Bakgrund: Operationssjuksköterskan är ansvarig för patientens säkerhet i operationssalen tillsammans med det övriga teamet. Vikten av god kommunikation och teamarbete är avgörande för arbetet i operationssalen. Förekomsten av hierarkier i teamet kan skapa tveksamheter i kommunikationen vilket påverkar teamet negativt. Även stress påverkar kommunikationen och samarbetet i teamet.   Syfte: Studiens syfte är att undersöka kommunikationens betydelse mellan operationssjuksköterskan och operatören i den intraoperativa fasen.  Metod: Semi-strukturerad observationsstudie med induktiv ansats och kvalitativ design. Datainsamlingen har skett vid totalt 10 observationer på ett sjukhus i södra Sverige. Studien är en icke-deltagande observationsstudie.   Resultat: Det framkommer under observationerna att kommunikationen är ett viktigt verktyg för att undvika missförstånd och bibehålla patientsäkerheten. En tydlig kommunikation bidrar även till ett bra arbetsflöde och en trevlig arbetsmiljö för professionerna på operationssalen. I observationerna framkom inga tydliga hierarkier utan professionerna hade respekt för varandras arbete och kunskap.   Slutsats: En god kommunikation är nyckeln för en lyckad arbetsmiljö. I kombination av ett gott samspel, en god atmosfär samt respekt för varandras professioner kan det bidra till att patientsäkerheten bibehållas genom hela operationen. / Background: The operating room nurse is responsible for the patient´s safety in the operating room together with the rest of the team. The importance of good communication and teamwork is crucial for the work in the operating room. The presence of hierarchies in the team can create uncertainties in communication, which negatively affects the team. Stress also affects communication and collaboration within the team. Purpose: The purpose of the study is to investigate the importance of communication between the operating room nurse and the operator during the intraoperative phase.  Method: Semi-structured observational study with inductive approach and qualitative design. Data collection was conducted during a total of 10 observations at a hospital in southern Sweden. The study is a non-participatory observational study. Results: It emerges during the observations that communication is an important tool to avoid misunderstandings and maintain patient safety. Clear communication also contributes to a good work flow and a pleasant working environment for the professionals in the operating room. During the observations no clear hierarchies were observed, and the professionals showed respect for each other´s work and knowledge.  Conclusion: Good communication is the key to a successful work environment. In combination with good teamwork, a positive atmosphere, and respect for each other's professions, it can contribute to maintain patient safety throughout the entire operation.

Abstract Background - Surgical care involves complex and critical procedures that require high sterility to minimize the risk of surgical site infections (SSIs). Sterility, central to aseptic procedures, requires precision and compliance with high evidence-based protocols. The role of the perioperative nurse is crucial to ensure sterility and preventing infections through proper handling of surgical instruments. Despite technical and organizational measures, every surgical procedure carries risks. Continuous attention, collaboration and sterile technique are required to minimize risks and improve patient safety. Aim - To describe operating room nurses' experiences regarding the sterile technical work. Method - A literature review with data collection from PubMed and Cinahl was conducted. Qualitative thematic analysis with an inductive approach was used when analyzing the collected data. Results - The result is based upon fourteen qualitative articles. Through data analysis, three themes emerged:Ensuring competence and knowledge regarding sterile technical work, Ensuring asepsis during a surgical procedure and Professional pride, important to adequate sterile technical handling. The results show that good communication, teamwork, and respect for each other's different professions within the surgical team are factors that perioperative nurses perceive to impact sterile work. Conclusion - A strong teamwork with good communication, understanding and respect for each other's professions ensures safer sterile work and safer patient centred care. Operating room nurses' views regarding sterility are relatively unanimous, they perform complex work with a high level of patient responsibility and with reduced patient suffering as their main focus in all their sterile technical tasks. / Abstrakt Bakgrund - Operationssjukvård innebär komplexa och kritiska procedurer som kräver hög sterilitet för att minimera risken för vårdrelaterade infektioner (VRI). Sterilitet, centralt för aseptiska procedurer, kräver noggrannhet och följsamhet med evidensbaserade rutiner för att säkerställa en hög vårdkvalitet. Operationssjuksköterskans roll är central för att säkerställa sterilitet och förebygga infektioner genom korrekt hantering av kirurgiska instrument. Trots tekniska och organisatoriska åtgärder är varje kirurgiskt ingrepp förenat med risker. Kontinuerlig uppmärksamhet, samarbete samt steriltekniskt arbete krävs för att minimera risker och förbättra patientsäkerheten.  