Introduktion: Operationssjuksköterskan ansvarar för en god och patientsäker perioperativ omvårdnad. Preoperativ personcentrerad information är en förutsättning för att kunna tillgodose patientens unika behov och främja kontinuitet i vården. Patientens individuella riskfaktorer är väsentligt för operationssjuksköterskan att känna till för att kunna förebygga vårdskador och genomföra en patientsäker perioperativ vård. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av att inhämta information för att skapa patientkännedom i den perioperativa vården. Metod: En kvalitativ studiedesign med en induktiv ansats tillämpades. Tio operationssjuksköterskor på ett länssjukhus i Sverige intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades i sin helhet. Innehållsanalys valdes som metod för dataanalys. Resultat: Två generiska kategorier framkom: Ta del av skriftlig information om patienten och Det preoperativa mötet med patienten. Dessa bildar tillsammans den övergripande huvudkategorin Förutsättning för personcentrerad och patientsäker perioperativ vård. Till den generiska kategorin Ta del av skriftlig information om patienten hör subkategorierna Att inhämta grundläggande kunskap och Att prioritera och ta vara på möjligheter. Till den generiska kategorin Det preoperativa mötet med patienten hör subkategorierna Att träffa och tala med patienten och Att skapa förutsättningar för samtal. Konklusion: Resultatet bidrar med fördjupade kunskaper kring vad som är väsentligt att veta om patienten i den perioperativa vården och varför det är viktig information, utifrån operationssjuksköterskans perspektiv. Både skriftlig information och ett preoperativt möte med patienten behövs för att skapa förutsättning för personcentrerad och patientsäker perioperativ vård. Resultatet tyder på att det behövs ett förändrat arbetssätt för att möjliggöra skapandet av god kännedom om varje enskild patient och på så sätt öka patientsäkerheten. / Introduction: The operating room nurse is responsible for a good and safe perioperative care. Preoperative person-centered information is a prerequisite to meet the patient´s unique needs and promote continuity of care. The patient´s individual risk factors are essential for the operating room nurse to know in order to prevent hospital acquired injuries and to accomplish safe perioperative care. Aim: The aim was to describe operating room nurses´ experiences of obtaining information to create knowledge of the patient in perioperative care. Method: A qualitative study with an inductive approach was conducted. Ten operating room nurses at a hospital in Sweden were interviewed. The interviews were recorded and transcribed. Content analysis was chosen as the method of data analysis. Result: Two generic categories emerged: Read written information about the patient and The preoperative meeting with the patient. These generic categories together form the main category Prerequisite for person-centered and safe perioperative care. The generic category Read written information about the patient includes the subcategories To acquire basic knowledge and To prioritize and to seize opportunities. The generic category The preoperative meeting with the patient includes the subcategories To meet and talk with the patient and To create conditions for conversation. Conclusion: The findings contribute to a deeper knowledge of what is essential to know about the patient in perioperative care and why this is important information, from the operating room nurse´s perspective. Both written information and a preoperative meeting with the patient are required to create prerequisite for person-centered and safe perioperative care. The results indicate a need of change in the way of working to enable good knowledge of each patient, and thereby increase patient safety in perioperative care.

Bakgrund Postoperativa sårinfektioner orsakar stora kostnader för samhället och orsakar patienterna stort lidande. För att förhindra uppkomsten av infektioner behövs förutom operationssjuksköterskans övergripande ansvar för hygien och sterilitet under operation även att operatören har följsamhet till hygienrutinerna för att förhindra att smittspridning sker. Syfte Att undersöka operationssjuksköterskornas upplevelser av operatörernas följsamhet avseende sterilitet och hygien i samband med kirurgiska ingrepp. Samt att identifiera faktorer som enligt operationssjuksköterskorna kan påverka operatörernas följsamhet och förslag på åtgärder. Metod Kvalitativ design, med semistrukturerade intervjuer med åtta operationssjuksköterskor på två sjukhus i norra Sverige. Induktiv innehållsanalys av Lundman & Hällgren Graneheim (2012) användes för analys av data. Resultat Alla operationssjuksköterskor upplevde att operatörerna brast i sin följsamhet och operationssjuksköterskornas uppfattning var att detta dels berodde på kunskapsluckor hos operatörerna men även kunde härledas till dåligt teamsamarbete och bristande ledning. Operationssjuksköterskorna ansåg att stärkande av operatörernas kompetens, ett stärkt samarbete och en tydligare styrning skulle kunna förbättra följsamheten hos operatörerna. Slutsats Inte endast genom att fylla operatörernas kunskapsluckor kan följsamheten till hygienrutiner förbättras utan det är även av betydande vikt att teamsamarbetet förbättras. / Background Postoperative wound infections cause major costs to society and causes patients great suffering. To prevent the occurrence of infections surgeon adherence to hygiene routines, in addition to the operating room nurse overall responsibility for hygiene and sterility during surgery, is needed. Aim To investigate surgical nurses experiences of surgeons adherence regarding sterility and hygiene during surgical procedures. And identify factors that according to surgical nurses can affect surgeons' adherence and proposed actions. Method Qualitative design, with semi-structured interviews with eight surgical nurses at two hospitals in northern Sweden. Inductive content analysis of Lundman & Hällgren Graneheim (2012) was used for analysis of data. Result All surgical nurses experienced surgeons to fail in adherence and the surgical nurses opinion was that this is partly due to knowledge gaps among surgeons, but that it could also be attributed to poor team cooperation and lack of leadership. The surgical nurses felt that strengthening of the surgeon's skills, strengthened cooperation and a more distinct leadership could improve adherence among surgeons. Conclusion Not only by addressing the surgeon's knowledge gaps can adherence to hygiene be improved but it is also of significant importance to improve team collaboration.

