som fanns tillgängliga var också bidragande faktorer till uppkomst av arbetsrelaterad stress. Slutsatser: Resultatet visar att arbetsrelaterad stress är ett existerande problem inom operationssjukvården och bör utforskas vidare för att förbättra operationssjuksköterskornas arbetsvillkor och miljö. / Background: Health care is an environment with the presence of work-related stress. An operation department is very intense and it is carried on highly specialized care. Purpose: The purpose of this study was to describe operating room nurses' experience of work-related stress. Method: An empirical qualitative study was conducted. Four strategically selected operation room nurses from two different operation department at a large teaching hospital in central Sweden participated in the study. Recorded interviews were conducted with the help of a semi-structured interview guide. A manifest content analysis was performed. Results: Three main categories were found; skills, work environment and operation planning. Operating room nurses described the lack of experience and control as contributing factors to perceived work-related stress. Poor communication between colleagues and an operations scheduling, which was inconsistent with the resources that were available were also contributing factors to the incidence of work-related stress. Conclusions: The results tend to show that occupational stress is an existing problem in surgical care and should be further explored to improve the surgical nurses' working conditions and environment.

Bakgrund Operationspersonal är den yrkesgrupp inom vården som är mest utsatt för risk för blodsmitta genom frekvent hantering av stickande och skärande instrument samt exponering av blod. Bland operations­sjuksköterskor finns en stark önskan att arbeta så säkert som möjligt för att minska risken för smittöverföring. Det finns föreskrifter, metoder och hjälpmedel för att förhindra stick- och skärskador men få skriftliga riktlinjer och rutiner. Syfte Syftet med den här studien är att undersöka operationssjuksköterskans hantering av stickande och skärande instrument i operationssalen. Metod Studiens design är en empirisk tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats. En strukturerad observationsstudie utfördes på Södersjukhuset i Stockholm. 18 operationssjuksköterskor observerades under 50 operationer. Resultat Studiens resultat visar på brister inom samtliga områden som observerats. Beskrivna hjälpmedel och metoder för att förhindra stick- och skärskador användes i liten utsträckning.  Trots detta utfördes viss hantering av vassa instrument på ett säkert sätt. Stundom utfördes arbetet på ett riskfyllt sätt. Slutsats Beskrivna hjälpmedel och metoder för säker hantering av stickande och skärande instrument finns men användes i liten utsträckning vilket resulterar i ett självstyrt säkerhetsarbete i operationssalen. Hjälpmedel bör göras mer tillgängliga, tydliga rutiner och skriftliga riktlinjer för hantering av stickande och skärande instrument behövs. Klinisk betydelse Studien kan fungera som en del av ett utvecklingsarbete på Södersjukhuset gällande hantering av stickande och skärande instrument. Utvecklingsarbetet kan exempelvis leda till en uppdatering av innehållet i kundanpassade operationsset och plocklistor samt att skriftliga riktlinjer tas fram. / Background Operating room personnel are at particularly high risk of injury and blood borne diseases due to handling of sharp items and frequent blood exposure. Operating room nurses aim to perform at a high level of security to reduce the risk of transmission of blood borne diseases. To prevent sharps injuries there are regulations, methods and safety devices but few written guidelines. Aim The aim of this study is to identify how the operating room nurse handles sharps within the operating room. Method A quantitative cross-sectional study was conducted at Södersjukhuset in Stockholm, Sweden. 18 operating room nurses participated in this structured observation study during 50 operations. Results The result indicates shortcomings in obtaining a safe working environment in all observed areas. Safety devices and other methods to prevent sharps injuries were seldom used. Despite this the work with sharps was mainly conducted in a safe way. At times the work was performed in a hazardous manner. Conclusions The safety devices and methods described in the study exist but are seldom used which leads to a subjective work method regarding safety in the operating room. The safety devices need to be made more accessible and explicit guidelines are needed. Clinical significance This study may be part of a quality improvement project at Södersjukhuset regarding handling and routines concerning sharps. The quality improvement effort can result in alterations of the contents in the procedure pack and the development of written guidelines.