Bakgrund Säker vård ingår i de sex kärnkompetenserna, detta innebär att undvika vårdrelaterade skador vid kirurgiska ingrepp och i förlängningen minska patientens lidande. Säkerhetsarbete är grundläggande i arbetsuppgifterna hos en operationssjuksköterska. Den vanligaste orsaken till vårdskador är brist i kommunikationen mellan olika professioner. Syfte Att beskriva hur operationsteamet upplever att faktorer påverkar kommunikationen i teamet på operationssalen. Metod Kvalitativ litteraturstudie med systematisk ansats. 20 kvalitativa artiklar inkluderades. Litteraturanalysen har genomförts i fyra huvudsteg och presenteras som beskrivande syntes. Huvudresultat I denna studie presenteras de faktorer som operationsteamet upplever främja kommunikationen samt hämmar kommunikationen på operationssalen. En vänlig atmosfär var en faktor som upplevdes främja kommunikationen. Det resulterade i att teammedlemmarna vågade ställa frågor och uttrycka sina åsikter. De faktorer som upplevdes som hämmande för kommunikation var bland annat att det spelades musik eller att det var hög ljudnivå på operationssalen. Slutsats De faktorer som operationsteamet upplevde som främjande för kommunikationen upplevdes bidra till en öppen kommunikation och respekt för varandra. De faktorer som operationsteamet upplevde som hämmande bidrog till att deltagarna upplevde att det blev svårt att kommunicera med varandra och att kommunikationen uteblev eller blev störd. / Background Safe care is included in the six core competencies, this means avoiding care-related injuries during surgical procedures and, by extension, reducing the patient's suffering. Safety work is fundamental in the duties of an operating theatre nurse. The most common cause of medical injuries is a lack of communication between different professions. Aim To describe how the operating team experiences that factors affect communication in the team in the operating room. Method Qualitative literature study with a systematic approach. 20 qualitative articles were included. The literature analysis has been carried out in four main steps and is presented as a descriptive synthesis. Main results In this study, the factors that the operating team experiences to promote communication as well as inhibit communication in the operating theater are presented. A friendly atmosphere was a factor that was experiences to promote communication. This resulted in the team members daring to ask questions and express their opinions. The factors that were experiences as inhibiting communication were, among other things, that music was played or that there was a high noise level in the operating theatre. Conclusion The factors that the surgery team experienced as promoting communication were perceived to contribute to open communication and respect for each other. The factors that the operating team experienced as inhibiting contributed to the participants' perception that it became difficult to communicate with each other and that communication was absent or disrupted.

Bakgrund: Anestesi- och operationssjuksköterskan träffar många olika patienter, allt ifrån barn och äldre till friska som svårt sjuka. I den perioperativa vården sker dödsfall sällan och personalen är ofta oerfarna av detta. Tidigare forskning visar att perioperativa dödsfall påverkar personalen. Det finns olika sätt att hantera känslomässiga eller stressande situationer. Syfte: att undersöka anestesi- och operationssjuksköterskans upplevelse av perioperativa dödsfall. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Anestesi- och operationssjuksköterskor som varit med om ett perioperativt dödsfall intervjuades. Resultat: Temat som framkom är ”En sällanhändelse som berör” från kategorierna ”Omständigheterna kring dödsfallet påverkar”, ”Yrkeserfarenheten spelar roll”, ”Betydelsen av teamet”, ”Emotionella reaktioner” och ”Betydelsen av bearbetning” med tillhörande subkategorier.  Konklusion: Perioperativa dödsfall är något som händer sällan men som berör anestesi- och operationssjuksköterskan. Dödsfall är alltid speciellt när det sker på operationsavdelningen och några viktiga aspekter i upplevelsen är att personalen känner att de har gjort allt de kan, haft god samverkan i teamet och fått bearbeta händelsen. / Background: The anesthetic- and surgical nurse meets many different patients, everything from children and the elderly, to the healthy and the seriously ill. In perioperative care, deaths rarely occur and the staff are often inexperienced of this. Previous research shows that perioperative deaths affect staff. There are different ways to deal with emotional or stressful situations. Aim: to investigate the anesthetic- and surgical nurse's experience of perioperative death. Method: Qualitative content analysis with an inductive approach. Anesthetic- and surgical nurses' who had experienced a perioperative death were interviewed. Results: The theme that emerged is "A rare event that affects" from the categories "The circumstances surrounding the death affect", "Professional experience matters", "The importance of the team", "Emotional reactions" and "The importance of processing" with their subcategories. Conclusion: Perioperative death is something that happens rarely but affects the anesthetic- and surgical nurse. Death is always special when it happens in the operating room and some important aspects of the experience are that the staff feel they have done everything they can, have good teamwork and been able to process the event.

