Bakgrund: Operationssjuksköterskan arbetar i en komplex arbetsmiljö med ansvarför bland annat patientens säkerhet, patientens positionering och att upprätthålla enaseptisk miljö. Av hygieniska skäl samt för att reducera infektionsrisk bör onödigtspring i operationssalen undvikas, vilket kan innebära att operationssjuksköterskanarbetar långa pass utan avlösning. Operationsavdelningar ligger oftast avskilda, därdet kan saknas möjligheter till dagsljus på operationssalen. Dagsljus reglerarkroppens cirkadiska rytm och vid bristande exponering för dagsljus har negativaeffekter som humörsvängningar samt sömnrubbningar setts. Goda dagsljusförhållanden har däremot påvisats generera ökat välbefinnande samt förbättradprestationsförmåga. Syfte: Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser avbegränsad tillgång till dagsljus på arbetsplatsen. Metod:  Kvalitativ design med semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt15 operationssjuksköterskor. En innehållsanalys genomfördes med induktiv ansats. Resultat: Studien genererade två huvudkategorier, skillnad på ljus samt kontaktmed omvärlden. Operationssjuksköterskor upplevde att dagsljus påverkade demannorlunda än ljuset från lampor, varvid dagsljus ansågs vara viktigt för att upplevavälbefinnande. Den begränsade tillgången till dagsljus ledde till en inre stress sompåverkade operationssjuksköterskorna även efter arbetet. Att ha möjligheter att se utvar viktigt för att uppleva kontakt med omvärlden och bilda sig en tidsuppfattning. Slutsats: Se ut genom fönster kan minska känslan av instängdhet i den slutnakontext som operationsverksamheten innebär. Det kan även leda till ökatvälbefinnande och trivsel på arbetsplatsen. Då det råder brist påoperationssjuksköterskor anser vi att dagsljus är en viktig komponent i den fysiskaarbetsmiljön som bör tas i beaktande såväl vid vidare forskning såsom vidnybyggnation av operationsavdelningar.

Bakgrund: Informationsöverföring sker kontinuerligt i den perioperativa vården. Det anses vara ett riskmoment när patient och information överförs till ny personal och vårdenhet. Kontinuitet, kvalitet, effektivitet och patientsäkerhet uppnås genom att operationssjuksköterskan initierar och genomför adekvat informationsöverföring i samband med patientens kirurgiska ingrepp. Syfte: Var att belysa den perioperativa sjuksköterskans upplevelser av informationsöverföring, pre- och postoperativt. Metod: En litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultatet baseras på analysen av tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet påvisade att det fanns flertalet brister i den perioperativa informationsöverföringen och att den upplevdes som komplex. Resultatet redovisades i tre huvudkategorier; Utspridd och bristfällig information, Förutsättningar för informationsöverföring samt Människans inverkan på informationsöverföring. Slutsats: Många faktorer påverkar informationsöverföringen pre- och postoperativt utifrån den perioperativa sjuksköterskans upplevelser. Då medlemmar av det kirurgiska teamet inte alltid medverkar vid den postoperativa patientöverlämningen  finns en risk för att kirurgisk information kan gå förlorad. När  informationsöverföringen brister kan det ge upphov till negativa konsekvenser för patienten. / Background: The transfer of information within perioperative care, is a continuous process. When a patient, together with the relevant patient-information is transferred to a new carer and care unit, there is considered to be an element of risk involved. Continuity, quality, efficiency and patient safety will be achieved when the operating theatre nurse initiates and implements an adequate transfer of information, in connection with the patient’s surgical procedure. Aim: To illustrate how perioperative nurses experience the pre and postoperative transfer of information. Method: A systematic literature review in accordance with  Bettany-Saltikov and McSherry (2016).  The result is based on an analysis of twelve qualitative, scientific articles. Results: The study results demonstrate that there are several deficiencies during the transfer of perioperative information, and that it is perceived as complex. The results are presented in three main categories; Scattered and inadequate information, Prerequisites for information transfer and The human influence on information transfer. Conclusion: Based on the experiences of the perioperative nurses, there are many factors which influence the pre and postoperative transfer of information. As members of the surgical team do not always participate in the postoperative patient handover, there is a risk that surgical information may be lost. There can be negative consequences for the patient when the transfer of information is inadequate.