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan använder olika förebyggande åtgärder för att skydda och förhindra patienten och arbetslaget mot stick- och skärskador. Förebyggande metoder kan vara hands free-teknik och neutral zon, dubbla handskar eller trubbig suturnål. Syfte: Att med denna intervjustudie belysa vad operationssjuksköterskan använder för metoder för att förebygga tillbud av stick- och skärskador. Metod: Studien var en semistrukturerad intervjustudie med fyra yrkesverksamma operationssjuksköterskor inom perioperativ omvårdnad. Materialet transkriberades och analyserades med manifest innehållsanalys och presenterades i tema och kategorier. Resultat: Ett tema och tre kategorier framkom. Under temat Intraoperativ strategi framkom tre kategorier Ordning, Teknik och Kommunikation. Slutsats: Operationssjuk-sköterskorna i denna studie använder sig av en intraoperativ strategi med ordning, teknik och kommunikation samt olika tekniker med följsamhet beroende på det aktuella ingreppet. / Background: The theatre nurse uses different prevention measures to protect the patient and the theatre team from any stick and cut injuries. Technique and strategies which could be used are hand-free technique and neutral zone, double gloves and blunt surgical needles. Objective: The point of this study is to illustrate the theatre nurse and the use of methods to prevent stick and cut injuries. Method: The study was conducted by semistructured interviews with four professional theatre nurses. The material was transcribed and analysed with content analyse. The results were presented in themes and categories. Results: One theme and three categories appeared. Beneath theme Intraoperative strategies three categories appeared Order, Technique and Communication. Conclusion: The theatre nurses in this study use an intraoperative strategy with order, diffrent techniques and communication with compliance depending on the current operation.

Bakgrund: Ett kirurgiskt ingrepp innebär 50–90% risk för att patienten ska drabbas av oavsiktlig hypotermi. Förutom obehaget av postoperativ shivering kan det bidra till flera postoperativa komplikationer. Trots god kunskap om hur hypotermi kan förebyggas tycks det finnas situationer där denna kunskap inte tillämpas fullt ut, därav belyser denna studie det perioperativa samarbetet.  Syfte: Syftet var att belysa operationssjuksköterskors och anestesisjuksköterskors samarbete för att förebygga hypotermi perioperativt vid generell anestesi.  Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes på tre sjukhus i en storstadsregion i södra Sverige. Nio specialistsjuksköterskor deltog.  Resultat: Studien identifierade tre kategorier av betydelse för samarbetet med att förebygga hypotermi: rollfördelningens inverkan på samarbetet, den psykosociala arbetsmiljöns inverkan på samarbetet samt om samarbetet baseras på rutiner istället för kommunikation. Genomgående identifierades professionernas fokus på patientens välmående.  Slutsats: Det finns en stor kunskap och medvetenhet om risk för hypotermi i samband med operation men studien visar oklarheter gällande ansvar och samarbete i ämnet hos specialistsjuksköterskor inom operation och anestesi. Bidragande faktorer kan vara brister i samarbetet och kommunikationssvårigheter mellan operationssjuksköterskor och anestesisjuksköterskor, Strukturerade kommunikationsmodeller kan öka samarbetet för att förebygga hypotermi hos patienter som genomgår kirurgi. / Introduction A surgical procedure entails 50-90% risk for the patient to be affected of unintentional hypothermia. Except the discomfort of postoperative shiverings it can contribute to postoperative complications. Despite good knowledge of how hypothermia can be prevented, there seem to be situations where this knowledge is not fully applied, hence this study sheds light on perioperative collaboration.   Aim The aim was to illustrate operating theatre nurses and anaesthesia nurses' cooperation in prevention of unintentional hypothermia perioperative in general anaesthesia.  Method A qualitative study with interviews were conducted at three hospitals in a metropolitan area in the south of Sweden. Nine specialist nurses participated.  Results The study identified three areas of importance for cooperation in preventing hypothermia: the role distribution's impact on collaboration, the psychosocial work environment's impact on teamwork and cooperation is based on routines instead of communication. The professionals' focus on the patient's well-being was consistently identified. Conclusion: There is a great deal of knowledge and awareness about the risk of hypothermia in connection with surgery, but the study shows ambiguities regarding responsibility and cooperation in the subject among specialist nurses in surgery and anesthesia. Contributing factors may be shortcomings in the collaboration and communication difficulties between surgical nurses and anesthesia nurses. Structured communication models may increase the collaboration to prevent hypothermia in patients undergoing surgery.