Abstrakt Bakgrund: Kirurgi utgör en riskfaktor för patienter att drabbas av vårdskada så som postoperativ sårinfektion. Draperingsmaterial som används på operationsenheter kan ha betydelse för uppkomsten av postoperativa sårinfektioner vid flera sorters kirurgiska ingrepp. Operationssjuksköterskan har både en skyldighet och ett ansvar i operationsteamet att se till så att infektionsförebyggande åtgärder och aseptik följs. För att minska risken för postoperativa sårinfektioner kan drapering med incisionsfilm användas. Tidigare studier har undersökt incisionsfilm effektivitet, men resultatet om dess verkan gentemot postoperativa sårinfektioner är tudelad. Syfte: Att undersöka om drapering med incisionsfilm över operationsåret är ett effektivt sätt för att skydda patienten från en postoperativ sårinfektion. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats med tillvägagångssätt utifrån Bettany-Saltikov & McSherry (2016). 15 kvantitativa artiklar inkluderades i studien från databaserna PubMed och Cinahl.   Resultat: Resultatet kring incisionsfilmens effektivitet i att skydda patienten mot postoperativ sårinfektion var tudelad. Resultatet delades in utifrån "Incisonsfilm som prevention mot postoperativa sårinfektioner" där 7 studier ingick och "Incisionsfilm som en ogynnsam faktor för att undvika postoperativa sårinfektioner" där åtta studier ingick. Slutsats: Forskningsfrågan kunde inte besvaras på ett entydigt sätt och mot bakgrund av detta anser författaren att fler studier behövs för att bringa klarhet kring detta. Korrekt sterildrapering av en patient inför ett kirurgiskt ingrepp är högst väsentligt för att arbeta utifrån en säker vård och minska risken för lidande. Drapering syftar till att skydda patienten och därigenom bidra till att undvika en postoperativ sårinfektion.

Den information som operationssjuksköterskan förmedlar till patienten före, under och efter en elektiv kirurgisk operation kan minska patientens oro och risken för operativa komplikationer. Rätt information kan även minska antalet inställda elektiva kirurgiska ingrepp, förkorta patientens vårdtid samt minska antalet vårdskador och användningen av smärtmedicinering. Ändå är forskningen om vilken information som patienterna önskar i samband med elektiv kirurgi otillräcklig. Syftet med denna studie var därför att sammanställa kunskap om vilken information patienter som skall genomgå elektiv kirurgi har behov av. För att tillmötesgå syftet genomfördes en integrativ litteraturstudie utifrån 15 vetenskapliga artiklar baserade på kvalitativ och kvantitativ metod. Den integrativa litteraturstudien analyserades utifrån kvalitativ metod och strukturerades efter två huvudteman som benämndes heltäckande information samt Personcentrerad information. Resultatet visade att operationsteam och operationssjuksköterskor försökte tillmötesgå patienternas varierade och individuella behov av skriftlig och muntlig information under den preoperativa, operativa och postoperativa perioden i omsorgsvårdsprocessen. Under den preoperativa perioden ville patienterna främst få individualiserade verbala eller skriftliga svar på sina frågor. Under den postoperativa perioden ville patienterna få mer omfattande information än vad som i praktiken gavs. Patienterna ville få en så heltäckande, varierad och individanpassad verbal eller skriftlig information som möjligt. Emellertid förekom skillnader mellan operationsteamets och patienternas önskemål och sätt att tolka information. Patienterna ville få en mer personcentrerad och empatisk förståelse samt fullständig information om operationens långsiktiga resultat. När sådan information inte gavs fullt ut kunde patienterna känna sig otrygga inför operationen och ovissa i egenvården efter operationen. Slutsatsen blev därför att operationssjuksköterskan behöver ge information som tar mer hänsyn till patienternas varierade individuella informationsbehov och mer hänsyn till patienternas behov av psykologisk trygghet före/efter operationen. / The information the surgical nurse communicates to the patient before, during and after an elective surgical operation can reduce the patient's concern and the risk of operative complications. Correct information can also reduce the number of elective surgical procedures canceled, shorten the patient's care time, and reduce the number of medical injuries and the use of pain medication. Nevertheless, there is lacking research on what information patients want in conjunction with elective surgery. The purpose of this study was therefore to compile knowledge about what information patients who are to undergo elective surgery need. To meet the purpose, an integrative literature study was conducted on the basis of 15 scientific articles