<p>Beslutsfattande angående Ej HLR är ett komplext fenomen, därför att det kräver att hänsyn tas till ett antal faktorer. Ef-tersom det finns skillnader mellan riktlinjer och praxis, krävs förändring. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar om faktorer som påverkar beslutsfattandet angående Ej HLR. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat visar att sjuksköterskans delaktighet kan påverka beslutsfattandet, genom att främja patientens och de närståendes autonomi och delaktighet. En god kommunikation och individanpassad information främjar respekt för patientens autonomi. Sjuksköterskans förmåga att bedöma patientens informationsbehov och beredskap för diskussion samt patientcentrerade förhållningssätt är betydelsefullt. En välfungerande kommunikation bland vårdpersonalen har en positiv inverkan på beslutsfattandet. Längden av sjuksköterskans erfarenhet, vårdpersonalens olika uppfattningar, svårigheten av diskussion, bristande kontinuitet i patientens vård, patientens hälsotillstånd, livskvalitet och närståendes involvering kan påverka eller komplicera beslutsfattandet. En god vård bygger på patientens autonomi och delaktighet, vilket i sin tur bidrar till att främja patientens välbefinnande. Det krävs fler svenska studier om sjuksköterskans delaktighet i beslutsfattandet och utbildning gällande diskussion om ännet för att förbättra beslutfattandet.</p>

Beslutsfattande angående Ej HLR är ett komplext fenomen, därför att det kräver att hänsyn tas till ett antal faktorer. Ef-tersom det finns skillnader mellan riktlinjer och praxis, krävs förändring. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar om faktorer som påverkar beslutsfattandet angående Ej HLR. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat visar att sjuksköterskans delaktighet kan påverka beslutsfattandet, genom att främja patientens och de närståendes autonomi och delaktighet. En god kommunikation och individanpassad information främjar respekt för patientens autonomi. Sjuksköterskans förmåga att bedöma patientens informationsbehov och beredskap för diskussion samt patientcentrerade förhållningssätt är betydelsefullt. En välfungerande kommunikation bland vårdpersonalen har en positiv inverkan på beslutsfattandet. Längden av sjuksköterskans erfarenhet, vårdpersonalens olika uppfattningar, svårigheten av diskussion, bristande kontinuitet i patientens vård, patientens hälsotillstånd, livskvalitet och närståendes involvering kan påverka eller komplicera beslutsfattandet. En god vård bygger på patientens autonomi och delaktighet, vilket i sin tur bidrar till att främja patientens välbefinnande. Det krävs fler svenska studier om sjuksköterskans delaktighet i beslutsfattandet och utbildning gällande diskussion om ännet för att förbättra beslutfattandet.

No description available.

Sammanfattning Studien är uppdelad i två delar. Den första delen är en innehållsanalys för att synliggöra de nationella minoritetsgruppernas utrymme i historieläroböcker för grundskolans senare år, samt läroböckernas anpassning till kunskapsmålen gällande de nationella minoritetsgrupperna som presenterats i Lgr11. Urvalet läroböcker har gjorts för att täcka det som används i stor utsträckning i undervisningen i grundskolans senare år. Resultatet i innehållsanalysen visar att det är varierande mängd och utformning av innehåll gällande de nationella minoritetsgrupperna i historieläroböckerna. Resultatet visar även att ingen av läroböckerna som blivit analyserade kan anses anpassade till kunskapsmålen i Lgr11 gällande de nationella minoritetsgrupperna, då ingen av de fyra böckerna presenterar material om alla grupperna på ett tillräckligt vis. Utifrån resultatet av innehållsanalysen har intervjufrågor formulerats. Intervjuer med författare till fyra olika läromedel har sedan förts, som den andra delen i studien, för att synliggöra påverkande faktorer i författandeprocessen. Intervjuerna syftar även till att synliggöra författarnas egna resonemang kring sitt material om de nationella minoritetsgrupperna. Resultatet i författarintervjuerna synliggör en mängd faktorer som påverkat författarprocessen i varierande utsträckning. Jag kan till exempel nämna marknadsmässigaramar, sidbegränsningar, historieläromedelstradition samt förlagens olika påverkan som några av de centrala faktorer som läromedelsförfattarna omnämner. Författarnas resonemang kring sitt material om de nationella minoritetsgrupperna är intressant i relation till de faktorer som påverkat dem vid författandeprocessen. Resonemangen ser olika ut från författare till författare men författarna har, i de flesta fallen, arbetat på ett eller annat sätt med material om de nationella minoritetsgrupperna för att anpassa läroboken till läroplanens kunskapsmål.