Syfte - Att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser kring det steriltekniska arbetet. Metod - En litteraturstudie med datainsamling från PubMed och Cinahl genomfördes. Kvalitativ tematisk analys med induktiv ansats användes vid analys av datan. Resultat - Resultatet bygger på fjorton kvalitativa artiklar. Genom dataanalysen framgick tre teman, Säkerställande av kompetens och kunskap kring det steriltekniska arbetet, Säkerställande av aseptiken under ett kirurgiskt ingrepp  och Yrkesstoltheten viktig för korrekt steriltekniskt handhavande. Resultatet visar att god kommunikation, teamarbete samt respekt för varandras olika professioner inom det operativa teamet, är faktorer som operationssjuksköterskan upplever påverka det steriltekniska arbetet. Slutsats - Ett bra teamarbete med god kommunikation, en förståelse och respekt för varandras professioner ger ett säkrare steriltekniskt arbete och en säkrare patientcentrerad vård. Operationssjuksköterskors upplevelser kring sterilitet är förhållandevis enhälligt, de utför ett komplext arbete med ett stort patientansvar och med minskat patientlidande som största fokus, i alla deras steriltekniska arbetsmoment.

Bakgrund: Allt fler operationer utförs på patienter i vaket tillstånd och tidigarestudier har visat att majoriteten av patienterna upplever ångest och oro inför ochunder det kirurgiska ingreppet. I operationssjuksköterskans roll ingår det att skapalugn och trygghet för patienten. Genom att belysa operationssjuksköterskans mötemed vakna patienter intraoperativt kan patienters upplevelse under operationförbättras.Syfte: Studiens syfte var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter avoperation på vaken patient. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade individuella intervjuer. Totalt inkluderades tolv intervjuer från ett sjukhus i södra Sverige. Intervjuernaanalyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier: Att upprätthålla ett professionelltförhållningssätt, Att minska oro hos den vakna patienten, Att involvera den vaknapatienten. Operationssjuksköterskornas beskrev att kommunikationen med patientenoch inom operationsteamet skiljer sig från operation på sövd patient. Det framkomatt det var extra viktigt att operationsteamet tänkte på ordvalet och ageradeprofessionellt. Patientens orosnivå kunde bero på flera orsaker och genom strategierkunde operationssjuksköterskan lugna patienten. Lyhördhet och delaktighet lyftesfram som viktiga aspekter i mötet med den vakna patienten.Slutsats: Ett professionellt förhållningssätt och hänsynsfull kommunikation visadesig vara avgörande för patientens trygghet och välbefinnande. Genom attoperationssjuksköterskor och andra yrkeskategorier i operationsteamet blirmedvetna om sitt agerande kan patientens intraoperativa upplevelse förbättras. / Background: An increasing number of surgeries are performed on patients in thewaking state and previous studies have shown that the majority of patientsexperience anxiety and worry before and during surgery. The role of the operatingtheatre nurse includes creating calm and security for the patient. By highlighting theoperating theatre nurse's encounter with awake patients intraoperatively, patients'experience during surgery can be improved. Aim: The aim of the study was to describe operating theatre nurses' experiences ofsurgery on an awake patient. Method: A qualitative interview study with semi-structured individual interviews.A total of twelve interviews from a hospital in southern Sweden were included. Theinterviews were analyzed based on qualitative content analysis. Results: The results are presented in three categories: To maintain a professionalapproach, To reduce anxiety in the awake patient, To involve the awake patient. Theoperating theatre nurses described that the communication with the patient andwithin the surgical team differs from surgery on an anesthetized patient. Theyhighlighted that it was particularly important that the surgical team thought aboutthe choice of words and acted professionally. The patient's level of anxiety could bedue to several reasons and through strategies the operating theatre nurse could calmthe patient. Responsiveness and participation were highlighted as important aspectsin the meeting with the awake patient. Conclusions: A professional approach and considerate communication proved to becrucial for the patient's safety and well-being. By making operating room nurses andthe other members of the surgical team aware of their actions, the patient'sintraoperative experience can be improved.

