Bakgrund Yrket som operationssjuksköterska är idag den äldsta sjuksköterskespecialiteten men förblir främst en dold yrkesroll på grund av att det utövas bakom stängda dörrar. Yrkesrollen skildrades som komplex och kretsade omkring patienten, samarbetet och den tekniska utrustningen Patricia Benners teorier om sjuksköterskans yrkesutveckling användes som teoretisk förankring i studien. Syfte Studiens syfte var att belysa hur operationssjuksköterskan upplever sin yrkesroll. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och tio semistrukturerade intervjuer utfördes med operationssjuksköterskor från två sjukhus i Sverige under våren 2011. Alla intervjuer spelades in och transkriberades ordagrant. Insamlat data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat I textanalysen identifierades tolv subkategorier och fyra kategorier; rollen som omvårdnadsansvarig, upplevelsen av vad som gör operationssjuksköterskan trygg i sin yrkesroll, betydelsen av att vara medarbetare i arbetet på operationssalen och synen på den egna professionen. Operationssjuksköterskorna beskrev sitt arbete som patientfokuserat och möjligheten att hjälpa medförde känslan av att göra skillnad. Erfarenhet och uppskattning gav ett självförtroende som resulterade i att operationssjuksköterskorna blev trygga i sin yrkesroll. Operationssjuksköterskorna beskrev kommunikation på salen som essentiellt för ett fungerande samarbete och menade att de anpassade sig efter sina medarbetare. Operationssjuksköterskorna upplevde sin yrkesroll både som osynlig och utvecklande. Citat från informanterna presenterades i texten för att tydliggöra resultatet.  Slutsats Studien visade att operationssjuksköterskorna har en central roll för omvårdnaden på operationsavdelningen och för patienten. Operationssjuksköterskans närvaro och kompetens vid operationer var oersättlig men ständigt beroende av teamet omkring sig. / Background The profession of operating room nurse is now the oldest nursing specialty, but remains primarily a hidden profession because it is exercised behind closed doors. The professional role were described as complex and revolved around the patient, cooperation and the technical equipment. Patricia Benners theories on the nurses’ professional development were used as a theoretical basis in the study. Aim The study aimed to elucidate how the operating room nurse perceives the professional role. Method The study was conducted with a qualitative approach and ten semi-structured interviews were carried out with operating room nurses from two hospitals in Sweden in spring 2011. All interviews were recorded and transcribed verbatim. To analyze the collected data content analysis with an inductive approach was used. Result In the text analysis twelve subcategories and four categories were identified: the role as being responsible of nursing, the experience of what makes the operating room nurse safe in the professional role, the meaning of being a co-worker during the work on the operating room and the view on the own profession Quotes from the informants were presented in the text to clarify the result. Conclusion The study showed that the operating room nurse has a central role for nursing in the surgical ward and the patient. The operating room nurse presence and expertise in operations was irreplaceable, but always dependent of the team around him/her.

Background: Surgical complications has been the main cause of medical injuries and deaths worldwide. In 2008 WHO developed the checklist for safe surgery to reduce the number of surgical complications. The objective of the checklist is to strengthen already established safety routines and contribute to better cooperation and communication. Research shows that compliance to the checklist is deficient, which can affect patient safety. Aim: The aim was to study the extent to which theatre nurses participate in the use of the checklist. Method: Observational study was conducted with a descriptive design and quantitative approach. 24 observations were carried out with aid of an observation protocol of two surgical units at a hospital in central Sweden. Result: The results showed that Timeout initiated widely but compliance to all items was considerably lower. Team member introductions, patient ID, planned surgery and antibiotic prophylaxis had highest compliance. Theatre nurse responsibilities in Timeout, particularly sterility and positioning of the patient had low compliance. During Sign In the majority of theatre nurses greeted the patient in the operating room and everyone performed skin control. One theatre nurse asked the patient about allergies/intolerance. The theatre nurses participated rarely in Sign Out. Conclusions: The study showed that there are large differences in compliance between items of the checklist. Theatre nurses can increase their participation by being more involved in the surgical team communication and thus clearly demonstrate her responsibilities in the perioperative nursing. Revisited routines and continuous monitoring may be needed for increased checklist compliance