Detta examensarbete är ett förarbete till en utveckling av en kalkylmodell för regionnät. Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar ett projekts utfall samt att ge förslag på hur Linjemontage kan utveckla sin organisation och ett förslag på en ny tidrapport har framtagits, för att få en klarare bild av hur stor del av projektets olika delmoment verkligen tog, i förhållande till uppskattad tid. De faktorer som anses vara påverkande vid ett projekts utfall är markägare, som kan vara svåra att komma i kontakt med, och svåra att nå en gemensam lösning med. Även avbrottstider planerade enligt förprojekteringen vilka inte accepteras av elnätsägaren. Material som blir fellevererat och förseningar av leveranser. Fel i handlingar till exempel bygghandlingar och felaktig design av konstruktörer. Fel gjorda av underentreprenörer och ej standardiserade konstruktioner. Problem som uppstår efter vägen, exempelvis förseningar samt stölder av material och verktyg. Maskinhaveri och snabb omorganisering inom projekt. Avsaknad av viss specifik utbildning. Väder, årstider, markförhållanden och slutligen för lite tid till projektering. För att få företagets medarbetare mer delaktiga har ett förslag utarbetats om en möjlighet att kontinuerligt kunna följa projektets gång via företagets intranät gjorts. Detta för att projektmedlemmarna tydligt skall kunna se hur lång tid varje delmoment tagit i förhållande till kalkylerad tid. Det har även framtagits ett förslag på hur medarbetarna kan följa utfallet för samtliga projekt under året och därmed skapa en möjlighet att på ett aktivt sätt kunna arbeta för en bonus vid årets slut. / This report is the groundwork for a development of a calculation model for the regional network. The aim was to investigate the factors that influence a project's outcomes and to provide suggestions on how Linjemontage can develop their organization. A suggestion for a new timesheet has been developed, in order to get a clearer picture of how much time the project's different parts really took compared to the estimated time. The factors that are considered sensitive at a project's outcome are landowners, which can be difficult to get in touch with, and difficult to reach a common solution with. Power outage planned during the pre-projectation which is not accepted by the utility owner. Incorrect deliveries of materials and delays in deliveries. Incorrect documents such as construction documents and incorrect design by designers. Errors made by subcontractors and non-standard constructions. Problems experienced during the project, such as delays and theft of materials and tools. Machine failure and rapid reorganization within the project. Lack of specific training. Weather, seasons, ground conditions and insufficient time for planning. To get the employees of the company more involved, a suggestion of a way to continuously monitor the project through the company's intranet has been made. This suggestion would increase the participation of the project members, and rise the ability to easily compare the estimated time with the actual time spent on each part of the project. Another suggestion in how the employees can monitor the total outcome for all projects during the year has been made. This would create an opportunity for the employees to be able to work for a bonus at end of year.

Företaget Dansk Internet Betalningssystem (DIBS) sammanställer varje år hur mycket svenskar e-handlar. Rapporten från år 2018 till 2019 visar en ökning på 16% medan köp i fysiska butiker visade en ökning på 7%. I en annan rapport från Handelns Utredningsinstitut Research visar siffrorna på att e-handeln kontinuerligt ökar varje år. I samband med att e-handeln ökar, ökar även den stora efterfrågan av kosmetiska produkter. Konsumenternas medvetenhet om deras utseende har ökat allt mer den senaste tiden. I takt med detta växer även efterfrågan av kosmetik allt större. Att köpa kosmetik på internet har blivit mer och mer normaliserat eftersom e-handeln numera har blivit en central del av livet. Stora delar av detta beror på den tekniska utvecklingen och kunskap inom handel.  Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse i hur kvinnor handlar kosmetik på internet samt få en ökad förståelse kring de faktorer som har en påverkan på upprepade köp. Uppsatsen omfattar en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer i form av fokusgrupper. Totalt deltog 16 respondenter i undersökningen. Det utfördes fyra fokusgrupper var av fyra personer i varje fokusgrupp. Studien begränsades till kvinnor i åldrarna 20–25. Studien har identifierat olika faktorer som har en påverkan på kvinnors köp av kosmetik på internet. Resultaten visade på att de främsta faktorerna som hade en påverkan var bekvämligheten, det stora utbudet samt billiga priser. Det identifierades även andra påverkande faktorer som exempelvis plattformen YouTube, där respondenterna inspirerades av olika tutorials. Resultaten även att rekommendationer från vänner och familj samt recensioner från Google hade en påverkan.