Introduktion: Vården som operationssjuksköterskan bedriver ska ske i enlighet med etiska riktlinjer och lagar. Kognitiv funktionsnedsättning innebär intellektuell nedsättning där bristande kommunikationsförmåga och förståelse kan föreligga. Studier har visat att etiska dilemman kan uppstå vid omvårdnad av kognitivt funktionsnedsatt patient. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av etiska dilemman vid pre- och intraoperativ vård av patienter med kognitiv funktionsnedsättning. Metod: Konventionell, kvalitativ innehållsanalys (Hsieh & Shannon, 2005) med induktiv ansats och semistrukturerade intervjuer (n=10) användes. Strategiskt- och bekvämlighetsurval användes. Resultat: Resultatet gav tre kategorier med totalt sju subkategorier. Operationssjuksköterskorna upplevde svårigheter med att definiera etiska dilemman. Det definierades som situationer där en vårdhandling önskas utföras men patienten inte vill deltaga på grund av begränsad förståelse. Etiska dilemman kunde vara vård under tvång eller avgöra huruvida anhöriga bör närvara. Konklusion: Etiska dilemman var svårt att definiera för operationssjuksköterskor. De upplevde att rädsla hos patienten kan leda till att etiska dilemman uppstår. Operationssjuksköterskorna beskrev åtgärder och arbetssätt för att motverka etiska dilemman, vilket kan användas till förbättringsarbete och vidare forskning. Det är av vikt att ta sig tid och arbeta för att främja autonomin och personcentrera vården och undvika rädsla, därmed motverka etiska dilemman. / Introduction: As a theatre nurse, nursing care should be performed in relation to ethical guidelines and laws. Cognitive impairment implies intellectual impairment where difficulties in communication and understanding may be present. Studies have shown that ethical dilemmas can arise when nursing patients with cognitive impairment. Aim: The aim of this study was to describe the theatre nurses’ experiences of ethical dilemmas in pre- and intraoperative nursing of patients with cognitive impairment. Method: A conventional, qualitative content analysis (Hsieh & Shannon, 2005) with an inductive approach and semi-structured interviews (n=10) was used. Purposive and convenience sampling methods were used. Results: The results showed three categories with a total of seven subcategories. The theatre nurses experienced difficulties in defining ethical dilemmas. It was defined as situations in which a caring intervention wishes to be conducted, yet the patient refuses to participate due to limited understanding. Forced care or determine whether a patient’s relative should participate could be ethical dilemmas. Conclusion: Ethical dilemmas were difficult for the theatre nurses to define. They experienced that patients’ fear may result in ethical dilemmas. The theatre nurses described working methods to avoid ethical dilemmas, which might be used for improvements within the clinic as well as in further research. It is important to dedicate time to work towards person-centered care and to avoid fear, and accordingly counteract ethical dilemmas.

Bakgrund: Att vårda patienter i vaket tillstånd kräver större förberedelser och hänsyn på operationssalen. Operationssjuksköterskor behöver tillgodose patienten och ge god omvårdnad och samtidigt säkerställa en säker och steril högteknologisk miljö. Studier har visat att patienters upplevelse under operation påverkas av operationssjuksköterskans bemötande. Genom att öka medvetenhet och kunskap om operationssjuksköterskans möte med vakna patienter intraoperativt kan patienters upplevelse under operation förbättras.  Syfte: Att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som genomgår kirurgi i vaket tillstånd.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med elva stycken operationssjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier: Att patienten är i fokus och direkt få ett kvitto på arbetet, Att sträva efter ett gott samarbete och professionalitet inom teamet, Att vilja minska oro och skydda patienten, Att vara lyhörd och ge patienten möjlighet till delaktighet Slutsats: Denna studie visade att operationssjuksköterskorna lade fokus på patienten då de genomgick kirurgi i vaket tillstånd och de ville vara lyhörda för patientens behov för att ge dem en bra upplevelse. De ville skydda patienten från obehag och även verka som patientens företrädare.