Bakgrund: Ett operationsteam består av olika professioner som bör samverka mot ett gemensamt mål för att uppnå hög patientsäkerhet. Operationssjuksköterskan har en central roll i teamet på operation och bör besitta goda kunskaper i verbal och icke verbal kommunikation. Kommunikation är komplext och dynamiskt och bör vara effektiv, då detta är en av hörnstenarna i teamet som påverkar teamarbetet och patientsäkerheten. Bristande kommunikation är en av de vanligaste orsakerna till att patienter drabbas av vårdskada. En av anledningarna till detta kan vara de skilda utbildningarna i kommunikation bland de olika professionerna i operationsteamet i Sverige och internationellt. Syfte: Att beskriva operationssjuksköterskans upplevelser av faktorer som påverkar teamarbetet på operationssal.Metod: En systematisk litteraturstudie med induktiv och kvalitativ ansats. Analys har utförts genom metasyntes. Resultat: Det finns flera olika faktorer som operationssjuksköterskan upplever påverkar teamet på operationssal, dessa presenteras i tre huvudteman och åtta subteman. Huvudtema ett är Teamets funktion med subteman Beteenden som påverkar teamet, Kompetens i teamet och Att inte ledarrollen. Huvudtema två är Kommunikation med subteman Kommunikativ förmåga i teamet, Informationsutbytets betydelse för situationsmedvetenhet och Kommunikationsverktyg. Huvudtema tre är Arbetsmiljön med subteman Organisation samt tidsplanering av operationsschemat och Arbetsklimatets betydelse för teamet. Slutsats: Operationsteam är ett komplext team där de olika professionerna arbetar i en högrisk- och högteknologisk miljö, och samverkar mot ett gemensamt mål. De olika professionerna kan ha olika kulturell bakgrund, men trots detta bör kommunikationen vara tydlig och rak för att uppnå en god och säker vård för patienten.

En felaktig uppläggning kan orsaka nervskador som kan leda till ett stort lidande för patienten. Detta har rapporterats som komplikation under operation både i Sverige och internationellt. Operationssjuksköterskan skall i sitt yrke arbeta patientsäkert och har ansvar för att vårda patientens kropp mot skada och lidande. Alla patienter som genomgår operation löper risk av att utveckla nervskador. Vid uppläggning av patienter på operationsbord måste operationssjuksköterskan uppmärksamma tre skaderisker, vilket är obstruktion, tryck och sträckning. En eller flera skaderisker kan orsaka svåra skador på oskyddad vävnad på så kort tid som två timmar. Många operationer tar ofta två timmar eller längre, det är därför viktigt att hela operationsteamet fokuserar på att förebygga skador. Nervskada kan orsaka långvarigt handikapp och innebära stora konsekvenser för patienten och bli ett ökat lidande för den redan utsatta patienten. Den verkliga incidensen av perioperativa nervskador är troligen okänd och mörkertalet är stort. Det finns forskningsstudier som påvisar nervskadors uppkomst i samband med operation men inte hur operationssjuksköterskor bäst förebygger det. Studiens syfte är att undersöka hur patienten skyddas mot nervskador i samband med uppläggning på operationsbordet. I studien har åtta observationer och fältsamtal använts till datainsamlingen. I dataanalysen där en kvalitativ innehållsanalys använts uppstod kategorierna okunskap, yttre förutsättningar, inte bry sig, kunskap och bry sig med tillhörande underkategorier. I resultatet framkommer det att sjuksköterskorna tvingas arbeta utan evidens, då de arbetar på ett sätt som de själva tror är bra men inte har belägg för det. Många sjuksköterskor visade på stor kunskap och vilja, att skydda patienten mot nervskador i samband med uppläggning på operationsbordet, men ibland hindrades sjuksköterskorna i sitt arbete på grund av olika omständigheter. För att sjukvården lättare ska kunna ta till sig kunskapen i studien har det utvecklats en checklista och en lathund till sjuksköterskornas dagliga arbete med att skydda patienten mot nervskador i samband med uppläggning på operationsbord. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjukvård

Möten med patienter har en mycket central roll i operationssjuksköterskornas arbete. Målet är att alltid ge bästa möjliga vård till patienterna. I operationssjuksköterskornas arbetsuppgifter ingår även att ansvara för hygienen och medicintekniska produkter under operation. Mycket organisation och planering krävs för att en operationsavdelning skall fungera på bästa sätt. Detta ställer stora krav på operationssjuksköterskorna, vilket kan vara negativt och leda till stress. Långvarig stress kan orsaka sjukdom.Syftet med studien var att undersöka operationssjuksköterskors upplevelser av stressade situationer samt tänkbara effekter på omvårdnaden på grund av stress. Studien är gjord med kvalitativ metod. Materialet samlades in genom sex öppna intervjuer med operationssjuksköterskor. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.I resultatet framkom tre kategorier: Organisation, samarbete och vårdande. Dessa beskrivs med hjälp av sju underkategorier. Faktorer som gör att operationssjuksköterskorna lätt känner sig stressade är: då organisationen inte fungerar bra, till exempel vid tidsbrist eller då det saknas respekt mellan yrkeskategorier i operationsteamet. Oavsett hur stressade operationssjuksköterskorna känner sig, tar de sig alltid den tid som behövs för att ge korrekt omvårdnad till patienterna. Det som kan försvinna vid stress är ”det lilla extra”, som operationssjuksköterskorna gärna vill ge. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjukvård

I bakgrunden beskrivs hur hygien har sett ut genom tiderna och olika typer av smittvä-gar. Vidare beskrivs handhygien, preoperativ handdesinfektion, användningen av hand-skar samt operationspersonalens klädsel. För att minska smittspridning och infektioner är det av stor vikt att operationssjuksköterskorna har goda kunskaper om hygienrutin-erna. Syftet med studien är att studera vilka kunskaper operationssjuksköterskor har om hygienrutiner. Fyra operationssjuksköterskor på ett sjukhus i Västra Götalandsregionen har intervjuats med öppna intervjuer. En kvalitativ innehållsanalys användes för analys av intervjumaterialet. I resultatet framkommer tre kategorier. I den första kategorin som benämns; Att ha en god handhygien, berättar operationssjuksköterskorna om utförandet av preoperativ handdesinfektion, handhygien, användning av smycken samt användning av handskar. Den andra kategorin benämns; Att använda rätt klädsel, och innehöll be-skrivningar om vilka rutiner som finns kring hur man ska klä sig på en operations-avdelning. I den tredje och sista kategorin; Att följa hygienrutinerna och att ansvara för hygien, beskrivs vilka ansvarsområden operationssjuksköterskorna har kring hygien och hur hygienrutiner tillämpas. I diskussionen framträder att det finns brister kring olika hygienrutiner. Vidare diskuteras hur man eventuellt kan lösa dessa brister. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjukvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Introduktion: Operationssjuksköterskans roll har under årens lopp förändras i takt med vetenskapliga framsteg inom kirurgin. Operationssjuksköterskan har i olika utsträckningar fått ett större ansvar inom perioperativa omvårdnanden som inkludera pre-, intra- och postoperativt. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskans uppfattning av ansvaret i den perioperativa omvårdnaden. Metod: Sex intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor vid ett sjukhus i Norrland. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I textanalysen identifierades fyra kategorier: Kontinuerligt utvärderande av det egna arbetet, Kompetens ger större ansvar, Upplever att en ökad patientkontakt skulle förbättra vården och deras kompetens och Operationssjuksköterskan har en egen uppfattning om hur hennes ansvar att följa riktlinjer och rutiner ser ut. Diskussion: Operationssjuksköterskorna upplevde att nya rutiner utvecklades då fel uppdagas. De beskrev ett mångsidigt arbete som var mer än bara instrumentering, och en ökad patientkontakt uppgavs kunna bidra till att vinna kunskap, både tekniskt och omvårdnadsmässigt. Hur ny information och nya riktlinjer och rutiner användes var i viss grad beroende av operationssjuksköterskan som individ. Nackdelen med denna studie är att deltagarna inte har pre- eller postoperativa dialoger, vore så fallet hade resulterat eventuellt utmynnat i fler alternativt andra kategorier. Slutsats: Operationssjuksköterskorna kände ett stort ansvar att utvecklas, att arbeta patientsäkert och med ett holistiskt synsätt. Författarna anser att det vore av värde att utföra ytterligare forskning och undersöka hur operationssjuksköterskans / Introduction: Theater nursing role has over the years change as scientific advances in surgery. Theater nurse has to various degrees with a larger role in perioperative caring which include pre-, intra- and postoperatively. Purpose: The purpose of this study was to describe theater nurses perception of the responsibility of the perioperative nursing care. Method: Six interviews were conducted with theater nurses at a hospital in Norrland. The collected data were analyzed using the content analysis. Results: In text analysis identified four categories: Continuous evaluation of their own work, Competence gives greater responsibility, Experiencing that increased contact with patients could improve care and their talents and Theater nurses have their own idea