With the increase of cooperation between America and China, the average person's perception of the other country could be an important factor that influences the development of the relationship between these countries. This study was designed to explore how Americans student journalists view China and how these student journalists select the news for a campus newspaper that might influence their readers' perceptions of China. Student journalists not only represent American youth but also act as connectors and filters between a huge flow of information outside and students on campus. A convenience census sample of student journalists at a campus newspaper were surveyed and interviewed. The results showed that although Americans student journalists know more about China than before, Orientalism is still alive in their perceptions and representations of China. They have both strange "Other" and romantic images about China. They view China as a communist evil with less democracy; yet at the same time think of China as a romantic mystery with a fabulous history and colorful culture. In the process of American student journalists constructing their perceptions about China, mass media play a role of agenda-setter. Subjects depended on mass media to get to know China, and their perceptions of China mirror the orientation of the government's policy and mass media's coverage.

This study from Tanzania contributes to the understanding of the management discourses circulating amongst senior managers in Western owned companies in Tanzania. It identifies two dominant discourses, a Western derived Contractual discourse and the local derived Kinship discourse. The division of their use is not by ethnic origin of senior managers but are drawn on in various ways by all managers. This research focuses on senior experienced managers from three different nationalities who were asked to tell stories from their experiences in management life. Their stories contain their perceptions of various populations and show their evaluations of those populations. Analysis shows how people draw on discourses circulating within their societies, reveals these actual underlying discourses, and explores the languages used in communication. Two sets of communication languages emerged from this analysis, the Western contractual and the local kinship discourse. Western contractual thinking rests upon efficiency and profit-making. This stands in contrast to the kinship thinking which is rooted in communal and humanistic values. These contrasting discourses contribute to misunderstanding, but there is common ground between them. If this commensurable dimension is internalised, a local Tanzanian management discourse may appear that would represent a new management discourse. An organisational framework that may support this discourse’s emergency and circulation is suggested.

Throughout the history of music, the dialogue of cultures in the West-East discourse has produced various Orientalism models. Introducing a fashion for oriental decorations in Europe, using new instruments, borrowing modes of musical expression, as well as alluding to signs and symbols of oriental religions and philosophies gave rise to reshaping European musical aesthetics as early as the 18th century. At that time, Wolfgang Amadeus Mozart and his work were undoubtedly pivotal for the art. One can retrospectively observe that Turkish Janissary musical traditions significantly freshened and enriched the composer’s instrumental thinking. This can be seen most in the orchestration of Mozart’s oriental operas – namely, his singspiels Zaide and The Abduction from the Seraglio (Die Entführung aus dem Serail). Being a synthetic genre by its nature, opera is primarily related to literary activity; therefore, its oriental colour and imagery need to be immersed in the philosophical world of oriental narratives and storylines that were very popular in baroque and classicism art. Moreover, on the example of The Magic Flute (Die Zauberflöte), Mozart’s last opera, we can observe how the semiosis of Sufi texts explicitly present in this singspiel libretto gives the work new – Romantic – features. These new characteristics are not limited to the surface aesthetic level of decorations. As an opera reformer, Mozart reshapes the aesthetics of musical language, concurrently refining the ethical component of the genre. Thus, when analysing some instrumental, especially opera pieces by Mozart – namely, Zaide, The Abduction from the Seraglio and The Magic Flute singspiels, one can affirm that the synergy between all orientalism features in the composer’s works and established traditions of the European musical art resulted in the Viennese master creating a new ethical and aesthetic style model, which became seminal for the upcoming epochs.

Syftet med den här studien är att ta reda på i vilken omfattning etnicitet uttrycks i läromedel i ämnet svenska för låg- och mellanstadiet, samt att ta reda på hur etnicitet representeras utifrån kultur, platser och egennamn i de undersökta läromedlen, sett till västerländskt och icke-västerländskt. För att få fram den här informationen har två frågeställningar formulerats: I vilken omfattning uttrycks olika etniciteter i text och bild när det gäller västerländska och icke-västerländska kulturer, platser och egennamn? På vilka sätt representeras de västerländska och icke-västerländska kulturerna, platserna och egennamnen i läromedlen? Två teorier har använts i studien. Den första teorin är orientalismen, som handlar om Saids kritik mot västvärldens syn på den så kallade orienten. Den andra teorin är Youngs postkoloniala teori, som också är en kritisk syn på västvärldens agerande mot andra delar av världen, med fokus på de orättvisor som än i dag lever kvar i samhället. Fyra olika läromedel i svenskämnet för låg- och mellanstadiet har analyserats med hjälp av både en kvantitativ och en kvalitativ analys. Den kvantitativa analysen har gått ut på att samla in kvantifierbar data som i sin tur används för att svara på den första frågeställningen. Den kvalitativa analysen har besvarat den andra frågeställningen genom att titta på vad det är datan faktiskt visar, genom att koppla innehållet i texterna till bilderna i läromedlet för att få fram kontext.  Studiens resultat pekar på att det som är västerländskt tar mest plats i samtliga läromedel och i alla teman förutom ett deltema. Den slutgiltiga datan visar att 88% av det som representeras i läromedlen kan kopplas till västerländskhet, medan 6% räknades till det som ansetts icke-västerländskt och 6% ansågs oidentifierbart. De gånger som icke-västerländska karaktärer dyker upp i läromedlen är det oftast i sidoroller och de får inte mycket plats i läromedlen, utan framstår mest som karaktärer som finns med ”bara för att”. Studien ämnar bidra till att skapa en förståelse av den inkludering och exkludering, samt representation som finns i läromedel. Studien belyser även vikten av att elever representeras och känner igen sig i läromedel. Slutsatserna av denna studie blir därmed intressanta för så väl elever i klassrummet som ska få möjlighet att känna sig representerade, som för lärare när de väljer och granskar vilka läromedel som ska användas i undervisningen.