Introduktion: Omvårdnad är operationssjuksköterskans huvudområde. Operationssjuksköterskan ska förebygga skador och komplikationer som kan uppstå vid en operation. En sådan komplikation kan vara kompartmentsyndrom. Kompartmentsyndrom är en ovanlig komplikation men kan leda till allvarliga skador. Det är därför viktigt att operationssjuksköterskan beaktar det i sitt arbete. Syfte: Detta arbete syftar till att belysa operationssjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med att förebygga kompartmentsyndrom i den perioperativa omvårdnaden. Metod: En kvalitativ ansats tillämpades och data samlades in via intervjuer. Insamlade data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I arbetet deltog 11 operationssjuksköterskor, tio kvinnor och en man, som arbetade på fyra olika operationsavdelningar vid två olika sjukhus. Resultat: I den kvalitativa innehållsanalysen av texten framkom två kategorier, Att arbeta förebyggande samt Att handla på osäker grund. I den förstnämnda kategorin beskrevs hur operationssjuksköterskorna genomförde en individuell riskbedömning, var noggranna i positioneringen och utförde lägesändring samt massage av patientens ben för att förebygga kompartmentsyndrom. I den andra kategorin, Att handla på osäker grund, beskrevs en osäkerhet i den perioperativa omvårdnaden kring kompartmentsyndrom. Det belystes en osäkerhet runt ämnet, omvårdnadsinterventionerna ifrågasattes och en brist på vetenskaplig evidens framkom. Konklusion: Det fanns brister i riktlinjer och rutiner gällande omvårdnad kring kompartmentsyndrom. Det fanns även en brist i att implementera ny kunskap i operationssjuksköterskans omvårdnad för att kunna arbeta evidensbaserat. / Introduction: Nursing is the main area for the operating room (OR) nurse. The OR nurse will prevent injuries and complications that can occur during surgery. One such complication can be compartment syndrome. Compartment syndrome is a rare complication but can lead to serious injuries. It is therefore important that the OR nurse take this in consideration in their work. Aim: This essay aims to highlight the OR nurse's experiences of working with the prevention of compartment syndrome in the perioperative nursing. Method: A qualitative approach was applied and the data were collected through interviews. Collected data were analyzed by qualitative content analysis. The essay enrolled 11 OR nurses, ten women and one man, who worked in four different surgical wards at two different hospitals. Result: After a qualitative content analysis of the data were conducted two categories emerged, Preventive work and To act on uncertain foundations. The first category described how the OR nurse undertook an individual risk assessment, was accurate in positioning and performed a change in position and massage of the patient’s leg to prevent compartment syndrome. The second category, To act on uncertain foundations, described an uncertainty in the perioperative care regarding compartment syndrome. It highlighted an uncertainty around the topic, nursing interventions were questioned and a lack of scientific evidence emerged. Conclusion: There were a lack of guidelines and recommendations regarding care about compartment syndrome. There was also a lack of implementing new knowledge in nursing to provide an evidence-based practice.

Introduktion:  Operationssjuksköterskors  arbete  är  svårdefinierat  och  komplext  där  huvudansvaret  ligger  på patientens perioperativa omvårdnad, medicintekniska produkter och instrumentvård. Operationssjuksköterskor är skyldiga att utföra patientsäker vård i samråd med patienten. Preoperativa samtal kan vara ett redskap för att inhämta patientcentrerad information. Syfte: Att beskriva hur operationssjuksköterskor inhämtar information om patienten avseende säker vård samt undersöka operationssjuksköterskors erfarenheter av den perioperativa dialogen. Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie genomfördes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio operationssjuksköterskor från tre sjukhus. Intervjuerna transkriberades och texterna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Tre huvudkategorier framkom: ”Olika sätt att erhålla information”, ”Olika sätt att arbeta patientsäkert”, ”Möjligheter och hinder att genom den perioperativa dialogen erhålla information”. Operationssjuksköterskorna prioriterade inte samtal med patienten för att inhämta information. Tidsbrist, vårdorganisation och operationssjuksköterskornas attityder ansågs vara hinder för patientsamtal. De använde sig istället av operationsanmälan, journal och andrahandsinformation från kollegor. Operationssjuksköterskorna ansåg vården vara patientsäker även utan preoperativa samtal. Konklusion: Studien visar att operationssjuksköterskorna anser sig kunna utföra patientsäker vård och kan inhämta den information de behöver om sin patient utan att ha kommunicerat med patienten. Operationssjuksköterskorna har ett ansvar att hävda sin roll som patientens advokat för att kunna utföra en individanpassad vård. För att operationssjuksköterskan ska kunna utöva en mer patientcentrerad vård behövs kanske en förändring av operationssjuksköterskornas attityder och om så ska ske är det viktigt med ett organisatoriskt erkännande av hela deras arbetsfält.