Syftet med denna undersökning är att jämföra och analysera hur fyra studievägledare arbetar för att stödja elever i årskurs 9 vid gymnasievalet. I studien har jag utgått från teorier av Bourdieu, Gottfredson, och Hodkinson och Sparkes för att analysera data. Enligt tidigare forskning tar ungdomar sitt beslut utifrån sin handlingshorisont och habitus utifrån den sociala omgivningen. Studien är en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer som metod. I resultatet kom respondenterna fram till att elevernas vänner och föräldrar influerar deras beslutsfattande och att det är svårt att vidga elevernas perspektiv vid gymnasievalet. Trots att intervjudeltagarna arbetar i högstadieskolor med samma kommunala huvudmän och likartade förutsättningar i studievägledningsverksamheten finns det även skillnader i deras arbetssätt. Vidare i analysen diskuterades hur intervjupersonernas olika personliga inställningar har påverkat deras arbetssätt för att stödja eleverna. Och en av respondenterna som har dessutom uppnått sitt mål för att skapa bra samarbete både med lärare och rektor.

Bakgrund: Sjuksköterskan bör kunna ge ett gott bemötande, även i situationer som kan anses svåra, för att undvika onödiga risker för patientens vård. Patienter med substansmissbruk behöver oftare söka vård relaterat till missbruket och bemöts i vården av sjuksköterskor. Sjuksköterskans svårigheter med att bemöta patienter med substansmissbruk kan bidra till att sjuksköterskornas och patienternas förtroende för varandra försvinner och att vården blir av lägre kvalitet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att sammanställa de faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande mot patienter med substansmissbruk. Metod: Litteraturstudien innefattar tio vetenskapliga studier av kvantitativ ansats från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Studierna kvalitetsgranskades med hjälp av en modifierade granskningsmall av Willman m.fl. (2011) och en analys gjordes med Fribergs (2012) trestegsmodell. Resultat: Från resultatet framkom fyra teman: Attityder tillsammans med underteman Stereotypiska attityder och Sjuksköterskans självsäkerhet, Sjuksköterskans grund-, arbetsplats- och vidareutbildning, Sjuksköterskans erfarenheter tillsammans med dess underteman Erfarenheter inom professionen och erfarenheter med substansmissbruk och det fjärde temat Stöttning inom professionen. Dessa fyra teman och underteman hade påverkan på sjuksköterskans bemötande. Konklusion: Det framkom fyra faktorer, attityd, utbildning, erfarenheter och stöttning inom professionen, som kan påverkade sjuksköterskans bemötande mot patienter med substansmissbruk. Dessa kunde påverka bemötandet antingen positivt eller negativt. / Background: Giving a good reception is something a nurse should be able to do, even in situations that may be considered difficult, to avoid unnecessary risk for patient care. Patients with substance abuse more often have to seek care related to their substance abuse and in this care they are received by nurses. The difficulties nurses have with receiving patients with substance abuse can contribute to less trust between the nurse and patient which can lead to lower quality in the care. Aim: The aim of this study was to compile the factors which could affect nurse’s reception of patients with substance abuse. Method: This literature study include ten scientific studies of quantitative approach from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. The quality of the studies was reviewed by a modified version of the review protocol by Willman et al (2011) and analysed by Fribergs (2011) three steps. Results: From the results four theme emerged: Attitudes with the subtopics Stereotypical attitudes and Nurse’s confidence, Nurse’s basic, in service and supplementary training, Nurse’s experience with the subtopics Experience within the profession and Experience with substance abuse and the fourth theme Role support. These four theme and subtopics had an effect on nurse’s reception. Conclusion: Four different factors emerged, attitudes, education, experience and role support, which could affect nurse’s reception of patients with substance abuse. These could affect the reception either positively or negatively.