of how her responsibility to follow policies and procedures look like. Theater nurses felt that new procedures were developed when errors are detected. They described a diverse work that was more than just instrumentation, and increased patient contact was believed to contribute to gaining knowledge, both technical and caring manner. What new information and new policies and procedures used were in some degree dependent on the theater nurse as an individual. Discussion: Theater nurses felt that new procedures were developed when errors were detected. They described a diverse work that was more than just instrumentation, and increased patient contact was believed to contribute to gaining knowledge, both technical and caring. What new information and new policies and procedures used were in some degree dependent on the theater nurse as an individual. The disadvantage of this study is that the participants have no pre- or postoperative dialogues, had it been so, the study would possibly have resulted in more or different categories. Conclusion: Theater nurses felt a great responsibility to develop, to work safely and treat the patient with a holistic approach. The authors believe that it would be worthwhile to conduct further research and study how theater nursing skills and knowledge could be used more within the perioperative care.

Bakgrund Yrket som operationssjuksköterska är idag den äldsta sjuksköterskespecialiteten men förblir främst en dold yrkesroll på grund av att det utövas bakom stängda dörrar. Yrkesrollen skildrades som komplex och kretsade omkring patienten, samarbetet och den tekniska utrustningen Patricia Benners teorier om sjuksköterskans yrkesutveckling användes som teoretisk förankring i studien. Syfte Studiens syfte var att belysa hur operationssjuksköterskan upplever sin yrkesroll. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och tio semistrukturerade intervjuer utfördes med operationssjuksköterskor från två sjukhus i Sverige under våren 2011. Alla intervjuer spelades in och transkriberades ordagrant. Insamlat data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat I textanalysen identifierades tolv subkategorier och fyra kategorier; rollen som omvårdnadsansvarig, upplevelsen av vad som gör operationssjuksköterskan trygg i sin yrkesroll, betydelsen av att vara medarbetare i arbetet på operationssalen och synen på den egna professionen. Operationssjuksköterskorna beskrev sitt arbete som patientfokuserat och möjligheten att hjälpa medförde känslan av att göra skillnad. Erfarenhet och uppskattning gav ett självförtroende som resulterade i att operationssjuksköterskorna blev trygga i sin yrkesroll. Operationssjuksköterskorna beskrev kommunikation på salen som essentiellt för ett fungerande samarbete och menade att de anpassade sig efter sina medarbetare. Operationssjuksköterskorna upplevde sin yrkesroll både som osynlig och utvecklande. Citat från informanterna presenterades i texten för att tydliggöra resultatet.  Slutsats Studien visade att operationssjuksköterskorna har en central roll för omvårdnaden på operationsavdelningen och för patienten. Operationssjuksköterskans närvaro och kompetens vid operationer var oersättlig men ständigt beroende av teamet omkring sig. / Background The profession of operating room nurse is now the oldest nursing specialty, but remains primarily a hidden profession because it is exercised behind closed doors. The professional role were described as complex and revolved around the patient, cooperation and the technical equipment. Patricia Benners theories on the nurses’ professional development were used as a theoretical basis in the study. Aim The study aimed to elucidate how the operating room nurse perceives the professional role. Method The study was conducted with a qualitative approach and ten semi-structured interviews were carried out with operating room nurses from two hospitals in Sweden in spring 2011. All interviews were recorded and transcribed verbatim. To analyze the collected data content analysis with an inductive approach was used. Result In the text analysis twelve subcategories and four categories were identified: the role as being responsible of nursing, the experience of what makes the operating room nurse safe in the professional role, the meaning of being a co-worker during the work on the operating room and the view on the own profession Quotes from the informants were presented in the text to clarify the result. Conclusion The study showed that the operating room nurse has a central role for nursing in the surgical ward and the patient. The operating room nurse presence and expertise in operations was irreplaceable, but always dependent of the team around him/her.