Introduktion: Patienter kan drabbas av vårdskador i samband med positionering med operation. Det är operationssjuksköterskan som tillsammans med operationsteamet ansvarar för patientens positionering. Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskor uppfattningar av vårdåtgärder som utförs i samband med positionering av patient i benstöd. Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod och datainsamlingsmetod var enskilda intervjuer. Databearbetning har genomförts med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier med tillhörande sex subkategorier. Den första kategorin visar att vårdåtgärder som operationssjuksköterskor utför i samband med positionering är anpassade efter patientens kroppsliga förutsättningar och behov. Den andra kategorin visar att operationssjuksköterskor tar ansvar för och kontrollerar att positioneringen utförs med bästa möjliga avlastning att tryck och sträckning undviks. Det framkommer vidare att riktlinjer fyller en viktig funktion för att tiden i benstöden inte skall överskridas. Det är viktigt att operationsteamet samarbetar för att söka lösningar som passar patienten. Slutsats: Denna studie visar att för en lyckad positionering i benstöd behöver hänsyn tas till patientens kroppsbyggnad och behov. Ett pre- och intraoperativt samtal ger kunskap om behov som patienten har inför positioneringen. Studien visar att operationssjuksköterskor tar ansvar för och kontrollerar att positioneringen utförs på riktigt sätt och bevakar att tiden i begränsas genom att följa riktlinjer. De kontrollerar positioneringen innan drapering sker och har en handlingsberedskap under hela operationen för att skydda patienten. Vid begränsningar att ligga i benstöd provas läget ut tillsammans med patienten innan spinalbedövningen ges för att förhindra att skador uppstår. Studien visar vidare att patientens delaktighet är viktig för att uppnå bästa möjliga avlastning i samband med positioneringen samt att hela operationsteamet samarbetar och bidrar med nya flexibla lösningar på problem som uppstår. / Introduction: Patients may suffer from medical injuries associated with surgery positioning. There is the theatre nurse together with the operating team who is responsible for the patients positioning. The aim of the study was to describe theatre nurses perceptions of nursing interventions conjunction with the positioning of the patient in leg bearer. Method: The study was conducted using qualitative methodology and data collection method was individual interviews. Data processing was carried out with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in two categories with the associated six subcategories. The first category shows that health interventions performed by the theatre nurses is adopted for the patients’ physical conditions and needs. The second category shows that theatre nurses take responsibility for and control the positioning that it is carried with the best possible relief of pressure and tension are avoided. It proves that guidelines serves an important function to prevent the time in leg bearer from being exceeded. It is important that the operating team working together to find solutions. Conclusion: This study shows that for a successful positioning in the leg bearer need to take account of patient's body conditions and needs. A pre- and intraoperative dialogue provides knowledge about the patients’ needs prior to positioning. The study shows that theatre nurses take responsibility for and make sure that positioning is carried out properly and monitor the time in restricted following the guidelines. They control the positioning before draping is done and has a readiness to act throughout the surgery to protect the patient. When limitations to lie in the leg bearer the position are tried out together with the patient before spinal anesthesia is given to prevent damage. The study further shows that the patient's participation is important for achieving the best possible relief in connection with the positioning and that the whole operating team collaborates and contributes with new flexible solutions to problems.

