Bakgrund: Att genomgå ett kirurgiskt ingrepp kan vara en stressande upplevelse för patienten och skapa många känslor. Den perioperativa dialogen definieras som den kommunikation mellan operationssjuksköterskan och patienten som sker under det pre- intra- och postoperativa skedet i samband med ett kirurgiskt ingrepp. Den perioperativa dialogen skapar trygghet och kontinuitet för både patient och operationssjuksköterska.    Syfte: Syftet var att kartlägga den forskning som finns kring den perioperativa dialogen över tid och beskriva betydelsen av den perioperativa dialogen.    Metod: En litteraturöversikt där studierna sammanställts med Evans analysmetod.       Resultat: Gemensamt för alla artiklar i kartläggningen var att de utgick från den perioperativa dialogmodellen och forskade om den perioperativa dialogen från olika perspektiv, patientens, sjuksköterskans och organisationens. Det framkom sex kategorier som beskriver betydelsen av den perioperativa dialogen för både patienten och sjuksköterskan. Dessa var: Att förbereda sig inför den perioperativa dialogen, Att skapa en vårdrelation i den perioperativa dialogen, Att uppleva trygghet i den perioperativa dialogen, Att uppleva delaktighet i den perioperativa dialogen, Den perioperativa dialogen ger kontinuitet och Den perioperativa dialogen och organisationen.   Slutsats: Litteraturen visar att den perioperativa dialogen skapar kontinuitet i den perioperativa processen. Detta ger ökad delaktighet och trygghet för både patient och sjuksköterska. Den perioperativa dialogen behöver prioriteras i organisationen och så långt det är möjligt utföras av samma sjuksköterska. Det teoretiska ramverket FoC kan tillämpas i den perioperativa dialogen med patienten och ge vägledning till sjuksköterskan för att etablera en god vårdrelation med patienten.

Introduktion: Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och det ställer höga krav på operationssjuksköterskans omvårdnad för en hög patientsäkerhet i samband med operation. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskors upplevelser av språkproblem och kulturella aspekter i den perioperativa vården. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades och data samlades in via enskilda intervjuer med 10 operationssjuksköterskor, 8 kvinnor och 2 män, vid tre sjukhus i Mellansverige. En kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta det insamlade materialet. Resultat: Genom analysen framkom det tre kategorier och åtta subkategorier. De tre  kategorierna var: Operationssjuksköterskan i den mångkulturella vården, Kommunikation och Kommunikationshjälpmedel. I resultatet framkom att hänsyn togs till patientens önskemål så långt det var möjligt om det inte påverkade patientsäkerheten. Operationer i intimare kroppsdelar upplevdes svårare än andra. Operationssjuk-sköterskorna upplevde sig begränsade när de inte kunde kommunicera med patienten. Patienten upplevdes oftast dåligt informerad innan operationen. Det ansågs säkrare att använda en professionell tolk än en anhörig som tolk. Det framkom önskemål från operationssjuksköterskorna om kommunikationshjälpmedel. Konklusion: Studien visade att språkproblem och kulturella aspekter påverkade operationssjuksköterskans perioperativa arbete. Det som upplevdes svårt var både att inhämta och förmedla information som hade betydelse för patientens perioperativa vård och patientsäkerhet. / Introduction: We are living in a multicultural society, which puts great importance on the theatre nurses´ care for patient´s security during surgery. Aim: To investigate the theatre nurses' experiences of language- and cultural issues in the perioperative care. Method: Qualitative method with inductive approach was applied and data was collected through individual interviews with ten surgical nurses, eight women and two men, at three hospitals in the Midwest part of Sweden. A qualitative analysis of the content was used to process the interviews. Results: The analysis resulted in three categories and eight subcategories. The three categories were: Theatre nurse in multicultural health care, Communication and Communication Aids. The result showed that patient's wishes were considered if they did not affect the safety of the patient. Operations in the intimate parts of the body felt harder than others. Theatre nurses felt restricted when they could not communicate with the patient. The patient own personal experience of information prior to the surgery wasn´t satisfactory. It was considered safer to use a professional interpreter than a family member as an interpreter. There were requests from the theatre nurses for communication aids. Conclusion: The study revealed that language- and cultural issues affect the theatre nurse perioperative work. They experienced difficulties in both collecting and disseminating information that had significance for perioperative patient care and patient safety.