based on qualitative and quantitative method. The integrative literature study was analyzed using a qualitative method and structured according to two main themes called comprehensive information and person-centered information. The result showed that surgery teams and surgery nurses tried to meet patients' varied and individual needs for written and oral information during the preoperative, operative and postoperative period of the careprocess. During the preoperative period, patients primarily wanted more individualised verbal or written answers to their questions. During the postoperative period, patients wanted more comprehensive information than was provided in practice, and patients wanted as comprehensive, varied and individualized verbal or written information as possible. However, there were differences between the surgical team's and the patients' information preferences, where the patients could want a more person-centered and empathetic understanding as well as complete information about the long-term results of the operation. When such person-centered information was not fully provided, patients could feel insecure before the operation and uncertain in self-care after the operation. The conclusion was therefore that the surgical nurse needs to provide information that takes more account of the patients’ varied individual information needs and more consideration of the patients' sense of psychological security before/after the operation.

Introduktion: Det råder brist på operationssjuksköterskor nationellt vilket har lett till stängda operationssalar och långa vårdköer. Med detta examensarbete vill författarna skildra sjuksköterskors perspektiv och ge en djupare kunskap i deras syn på operationssjuksköterskans profession, och vad som skulle kunna öka deras intresse för att söka till specialistsjuksköterskeutbildningen mot operationssjukvård. Syfte: ​​Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattning om operationssjuksköterskans profession.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor med grundutbildade sjuksköterskor i åtta gruppintervjuer med sammanlagt 17 deltagare. Data analyserade enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier, med totalt fyra underkategorier. Den första huvudkategorin blev tvetydig kunskap som råder om operationssjuksköterskans profession med tillhörande underkategorier specifikt ansvar utifrån specialistkompetens samt otydlig kunskap och fysiskt krävande arbete. Den andra huvudkategorin blev öka intresse för specialistsjuksköterskeutbildning inriktning mot operationssjukvård, med underkategorierna bra anställningsvillkor och ha nära till utbildningsort samt synliggöra operationssjuksköterskans profession. Konklusion: Studiens resultat visade att operationssjuksköterskans profession inte är helt känd för alla sjuksköterskor. Det fanns olika uppfattningar som mer eller mindre stämmer in på vad operationssjuksköterskans kompetens innebär. I resultatet framkom även förslag på faktorer som skulle kunna öka sjuksköterskors intresse för operationssjukvård. / Introduction: There is a shortage of surgical nurses nationally, which has led to closed operating theaters and long medical care queues. With this degree project, the researchers want to portray nurses' perspectives and provide a deeper knowledge of their view of the operating theatre nurse's profession and what could increase their interest in applying for specialist nursing training against surgical care. Purpose: The purpose of the study was to describe nurses' perception of the operating theatre nurse's profession.  Method: A qualitative interview study with semi-structured questions with basic nurses in eight group interviews and a total of 17 participants. Data analyzed according to qualitative content analysis. Results: The results revealed two main categories, with a total of four subcategories. The first main category was ambiguous knowledge that prevails about the surgical nurse's profession with associated subcategories of specific responsibilities based on specialist competence as well as unclear knowledge and physically demanding work. The second main category was to increase interest in specialist nursing training focusing on surgical care, with the subcategories of good employment conditions and being close to the place of training and making the surgical nurse's profession visible. Conclusion: The results of the study showed that the profession of operating theatre nurse is not completely known to all nurses. There were different perceptions that are more or less correct in what the surgical nurse's competence entails. The results also revealed suggestions for factors that could increase nurses' interest in surgical care.

