Bakgrund: Dagsljuset är en stor del av vår vardag, då det ger oss ljus och energi. Forskning visar att för lite tillgång till dagsljus kan påverka individen negativt. Studien har för avsikt att undersöka om det kan påverka operationssjuksköterskorna och patientsäkerheten.Syfte: Operationssjuksköterskors upplevelser av tillgång till dagsljus under arbetstid och hur det kan påverka patientsäkerheten.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes, där sex intervjuer hölls, som kunde generera svar gentemot syftet. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Operationssjuksköterskorna upplevde att tillgången till dagsljus var minimal och att det gjorde dem tröttare. De upplevde inte att det påverkade patientsäkerheten negativt, då de samlade krafter och såg till att god kvalitet av patientsäkerheten hölls. Detta dock på bekostnad av operationssjuksköterskornas psykiska och fysiska hälsa. Slutsats: Operationssjuksköterskorna upplevde att tillgången till dagsljus på arbetsplatsen var mycket begränsad. Trots begränsad åtkomst av dagsljus upplevde operationssjuksköterskorna inte att det påverkade patientsäkerheten negativt. Däremot påverkade det operationssjuksköterskornas välmående och deras energi efter arbetspassen. / Background: Daylight is a big part of our everyday lives because it gives us light and energy. Decreased exposure to this light source has been proven to impact individuals negatively. This study wants to examine whether lowered exposure impacts scrub nurses and patient safety.Aim: The aim is to describe scrub nurses’ experiences with access to daylight during working hours and how it might affect patient safety.Method: This study used qualitative semi-structured interviews, where six interviews were conducted that could answer the aim. The interviews were analyzed through qualitative manifest content analysis.Result: The scrub nurses experienced that the exposure to daylight was minimal, which made them more fatigued. They did not experience that it impacted patient safety negatively because they gathered their strength and made sure that the quality of patient safety was good. The scrub nurses' thought it was at the cost of their health.Conclusion: Scrub nurses experienced that the access to daylight at the workplace was very limited. Even though access to daylight was limited, the scrub nurses did not experience it negatively impacting patient safety. Though, it affected the scrub nurses’ well-being and their energy after their shift was over.

Bakgrund: Dagligen utförs tusentals operationer i Sverige, av högspecialiserade och interprofessionella operationsteam, där höga krav ställs såväl på teammedlemmarnas kompetens inom sin egen profession som på samarbetet inom teamet. Tidigare forskning har visat på koppling mellan brister i operationsteams kommunikation och samarbete och ökade risker för patientsäkerheten. Därtill har forskningsstudier belyst hur kommunikation och samarbete sker inom operationsteam. I denna studie undersöktes operationssjuksköterskans perspektiv på samarbetet inom operationsteamet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskans upplevelser av samarbete inom operationsteamet. Metod: En litteraturstudie med systematisk datainsamling bestående av 18 artiklar med kvalitativ ansats. Databassökningar utfördes i PubMed och CINAHL. Tematisk analys enligt Braun & Clark (2006) användes för att analysera data. Resultat: Studien visade att det fanns många faktorer som spelade en betydande roll för operationssjuksköterskans upplevelse av samarbete inom operationsteamet. Tvåhuvudteman framkom i resultatet; påverkande processer inom operationssalen och förutsättningar för samarbete inom teamet. Subteman blev; teammedlemmars beteende och bemötande, miljöns påverkan på teamet, maktbalansen inom teamet, lärandet för ett patientsäkert arbete och teamets sammansättning. Slutsats: Operationssjuksköterskans upplevelser av samarbete inom operationsteamet påverkas av teammedlemmars beteenden och miljön i operationssalen. Kommunikation och därmed förståelse mellan teammedlemmar påverkas av hierarki och respektlöst beteende, vilket kan påverka arbetsmiljön och patientsäkerheten. Maktbalans, lärande och teamets sammansättning påverkar samarbetet, där jämn erfarenhetfrämjar samarbete. Studien belyser vikten av kompetensutveckling och interprofessionellt lärande för att öka förståelse mellan yrkesgrupper, förbättra samarbetet och arbetsmiljö och säkerställa patientsäkerheten.