I samband med operation exponeras patientens kropp för att kunna genomföra ett ingrepp och det är operationssjuksköterskans uppgift att bevara patientens kroppsliga integritet. Det finns dock inga tydliga riktlinjer för detta och kan vara en svår utmaning för operationssjuksköterskor. Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av hur de bevarar patientens kroppsliga integritet. Kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod valdes för att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter inom området. Urvalet bestod av nio operationssjuksköterskor fördelade på fyra sjukhus inom tre län. Datamaterialet analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sju subkategorier under en och samma kategori. Operationssjuksköterskorna beskrev begreppet integritet som en människas personliga sfär och att varje enskild patients integritet bevaras genom individanpassad vård. Skydda patientens kroppsliga integritet kan göras genom att skyla kroppen och undvika obehöriga blickar, men samtidigt finns faktorer som försvårar bevarandet av patientens kroppsliga integritet. En kombination av professionalism och empati menar operationssjuksköterskorna leder dem till att bevara patientens kroppsliga integritet där patientrelationen är viktig men av olika skäl kan utebli. Slutsatsen av resultatet är att patientrelationen är viktig för att kunna inhämta den information operationssjuksköterskan behöver för att kunna bevara patientens kroppsliga integritet. / During a surgery the patient’s body is exposed in order to carry out the surgery and it is the operating room nurse’s main task to care for and to protect the patient’s bodily integrity. However, at this time there are no clear guidelines on how to treat this subject and it can be a difficult challenge for the nurses. The purpose of this study was to describe the operating room nurses experiences of how they best protect the patient's bodily integrity. A qualitative approach with interviews and data collection methods was chosen to describe the operating room nurses' experiences in the field. The sample consisted of nine surgical nurses, spread across four hospitals in three counties. The data was analyzed according to a qualitative content analysis and resulted into seven sub-categories under the same category. Operating room nurses described the concept of integrity as a human's personal space, and that each patient’s integrity is maintained through individualized care. Protecting the patient’s bodily integrity can be done by covering the body and preventing unauthorized eyes but there are factors that can for different reasons make this difficult. The operating room nurses think that a combination of professionalism and empathy leads them to maintain the patient's bodily integrity where patient relationship is important, but for various reasons may be compromised. The conclusions from the result is that the patient relationship is important in order to obtain the information that the operating room nurse needs to be able to protect the patient's bodily integrity.

Introduktion: Operationssjuksköterskan ansvarar för en god och patientsäker perioperativ omvårdnad. Preoperativ personcentrerad information är en förutsättning för att kunna tillgodose patientens unika behov och främja kontinuitet i vården. Patientens individuella riskfaktorer är väsentligt för operationssjuksköterskan att känna till för att kunna förebygga vårdskador och genomföra en patientsäker perioperativ vård. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av att inhämta information för att skapa patientkännedom i den perioperativa vården. Metod: En kvalitativ studiedesign med en induktiv ansats tillämpades. Tio operationssjuksköterskor på ett länssjukhus i Sverige intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades i sin helhet. Innehållsanalys valdes som metod för dataanalys. Resultat: Två generiska kategorier framkom: Ta del av skriftlig information om patienten och Det preoperativa mötet med patienten. Dessa bildar tillsammans den övergripande huvudkategorin Förutsättning för personcentrerad och patientsäker perioperativ vård. Till den generiska kategorin Ta del av skriftlig information om patienten hör subkategorierna Att inhämta grundläggande kunskap och Att prioritera och ta vara på möjligheter. Till den generiska kategorin Det preoperativa mötet med patienten hör subkategorierna Att träffa och tala med patienten och Att skapa förutsättningar för samtal. Konklusion: Resultatet bidrar med fördjupade kunskaper kring vad som är väsentligt att veta om patienten i den perioperativa vården och varför det är viktig information, utifrån operationssjuksköterskans perspektiv. Både skriftlig information och ett preoperativt möte med patienten behövs för att skapa förutsättning för personcentrerad och patientsäker perioperativ vård. Resultatet tyder på att det behövs ett förändrat arbetssätt för att möjliggöra skapandet av god kännedom om varje enskild patient och på så sätt öka patientsäkerheten. / Introduction: The operating room nurse is responsible for a good and safe perioperative care. Preoperative person-centered information is a prerequisite to meet the patient´s unique needs and promote continuity of care. The patient´s individual risk factors are essential for the operating room nurse to know in order to prevent hospital acquired injuries and to accomplish safe perioperative care. Aim: The aim was to describe operating room nurses´ experiences of obtaining information to create knowledge of the patient in perioperative care. Method: A qualitative study with an inductive approach was conducted. Ten operating room nurses at a hospital in Sweden were interviewed. The interviews were recorded and transcribed. Content analysis was chosen as the method of data analysis. Result: Two generic categories emerged: Read written information about the patient and The preoperative meeting with the patient. These generic categories together form the main category Prerequisite for person-centered and safe perioperative care. The generic category Read written information about the patient includes the subcategories To acquire basic knowledge and To prioritize and to seize opportunities. The generic category The preoperative meeting with the patient includes the subcategories To meet and talk with the patient and To create conditions for conversation. Conclusion: The findings contribute to a deeper knowledge of what is essential to know about the patient in perioperative care and why this is important information, from the operating room nurse´s perspective. Both written information and a preoperative meeting with the patient are required to create prerequisite for person-centered and safe perioperative care. The results indicate a need of change in the way of working to enable good knowledge of each patient, and thereby increase patient safety in perioperative care.