BAKGRUND: Ambulanspersonal utför sällan endotrakeala intubationer och blir därför inte särskilt skickliga på det. Ambulanspersonal upplever att de har bristande kompetens i interventionen. Detta kan leda till att patienten blir lidande och att de inte får den behandling som krävs eller att det eventuellt sker på ett osäkert sätt. Denna litteraturöversikt kan skapa en ökad förståelse och kan hjälpa ambulanspersonalen att förutse vilka interventioner som kan bli svåra och vad som kan underlätta endotrakeala intubationer i prehospital miljö. SYFTE: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka faktorer som påverkar enframgångsrik endotrakeal intubation utfört av ambulanspersonal prehospitalt. METOD: En allmän litteraturöversikt. Integrerad dataanalys har skett från 14 kvantitativa artiklar. RESULTAT: Litteraturöversikten påvisade vikten av kompetens och vilken personal som ingår i ambulansbesättningen. Faktorer som påverkade interventionen var: övervikt, anatomiska avvikelser, synen av glottis, patientens position, personalens placering i relation till patienten och trauma. Hjälpmedel som ledare, storleken på tuben, sugteknik och byte avteknik kan underlätta interventionen. Videolaryngoskop kan underlätta interventionen, men resultatet är tvetydigt. SLUTSATS: Många olika faktorer påverkar endotrakeala intubationer i prehospital miljö.Vissa faktorer kan enkelt åtgärdas och förutses. Dock finns ett behov av kompetenshöjning gällande endotrakeal intubation prehospitalt.

Background: Deliberate self-harm is when an individual deliberately exposes themselves to an act that directly damage the individual's body. Many of those who intentionally injure themselves do so to deal with anxiety and the behavior is thus used as a kind of distraction from their feelings. Today's social outlook on self-injurious behavior is in general judgmental. To have an attitude is to be emotionally preset to a situation, person or an object. Patients who self-harm currently perceive care as negative, despite existing recommendations on how to care for the group of patients. The general nurse encounters this group of patients in many places, such as the emergency room and in health centers.   Aim: The aim of the study was to examine the nurse’s attitude towards patients who self-harm.   Method: General literature review based on ten articles where six were of quantitative design, one was qualitative and three were mixed method. Through critical review and selection criteria, the articles that responded to the purpose of the literature review were selected for further analysis.   Results: Three themes were extracted: The nurse’s preunderstanding, individual factors affecting the attitude and working conditions and its impact on the attitude.    Discussion: The results discussion the authors discusses education, stigma in the healthcare sector and the importance of reflecting attitudes. The authors themselves reflects on how the quality of the nurse and patient’s relationship could be more nursing in the future. Discussions are supported partly by Katie Eriksson's concept of "care suffering" as well as relevant studies and literature. / Bakgrund: Självskadebeteende är när en individ avsiktligt utsätter sig för handlingar som gör direkt skada på individens kropp. Många av de som avsiktligt skadar sig själva gör det för att hantera ångest. Dagens samhällssyn på självskadebeteende är överlag dömande. Att ha en attityd är att vara känslomässigt förinställd till en situation, person eller ett ting. Patienter med självskadebeteende uppfattar i dagsläget vården negativt, trots befintliga rekommendationer för bemötande. Allmänsjuksköterskan kommer i kontakt med denna patientgrupp på bland annat på akuten och vårdcentraler.   Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans attityd gentemot patienter med självskadebeteende.   Metod: En litteraturöversikt grundad på tio artiklar där sex var av kvantitativ design, en var kvalitativ och tre var mixed-method. Genom kritisk granskning samt urvalskriterier valdes de artiklar som svarade på litteraturöversiktens syfte ut för att analyseras vidare.   Resultat: Resultatet synliggjordes i tre huvudteman: Sjuksköterskans förförståelse, individuella faktorer som påverkar attityden samt arbetsförhållanden och dess påverkan på attityden.   Diskussion: I resultatdiskussionen diskuteras utbildning, stigmatisering i vårdsektorn samt vikten av att reflektera kring attityder. Författarna reflekterar över hur kvaliteten i sjuksköterske- och patientrelationen ska kunna bli mer vårdande i framtiden. Diskussionen stödjs delvis av Katie Erikssons teoribegrepp ”vårdlidande” samt relevanta studier och litteratur.