Bakgrund: I Sverige infördes Donation after Circulatory Death (DCD) under år 2020 för att kunna öka antalet organdonationer. Sedan dess har antalet donationer av denna typ succesivt ökat. Internationellt finns forskning i begränsad omfattning kring hur processen erfars av intensivvårds och operationssjuksköterskor. Både intensivvårds- och operationssjuksköterskor har en betydelsefull funktion i DCD-processen. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårds- och operationssjuksköterskors erfarenheter av DCD-processen. Metod: En kvalitativ innehållsanalysmed induktiv ansats användes, där fyra intensivvårdssjuksköterskor och fem operationssjuksköterskors intervjuades. Resultat: Resultaten visade att intensivvårds- och operationssjuksköterskorna upplevde både utmaningar och positiva känslor i samband med DCD processen.De fann trygghet i tydliga rutiner och gemenskap i samarbetet i DCD-teamen. Samtidigt kände de ansvar gentemot både donatorn och mottagarna av organen. Konklusion: Implementering av DCD-team har skapat en ny gemenskap och engagemang hos intensivvårds- och operationssjuksköterskorna. Trots att resultaten indikerar positiva upplevelser av DCD-processen är det viktigt att fortsätta utvärdera implementeringen och undersöka hur närstående och olika yrkesgrupper upplever processen för att få en mer heltäckande bild av dess effekter ochupplevelser. / Background: Donation after Circulatory Death (DCD) was introduced in 2020 to increase the number of organ donations in Sweden. The number of donations of this type has gradually increased. Internationally, there is limited research on how critical care and perioperative nurses perceive this method. Both critical care and perioperative nurses play a significant role in the DCD process. Aim: The aim was to describe critical care and perioperative nurses´ experiences of the DCD process. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach where four critical care nurses and five perioperativenurses were interviewed. Results: The results showed that the critical care and perioperative nurses experienced both challenges and positive emotions associated with the DCD process. They found security in distinct routines and companionship incollaboration within DCD teams. At the same time, they felt responsibility towards both the donor and the recipients of the organs. Conclusion: The implementation of DCD teams has created a new sense of community and commitment among intensive care and perioperative nurses. Although the results indicate positive experiences of the DCD process, it is important to continue evaluating the implementation and investigating how family members and medical health professionals perceive the process to gain a more comprehensive understanding of its effects and experiences.

Bakgrund Postoperativa sårinfektioner orsakar stora kostnader för samhället och orsakar patienterna stort lidande. För att förhindra uppkomsten av infektioner behövs förutom operationssjuksköterskans övergripande ansvar för hygien och sterilitet under operation även att operatören har följsamhet till hygienrutinerna för att förhindra att smittspridning sker. Syfte Att undersöka operationssjuksköterskornas upplevelser av operatörernas följsamhet avseende sterilitet och hygien i samband med kirurgiska ingrepp. Samt att identifiera faktorer som enligt operationssjuksköterskorna kan påverka operatörernas följsamhet och förslag på åtgärder. Metod Kvalitativ design, med semistrukturerade intervjuer med åtta operationssjuksköterskor på två sjukhus i norra Sverige. Induktiv innehållsanalys av Lundman & Hällgren Graneheim (2012) användes för analys av data. Resultat Alla operationssjuksköterskor upplevde att operatörerna brast i sin följsamhet och operationssjuksköterskornas uppfattning var att detta dels berodde på kunskapsluckor hos operatörerna men även kunde härledas till dåligt teamsamarbete och bristande ledning. Operationssjuksköterskorna ansåg att stärkande av operatörernas kompetens, ett stärkt samarbete och en tydligare styrning skulle kunna förbättra följsamheten hos operatörerna. Slutsats Inte endast genom att fylla