Abstrakt Bakgrund: En ökande trend av blodburen smitta kan ses i Sverige. Hälso- och sjukvårdspersonal löper en ökad risk att drabbas genom sitt arbete, framförallt operationssjuksköterskor på grund av deras ständiga exponering för blod och kroppsvätskor samt hantering av vassa instrument. Den största risken för hälso- och sjukvårdspersonal att smittas är genom stick- och skärskador av instrument som är kontaminerade med smittat blod eller genom blodstänk på slemhinna eller sår. Varje år inträffar 2 miljoner stick- och skärskador inom vården i världen där personalen på operation drabbas oftast. I Sverige uppger 80 % av hälso- och sjukvårdspersonal att de vid minst ett tillfälle blivit utsatta för detta i sin yrkesutövning. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarna operationssköterskors upplevelser av och förhållningssätt till att assistera vid operationer av patienter med blodsmitta. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har använts där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har skett vid centraloperation på ett sjukhus i Mellansverige där 13 operationssjuksköterskor intervjuats. Materialet har bearbetats genom en latent innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Majoriteten av operationssjuksköterskorna i studien upplevde inte någon uttalad rädsla vid att assistera vid operationer med blodsmitta, dock kunde en viss oro tydas hos några av informanterna. Tankarna går mer mot det praktiska vid blodsmitta, vilken skyddsutrustning som ska användas samt handhavandet vid instrumentering. Operationssjuksköterskorna poängterade vikten av att se alla patienter som potentiell blodsmitta, ett synsätt som medför att de inte behöver vara rädda vid en känd blodsmitta. Paralleller kunde dessutom dras mellan kunskap samt erfarenhet och förhållningssätt. Diskussion/slutsats: Hög utbildning, kunskap och erfarenhet medför en minskad rädsla för att vårda patienter med blodsmitta vilket även styrks av tidigare forskning. Nyckelord: blodburen smitta, erfaren, omvårdnad, operationssjuksköterska / Abstract Background: An increased trend of blood-borne pathogen is recognized in Sweden. Health and medical personnel is experiencing an increased risk of being exposed in their work, in particular surgical nurses due to their exposure to blood and body fluids and usage of sharp instruments. The biggest risk of becoming infected is through puncture and cuts from instruments that have been contaminated with infected blood or through blood-splatter on the mucosa membrane or wounds. Two million punctures and cuts occurs every year world-wide where the personnel at surgery is the most affected. 80% of health and medical personnel in Sweden states that they have been exposed to this in their profession. Purpose: The purpose of the study was to illuminate experienced surgical nurses experiences and approaches when they assist surgery with patients that are infected with blood disease. Method: A qualitative research method has been used where data has been collected through semi-structured interviews. The interviews took place at the surgery center at a hospital in the central region of Sweden where 13 surgery nurses was interviewed. The material is processed by a latent content analysis with an inductive approach.Result: The majority of surgery nurses in the study did not experience any pronounced fear of assisting in surgery with blood-disease. However a certain amount of concern could be understood in some of the informants. The thoughts are more directed to the practical aspects of blood-infection, which protective equipment that should be used and the handling of instruments. The surgery nurses stated the importance to see all patients as a potential blood-disease, an approach that gives extra security when handling persons with known blood-infection. Parallels could also be drawn between knowledge, experience and approach. Discusion/conclusion: High education, knowledge and experience leads to a reduced fear of caring for patients with blood-bourne pathogen which are corroborated by previous research. Keywords: blood-bourne pathogen, experienced, nursing, operationnurse

Bakgrund: För att upprätthålla patienters säkerhet under en operation finns det rekommenderade riktlinjer att arbeta efter och stödja sig emot för operationssjuksköterskan. WHO har arbetat fram en checklista som används under operation för att höja patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskans uppfattningar om och behov av riktlinjer och dess påverkan på patientsäkerheten i operationssalen.  Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper. Innehållsanalys användes för att bearbeta texterna på ett induktivt sätt.  Resultat: Åtta subkategorier och tre kategorier framkom efter analysförfarandet. Kategorierna som bildades blev: Att sakna riktlinjer i det dagliga arbetet; Att känna sig säker i sitt arbete; Riktlinjers betydelse för patientsäkerhet. Operationssjuksköterskorna ansåg att riktlinjer är viktiga men tyckte samtidigt att erfarenhet och ärvd kunskap var viktigast i det dagliga arbetet. Många upplevde att deras yrkeserfarenhet gjorde att de kände sig trygga. De tyckte att riktlinjer måste finnas så att de rent juridiskt har något att luta sig emot om något skulle gå fel i samband med en operation. De tyckte vidare att oerfarna operationssjuksköterskor förmodligen har ett större behov av lättillgängliga och tydliga riktlinjer. Checklistan som framtagits av WHO är ett bra dokument att följa men är inte starkt nog i sig själv som riktlinje. Diskussion: Den erfarne operationssjuksköterskan känner främst trygghet med att lita på sig själv och det invanda arbetssättet. Men det utesluter inte behovet av att arbeta efter riktlinjer. Slutsats: Den oerfarne operationssjuksköterskan har förmodligen ett större behov och känner stöd i att arbeta efter riktlinjer. I kombination med att arbeta efter riktlinjer, lita på sig egen arbetsmetod och sig själv samt inneha erfarenhet främjas patientsäkerheten på bästa sätt.

