Följande arbete är en studie av läromedlet Gracias i spanska i grundskolans senare år. Med senare år menas årskurs 7–9. Uppsatsen är skriven och ämnad för min ämneslärarexamen i spanska – moderna språk. Det som jag har valt att studera är hur ordförrådet utvecklas i läromedlen från det att man börjar studera spanska i årskurs 7 tills att man får ett slutbetyg i årskurs 9 och ska vara redo för vidare utmaningar på efterföljande utbildning på gymnasiet. För att lära sig ett nytt språk så måste vi gå igenom en så kallad inlärningsprocess och olika strategier för att den nya kunskapen ska stanna kvar i minnet. Omfattningen av ord och ordförråd och dess betydelse är viktiga i inlärningsprocessen, därför följer en granskning av ordförråd och relevant forskning.

<p>Background: During our VFU (Workplace-based Education), we met a teacher, who worked with metacognitive strategies, and used a holistic, top-down approach with her pupils. The teacher had been working with them in this way for three years. We wanted to know how the pupils used lexical inferencing strategies they had learned about in school, in their spare time outside school. Purpose and aim: The purpose of the study was to examine the use of lexical inferencing strategies and the aim was to find out whether pupils who had been encouraged to use lexical inferencing strategies in classroom teaching actually used these strategies when encountering unknown English words in their spare time. Method: We used a qualitative, semi-structured group interview, with an interview guide approach as method to achieve descriptions of the lived world of our interviewees. Eighteen out of 24 pupils in a 9th grade class were interviewed. We conducted six interviews, since the pupils were interviewed in groups of three. During the process of data analysis four different categories of strategy use emerged. Results: The results of our study showed that the pupils used the following strategies when encountering an English word outside school: avoidance, referring to another resource, inferencing from context and metalinguistic knowledge. The results also showed that even though the pupils are trained to use these strategies in school, they did not use them consistently in free time encounters with English language texts</p>

Background: During our VFU (Workplace-based Education), we met a teacher, who worked with metacognitive strategies, and used a holistic, top-down approach with her pupils. The teacher had been working with them in this way for three years. We wanted to know how the pupils used lexical inferencing strategies they had learned about in school, in their spare time outside school. Purpose and aim: The purpose of the study was to examine the use of lexical inferencing strategies and the aim was to find out whether pupils who had been encouraged to use lexical inferencing strategies in classroom teaching actually used these strategies when encountering unknown English words in their spare time. Method: We used a qualitative, semi-structured group interview, with an interview guide approach as method to achieve descriptions of the lived world of our interviewees. Eighteen out of 24 pupils in a 9th grade class were interviewed. We conducted six interviews, since the pupils were interviewed in groups of three. During the process of data analysis four different categories of strategy use emerged. Results: The results of our study showed that the pupils used the following strategies when encountering an English word outside school: avoidance, referring to another resource, inferencing from context and metalinguistic knowledge. The results also showed that even though the pupils are trained to use these strategies in school, they did not use them consistently in free time encounters with English language texts