Introduktion: Patienter som genomgår en operation har en ökad risk att drabbas av en tryckskada då patienten är immobiliserad under en längre tid. Tryckskada påverkar patientens livskvalitet och ger ett ökat lidande samtidigt ökar det kostnader för samhället. Operationsoch anestesisjuksköterskan har båda ett omvårdnadsansvar för patienten som genomgår en operation. I omvårdnadsansvaret ligger prevention av tryckskada. Tidigare forskning är begränsad avseende operations- och anestesisjuksköterskans gemensamma erfarenheter vid prevention av tryckskada. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av prevention av tryckskada pre- och intraoperativt, ur operations- och anestesisjuksköterskans perspektiv.Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Enskilda intervjuer med sex operationssjuksköterskor och fyra anestesisjuksköterskor. Analys av data utifrån innehållsanalys. Resultat: Operations- och anestesisjuksköterskans erfarenheter av prevention av tryckskada presenteras i fem huvudkategorier: Erfarenheter av omvårdnadsansvar vid prevention av tryckskada, Erfarenheter av samarbete vid prevention av tryckskada, Erfarenheter av riskbedömning vid prevention av tryckskada, Erfarenheter av att förebygga identifierade risker för tryckskada samt Erfarenheter av positioneringsrutiners inverkan på patienten. Konklusion: Operations- och anestesisjuksköterskan har en samsyn vid prevention av tryckskada att omvårdnadsansvaret är gemensamt dock blir det uppdelat intraoperativt. Operations- och anestesisjuksköterskan samlar information om patienten och skapar en riskbedömning utifrån vilken de sedan utför förebyggande åtgärder. Positioneringsrutinerna sågs både som stöd och hinder vid prevention av tryckskada. Kommunikationen var viktig i samarbetet mellan operations- och anestesisjuksköterskan. / Introduction: Patients undergoing surgery have an increased risk of suffering a pressure injury as the patient is immobilized for a long time. Pressure injury affects the patient's quality of life and causes increased suffering, while at the same time it increases costs for society. The operating room nurse and anesthesia nurse both have a nursing responsibility for the patient undergoing surgery. The responsibility for nursing lies in the prevention of pressure injury. Previous research is limited regarding the operating room nurse’s and anesthesia nurse’s common experiences in the prevention of pressure injury. Aim: The aim was to deskribe experiences of prevention of pressure injury pre- and intraoperatively, from the perspective of the operating room nurse and anesthesia nurse. Method: Qualitative interview study with inductive approach. Individual interviews with six operating room nurses and four anesthesia nurses. Analysis of data based on content analysis. Results: The experience of the operating room nurse and anesthesia nurse in the prevention of pressure injury is presented in five main categories: Experience in nursing responsibilities in the prevention of pressure injury, Experience of cooperation in the prevention of pressure damage, Experience in risk assessment in the prevention of pressure damage, Experience in preventing identified risks of pressure injury and Experience in the impact of positioning procedures on the patient. Conclusion: The operating room nurse and anesthesia nurse has a common understanding when preventing pressure injury that nursing responsibilities are common, however it becomes divided intraoperatively. The operating room nurse and anesthesia nurse collects information about the patient and creates a risk assessment based on which they then carry out preventive measures. The positioning procedures were seen as both support and obstacles in the prevention of pressure injury. Communication was important in the collaboration between the operating room nurse and anesthesia nurse.