Bakgrund: Det krävs en god och genomtänkt introduktion för att nyutexaminerade operationssjuksköterskor ska komma in i arbetet på den nya arbetsplatsen. Syfte: Syftet med pilotstudien var att beskriva nyutexaminerade operationssjuksköterskors erfarenheter av introduktionen till den nya yrkesrollen. Metod: Fyra nyutexaminerade operationssjuksköterskor med mellan 9 månader till 21 månaders erfarenhet av operationssjuksköterskeyrket har intervjuats. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Planering och struktur där det visade sig att det funnits en plan för introduktionen av nyanställda operationssjuksköterskor men att den följdes olika och skilde sig åt beroende på vilken operationsavdelning det var. Eget ansvar där det, allt eftersom tiden gick, lades mer och mer ansvar på den nyutexaminerade operationssjuksköterskan att själv ansvara för det som behövde läras in. Kollegors förväntningar där nyutexaminerade operationssjuksköterskor efter en tid in i introduktionen kände en stress av att leva upp till outtalade förväntningar från både läkar- och operationssjuksköterskekolleger att kunna och förstå saker de ännu inte fått genomgång av. Kollegialt stöd där det visade sig att det var en trygghet för de nyutexaminerade operationssjuksköterskona att de kände en acceptans då de hade mycket frågor och funderingar kring den nya yrkesrollen. Resultatet från pilotstudien kan vara till hjälp på operationsavdelningar vid utveckling av rutiner så att introduktionen av nyutexaminerade operationssjuksköterskor ska kunna bli så optimal som möjligt. / Background: It requires a good and deliberated introduction to the newly graduated theater nurses to begin to work in the new workplace. Aim: The aim of this pilot study was to describe newly graduated theatre nurses' experiences of the introduction to the new professional role. Method: Four theatre nurses with 9 months to 21 months of experience in the theatre nursing profession were interviewed. The interviews were analyzed by qualitative content analysis. Results: Planning and structure where it turned out that there was a plan for introduction of newly graduated theatre nurses, but it differed depending on the operating theatre. Personal responsibility where it was shown that as time passed it was the nurses´ own responsibility to find out what was necessary to learn. Colleagues' expectations where the newly graduated theatre nurses experienced that after a time into the introduction they felt stressed to meet the unspoken expectations from both surgeons and theatre nursing colleagues to know and understand things they had not been shown. Collegially support where it was shown that the newly graduated theatre nurses felt acceptance from colleagues when they had lots of questions and concerns in the new professional role. The results of the pilot study can be helpful in surgical wards in the development of procedures to make the introduction of new graduate theatre nurses to be as optimal as possible.