Bakgrund: Under ett kirurgiskt ingrepp är patienten många gånger sövd och täckt av draperingsmaterial. Operationssjuksköterskan har spetskompetens gällande omvårdnaden kring patienten i samband med kirurgiska ingrepp. I den högteknologiska operationsmiljön blir operationssjuksköterskans arbete fokuserat till det kirurgiska såret under operationen. I denna situation riskerar patienten att uppfattas som ett objekt och inte som en unik människa. Syfte: Studiens syfte var att undersöka operationssjuksköterskans förhållningssätt till hela människan under arbetet i operationssåret. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och elva operationssjuksköterskor från två olika sjukhus i södra Sverige intervjuades med semistrukturerade intervjufrågor. Datamaterialet analyserades med latent innehållsanalys i enlighet med Erlingsson och Brysiewicz (2017). Resultat: Det genomgående temat i resultatet var Se människan under draperingen.Operationssjuksköterskorna beskrev att noggrant förarbete och förtroendefullt samarbete med kollegor var en förutsättning för att utföra sitt arbete i operationssåret. De var ständigt vaksamma på förändringar kring patienten och försvarade patienten och den utsatta kroppen under operationen. Även under arbetet i operationssåret var operationssjuksköterskorna medvetna om hela människan som låg under draperingen och operationssjuksköterskans fokus i operationssåret tar avstamp i intresse för patienten och det bästa operationsresultatet. Slutsats: Operationssjuksköterskorna är ständigt medvetna om hela patienten under arbetet i operationssåret. Deras patientfokus och drivkraft att göra det bästa för patienten, även i situationer då de måste ägna operationssåret all uppmärksamhet, genererar en god vård för patienten i samband med operation och ger en positiv bild av operationssjuksköterskans yrke. / Background: During a surgical procedure, the patient is often anesthetized and covered with draping material. The operating theatre nurse has expertise regarding the care of the patient in connection to surgical procedures. In the technological environment, the operating theatre nurse's work is focused on the surgical wound, during the operation. In this situation, there is a risk that the view of the patient will change from being a person into an object, and will not be seen as a human being. Objective:This study aims to investigate the operating theatre nurse’s attitude towards the whole picture of the human being during the work in the surgical wound. Method: The study was conducted with a qualitative interview method with an inductive approach, and eleven operating theatre nurses from two different hospitals in southern Sweden were interviewed with semi-structured interview questions. The data material was analyzed with latent content analysis in accordance with Erlingsson and Brysiewicz (2017). Result: The recurring theme in the result was See the human being beneath the draping. The operating theatre nurses described that careful preparation and trust in colleagues were a prerequisite in performing their work in the surgical wound. They were constantly alert to changes around the patient, and guarded the patient and the exposed body during the operation. Even during the work in the surgical wound, the operating theatre nurses were aware of the patient who was beneath the draping and the focus in the surgical wound was due to the concern of the patient, and the best surgical result. Conclusion: The operating theatre nurses are constantly aware of the whole person when they focus during the work in the surgical wound. Their patient focus is to do what is best for the patient. Even in situations when attention must be paid to the work in the wound, it is always due to the concern of the patient and gives a positive image of the profession of the operating theatre nurse.

Bakgrund: Postoperativa infektioner orsakar lidande för patienterna och innebär stora kostnader för samhället. Operationssjuksköterskan har en viktig roll i att förebygga smitta och smittspridning. Det går att minska de postoperativa infektionerna genom att följa evidensbaserade nationella hygienriktlinjer. Dock visar studier på att följsamheten till hygienriktlinjer är bristfällig. Syfte: Syftet var att undersöka operationssjuksköterskans uppfattning av operationsteamets följsamhet av hygienriktlinjer. Metod: Kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie. Enkätundersökningen genomfördes på fyra sjukhus i mellansverige, totalt inkluderades 56 operationssjuksköterskor i studien. Resultat: Resultatet visar att operationssjuksköterskorna skattar en hög följsamhet av hygienriktlinjer trots detta finns det riktlinjer som inte efterlevs i lika stor utsträckning. Operationssjuksköterskorna skattade brister som inkorrekt använd operationsmössa, att det i liten utsträckning byttes sterila handskar efter 90 minuters användning och högt trafikflöde inne på operationssalen. Slutsats: För att förbättra patientsäkerheten och säkerställa följsamheten till hygienriktlinjer krävs ett ständigt pågående kvalitetssäkringsarbete. Genom att kontinuerligt utföra punktprevalensmätningar av operationsteamet och förse dem med feedback kan man öka medvetenheten kring brister och arbeta förebyggande vilket bidrar till ökad patientsäkerhet