operatörernas kunskapsluckor kan följsamheten till hygienrutiner förbättras utan det är även av betydande vikt att teamsamarbetet förbättras. / Background Postoperative wound infections cause major costs to society and causes patients great suffering. To prevent the occurrence of infections surgeon adherence to hygiene routines, in addition to the operating room nurse overall responsibility for hygiene and sterility during surgery, is needed. Aim To investigate surgical nurses experiences of surgeons adherence regarding sterility and hygiene during surgical procedures. And identify factors that according to surgical nurses can affect surgeons' adherence and proposed actions. Method Qualitative design, with semi-structured interviews with eight surgical nurses at two hospitals in northern Sweden. Inductive content analysis of Lundman & Hällgren Graneheim (2012) was used for analysis of data. Result All surgical nurses experienced surgeons to fail in adherence and the surgical nurses opinion was that this is partly due to knowledge gaps among surgeons, but that it could also be attributed to poor team cooperation and lack of leadership. The surgical nurses felt that strengthening of the surgeon's skills, strengthened cooperation and a more distinct leadership could improve adherence among surgeons. Conclusion Not only by addressing the surgeon's knowledge gaps can adherence to hygiene be improved but it is also of significant importance to improve team collaboration.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Varje år drabbas cirka 110,000 patienter i Sverige av en vårdskada. Av dessa är en betydande del postoperativa sårinfektioner. Uppkomsten av postoperativa sårinfektioner är beroende av många olika faktorer och det infektionspreventiva arbetet är komplext. Utvecklandet av nya förband och förbandsmaterial sker kontinuerligt. Ett av dessa är förband med negativt undertryck som ska verka för en optimal sårläkningsmiljö. Syfte: Att undersöka om undertrycksförband minskar risken för postoperativa sårinfektioner jämfört med traditionella förband utan negativt undertryck. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats. Resultatet uppnåddes genom tabulering och narrativ syntes. Resultat: 19 studier inkluderades i den slutgiltiga syntesen. Sex av dessa visade på en statistiskt signifikant minskning av postoperativa sårinfektioner i interventionsgruppen. Det fanns en betydande heterogenitet och risk för bias i de inkluderade studierna. Slutsats: Det går ej att dra slutsatsen att undertrycksförband minskar förekomsten av postoperativa sårinfektioner i alla patientgrupper. Fler stora, väldesignade studier med fokus på att minska risken för bias samt fler studier som undersöker iNPWT-förbandens effektivitet hos specifika patientgrupper, behöver utföras. / ABSTRACT Background: In Sweden 110,000 patients every year suffer from healthcare associated injuries. A significant number of these consists of surgical site infections. The cause of surgical site infections is multifactorial, rendering its prevention a complex and multifaceted process. New surgical dressings and materials are continuously being developed. One such dressing is the incisional negative pressure wound therapy dressing (iNPWT), applied to wounds with the aim of optimizing wound healing. Objective: to evaluate the effectiveness of iNPWT dressings in reducing surgical site infections. Method: A systematic review of quantitative research studies with tabulation and narrative synthesis. Results: 19 studies were included in the final synthesis, 6 of which showed a statistically significant reduced risk of surgical site infection in the iNPWT group compared to the control group. There was a notable heterogeneity among the studies and a moderate to high risk of bias across all included studies. Conclusion: It cannot be concluded that iNPWT dressings lower the risk of surgical site infection in all populations. Larger, well-designed studies focused on lowering the risk of bias, as well as more studies looking at the effectiveness of iNPWT dressings in specific patient groups,  need to be conducted.