Bakgrund: Ett operationsteam består av olika professioner som bör samverka mot ett gemensamt mål för att uppnå hög patientsäkerhet. Operationssjuksköterskan har en central roll i teamet på operation och bör besitta goda kunskaper i verbal och icke verbal kommunikation. Kommunikation är komplext och dynamiskt och bör vara effektiv, då detta är en av hörnstenarna i teamet som påverkar teamarbetet och patientsäkerheten. Bristande kommunikation är en av de vanligaste orsakerna till att patienter drabbas av vårdskada. En av anledningarna till detta kan vara de skilda utbildningarna i kommunikation bland de olika professionerna i operationsteamet i Sverige och internationellt. Syfte: Att beskriva operationssjuksköterskans upplevelser av faktorer som påverkar teamarbetet på operationssal.Metod: En systematisk litteraturstudie med induktiv och kvalitativ ansats. Analys har utförts genom metasyntes. Resultat: Det finns flera olika faktorer som operationssjuksköterskan upplever påverkar teamet på operationssal, dessa presenteras i tre huvudteman och åtta subteman. Huvudtema ett är Teamets funktion med subteman Beteenden som påverkar teamet, Kompetens i teamet och Att inte ledarrollen. Huvudtema två är Kommunikation med subteman Kommunikativ förmåga i teamet, Informationsutbytets betydelse för situationsmedvetenhet och Kommunikationsverktyg. Huvudtema tre är Arbetsmiljön med subteman Organisation samt tidsplanering av operationsschemat och Arbetsklimatets betydelse för teamet. Slutsats: Operationsteam är ett komplext team där de olika professionerna arbetar i en högrisk- och högteknologisk miljö, och samverkar mot ett gemensamt mål. De olika professionerna kan ha olika kulturell bakgrund, men trots detta bör kommunikationen vara tydlig och rak för att uppnå en god och säker vård för patienten.

En felaktig uppläggning kan orsaka nervskador som kan leda till ett stort lidande för patienten. Detta har rapporterats som komplikation under operation både i Sverige och internationellt. Operationssjuksköterskan skall i sitt yrke arbeta patientsäkert och har ansvar för att vårda patientens kropp mot skada och lidande. Alla patienter som genomgår operation löper risk av att utveckla nervskador. Vid uppläggning av patienter på operationsbord måste operationssjuksköterskan uppmärksamma tre skaderisker, vilket är obstruktion, tryck och sträckning. En eller flera skaderisker kan orsaka svåra skador på oskyddad vävnad på så kort tid som två timmar. Många operationer tar ofta två timmar eller längre, det är därför viktigt att hela operationsteamet fokuserar på att förebygga skador. Nervskada kan orsaka långvarigt handikapp och innebära stora konsekvenser för patienten och bli ett ökat lidande för den redan utsatta patienten. Den verkliga incidensen av perioperativa nervskador är troligen okänd och mörkertalet är stort. Det finns forskningsstudier som påvisar nervskadors uppkomst i samband med operation men inte hur operationssjuksköterskor bäst förebygger det. Studiens syfte är att undersöka hur patienten skyddas mot nervskador i samband med uppläggning på operationsbordet. I studien har åtta observationer och fältsamtal använts till datainsamlingen. I dataanalysen där en kvalitativ innehållsanalys använts uppstod kategorierna okunskap, yttre förutsättningar, inte bry sig, kunskap och bry sig med tillhörande underkategorier. I resultatet framkommer det att sjuksköterskorna tvingas arbeta utan evidens, då de arbetar på ett sätt som de själva tror är bra men inte har belägg för det. Många sjuksköterskor visade på stor kunskap och vilja, att skydda patienten mot nervskador i samband med uppläggning på operationsbordet, men ibland hindrades sjuksköterskorna i sitt arbete på grund av olika omständigheter. För att sjukvården lättare ska kunna ta till sig kunskapen i studien har det utvecklats en checklista och en lathund till sjuksköterskornas dagliga arbete med att skydda patienten mot nervskador i samband med uppläggning på operationsbord. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjukvård

Möten med patienter har en mycket central roll i operationssjuksköterskornas arbete. Målet är att alltid ge bästa möjliga vård till patienterna. I operationssjuksköterskornas arbetsuppgifter ingår även att ansvara för hygienen och medicintekniska produkter under operation. Mycket organisation och planering krävs för att en operationsavdelning skall fungera på bästa sätt. Detta ställer stora krav på operationssjuksköterskorna, vilket kan vara negativt och leda till stress. Långvarig stress kan orsaka sjukdom.Syftet med studien var att undersöka operationssjuksköterskors upplevelser av stressade situationer samt tänkbara effekter på omvårdnaden på grund av stress. Studien är gjord med kvalitativ metod. Materialet samlades in genom sex öppna intervjuer med operationssjuksköterskor. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.I resultatet framkom tre kategorier: Organisation, samarbete och vårdande. Dessa beskrivs med hjälp av sju underkategorier. Faktorer som gör att operationssjuksköterskorna lätt känner sig stressade är: då organisationen inte fungerar bra, till exempel vid tidsbrist eller då det saknas respekt mellan yrkeskategorier i operationsteamet. Oavsett hur stressade operationssjuksköterskorna känner sig, tar de sig alltid den tid som behövs för att ge korrekt omvårdnad till patienterna. Det som kan försvinna vid stress är ”det lilla extra”, som operationssjuksköterskorna gärna vill ge. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjukvård

I bakgrunden beskrivs hur hygien har sett ut genom tiderna och olika typer av smittvä-gar. Vidare beskrivs handhygien, preoperativ handdesinfektion, användningen av hand-skar samt operationspersonalens klädsel. För att minska smittspridning och infektioner är det av stor vikt att operationssjuksköterskorna har goda kunskaper om hygienrutin-erna. Syftet med studien är att studera vilka kunskaper operationssjuksköterskor har om hygienrutiner. Fyra operationssjuksköterskor på ett sjukhus i Västra Götalandsregionen har intervjuats med öppna intervjuer. En kvalitativ innehållsanalys användes för analys av intervjumaterialet. I resultatet framkommer tre kategorier. I den första kategorin som benämns; Att ha en god handhygien, berättar operationssjuksköterskorna om utförandet av preoperativ handdesinfektion, handhygien, användning av smycken samt användning av handskar. Den andra kategorin benämns; Att använda rätt klädsel, och innehöll be-skrivningar om vilka rutiner som finns kring hur man ska klä sig på en operations-avdelning. I den tredje och sista kategorin; Att följa hygienrutinerna och att ansvara för hygien, beskrivs vilka ansvarsområden operationssjuksköterskorna har kring hygien och hur hygienrutiner tillämpas. I diskussionen framträder att det finns brister kring olika hygienrutiner. Vidare diskuteras hur man eventuellt kan lösa dessa brister. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjukvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Introduktion: Operationssjuksköterskans roll har under årens lopp förändras i takt med vetenskapliga framsteg inom kirurgin. Operationssjuksköterskan har i olika utsträckningar fått ett större ansvar inom perioperativa omvårdnanden som inkludera pre-, intra- och postoperativt. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskans uppfattning av ansvaret i den perioperativa omvårdnaden. Metod: Sex intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor vid ett sjukhus i Norrland. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I textanalysen identifierades fyra kategorier: Kontinuerligt utvärderande av det egna arbetet, Kompetens ger större ansvar, Upplever att en ökad patientkontakt skulle förbättra vården och deras kompetens och Operationssjuksköterskan har en egen uppfattning om hur hennes ansvar att följa riktlinjer och rutiner ser ut. Diskussion: Operationssjuksköterskorna upplevde att nya rutiner utvecklades då fel uppdagas. De beskrev ett mångsidigt arbete som var mer än bara instrumentering, och en ökad patientkontakt uppgavs kunna bidra till att vinna kunskap, både tekniskt och omvårdnadsmässigt. Hur ny information och nya riktlinjer och rutiner användes var i viss grad beroende av operationssjuksköterskan som individ. Nackdelen med denna studie är att deltagarna inte har pre- eller postoperativa dialoger, vore så fallet hade resulterat eventuellt utmynnat i fler alternativt andra kategorier. Slutsats: Operationssjuksköterskorna kände ett stort ansvar att utvecklas, att arbeta patientsäkert och med ett holistiskt synsätt. Författarna anser att det vore av värde att utföra ytterligare forskning och undersöka hur operationssjuksköterskans / Introduction: Theater nursing role has over the years change as scientific advances in surgery. Theater nurse has to various degrees with a larger role in perioperative caring which include pre-, intra- and postoperatively. Purpose: The purpose of this study was to describe theater nurses perception of the responsibility of the perioperative nursing care. Method: Six interviews were conducted with theater nurses at a hospital in Norrland. The collected data were analyzed using the content analysis. Results: In text analysis identified four categories: Continuous evaluation of their own work, Competence gives greater responsibility, Experiencing that increased contact with patients could improve care and their talents and Theater nurses have their own idea