Bakgrund: En stor del av vårdskadorna i Sverige beror på undvikbara händelser i samband med kirurgiska ingrepp och årligen anmäls hundratals lex Maria anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg för utredning. Riskerna i den intraoperativ vården är väl kända, men kunskapen om avvikelserna som faktiskt inträffat är liten. Syfte: Studiens syfte var att beskriva inrapporterade allvarliga avvikelser som uppstått under intraoperativ vård och lett till lex Maria anmälningar. Metod: En kvantitativ innehållsanalys av 173 lex Maria anmälningar som skett under intraoperativ vård. Pearson’s korrelationsanalys utfördes för att studera statistiska samband mellan variabler. Resultat: Vid analys av lex Maria anmälningarna framkom 11 kategorier som beskriver vilken typ av händelse som lett till allvarlig vårdskada eller risk för allvarlig vårdskada. De 11 kategorierna är; Operation utförd på fel sätt 17,71 %, oavsiktlig vävnadsskada 15,43 %, fel läkemedelshantering 12,57 %, kvarglömt material 11,43 %, felhantering av medicintekniska produkter 9,14 %, operation av fel område 6,86 %, felpositionering 6,29 %, förväxlad anatomi 5,71 %, brist i patientövervakning 5,14 %, kommunikationsbrister 5,14 % och fel på medicinteknisk produkt 4,57 %. Det framkom att stor del av patienterna behövt genomgå ytterligare ingrepp, fått en skadad kroppsfunktion och fått ett ökat vårdbehov, till följd av händelsen. Slutsats: Det förekommer flera risker som hotar patientsäkerheten under den intraoperativa vården och dessvärre var det en stor del av anmälningarna där patienter drabbats av allvarliga vårdskador. Resultatet kan bidra till medvetenhet om de omständighet som leder till en kirurgisk vårdskada. / Background: A large part of the healthcare injuries in Sweden are due to adverse events in surgical settings, and hundreds of adverse events (lex Maria) are reported annually to the Swedish healthcare authority for investigation. The risks in intraoperative care are well known, but knowledge of the adverse events that actually occurred is small. Aim: The aim of the study was to describe reported serious adverse events that occurred during intraoperative care and led to lex Maria reports. Method: A quantitative content analysis of 173 lex Maria reports that took place during intraoperative care. Pearson’s correlation analysis was performed to study statistic correlation between variables. Results: In the analysis of the lex Maria reports, 11 categories emerged that describe the type of event that led to serious care injury or risk of serious care injury. The 11 categories are; Surgery performed incorrectly 17,71 %, unintentional tissue damage 15,43 %, incorrect drug management 12,57 %, retained foreign objects 11,43 %, incorrect management of medical devices 9,14 %, wrong site surgery 6,86 %, incorrect positioning 6,29 %, mixed up anatomy 5,71 %, lack of patient monitoring 5,14 %, communication deficiencies 5,14 % and errors in medical device 4,57 %. It was also found that a large proportion of patients needed further surgical intervention, received an impaired bodily function and had an increased need of care as a result of the events. Conclusion: There are several risks that threaten patient safety during intraoperative care and unfortunately a large proportion of patients suffered health care injuries. The result can contribute to awareness of the circumstances that lead to a surgical care injury.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan har ett avgörande ansvar gällande patientsäkerheten eftersom arbetet fokuserar på aseptik, samt att förebygga postoperativa infektioner och tryckskador. Den omvårdande yrkesrollen upplevs åsidosatt på grund av mer avancerad teknik. Hinder som tidsbrist, bristande respekt och kommunikation kan försvåra samarbetet på operationssalen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur specialistsjuksköterskor inom operationssjukvård uppfattar sin omvårdande yrkesroll vid omhändertagandet av patienter perioperativt.  Metod: En kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer utfördes med 11 operationssjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige. Dataanalysen genomfördes med en fenomenografisk forskningsansats. Resultat: Genom den fenomenografiska textanalysen framkom fem uppfattningar om operationssjuksköterskans omvårdande yrkesroll. Uppfattningarna var: skydda patienten från vårdskador, övervaka andra personers agerande, ett fungerande interprofessionellt samarbete, en kritisk granskning av utförda omvårdnadsåtgärder, samt hinder som skapar en otillräcklig omvårdnad. De fyra första uppfattningarna var påbyggande kategorier utifrån kompetens och erfarenhetsbaserad kunskap, medan den femte kategorin innefattar olika faktorer som hindrar utförandet av en god perioperativ omvårdnad.  