Introduktion: Strävandet efter ett gemensamt mål utgör grunden för ett kollaborerat samarbete och bristande kommunikation ger märkbara effekter. Operationssjuksköterskan ansvarar även för samverkan och en god kommunikation med operationsteamet och andra vårdenheter. Detta för att tillgodose kontinuitet för patientens vård. Teamets olika professioner och kompetenser skapar ett gemensamt vårdande till förmån för patienten. Syfte: Syftet är att belysa operationssjuksköterskans erfarenhet av kommunikationen inom den perioperativa vården. Metod: Litteraturstudie med en integrativ översikt. 14 studier valdes ut och systematisk artikelsökning utfördes i relevanta databaser. Resultat: Kommunikationen har påvisats kunna ske verbalt eller icke-verbalt för att förmedla information. Operationssjuksköterskans erfarenheter av beteenden och bemötanden har haft en inverkan på hur kommunikationen har påverkats för patientens vårdande. Missförstånd i kommunikationen medförde otrygghet, kulturella skillnader och frångående av rutiner som hotar patientsäkerheten. Konklusion: Flera olika professioner ska kunna samarbeta, kommunicera och tillsammans ansvara för att vården som ges är patientsäker. Med förbättrad och stödjande kultur för vårdpersonalen på operationssalarna och ökat lärande inom IPC och IPL finns möjlighet till förbättrad kommunikation och patientsäkerhet. / Introduction: The pursuit of a common goal forms the basis of collaborative cooperation and lack of communication produces noticeable effects. The operating room nurse is also responsible for cooperation and good communication with the operating team and other care units so that continuity is ensured for the patient's care. The team's various professions and competencies create joint care for the benefit of the patient. Aim: The purpose is to shed light on the operating room nurse's experience of communication within perioperative care. Method: Literature study with an integrative overview. 14 studies were selected and a systematic article search was performed in relevant databases. Results: Communication has been shown to be able to take place verbally or non-verbally to convey information. The operating room nurse's experiences of behaviors and attitudes have had an impact on how communication has been affected for the patient's care. Misunderstandings in communication led to insecurity, cultural differences and deviations from routines that threatened patient safety. Conclusion: Several different professions must be able to cooperate, communicate and together be responsible for ensuring that the care that is given, is patient safe. With improved and supportive culture for the nursing staff in the operating rooms and increased learning in IPC and IPL, there is an opportunity for improved communication and patient safety.

Introduktion: Operationssjuksköterskan har ett omfattande yrkesansvar som innebär specifik kompetens i en komplex perioperativ arbetsmiljö. Det ställs höga krav på operationssjuksköterskans kompetens och förmåga att kunna samarbeta med andra yrkesprofessioner i en högteknologisk arbetsmiljö. Operationssjuksköterskans perspektiv skildras och examensarbetet bidrar till att ge ökad kunskap och fördjupa förståelsen för vilka utmaningar som upplevs. Syfte: Att beskriva operationssjuksköterskans upplevelse av utmaningar i sitt dagliga arbete inom perioperativ vård.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats genom semistrukturerade intervjuer med tio operationssjuksköterskor. Resultatet analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av resultatet ledde fram till ett tema; ”Att bibehålla sin professionalitet i en produktiv arbetsmiljö” samt tre kategorier; ”Produktionskrav från verksamheten”, ”Att bibehålla ett professionellt förhållningssätt” och ”Förmåga till situationsanpassning och att vara beredd inför det oförutsedda” där olika upplevelser av operationssjuksköterskors utmaningar beskrevs utifrån att vara effektiv och ändå vara professionell samt alltid ha handlingsberedskap för det oförutsedda i perioperativa vårdarbetet. Konklusion: Operationssjuksköterskan påverkas av ökade produktionskrav inom perioperativ vård. Utmaningen i arbetet omfattar professionellt förhållningssätt och kunna genomföra sitt arbete under fysiskt krävande förhållanden och under psykisk stress. Att vara professionell, kunna samarbeta och kommunicera samt ha förståelse för varandras kompetens i operationsteamet. Vid akuta situationer synliggörs operationssjuksköterskans specifika kompetens och handlingsberedskap. / Introduction: The operating theater nurse [OTN] has an extensive professional responsibility that involves specific competence in a complex perioperative work environment. High demands are placed