Introduktion: Operationssjuksköterskan ansvarar för patientens omvårdnad under den perioperativa processen och den ska bedrivas utifrån personcentrerad omvårdnad (PCO). I den högteknologiska miljön fungerar operationssjuksköterskan som en länk mellan tekniken och patienten. Endast ett fåtal studier belyser operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad och behovet av ett omvårdnadsinriktat arbete inom operationssjukvården kan ifrågasättas. Syfte: Studiens syfte var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av vad som utmärker perioperativ omvårdnad. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datainsamlingen gjordes genom reflexiva intervjuer av tio operationssjuksköterskor från två operationskliniker. Intervjuerna baserades på en upplevd situation av perioperativ omvårdnad. Dataanalysen genomfördes utifrån innehållsanalys. Resultat: Operationssjuksköterskornas upplevelser av perioperativ omvårdnad kan sammanfattas i en huvudkategori: Patientsäker omvårdnad. Tre generiska kategorier framkom: Bevara patientens värdighet, Samordna och kontrollera patientens vård samt Skydda patientens kropp. Operationssjuksköterskorna beskrev hur de arbetade utifrån patientens individuella behov samt hade operationsmetodiska och medicintekniska kunskaper vilket förhindrade vårdskador hos patienten. Konklusion: Den perioperativa omvårdnaden utmärks av att operationssjuksköterskorna genom sina specifika kunskaper samordnar och kontrollerar patientens vård, skyddar patientens kropp och medverkar till en bevarad värdighet hos patienten vilket bidrar till en patientsäker vård. Enligt riktlinjer ska den perioperativa omvårdnaden vara personcentrerad vilken den delvis är men ytterligare evidens kring PCO perioperativt skulle vara betydelsefullt. / Introduction: The operating theatre nurse (OTN) is responsible for the patient’s care during the perioperative process and it should be conducted on the basis of person-centered care (PCC). In the high-tech environment the OTN work as a link between technology and the patient. Only a few studies illustrate the OTN’s perioperative care and the need for a care-oriented work in the operating room is questionable. Aim: The aim of the study was to describe OTNs' experiences of the characteristics of perioperative nursing. Method: The study was a qualitative interview study with an inductive approach. The data was collected through reflexive interviews of ten OTNs’ from two surgical clinics. The interviews were based on a perceived situation of perioperative care. Data analysis was carried out with content analysis. Result: The OTNs' experiences of perioperative care can be summarized in one key category: Patient safe care. Three generic categories emerged: Preserving the patient's dignity, Coordination and control of the patient’s care and Protect the patient's body. The OTNs’ described how they worked according to individual patient needs and had specific operating and technical knowledge which prevented the emergence of health damage to the patient. Conclusion: The perioperative nursing characterized by the OTNs’ through their specific knowledge coordinates and controls the patient's care, protect the patient's body and contributes to the preservation of the patient’s dignity, which contributes to a patient safe care. According to the guidelines, the perioperative care should be person-centered which it partly is but further evidence regarding perioperative PCC would be significant.

Operationssjuksköterskors arbete är ansvarsfullt och en central uppgift är att värna om patientsäkerheten. Emellertid finns en rad faktorer som kan försvåra operationssjuksköterskors vårdarbete vilket i sin tur leder till att patientsäkerheten hotas, t.ex. är det vanligt med omkastningar i ett planerat operationsprogram. Ökad arbetsbelastning, krav på effektivisering och teknisk utveckling kan ses som hot mot patientsäkerheten. Arbetet är mångfasetterat och kräver ständig uppmärksamhet och vakenhet. Mot bakgrund av detta är det synnerligen viktigt att ta reda på vad operationssjuksköterskor upplever som svåra situationer och hur de hanterar dessa för att inte tappa patientfokus. Det är ett område som tidigare är lite utforskat. Syftet är att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av svåra situationer i relation till att kunna värna om patientsäkerheten. Eftersom studiens syfte är att beskriva upplevelser gjordes en kvalitativ intervjustudie. Sex operationssjuksköterskor från ett sjukhus i Västsverige intervjuades. Datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys (Lundman & Hällgren Graneheim, 2008). De svåra situationer operationssjuksköterskorna pratade om berörde i stort sett den intraoperativa fasen, arbetet på operationssalen i direkt anknytning till