Syfte. Att belysa attityder hos operationspersonal samt risken för intraoperativa stick- och skärskador. Bakgrund. Det finns flera olika tekniker för att hantera stickande och skärande instrument och olika säkerhetsprodukter som kan användas för att minimera risken för stick- och skärskador. Det finns många studier som handlar om lämpliga arbetssätt för att minimera risken för stick- och skärskador, men bara ett fåtal studier som belyser betydelsen av användarnas attityder och inställning till användande av tekniker och säkerhetsprodukter samt uppföljning och rapportering av tillbud. Metod. Studiens design är en empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju operationssjuksköterskor och fyra operatörer på två sjukhus i Sverige. Data insamlades oktober-december 2015. Resultat. Resultatet visar på att det finns olika attityder hos operationspersonal som kan påverka risken för stick- och skärskador, vilka redovisas under fyra olika teman: Att ha ett säkert arbetsklimat; Att skydda sig själv, medarbetare och patient; Att vara följsam till riktlinjer och arbetsrutiner samt Att vara oföljsam riktlinjer och arbetsrutiner. Slutsats. Risken för stick- och skärskador går inte att eliminera då det alltid finns riskområden som man som operationspersonal måste ta hänsyn till. Det finns mycket kunskap kring säkerhetsprodukter och tekniker som syftar till att minimera risken för stick- och skärskador men om användarens attityd får styra kanske inte dessa används på rätt sätt om ens alls. I denna studie framkommer det en antydan till att attityder hos operationspersonal kan påverka risken intraoperativa stick- och skärskador. / Aim. To illustrate the attitudes of the operating theatre personnel and the risk of intraoperative sharp injuries. Background. There are several ways to manage sharp instruments such as various techniques and safety products to minimize the risk of sharps injuries. There are many studies about working practices to minimize the risk of sharps injuries but only a few that illustrate the importance of attitudes towards techniques and safety products as well as follow up and reporting incidents. Method. The design of the study is an empirical interview study with a qualitative approach. Semi-structured interviews were conducted with seven theatre nurses and four surgeons at two hospitals in Sweden. Data collected October-December 2015. Findings. The findings show that there exists different attitudes of the operating theatre personnel that could affect the risk of sharps injuries. The finding is presented in four themes: To have a safe working environment; To protect oneself, co-worker and patient; To be compliant to guidelines and working practices and To be non-compliant to guidelines and working practices. Conclusions. The risk of sharp injuries can’t be eliminated since there is always a risk of sharp injuries which the operating theatre personnel must pay attention to. There are a lot of knowledge about safety products and techniques for minimizing the risk of sharps injuries but when the attitude of the user come into play the safety product may not be used correctly, if used at all. In this study a indication appears that the attitudes of the operating theatre personnel may be affecting the risk of intraoperative sharp injuries.