of how her responsibility to follow policies and procedures look like. Theater nurses felt that new procedures were developed when errors are detected. They described a diverse work that was more than just instrumentation, and increased patient contact was believed to contribute to gaining knowledge, both technical and caring manner. What new information and new policies and procedures used were in some degree dependent on the theater nurse as an individual. Discussion: Theater nurses felt that new procedures were developed when errors were detected. They described a diverse work that was more than just instrumentation, and increased patient contact was believed to contribute to gaining knowledge, both technical and caring. What new information and new policies and procedures used were in some degree dependent on the theater nurse as an individual. The disadvantage of this study is that the participants have no pre- or postoperative dialogues, had it been so, the study would possibly have resulted in more or different categories. Conclusion: Theater nurses felt a great responsibility to develop, to work safely and treat the patient with a holistic approach. The authors believe that it would be worthwhile to conduct further research and study how theater nursing skills and knowledge could be used more within the perioperative care.

Bakgrund Yrket som operationssjuksköterska är idag den äldsta sjuksköterskespecialiteten men förblir främst en dold yrkesroll på grund av att det utövas bakom stängda dörrar. Yrkesrollen skildrades som komplex och kretsade omkring patienten, samarbetet och den tekniska utrustningen Patricia Benners teorier om sjuksköterskans yrkesutveckling användes som teoretisk förankring i studien. Syfte Studiens syfte var att belysa hur operationssjuksköterskan upplever sin yrkesroll. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och tio semistrukturerade intervjuer utfördes med operationssjuksköterskor från två sjukhus i Sverige under våren 2011. Alla intervjuer spelades in och transkriberades ordagrant. Insamlat data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat I textanalysen identifierades tolv subkategorier och fyra kategorier; rollen som omvårdnadsansvarig, upplevelsen av vad som gör operationssjuksköterskan trygg i sin yrkesroll, betydelsen av att vara medarbetare i arbetet på operationssalen och synen på den egna professionen. Operationssjuksköterskorna beskrev sitt arbete som patientfokuserat och möjligheten att hjälpa medförde känslan av att göra skillnad. Erfarenhet och uppskattning gav ett självförtroende som resulterade i att operationssjuksköterskorna blev trygga i sin yrkesroll. Operationssjuksköterskorna beskrev kommunikation på salen som essentiellt för ett fungerande samarbete och menade att de anpassade sig efter sina medarbetare. Operationssjuksköterskorna upplevde sin yrkesroll både som osynlig och utvecklande. Citat från informanterna presenterades i texten för att tydliggöra resultatet.  Slutsats Studien visade att operationssjuksköterskorna har en central roll för omvårdnaden på operationsavdelningen och för patienten. Operationssjuksköterskans närvaro och kompetens vid operationer var oersättlig men ständigt beroende av teamet omkring sig. / Background The profession of operating room nurse is now the oldest nursing specialty, but remains primarily a hidden profession because it is exercised behind closed doors. The professional role were described as complex and revolved around the patient, cooperation and the technical equipment. Patricia Benners theories on the nurses’ professional development were used as a theoretical basis in the study. Aim The study aimed to elucidate how the operating room nurse perceives the professional role. Method The study was conducted with a qualitative approach and ten semi-structured interviews were carried out with operating room nurses from two hospitals in Sweden in spring 2011. All interviews were recorded and transcribed verbatim. To analyze the collected data content analysis with an inductive approach was used. Result In the text analysis twelve subcategories and four categories were identified: the role as being responsible of nursing, the experience of what makes the operating room nurse safe in the professional role, the meaning of being a co-worker during the work on the operating room and the view on the own profession Quotes from the informants were presented in the text to clarify the result. Conclusion The study showed that the operating room nurse has a central role for nursing in the surgical ward and the patient. The operating room nurse presence and expertise in operations was irreplaceable, but always dependent of the team around him/her.