Det är en unik upplevelse att bli opererad med lokalanestesi och vara vaken under ett operativt ingrepp. Patienten överlämnas till vårdpersonalen och är beroende av deras omhändertagande och kunskap. Kontinuerlig information under ingreppet samt ett gott bemötande från personalen kring patienten är avstor vikt för att skapa en trygg miljö och ge god omvårdnad. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse och känslor av den perioperativa omvårdnaden när de var vakna under ett operativt ingrepp. Fyra intervjuer med konsekutivt utvalda patienter som genomgått operationen på sjukhus i sydvästra Sverige inkluderades i studien. Öppna, övergripande frågor samt följdfrågor användes under intervjuerna. Kvalitativ innehållsanalys användes. Analysen ledde till tre kategorier; tidigare upplevelser av vården, omvårdnad kring operationen samt känslor som uppstod under operationen. Tidigare erfarenhet samt personalens omvårdnad gav trygghet i de aktuella operationerna. Känslorna som uppstod under en vaken operation var både positiva och negativa. Resultatet kan bidra tillvidare utveckling och förbättring av den perioperativa omvårdnaden kring envaken patient. / Being awake during surgery is a unique experience. The patient is handed over to the nursing staff and is dependent on their care and knowledge. Continuous information during surgery and professional care from the nursing staff is important to create a safe environment and provide good healthcare. The aim of the study was to describe the patient’s experience and feelings of the perioperative nursing care when being awake during surgery. Four interviews with consecutively selected patients who had undergone surgery in a hospital in the south west of Sweden were included. Open, general questions and supplementary questions were used during the interviews. Qualitative content analyz was used. The analyz resulted in three categories: past experiences of care, care during the surgery and feelings that occurred during the operation. Previous experience and the care provided by the nurses gave patients the feelings of security. Both negative and positive feeling occurred during surgery. The results may contribute to further development and improvement of the perioperative nursing care on patients that are awake during surgery.

Bakgrund: Trauma är ett världsomfattande problem. I Sverige avlider 4500 personer årligen av traumarelaterade skador. Lennquist (2007) menar att denna siffra kan minskas vid optimerad organisation och förhöjd/förbättrad kompetens inom traumavård. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskors självskattade kompetens inom traumavård utifrån Landstinget Västmanlands kompetensutvecklings modell, baserad på Benners kompetens- och utvecklingsstadier. Metod: Deskriptiv analys av kvantitativ data. Operationssjuksköterskor på en operationsavdelning i Sverige svarade på ett frågeformulär. Frågorna var utvecklade utifrån Landstinget Västmanlands kompetensutvecklings modell och Svensk sjuksköterskeförenings sex kärnkompetenser. Resultat: Vid studiens genomförande arbetade 36 operationssjuksköterskor vid operationsavdelningen, 15 operationssjuksköterskor deltog. Nio operationssjuksköterskor (n=15) befann sig på "expertnivå" men utförde arbetsuppgifter utifrån en lägre kompetensnivå. Majoriteten av operationssjuksköterskorna svarade "stämmer helt" på fyra av svensk sjuksköterskeförenings sex kärnkompetenser och "stämmer delvis" på resterande två. Alla deltagande hade deltagit i någon form av traumautbildning. Slutsats: Det finns behov av ökad struktur och klarare riktlinjer kring operationssjuksköterskans kompetensutveckling eftersom experterna utför arbetsuppgifter utifrån en lägre kompetensnivå. Operationssjuksköterskorna hade goda kunskaper inom fyra av de sex kärnkompetenserna men behövde förbättra sin kunskap inom två områden. / Background: Trauma is a worldwide problem. In Sweden 4500 people die annually of trauma-related injuries. Lennquist (2007) argue/mean that optimized organization and improved competence in trauma care could decrease the number of deaths due to trauma. Aim: To investigate operating nurses' own view of their competence in trauma care in relation to Landstinget Västmanland's model for competence, based on Benner's stages of clinical competence. Method: Descriptive analysis of quantitative data. Operating nurses working in a operative department were given questionnaires to respond to. The questions were based on Landstinget Västmanlands stages of competence and The Swedish Nurses Association's six core competencies. Results: Thirty-six operating nurses worked at the department during the week the questionnaires were distributed and fifteen chose to participate. Nine operating nurses (n=15) were classified as "experts", but performed duties at a lower competency level. The majority of the operating nurses responded "agree completely" to four of the six core competencies and "partly true" on the remaining two. All participants had participated in some kind of trauma education. Conclusion: There is a need for greater structure and better guidelines regarding operating nurses' competence development since experts preformed their duties at a lower competency level. Operating nurses had good knowledge in four of the six core competencies but needed to improve their knowledge in two areas.