I den här undersökningen har tre förskolepedagogers språkutvecklande arbete i grupper med flerspråkiga barn följts under fyra samlingar. Anledningen till att vi valt att studera just samlingstillfället är att det enligt skolverket räknas som undervisning - inlärning under systematiska former. Med andra ord förutsätts i läroplanen att barn endast lär sig språk i explicita sammanhang. Syftet med studien har varit att studera vilka ord, i betydelsen lexem (beteckning för ett föremål, en händelse, ett begrepp eller dylikt) pedagogerna särskilt uppmärksammar samt vilka strategier de använder sig av för att stimulera barnen i deras språkutveckling, med fokus på ordförståelse och ordförråd. Ett analysschema har använts för ändamålet och informationen har därefter analyserats enligt detta. Ordförrådet anses idag vara en förutsättning för framtida skolframgång för den som studerar på sitt andraspråk (Saville- Troike, 1984 i Lindberg, 2000) varför pedagogens arbete med barns språkutveckling i tidiga år idag anses så viktig. Det teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien är en sociokulturell syn på språkinlärning enligt Vygotskys teorier inom vilka barnet ses som aktivt i den egna inlärningsprocessen. Metoden vi valt för vår studie är observation. Syftet med studien och frågeställningarna i densamma har varit att söka information om vilka ord pedagogerna särskilt uppmärksammar, samt vilka strategier de använder för att hjälpa barnen med förståelsen av dessa ord. Undersökningsgruppen består av förskolepedagoger som undervisar barn med svenska som andraspråk. Studien genomfördes genom att författarna vid fyra tillfällen genomförde observationer på två förskolor i ett storstadsområde. Begreppet “ord” används i denna studie enligt de tre kännetecken som anges i Svenska Akademiens språklära (2008:28, 29) enligt följande: “När vi talar gör vi inga pauser mellan orden utan talar i fonetiskt sammanhållna fraser. Ett kännetecken på vad som är ett ord är emellertid att vi har möjlighet att göra sådana pauser i t.ex. övertydligt tal (...) istället för att uttala hela frasen i ett svep (...). Ett annat kännetecken på ord är att de (oftast) kan bytas ut mot ett annat ord med liknande funktion och betydelse (...). Det tredje kännetecknet på ord är att det oftast kan stå som ett ensamt yttrande, d.v.s. exempelvis som svar på en fråga (...). Det tredje kännetecknet på ett ord ansluter sig till ett känt försök till ord definition: Ord är den minsta språk bit som ensam kan utgöra ett yttrande.” Lexem är “en lexikalisk enhet bestående 1av en viss, avgränsad betydelse på innehållssidan och en viss form på uttryckssidan” (Handbok i lexikografi, 2004:117). Vi fann många likheter i pedagogernas arbetssätt med barnens språkutveckling vid de fyra samlingarna. Pedagogerna försökte involvera så många som möjligt av barnens sinnen i lärandet, och man arbetade genomgående med sånger, rim och ramsor, upprepning och användning av bildmaterial, kroppsspråk, grimaser och gester. Pedagogerna visade upp objekt, använde sin röst och olika tonlägen, aktiverade barnen fysiskt, upprepade, exemplifierade och gav muntligt beröm. Pedagogerna i studien bekräftade barnen med leenden, och använde sin röst för att förmedla olika känslor och stöttade barnen genom att gå in med vissa ord. De ord de valde att förklara var så kallade vardagsord, exempelvis räkneord. De anknöt till närområdet och annat aktuellt såsom naturen och julen. I samtliga fall var det pedagogen som tog initiativet till att introducera ny vokabulär. Resultatet visar att det finns stora likheter i det språkutvecklande arbetet på de båda förskolorna vid de fyra samlingar vi närvarat vid.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida datorspel kan utveckla ungdomars språkförråd i engelska samt hur datorspel kan användas i undervisningssyfte. En del studier menar på att datorspel kan vara hämmande för elevernas lärande samt att de kan utveckla ett aggressivt beteende. Forskarna är inte eniga kring detta och ger ingen tydlig bild på hur datorspel påverkar ungdomar som spelar längre perioder. Det finns otaligt många olika datorspel som erbjuder olika sätt att interagera och lära sig nya engelska ord. Skolan har i uppdrag att introducera olika medier för att utveckla kunskaper inom engelskämnet. Denna studie undersöker ifall datorspel kan vara ett av dessa och hur de skulle kunna användas och studien grundar sig på Vygotskijs sociokulturella teori. Vi har sökt bland databaser efter artiklar som behandlar hur datorspel kan påverka ungdomar språkligt, som har engelska som sitt andraspråk. Studien avgränsas till artiklar som undersöker ungdomar mellan åldrarna 9 till 16 och deras relation till datorspel. Resultatet grundar sig även på internationella studier, dock är majoriteten genomförda i Sverige, eftersom syftet berör svenska skolungdomar. Resultatet påvisar att datorspel kan bidra till ett utökat ordförråd bland ungdomar som har ett intresse för datorspel. För att datorspel skall kunna användas som ett framgångsrikt verktyg i undervisningssyfte, fordras engagemang hos läraren samt välplanerade lektioner med välutformat lärarmaterial. Dock visar studien på ett antal olika problem som är kopplade till användandet av datorspel i klassrummet. Det främsta problemet berör utgifterna kopplade till införskaffandet av datorer utrustade för att kunna hantera moderna datorspel. Ett annat problem som lyfts fram är kopplat till den tid som datorspel kräver för att ungdomar ska utvecklas språkligt.