on the OTN’s competence and ability to collaborate with other professions in a high-tech work environment. The OTN's perspective is described and the degree project contributes to providing increased knowledge and deepening the understanding of the challenges that are experienced. Aim: To describe the OTN's experience of challenges in their daily work in perioperative care. Method: Qualitative method with inductive approach through semi-structured interviews with ten OTN’s. The result was analyzed with manifest qualitative content analysis. Results: The analysis of the results led to a theme; "Maintaining professionalism in a productive work environment" and three categories; "Production requirements from the business", "Maintaining a professional approach" and "Ability to adapt to situations and be prepared for the unforeseen" where different experiences of OTN’s challenges were described on the basis of being effective and still be professional and always have readiness for action for the unforeseen in perioperative work. Conclusion: The OTN is affected by increased production requirements in perioperative care. The challenge at work includes a professional approach and being able to carry out one's work under physically demanding conditions and under mental stress. To be professional, be able to collaborate and communicate and have an understanding of each other's competence in the operating team. In emergency situations, the OTN’s specific competence and readiness for action are made visible.

Bakgrund: Obesitas är en sjukdom som ökar runt om i världen. Personer med obesitas lider många gånger av både fysiska och psykiska besvär. Behandlingen för obesitas kan vara både kirurgisk och icke – kirurgisk. Bariatrisk kirurgi kan utföras på olika sätt; gastric bypass, gastric sleeve och duodenal switch. I samband med bariatrisk kirurgi har operationssjuksköterskan ett stort ansvar när det kommer till bland annat positionering och steriltvätt. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa tidigare obesa personers erfarenheter av bariatrisk kirurgi. Metod: En litteraturöversikt där resultaten baseras på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Studien bygger på artiklar där deltagarna är vuxna personer som tidigare varit obesa. De vetenskapliga artiklarna är framtagna genom en strukturerad sökning på databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Resultatet beskriver tidigare obesa personers erfarenhet av bariatrisk kirurgi. Resultaten redovisas i tre kategorier med tillhörande subkategorier. De tre kategorierna är: Vägen till operation, positiva effekter av bariatrisk kirurgi och negativa effekter av bariatrisk kirurgi. Slutsats: Att genomgå överviktskirurgi är en kontinuerlig process som innefattar utmaningar i att förändra livsstil samt fysiska och psykologiska förändringar. I resultatet framgår det att personer som genomgått bariatrisk kirurgi upplever både positiva och negativa effekter av sin operation. Resultatet visar också att de negativa effekterna av operationen som patienten upplever är större än de fördelarna som operationen leder till. / Background: Obesity is a disease that is increasing around the world. People with obesity often suffer from both physical and psychological problems. The treatment for obesity can be both surgical and non-surgical. Bariatric surgery can be performed in different ways; gastric bypass, gastric sleeve and duodenal switch. In connection with bariatric surgery, the operating room nurse has a great responsibility when it comes to positioning and sterile washing, among other things. Purpose: The purpose of the study was to compile previously obese people's experiences of bariatric surgery. Method: A literature review where the results are based on 15 scientific articles with a qualitative design. The study is based on articles where the participants are adults who were previously obese. The scientific articles are produced through a structured search of the databases Cinahl and Pubmed. Results: The results describe previously obese people's experience of bariatric surgery. The results are reported in three categories with associated subcategories. The three categories are: Path to surgery, positive effects of bariatric surgery and negative effects of bariatric surgery. Conclusion: Undergoing bariatric surgery is a continuous process that includes challenges in changing lifestyle as well as physical and psychological changes. The results show that people who have undergone bariatric surgery experience both positive and negative effects of their operation. The result also shows that the negative effects of the operation that the patient experiences are greater than the benefits that the operation leads to.