Bakgrund: Idag är det brist på operationssjuksjuksköterskor i Sverige, vilket har resulterat i att flera operationsavdelningar är förhindrade att bedriva full operationsverksamhet. Erfarna operationssjuksköterskor går i pension under de närmsta åren samtidigt som intresset att utbilda sig till operationssjuksköterska varit svagt. Bristen på behöriga operationssjuksköterskor kan förvärras om inte åtgärder görs, vilket kan få svåra konsekvenser som att antalet operationer måste reduceras ytterligare eller ställas in vilket skulle bidra till ett lidande för patienten samt en ökad arbetsbelastning på den befintliga personalen. Syfte: Syftet var att beskriva grundutbildade sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans profession. Metod: En kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats utfördes. Ett strategiskt urval genomfördes, vilket resulterade i nio individuella intervjuer med grundutbildade sjuksköterskor på ett sjukhus i södra Sverige. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: En intresseväckande profession, En krävande profession, En teknisk profession och En osynlig profession. Var och en av kategorierna bestod av två underkategorier. Slutsats: Grundutbildade sjuksköterskor har otillräcklig kunskap och kännedom om operationssjuksköterskans profession. Ökad klinisk erfarenhet och information om operationssjuksköterskans profession skulle kunna skapa ett ökat intresse eller underlätta i valet om en framtida operationssjuksköterskeutbildning. / Background: Today is a shortage of operating theater nurse in Sweden, which has resulted in several operational departments are unable to engage fully operational business. Experienced operating theater nurse will retire in the next few years while the interest to train as a operating theater nurse has been neglected. The lack of competent operating theater nurse may worsen if no measures implemented to change the situation, which can have serious consequences, such as the number of operations must be further reduced or canceled, which would contribute to the suffering of the patient and an increased workload on existing staff. Aim: The aim of the study was to describe nurses perceptions of operating theater nurse profession. Method: A qualitative study with phenomenographically was performed. A strategic choice was conducted, which resulted in nine individual interviews nurses at a hospital in southern Sweden. Results: The analysis resulted in four categories: An interesting profession, A demanding profession, A technical profession and An invisible profession. Each of the categories consisted of two categories. Conclusion: Nurses have inadequate knowledge and understanding of operating theater nurse profession. Increased clinical experience and information about the operating theater nurse profession could create an increased interest in or facilitate the election of a future operating theater nurse education.

Bakgrund: Varje år drabbas patienter i Sverige av vårdskador på grund av bristfällig patientsäkerhet inom sjukvården. Operationspersonalen arbetar i en högriskmiljö där det ställs stora krav på deras kommunikation inom teamet. Operationssjuksköterskan, tillsammans med det interprofessionella teamet, måste fullfölja sitt ansvar och upprätthålla kompetensen vilket annars kan leda till bristande patientsäkerhet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva operationspersonalens uppfattningar om faktorer som är av betydelse för ett välfungerande team. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ metod och innehållsanalys enligt Bettany-Saltikov & McSherry`s, (2016) niostegs-metod. Artiklar har sökts i databaserna Pubmed och Cinahl med ett strukturerat arbetssätt. Resultat: Litteraturstudiens resultat bygger på analyser av 17 vetenskapliga artiklar. Det framkom två huvudteman med sex subteman som belyste vilka faktorer som var av betydelse för teamet på operationssal. Första huvudtemat är Organisationens ansvar med tre subteman; Utbildning till effektiva interprofessionella team, Förutsättningar till ett tryggt och säkert interprofessionellt team och Kompetens i det interprofessionella teamet. Andra huvudtemat är Samverkan med tre subteman; Interprofessionellt team, Kommunikation i samverkan, Betydelsen av WHO Surgical Safety Checklist. Slutsats: I det interprofessionella teamet ingår flera professioner med ett gemensamt mål, att ge en trygg och säker vård till patienten, för att förhindra vårdskada. Det är ett flertal faktorer som påverkar patientsäkerheten såsom samverkan och kommunikation. / Background: Every year, patients in Sweden suffer from healthcare injuries due to inadequate patient safety in healthcare. The operating staff work in a high-risk environment where great demands are placed on the operating team and their communication. An operating theatre nurse, must together with the interprofessional team, fulfill their responsibilities and maintain their expertise, which could otherwise lead to a lack of patient safety. Purpose: The aim of the study was to describe the operating staff's perceptions of factors that are important for a wellfunctioning team. Method: Systematic literature study with qualitative method and content analysis according to Bettany-Saltikov & McSherry`s, (2016) nine-step method. Articles were found using structures search methods in the databases Pubmed and Cinahl. Results: The results of the literature study are based on analyzes of 17 scientific articles. Two main themes emerged with six sub-themes highlighting which factors that were of importance in the operating room. The first main theme is the Organization's responsibility with three sub-themes; Education for effective interprofessional teams, Prerequisites for a safe and secure interprofessional team and Expertise in the interprofessional team. The second main theme is Collaboration with three sub-themes; Interprofessional team, Communication in collaboration, Importance of WHO Surgical Safety Checklist. Conclusion: The interprofessional team includes several professions with a common goal, to provide a safe and secure care to the patient in order to prevent care damage. There are several factors that affect patient safety such as collaboration and communication.

Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner orsakar ett lidande för patienten och medför stora kostnader för samhället. En central del i operationssjuksköterskans arbete är att ge en säker vård och undvika patientskador i samband med operation. Operationssjuksköterskans kompetens inom hygien och att upprätthålla det sterila fältet under operation behövs för att förhindra uppkomsten av postoperativa sårinfektioner. Syfte: Att belysa operationssjuksköterskans erfarenheter av situationer när det sterila fältet äventyras intraoperativt och vilka åtgärder som då vidtas. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer av 12 operationssjuksköterskor från ett sjukhus i södra Sverige. Induktiv innehållsanalys av Elo och Kyngäs (2008) användes för analys av data. Resultat: Studien visar att kommunikation och teamsamverkan är viktigt för att operationssjuksköterskan ska kunna upprätthålla det sterila fältet. Operationssjuksköterskan måste hela tiden hålla koll på allt som händer i operationssalen för att kunna uppmärksamma om det sterila fältet äventyras. Vid akuta operationer är steriliteten sekundär då patientens liv är i fara vilket gör att det gäller att prioritera. Oförutsägbara händelser kräver kreativitet för att återställa det sterila fältet men med åren blir det lättare i alla situationer.  Slutsats:Operationssjuksköterskan har många erfarenheter av situationer där det sterila fältet äventyras. Flera faktorer spelar in i arbetet med att upprätthålla det sterila fältet. Forskning som underlättar för operationssjuksköterskan i arbetsuppgifterna med att upprätthålla det sterila fältet bör studeras vidare. / Background: Surgical site infections increase suffering for the patient and entails great cost for society. The theatre nurse should work to make sure patient safety and to avoid patient injuries correlated to the surgery. The theatre nurse competence in hygiene and adherence to conduct the sterile field is needed to prevent surgical site infections. Aim: To describe the theatre nurse experiences of situations where the sterile field is jeopardized intraoperative and the actions to prevent it. Method: Qualitative design, semi structured interviews with 12 theatre nurses from a hospital in southern Sweden. Inductive content analysis by Elo and Kyngäs (2008) was used to analyze the data. Results: The study shows that communication and teamwork is necessary for the theatre nurse to maintain the sterile field. For the same reason the theatre nurse needs to be observant of everything going on in the operating room. When the patient's life is in danger, sterility comes in second place, and makes it necessary to prioritize. Unpredicted situations demands creativity to restore the sterile field but it gets easier with work experience Conclusion: The theatre nurse has a lot of experiences regarding situations where the sterile field is jeopardized. Several factors play a role in maintaining the sterile field. Research that facilitates the theatre nurse tasks in maintaining the sterile field should be further studied.