Background: Surgical complications has been the main cause of medical injuries and deaths worldwide. In 2008 WHO developed the checklist for safe surgery to reduce the number of surgical complications. The objective of the checklist is to strengthen already established safety routines and contribute to better cooperation and communication. Research shows that compliance to the checklist is deficient, which can affect patient safety. Aim: The aim was to study the extent to which theatre nurses participate in the use of the checklist. Method: Observational study was conducted with a descriptive design and quantitative approach. 24 observations were carried out with aid of an observation protocol of two surgical units at a hospital in central Sweden. Result: The results showed that Timeout initiated widely but compliance to all items was considerably lower. Team member introductions, patient ID, planned surgery and antibiotic prophylaxis had highest compliance. Theatre nurse responsibilities in Timeout, particularly sterility and positioning of the patient had low compliance. During Sign In the majority of theatre nurses greeted the patient in the operating room and everyone performed skin control. One theatre nurse asked the patient about allergies/intolerance. The theatre nurses participated rarely in Sign Out. Conclusions: The study showed that there are large differences in compliance between items of the checklist. Theatre nurses can increase their participation by being more involved in the surgical team communication and thus clearly demonstrate her responsibilities in the perioperative nursing. Revisited routines and continuous monitoring may be needed for increased checklist compliance

Introduktion: Omvårdnad är operationssjuksköterskans huvudområde. Operationssjuksköterskan ska förebygga skador och komplikationer som kan uppstå vid en operation. En sådan komplikation kan vara kompartmentsyndrom. Kompartmentsyndrom är en ovanlig komplikation men kan leda till allvarliga skador. Det är därför viktigt att operationssjuksköterskan beaktar det i sitt arbete. Syfte: Detta arbete syftar till att belysa operationssjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med att förebygga kompartmentsyndrom i den perioperativa omvårdnaden. Metod: En kvalitativ ansats tillämpades och data samlades in via intervjuer. Insamlade data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I arbetet deltog 11 operationssjuksköterskor, tio kvinnor och en man, som arbetade på fyra olika operationsavdelningar vid två olika sjukhus. Resultat: I den kvalitativa innehållsanalysen av texten framkom två kategorier, Att arbeta förebyggande samt Att handla på osäker grund. I den förstnämnda kategorin beskrevs hur operationssjuksköterskorna genomförde en individuell riskbedömning, var noggranna i positioneringen och utförde lägesändring samt massage av patientens ben för att förebygga kompartmentsyndrom. I den andra kategorin, Att handla på osäker grund, beskrevs en osäkerhet i den perioperativa omvårdnaden kring kompartmentsyndrom. Det belystes en osäkerhet runt ämnet, omvårdnadsinterventionerna ifrågasattes och en brist på vetenskaplig evidens framkom. Konklusion: Det fanns brister i riktlinjer och rutiner gällande omvårdnad kring kompartmentsyndrom. Det fanns även en brist i att implementera ny kunskap i operationssjuksköterskans omvårdnad för att kunna arbeta evidensbaserat. / Introduction: Nursing is the main area for the operating room (OR) nurse. The OR nurse will prevent injuries and complications that can occur during surgery. One such complication can be compartment syndrome. Compartment syndrome is a rare complication but can lead to serious injuries. It is therefore important that the OR nurse take this in consideration in their work. Aim: This essay aims to highlight the OR nurse's experiences of working with the prevention of compartment syndrome in the perioperative nursing. Method: A qualitative approach was applied and the data were collected through interviews. Collected data were analyzed by qualitative content analysis. The essay enrolled 11 OR nurses, ten women and one man, who worked in four different surgical wards at two different hospitals. Result: After a qualitative content analysis of the data were conducted two categories emerged, Preventive work and To act on uncertain foundations. The first category described how the OR nurse undertook an individual risk assessment, was accurate in positioning and performed a change in position and massage of the patient’s leg to prevent compartment syndrome. The second category, To act on uncertain foundations, described an uncertainty in the perioperative care regarding compartment syndrome. It highlighted an uncertainty around the topic, nursing interventions were questioned and a lack of scientific evidence emerged. Conclusion: There were a lack of guidelines and recommendations regarding care about compartment syndrome. There was also a lack of implementing new knowledge in nursing to provide an evidence-based practice.