patienten. Operationssjuksköterskorna beskrev sin profession som en ofrihet ifråga om bundenheten till det sterila rummet, yrkesstress, traumatiska känsloupplevelser, vikten av att få distans till problemen samt vad som stimulerar dem i arbetet. Arbetet med operationspatienten upplevdes som en styrka när det gick väl men som skam när patientsäkerheten hotades. Samarbetet i det perioperativa teamet beskrevs som en viktig förutsättning för ett patientsäkert arbete. Å andra sidan utgör samarbetsproblem ett hot mot patientsäkerheten och operationssjuksköterskorna belyste vikten av att våga ta en ledarroll genom att värna patientsäkerheten, även gentemot kollegor. Resultatet bekräftas i flera fall av tidigare forskning. Uppsatsen kliniska implikationer faller tillbaks på arbetsledare vars uppgift det är att främja möjligheter till kommunikation – med patienter, som handledning samt inom det perioperativa teamet. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjukvård

Bakgrund: Operationssjukvården kännetecknas av en högteknologisk arbetsmiljö där operationssjuksköterskan har ett stort ansvar för patienten. Fokus är att se och skydda hela patienten för att förebygga vårdlidande till följd av vårdskada. Genom att ha ett vakande öga på omgivningen kan olika riskfaktorer förebyggas. Det finns omfattande forskning som berör området, men det är sparsamt studerat utifrån operationssjuksköterskans erfarenheter och hur hen anser att olika faktorer pre- och intraoperativt kan påverka patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att utifrån operationssjuksköterskans erfarenheter synliggöra  faktorer som påverkar patientsäkerheten pre- och intraoperativt. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). För att få en djupare tolkning och förståelse av valt problemområde användes en induktiv och kvalitativ ansats. I analysen ingick tolv stycken vetenskapliga artiklar som sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet visade att det fanns många faktorer som spelade en betydande roll för patientsäkerheten, både pre- och intraoperativt. Fyra huvudkategorier framkom i resultatet; arbetsmiljöns betydelse, teamets betydelse, planering och förberedelse och yrkesspecifik kompetens. Slutsats: Att arbeta som operationssjuksköterska innebar att ha fullt fokus på både patienten och omgivningen för att på så vis förebygga riskfaktorer. Det fanns flera faktorer som påverkade patientsäkerheten pre- och intraoperativt, både positiva och negativa. En faktor var att arbetsmiljön speglades av hög arbetsbelastning och stress vilket var ett stort bekymmer. En annan faktor visade att samarbetet inom operationsteamet påverkades av hur vi bemöter varandra. Genom att bemöta varandra med respekt främjades ett gott samarbete och därmed en säkrare vård. / Background: The surgical care is characterized by a hich-tech work environment where the operating theatre nurse has a great responsibility for the patient. The focus is on seeing and protecting the entire patient in order to prevent suffering of the patient as a result of adverse event. By keeping a watchful eye on the environment various risk factors can be prevented. There is a lot of research that concerns the area, but it is very sparingly studied on the basis of the operating theatre nurse experiences and how they consider that different factors pre- and intraoperatively affect patient safety. Purpose: The purpose was to make visible factors that affect patient safety pre- and intraoperatively, based on operating theatre nurse experiences. Method: A systematic literature review was conducted in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry (2016). In order to get a deeper interpretation and understanding of the chosen problem area, an inductive and qualitative approach was used. The analysis included twelve scientific articles that were compiled into a result. Result: The result showed that there were many different factors that played a considerable role in patient safety, both pre- and intraoperatively. Four main categories emerged from the result; the importance of the working environment, the importance of the team, planning and preparation and professional-specific skills. Conclusion: Working as an operating theatre nurse meant having full focus on both the patient and the environment in order to prevent risk factors. There were several factors that affect patient safety pre- and intraoperatively, both positive and negative. One factor was that the working environment was characterised by high workload and stress, wich was a major concern. Another factor showed that the cooperation within the operation team was influenced by how we respond to each other. By responding to each other with respect, good cooperation and thus a safer care was promoted.