Bakgrund: Hypotermi är ett vanligt förekommande problem inom operationssjukvården som kan leda till allvarliga följder för patienten och ökade kostnader för samhället. Förebyggande åtgärder i det preoperativa skedet har visat sig viktiga för att minska risken att hypotermi utvecklas. Syfte: Syftet var att undersöka patienters kärn- och perifera temperatur under de preoperativa förberedelserna vid dagkirurgi. Hypotesen var att patienters kärn- och perifera temperatur sjönk under de preoperativa förberedelserna. Metod: Totalt 50 patienter på en dagkirurgisk avdelning på ett mellanstort sjukhus i Sverige gav sitt muntliga samtycke att medverka i studien. Kroppstemperaturen mättes vid två tillfällen; när de precis bytt om till patientskjorta samt när de placerats på operationsbordet. Kärntemperaturen mättes med en axillartermometer, och den perifera temperaturen mättes på fyra punkter med en infraröd termometer. Datan var normalfördelad och statistisk signifikans beräknades med parat t-test. Resultat: Resultatet visar att det inte sker någon signifikant förändring av patienternas kärntemperatur men att den perifera temperaturen förändras. Riktningen är dock inte entydig då resultatet visar att mätpunkterna på överkroppen sjunker medan mätpunkterna på underkroppen stiger. Slutsats: Kärntemperaturen kan vara oförändrad genom de preoperativa förberedelserna, men det innebär inte att temperaturen ligger inom rekommendationerna för preoperativ kärntemperatur. Mer forskning krävs för att studera patientens kroppstemperatur genom hela den perioperativa processen, dvs. pre- intra, och postoperativt. / Background: Hypothermia is a common problem within the surgical context and can lead to serious consequences for the patient and increased costs for society. Efforts to prevent hypothermia in the preoperative phase have proven important to minimize the risk of developing hypothermia. Aim: The aim was to examine core- and peripheral temperature of surgical outpatients, during the preoperative phase. The hypothesis was that the temperature would decrease during the preoperative preparation. Method: 50 patients, at a medium-sized hospital in Sweden, participated. The temperature was measured twice; when the patient had changed into surgical attire, and when placed on the operating table. The core temperature was measured using an axillary thermometer, and the peripheral temperature was measured at four locations using an infrared thermometer. The data was normally distributed and paired t-test was used for statistical analysis. Result: The results show that there was no significant change in core temperature, whereas a change occurred in the peripheral temperature. The direction of change was incoherent, where the points of measurements on the upper body decreased in temperature, while the points of measurement on the lower extremities increased. Conclusion: The core temperature can remain unchanged during the preoperative period. This does not imply that the temperature is within preoperative temperature recommendations. More research, studying the temperature throughout the perioperative process, is necessary to attain knowledge regarding the development of the temperature of the patient undergoing surgery.

Bakgrund: I Sverige rapporteras det årligen om patienter som drabbats av postoperativa trycksår och nervskador, till följd av felaktig positionering och/eller utesluten repositionering. Dessa komplikationer orsakar patienten onödigt lidande och förlängda vårdtider samt orsakar höga kostnader för sjukvården. Trots tidigare forskning som redogör för hur dessa komplikationer kan förebyggas saknas det ännu forskning om hur operationssjuksköterskans kunskaper är inom ämnet. Därmed är studien utförd för att undersöka och beskriva operationssjuksköterskans kunskaper idag utifrån ett stickprov bestående av några slumpmässigt utvalda sjukhus i Sverige. Syfte: Syftet med studien är att belysa operationssjuksköterskans kunskaper om positionering och repositionering för att förebygga postoperativa komplikationer, specifikt trycksår och nervskador. Metod: Studien utfördes som en empirisk tvärsnittsstudie med deskriptiv design och kvantitativ ansats där data samlades in via en egenutformad webbenkät. I studien deltog sju sjukhus i Sverige, vilket totalt resulterade i 137 enskilda deltagare. Resultat: Resultatet visade att dagens operationssjuksköterskor är intresserade av att få mer kunskap om preventivt arbete mot trycksår och nervskador. Det visade även en varierad åsikt om vem som besitter huvudansvaret för repositioneringen under operation. Slutsats: Deltagarna informerade om att de inte får regelbunden information inom ämnet från sin arbetsplats. Detta kan vara en av anledningarna till att repositionering inte utförs i den bemärkelsen som är rekommenderat enligt tidigare forskning. Det bör beslutas