Arbetet fokuserar på flerspråkighet och ordförrådsutveckling i undervisning och grundar sig på ett sociokulturellt och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Forskare är eniga kring betydelsen av ett stort ordförråd som viktig för språkutveckling (Stanovich 1986; Vermeer 2001; Shepard &amp; Sheng 2009). Tidigare forskning visar att flerspråkiga elever har svårigheter med att förstå och följa med i undervisningen till följd av bristande ordförrådskunskap. En återkommande slutsats i forskningen är att lärare besitter en bristande kompetens att skapa en relevant språkundervisning för flerspråkiga elever (Lindberg 2007; Liberg 2010; Musk &amp; Wedin 2010; Vetenskapsrådet 2012). Med anledning av tidigare forskning och våra egna erfarenheter från Verksamhetsförlagda Utbildningar (VFU) bör frågan om hur lärare skapar en undervisning för att främja flerspråkiga elevers ordförråd, lyftas fram. I denna kvalitativa studie genomför vi intervjuer med fyra lärare, från fyra olika kommuner. Syftet är att undersöka hur lärare talar om sina möjligheter att skapa en undervisning för att flerspråkiga elever ska få möjlighet att utveckla ett ordförråd. Vårt resultat visar att de fyra lärarna inte har en bristande kompetens i att skapa en relevant språkundervisning. Lärarna visar en medvetenhet om ordförrådets betydelse och ser fördelarna med flerspråkighet i klassrummet. I undersökningen framkommer det att det finns för många bakgrundsfaktorer som påverkar lärarens undervisning för att kunna påstå att det är just lärarnas kompetens som brister. Resultatet pekar på att skolorna inte är effektiv i sin användning av resurser och riktlinjerna är otydliga.

Syftet med denna studie var att se hur förskollärare arbetar med högläsning för 1-3 åringar i förskolan. Att belysa deras arbetsätt och få en tolkning av deras medvetna arbete för de yngre barnen i förskolan med högläsningen. Begreppet högläsning definieras i denna studie som Simonsson (2004) beskriver det till att vara då barn lyssnar på en vuxen som läser en text. I bakgrunden tas högläsningens olika former upp och betydelsen av högläsning för de yngre barnen. Även Keene och Zimmerman (2003) strategier läggs som teoretisk ansats i denna studie. För att betrakta studiens syfte gjordes en kvalitativ undersökning. Detta genom både intervjuer och videoobservationer ute i förskolans verksamhet. I studien deltog 6 stycken förskollärare och 17 stycken barn i åldrarna 1-3 år. Resultatet visar att förskollärare är medvetna om grunden som skapas inför kommande läs- och skrivutveckling och att ordförrådets utveckling är i fokus under de flesta högläsningstillfällena. Resultatet i denna studie visar också på att förskollärarens syfte med högläsningstillfällena kan se olika ut beroende på grupp, ålder och situation.

Uppsatsen behandlar hur lärare i svenska som andraspråk arbetar med att bygga upp ordförrådet hos andraspråkselever. Undersökningen har genomförts i integrerad klass (svenska/svenska som andraspråk) och segregerad klass (svenska som andraspråk). Detta urval har använts för att kunna hitta likheter och skillnader i arbetssätten. Följande frågor besvaras och diskuteras: På vilket/vilka sätt arbetar lärare med att bygga upp elevernas ordförråd i integrerad respektive segregerad klass? Vilket fokus ligger på ordförrådet? Vilka för- och nackdelar kan de båda undervisningsformerna innebära gällande arbetet med ordförrådet? Tidigare forskning berör svenska som andraspråksämnets historia, attityder, andraspråksinlärning, vikten av ett rikt ordförråd, interaktionens roll samt integrerad och segregerad klass. Det ges även en inblick i kursplanen med fokus på ordförrådet. Undersökningen genomfördes på två grundskolor varav den ena arbetar integrerat och den andra segregerat. Empirin består av klassrumsobservationer och lärarintervjuer. Undersökningen visar att lärarna inom de båda arbetsformerna arbetar på liknande sätt med ordförrådet samt att de båda lägger mycket stort fokus på ordförrådet i undervisningen. Vi noterade dock att fler ord förklarades inom den integrerade undervisningsformen i jämförelse med den segregerade. Det som även skiljer de båda undervisningsformerna åt är att inom den integrerade undervisningen ses andraspråkseleverna ur ett mer uttalat resursperspektiv.