Bakgrund: Operationssjuksköterskor har ett ansvar för säker vård och patientsäkerheten inne på operationssalen. Deras yrke innebär också att vara handledare för blivande operationssjuksköterskor. Handledarrollen kräver kompetens och erfarenhet för att ge studenten god handledning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka operationssjuksköterskans upplevelse av att handleda studenter. Metod: Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta operationssjuksköterskor som har erfarenhet av att handleda studenter. Datamaterialet analyserades med hjälp av latent innehållsanalys. Resultat: Handledarna belyste tre centrala områden som resultatets kategorier byggdes på. Det första området var tid där tidsbristen sågs minska förutsättningarna att bli den bästa versionen av handledare enligt dem själva. Andra området var vägleda och hur de uppfattade vägledning av studenter till deras blivande yrke. Tredje området handlar om vilket stöd de fick och vilket stöd de önskade skulle finnas under handledarperioden. Slutsats: Genom ökad förståelse för hur operationssjuksköterskan upplever handledarrollen kan stöd ges för bättre kvalité på handledningen av studenter och detta kan i sin tur bidra till patientsäkerheten. / Background: Operating nurses have great responsibility for safe care and play a significant role in the operating room to maintain patient safety. Their profession also includes supervising prospective operating nurses. The role as a supervisor requires competence and experience. Aim: The purpose of the study was to investigate operating nurses´ experience of supervising students. Method: The study has a qualitative method. Data collection was conducted through semi-structured interviews with eight operating nurses who have experience of mentoring students. The data material was analyzed using qualitative latent content analysis. Result: The participants highlighted three key areas on which the result was built. The first area was where a lack of time was seen to reduce their chances of being the best kind of supervisor in their own opinion. The second area was the supervisor role itself and how they perceived it. The third area concerned guiding and how they received and what support they wanted while mentoring/supervising students. Conclusion: Through increased understanding of how the operating nurses perceive the mentor role, support can be provided for better quality supervision for students and this can in turn contribute to patient safety.

Sammanfattning Bakgrund: Operationssalen är en högteknologisk och riskfylld miljö, där patienten ofta befinner sig i ett utsatt läge. I operationssjuksköterskans profession ingår att ge en säker vård till patienten vilket bland annat innebär att göra riskanalyser och arbeta aktivt för att förebygga patientskador. Trots att verktyg för att säkerställa patientsäkerheten finns, såsom WHO:s checklista för säker kirurgi, kan oväntade händelser uppstå. Oväntade händelser kan innebära uppkomna fel och komplikationer vilket kan äventyra patientens säkerhet. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskans upplevelse av oväntade händelser på operationssalen. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie som genomfördes med semistrukturerade frågor. Totalt åtta operationssjuksköterskor intervjuades på två sjukhus i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med latent kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter analysen framträdde tre teman som beskrev hur operationssjuksköterskan upplever oväntade händelser på operationssalen; Tryggheten i sig själv och hos andra, Upplevelsen av att bevara eller förlora kontrollen och Känslomässiga aspekter av oväntade händelser. Hur välfungerande teamet var och graden av yrkeserfarenhet upplevdes vara faktorer som påverkade hur operationssjuksköterskan kunde hantera en oväntad händelse. Blandade känslor som otillräcklighet och stimulans i yrket framkom. Slutsats: Operationssjuksköterskor känner generellt en trygghet när oväntade händelser sker. Studien visar på både positiva och negativa upplevelser i samband med en oväntad händelse. / Abstract Background: The operating room is a high-tech and risky environment, where the patient is often in a vulnerable position. The operation nurse’s profession includes providing safe care to the patient which means, among other things, doing risk analyzes and working actively to prevent patient injuries. Although there are tools to ensure patient safety, such as the WHO Safe Surgery Checklist, unexpected events can occur. Unexpected events can involve arised errors and complications which can jeopardize the patient's safety. Aim: To investigate the operation theater nurse's experience of unexpected events in the operating room. Method: The study was a qualitative interview study conducted with semi-structured questions. A total of eight operating theater nurse’s were interviewed at two hospitals in southern Sweden. The interviews were analyzed with qualitative content analysis Result: Following the analysis three themes emerged that described how operating theatre nurses’ experienced unexpected events in the operating room; Feeling confident in oneself and others. The experience of preserving and losing control and Emotional aspects of unexpected events. How well-functioning the team is and the degree of professional experience are perceived to be key factors the influence how to handle an unexpected event. Mixed feelings such as inadequacy and stimulation in the profession emerged.  Conclusion: Operating theatre nurses generally feel secure when unexpected events occur. The study shows both positive and negative experiences in connection with an unexpected event.