<p>En operationssjuksköterska kan under sin yrkesverksamma tid förväntas att ansvara vid en operation där patienten konstaterats hjärndöd och det beslutats att organdonation ska genomföras. Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter vid organdonation när donatorn är hjärndöd. Studien har en kvalitativ ansats, där forskarna strävar efter en helhetsförståelse av det studerade intresseområdet. Datainsamling utfördes via ostrukturerade intervjuer med öppna frågor. Sju intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor som medverkat vid organdonation när donatorn var hjärndöd. Innehållsanalys genomfördes och fyra huvudkategorier framträdde: <em>Inför donation, Genomförande av donation, Efter donation </em>och<em> Etiska aspekter vid donation</em>. Resultatet visade att operationssjuksköterskorna hade liknande erfarenheter vid organdonation när donatorn var hjärndöd som vid andra operationer angående arbetsuppgifter och ansvarsområden. Teamarbete hade en central roll och vikten av värdighet i vården framträdde tydligt. Många olika tankar och känslor väcktes hos operationssjuksköterskorna i samband med en organdonation. En operationssjuksköterska kan under sin yrkesverksamma tid förväntas att ansvara vid en operation där patienten konstaterats hjärndöd och det beslutats att organdonation ska genomföras. Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter vid organdonation när donatorn är hjärndöd. Studien har en kvalitativ ansats, där forskarna strävar efter en helhetsförståelse av det studerade intresseområdet. Datainsamling utfördes via ostrukturerade intervjuer med öppna frågor. Sju intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor som medverkat vid organdonation när donatorn var hjärndöd. Innehållsanalys genomfördes och fyra huvudkategorier framträdde: <em>Inför donation, Genomförande av donation, Efter donation </em>och<em> Etiska aspekter vid donation</em>. Resultatet visade att operationssjuksköterskorna hade liknande erfarenheter vid organdonation när donatorn var hjärndöd som vid andra operationer angående arbetsuppgifter och ansvarsområden. Teamarbete hade en central roll och vikten av värdighet i vården framträdde tydligt. Många olika tankar och känslor väcktes hos operationssjuksköterskorna i samband med en organdonation.</p>

En operationssjuksköterska kan under sin yrkesverksamma tid förväntas att ansvara vid en operation där patienten konstaterats hjärndöd och det beslutats att organdonation ska genomföras. Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter vid organdonation när donatorn är hjärndöd. Studien har en kvalitativ ansats, där forskarna strävar efter en helhetsförståelse av det studerade intresseområdet. Datainsamling utfördes via ostrukturerade intervjuer med öppna frågor. Sju intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor som medverkat vid organdonation när donatorn var hjärndöd. Innehållsanalys genomfördes och fyra huvudkategorier framträdde: Inför donation, Genomförande av donation, Efter donation och Etiska aspekter vid donation. Resultatet visade att operationssjuksköterskorna hade liknande erfarenheter vid organdonation när donatorn var hjärndöd som vid andra operationer angående arbetsuppgifter och ansvarsområden. Teamarbete hade en central roll och vikten av värdighet i vården framträdde tydligt. Många olika tankar och känslor väcktes hos operationssjuksköterskorna i samband med en organdonation. En operationssjuksköterska kan under sin yrkesverksamma tid förväntas att ansvara vid en operation där patienten konstaterats hjärndöd och det beslutats att organdonation ska genomföras. Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter vid organdonation när donatorn är hjärndöd. Studien har en kvalitativ ansats, där forskarna strävar efter en helhetsförståelse av det studerade intresseområdet. Datainsamling utfördes via ostrukturerade intervjuer med öppna frågor. Sju intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor som medverkat vid organdonation när donatorn var hjärndöd. Innehållsanalys genomfördes och fyra huvudkategorier framträdde: Inför donation, Genomförande av donation, Efter donation och Etiska aspekter vid donation. Resultatet visade att operationssjuksköterskorna hade liknande erfarenheter vid organdonation när donatorn var hjärndöd som vid andra operationer angående arbetsuppgifter och ansvarsområden. Teamarbete hade en central roll och vikten av värdighet i vården framträdde tydligt. Många olika tankar och känslor väcktes hos operationssjuksköterskorna i samband med en organdonation.