Auditiva tolkningssvårigheter är ett vanligt funktionshinder med stora negativa konsekvenser förbarnets språkutveckling. En omfattande forskning har visat på långtgående följder av barnsauditiva svårigheter, men kunskapen når inte alltid ut till pedagogerna i skolan. Perceptionsnedsättningenär ofta medfödd, men symptomen hos små barn kan vara otydliga och misstolkasdärför lätt. Alltför många upptäcks inte i tid och somliga inte alls och om lärarna inte har kunskapom funktionshindret, så finns det stor risk för att barnen inte får rätt hjälp. Syftet med detta arbete är att undersöka, hur följderna av en auditiv perceptionsstörning påverkarden dagliga skolsituationen och även att ta reda på, om tecken på auditiva svårigheter märks redanunder förskoletiden, då man har möjlighet att gå in med åtgärder för att förebygga kommandeskolsvårigheter. Ett övergripande syfte är förstås också, att synliggöra funktionshindret för attdärmed försöka öka förståelsen för drabbade barns situation. För att uppnå målet har jagundersökt, hur några grundskoleelever med dokumenterat nedsatt auditiv förmåga och derasföräldrar upplever skolsituationen, huruvida symptom på auditiva perceptionssvårigheteruppmärksammades redan under förskoletiden samt hur de individuella upplevelserna förhåller sigtill forskningens mer generella resultat. Utfallet blev mer entydigt än jag förväntat mig. Resultatetvisar, att alla barnen p.g.a. tidiga och ofta oidentifierade auditiva svårigheter fick stora problemmed att lära genom att lyssna och läsa och med att minnas det de lärt, när de började skolan ochatt svårigheterna finns kvar flera år efteråt. Mitt arbete visar tydligt på nödvändigheten avidentifikation och insatser före skolåldern för att förhindra att barnen får inlärningsproblem menockså på vikten av att arbetsuppgifter, tidsramar och miljö anpassas för dem, så de får möjlighetatt lära på sina egna villkor för att kunna ta kontroll över den egna studiesituationen.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar för att utveckla sfi-elevers ordförråd. Materialet består av fem intervjuer och fem klassrumsobservationer. Materialinsamlingen är genomförd med metoden semistrukturerad kvalitativ personlig intervju och strukturerad icke-deltagande observation. Observationerna bekräftar informanternas uttalanden i intervjuerna.      Resultatet visar att lärarna har en varierad ordkunskapsundervisning där eleverna får lära sig nya ord genom textläsning, skriftliga uppgifter, film, sånger, körläsning, bollek, ordlistor, samtal och diskussioner. Lärarna undervisar om ordbildning när det kommer upp i ett naturligt undervisningssammanhang snarare än att fokusera på att undervisa om generella regler för svensk ordbildning under särskilda lektioner.      Samtliga lärare som deltar i studien undervisar om fraser, synonymer och motsatser. I diskussionen framhålls att undervisning om hur eleverna kan läsa ut information om ord i lexikon bör förekomma i högre utsträckning så att alla elever säkert får möjlighet att utveckla sin förmåga att använda lexikon fullt ut.          En slutsats utifrån resultatet är att lärarna har en varierad och genomtänkt ordkunskapsundervisning där även undervisning om ordbildning förekommer, men inte så frekvent och systematiskt som en del tidigare forskning förespråkar.