Bakgrund: Operationssjuksköterskans yrke utförs i en unik miljö och kan vara utmanande och påfrestande. Arbetstillfredsställelse kan påverka operationssjuksköterskans prestation samt kvaliteten på den vård som bedrivs. Operationssjuksköterskans kompetens behövs för att patienten på operationsavdelningen ska ges en säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskans upplevelse av arbetstillfredsställelse. Metod: Semistrukturerade intervjuer med 12 operationssjuksköterskor genomfördes på två sjukhus och en privatklinik i södra Sverige. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Operationssjuksköterskans arbetstillfredsställelse grundas i att ha en betydelsefull roll i ett intressant och varierat yrke med utvecklingsmöjligheter. Arbetstillfredsställelsen ökar med erfarenhet och upplevd kompetens samt goda relationer till kollegor och ett välfungerande samarbete med dessa. Bemanningsproblem, hög arbetsbelastning och bristande möjligheter att styra sina arbetstider utgör hot mot arbetstillfredsställelsen. Resultatet kan förstås och diskuteras utifrån Antonovskys Känsla av sammanhang (KASAM). Slutsats: I en resurspressad verksamhet behöver arbetsledningen vara särskilt medveten om vad som är viktig för operationssjuksköterskans arbetstillfredsställelse för att kunna agera långsiktigt hållbart vad gäller personalförsörjning och patientsäkerhet. Exempelvis rekommenderas mentorskap för nyutbildade operationssjuksköterskor samt att chef vid sammansättning av arbetsgrupper och nyrekryteringar väl känner och är medveten om arbetsgruppens dynamik. / Background: Theatre nursing is performed in a unique environment and can be demanding. Job satisfaction can affect the theatre nurse´s performance and quality of care given. The theatre nurse´s competence is required to ensure patient safety of the surgical patient. Aim: The aim was to describe the theatre nurse´s experiences of job satisfaction Method: Semi-structured interviews with 12 theatre nurses at two hospitals and one private clinic in southern Sweden. Content analysis with inductive approach. Results: The theatre nurse's job satisfaction is founded on having a significant role in an interesting and varied profession with development opportunities. Job satisfaction increases through experience and perceived competence as well as good relationships with colleagues and a well-functioning collaboration with them. Staffing problems, high workloads and lack of opportunities to control their working hours pose threats to job satisfaction. The result can be understood and discussed in relation to Antonovskys Sense Of Coherence (SOC). Conclusion: In a resource-constrained organization, the work management needs to be particularly aware of what is important for the theatre nurse's job satisfaction in order to act in a long-term sustainable way in terms of personnel supply and patient safety. For example, mentoring for newly graduated theatre nurses is recommended and that the manager, in the composition of working teams and new recruits, is well acquainted and aware of the work group's dynamics.