Slutsats: Studien visade att operationssjuksköterskorna främst uppfattade sin omvårdande yrkesroll som patientens beskyddare. Ansvaret kring att upprätthålla steriliteten och övervaka operationssalen var en väsentlig funktion. Även det interprofessionella samarbetet var betydelsefullt för patientens omvårdnad. Yrkeskunnandet utvecklades genom en utvärdering av omvårdnadsåtgärderna. Olika hinder kunde dock orsaka att kvaliteten på omvårdnaden varierade. / Background: The operating theatre nurse (OTN) has a crucial responsibility regarding patient safety, since the work centers around aseptics, and to prevent postoperative infections and pressure injuries. The OTN might experience that nursing care has to be put aside in order to prioritise operating technical equipment. Other hindrances to an optimal collaboration include time pressure, intercollegial disrespectfulness and a lack of communication. Aim: The aim of the study was to describe OTNs’ perceptions of perioperative caring as part of their profession. Method: The study had a qualitative approach consisting of semi-structured interviews with 11 OTNs at a hospital in central Sweden. The data analysis was carried out using a phenomenographic approach. Results: The phenomenographic text analysis resulted in five perceptions. These perceptions were: to prevent adverse events, to oversee the actions of other people, a working interprofessional collaboration, a critical examination of carried out nursing care and obstacles which create an inadequate care. The first four perceptions were expanding categories building on competence and experience-based knowledge, whilst the fifth category included factors which are a hindrance in the carrying out of good perioperative care.  Conclusion: OTNs perceived their caring role as protecting the patient undergoing surgery. In addition, responsibility for maintaining a sterile environment and monitoring of the operating theatre were seen as important. The interprofessional teamwork was significant for patient care. Part of the caring role was to evaluate nursing care and develop professionally. Several hindrances could result in reduced quality of care.

Operationssjuksköterskan utför en mängd åtgärder för att resultatet av patientens operation eller behandling ska bli så bra som möjligt. Trots detta, och alla övriga åtgärder som vidtas i vårdkedjan, fortsätter patienter att drabbas av vårdskador och så mycket som 10 procent av de patienter som genomgår en operation beräknas drabbas. Den vanligaste vårdskadan är vårdrelaterade infektioner och innefattar postoperativa sårinfektioner, som också är den vanligaste komplikationen efter ett kirurgiskt ingrepp. Vårdskador medför ett stort lidande för patienten samt höga kostnader för samhället och hälso- och sjukvården. / Operationssjuksköterskor utför en mängd olika uppgifter för att resultatet av patientens operation eller behandling ska bli så bra som möjligt. Trots detta fortsätter patienterna att lida skada av vården och hela 10 procent av alla patienter som opereras beräknas vara drabbade. Den vanligaste vårdskadan är vårdrelaterade infektioner och inkluderar postoperativa sårinfektioner, som också är den vanligaste komplikationen efter ett kirurgiskt ingrepp. Sjukvårdsskador leder till stort lidande för patienten och höga kostnader för sjukvården och samhället.

Introduktion: Covid-19 pandemin har i Sverige inneburit förändringar på samhällelig nivå såsom restriktioner och allmänna råd i syfte att minska smittspridningen. Omställningar inom den svenska hälso- och sjukvården innebar att operationssjukvården påverkades i form av att antalet elektiva operationer minskade. Studier angående operationssjuksköterskors erfarenheter av kliniskt arbete under covid-19 pandemin saknas. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av kliniskt arbete under covid-19 pandemin. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes och data samlades in genom nio semistrukturerade intervjuer med operationssjuksköterskor på ett sjukhus i de norra delarna av Sverige. Transkriberade intervjuer analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analys av insamlade data resulterade i tre kategorier, -Samma arbete, nya förutsättningar, -Att ställa om till en ny arbetsplats, och -Tankar om framtiden. Slutsats: Operationsarbetet har inte påverkats i den uträckning som operationssjuksköterskorna först befarat. Tydliga rutiner vid operationer av covid-19 patienter underlättar för operationssjuksköterskorna. Bristande förberedelse och inskolning vid förflyttning till IVA medförde osäkerhet kring arbetsuppgifter.