This essay aims to explore and analyze western views of 16th century China in two travel accounts. The analysis is based on several questions that have different main focuses, such as the view of its people, similarities and differences towards the authors native countries as well as repetitive topics in the narratives. Furthermore, the text also has a final didactic aim of discussing how the subject can be used and discussed in a classroom situation.  The main sources for this analysis are Fernão Mendes Pinto´s The voyages and adventures of Ferdinand Mendez Pinto, the Portuguese along with Juan González de Mendoza´s The History of the Great and Mighty Kingdom of China and the Situation Thereof, Volume 1 and 2 that belong to the same piece of work. The authors of these travel accounts are from Portugal and Spain; alas they both are of western origin; however, the two texts belong to different genres of travel accounts.  Moreover, the results of the analysis show that the two sources present a similar view on China with a mostly positive and curious connotation where the focus lies on production, religion and culture which all were current topics for the travelers at the time. It can also be said that the area of research can be implemented in many different ways and on several educational levels in the teaching of history with different opportunities for adaptation.

The study aims to analyze the two largest daily newspapers in Sweden, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, and their portrayal of Ukrainian refugees. A critical discourse analysis analyzes 184 articles published between March 16 - April 24, 2022, and July 16 - September 30, 2022. A quantitative content analysis complements the analysis, where specific recurring characteristics and themes in the articles are quantified. Theories of social representation, social constructionism, Orientalism, and news value criteria form the theoretical framework of the study. The study results show that the media describes Ukrainian refugees in terms of their geographical and cultural proximity to Sweden. The media values the Ukrainian refugees as an asset, emphasizing the ideological similarities between the countries and why the refugees deserve to come to and remain in Sweden. Other common descriptions underlining the helplessness and vulnerability of the refugees often involve critiques directed toward the Swedish government and authorities. The results are interesting because they contrast with previous research and correlate strongly with the theoretical frameworks regarding media discourse on refugees. It is also interesting from a power perspective, where media representations and language use can affect the legal and moral obligations receiving states and societies feel toward refugees.

No description available.

This essay examines five short Swedish videos, produced by Binogi, used in religious education to explore the view of humanity (“människosyn”) in the five so called worldreligions (Christianity, Judaism, Islam, Hinduism and Buddhism). The study looks at what narrative about “us" and "them” exist, and how “our” and “their” ideas of gender, culture and religiosity are portrayed. Furthermore, a discourse analysis is made of the material analyzing to what degree these depictions reflect an orientalist discourse.

Denna forskningsstudie behandlar lärarnas syn och förhållningssätt kring glappet som finns mellan läromedlen och läroplanen, som den tidigare forskningen har visat. Det har gjorts flera forskningar där forskarna undersöker olika läroböcker och ser om de förhåller sig till läroplanen. Det har framkommit i dessa forskningar att det finns en glapp mellan läroplan och läromedel, där läromedlen är skrivna ur ett eurocentriskt perspektiv, medan läroplanen framställer att historieundervisningen skall inkludera kulturhistoriska och mångkulturella perspektiv i det mångkulturella klassrummet. Därav, kommer denna forskningsstudie att undersöka dels lärarens synsätt kring glappet och hur de kommer runt det glappet, dels hur de utifrån det arbetar med identitetsbildning och hur denna glapp kan komma att inverka på elevernas identitetsskapande. Studiens resultat har visat att majoriteten av lärarna har insett glappet, men att det är några lärare som inte gör något för att komma runt det problemet eftersom de framförallt menar att genom att undervisa utifrån ett eurocentriskt perspektiv kommer eleverna att ha en ram att förhålla sig till. Medan andra lärare menar att om man inte inkluderar andra perspektiv och andra händelser i undervisningen, kommer det dels att inverka på elevernas verklighetsuppfattning och synsätt på omvärlden, dels kommer det att skapas ett ”vi-och-dem-känsla” i det mångkulturella klassrummet, då det finns elever med en annan kulturell bakgrund. Resultaten vad gäller identitetsbildningen visar att identitet skapas genom historiemedvetande där eleverna ser sig själva som en del av en process, genom kunskaper om den kulturella bakgrunden där eleverna förstår vart det är de tillhör och genom att koppla sin egen historia med den historia som finns i exempelvis berättelser (historisk identitet). Studiens resultat har visat liknande resultat som de tidigare forskningarna, vilket ökar på studiens kvalité, trovärdighet och generaliserbarhet.

No description available.