om vem som ska besitta huvudansvaret eller om det skall införas fasta rutiner för att därmed bidra till att patienten inte utsätts för onödigt lidande. / Background: Yearly in Sweden, patients are reported suffering from postoperative pressure ulcer and nerve damage due to incorrect positioning and/or excluded repositioning. These complications cause patient unnecessary suffering and extended time in care in the hospitals as well causes high costs for healthcare. Despite previous research which describes how these complications can be prevented, there is limited research on how the operating theatre nurse´s knowledge is on the subject. The study is conducted to investigate and describe today´s operating theatre nurses knowledge based on a sample of some randomly selected hospitals in Sweden. Aim: The aim of the study is to highlight the operating theatre nurse´s knowledge of positioning and repositioning to prevent postoperative complications, specifically pressure ulcers and nerve damage. Method: The study was conducted as an empirical cross-sectional study with descriptive design and quantitative approach where data was collected by a self-designed web questionnaire. In the study, seven hospitals in Sweden were participating, which resulted in 137 participants. Results: The results showed that today's theatre nurses are interested in gaining more knowledge about preventive work against postoperative complications, specific pressure ulcers and nerve injuries. It also showed a varied perception about who has the main responsibility for repositioning during surgery. Conclusion: Participants informed that they don´t receive regular information within the subject from their workplace. This may be one of the reasons why repositioning is not performed as recommended by previous research. It should be decided who should be in charge of the repositioning to prevent patients from unnecessary suffering.

Introduktion: Operationssjuksköterskor har begränsade möjligheter till att möta patienten och studier fokuserar huvudsakligen på den intraoperativa vården. Operationssjuksköterska möter patienten ett kort ögonblick strax innan operationen och oftast tillsammans med övriga i operationsteamet. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskans erfarenheter av möten med patienten under den perioperativa vårdprocessen. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie. Totalt genomfördes sex intervjuer med operationssjuksköterskor med minst tre års yrkeserfarenhet, verksamma vid ett sjukhus i mellersta Sverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom tre kategorier med tillhörande underkategorier som beskrev operationssjuksköterskans möte med patienten inom perioperativ vård: Etablera en första kontakt - ge sig till känna, skapa en vårdrelation, att göra patienten delaktig i vården; Att säkerställa patientens vård - att förhindra att patienten utsätts för skador, ha möjlighet att kunna utvärdera genomförda omvårdnadsåtgärder; Att bevara patientens integritet – viljan att göra gott. Slutsats: I mötet med patienten skapas en vårdrelation, vilket medför att patienten blir delaktig i vården och operationssjuksköterskan ges möjlighet att kunna planera, genomföra och utvärdera genomförda omvårdnadsåtgärder, vilket bidrar till utveckling av patientens vård och operationssjuksköterskans kompetens. / Introduction: Operating theatre nurses have limited opportunities to meet the patient and studies focuses mainly on the intraoperative care. Operating theatre nurse meets the patient briefly just before the surgery together with other members of the surgical team. Aim: The aim of the study was to describe operating theatre nurse´s experiences of meeting with the patient during the perioperative nursing process.Method: The study was a qualitative interview study. In total six interviews with operating theatre nurses with at least three years of professional experience and were working at a hospital in central Sweden. The data was analysed through a content analysis. Results: The analysis revealed three categories with associated subcategories that described the operating theatre nurses´ meeting with the patient in the perioperative care: To establish a first contact – to make themselves known, to create a care relationship, making the patient involved in care; To ensure patient care – to prevent patient exposure to injuries, having the opportunity to evaluate the implemented care measures; To preserve patient privacy – wanting to do good. Conclusion: In the meeting with the patient a care relationship is created, which makes the patient involved in the care and the operating theatre nurse is given the opportunity to plan, to implement and to evaluate the implemented care measures, which contributes to the development of the patient´s care and the operating theatre nurse´s competence.