Bakgrund: En operationsavdelning är högteknologisk och arbetet i en operationssal är komplext. Nära samarbete i interprofessionella team är avgörande för att genomföra en operation. Operationssjuksköterskor har en central roll i den perioperativa omvårdnaden. I teamarbete är kommunikation avgörande för att upprätthålla patientsäkerheten och arbetsmiljön. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av kommunikation inom teamet i operationssalen. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ och induktiv ansats användes för att besvara syftet. Resultat: Resultatet visade att ledarskap och teamarbete var avgörande för kommunikationens effektivitet. Det kräver respekt och hänsyn till olika yrkesroller. Utmanande faktorer som framkom inom teamarbetet var hierarki och brist på respekt. Stöd från kollegor och kommunikationsutbildningar ansågs viktiga. Checklista för säker kirurgi ansågs vara ett värdefullt verktyg för att underlätta kommunikationen och främja patientsäkerhet. Slutsats: Kommunikation och teamarbete är nyckelfaktorer för patientsäkerheten inom operationssjukvården. Ett positivt arbetsklimat och öppen kommunikation främjar ett effektivt teamarbete och minskar risken för misstag. Respektfullt ledarskap, konstruktiv feedback och tydlig kommunikation inom teamet är avgörande för en god arbetsmiljö. Genom utbildningar kan kommunikationen och teamarbetet förbättras. En trygg atmosfär och starkt ledarskap är avgörande för att säkerställa patientsäkerheten, medan goda relationer och kontinuitet inom teamet främjar tillit och effektivt samarbete. / Background: An operating department is highly technological, and work in the operating room is complex. Close collaboration in interprofessional teams is crucial for conducting an operation. Operating room nurses play a central role in perioperative care. Communication is crucial for maintaining patient safety and a good working environment. Aim: The purpose of this study was to investigate operating room nurses' experiences of communication within the operating room team. Methods: A systematic literature review with a qualitative and inductive approach was used to address the purpose.Results: The results indicated that leadership and teamwork were crucial for the effectiveness of communication, requiring respect and consideration for different professional roles. Challenging factors within teamwork included hierarchy and lack of respect. Support from colleagues and communication training were seen as important. The surgical safety checklist was considered a valuable tool for facilitating communication and promoting patient safety. Conclusions: Communication and teamwork are key factors for patient safety in the operating room. A positive work environment and open communication cultivate efficient teamwork and reduce the risk of errors. Respectful leadership, constructive feedback, and clear communication within the team are crucial for a good working environment. Teamwork and communication can be enhanced through team-building exercises. A safe atmosphere and strong leadership are essential for ensuring patient safety, while good relationships and continuity within the team promote trust and effective collaboration.

Bakgrund: Patienter som genomgår kirurgiska operationer i ett vaket tillstånd kan uppleva känslor såsom oro och ångest. Operationssjuksköterskan ansvarar för att skapa en trygg miljö för patienter och ansvarar även för att förebygga eventuella vårdskador under ingreppet. För att främja operationssjuksköterskans kunskap och därmed förbättra patientens vård behövs mer forskning som beskriver patienters upplevelser av att vara vaken under operation. Syfte: Syftet var att granska och sammanställa forskningsresultat som beskriver den vakna patientens upplevelse av den intraoperativa vården i samband med elektiv kirurgi. Metod: En systematisk litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Innehållsanalysen användes för att analysera studiernas resultat. Resultat: Det framträdde fyra teman utifrån analysen av tio vetenskapliga artiklar. De fyra teman var; upplevelse av kontrollförlust och att känna sig objektifierad, upplevelse av trygghet och tillit till teamet, upplevelse av operationsmiljö samt upplevelse av information. Slutsats: Examensarbetet visar att patienter som är vakna under operation upplever olika känslor. Dessa känslor är beroende på operationssjuksköterskan och operationsteamets arbetssätt. För att kunna skapa en trygghet hos patienten behöver operationssjuksköterskan ta hänsyn till patientens integritet genom att låta patienten känna sig delaktig under operation. Operationssjuksköterskan behöver även ha god kommunikationsteknik med patienten.