• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 319
  • 79
  • 51
  • 29
  • 27
  • 9
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • Tagged with
  • 593
  • 593
  • 163
  • 163
  • 111
  • 91
  • 82
  • 65
  • 57
  • 44
  • 43
  • 43
  • 42
  • 41
  • 40
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
311

Specialistssjuksköterskans erfarenheter av att främja hälsa för patienter med hjärtsvikt : En intervjustudie på vårdcentraler

Florell, Katarina, Rincon Svensson, Jazmin January 2010 (has links)
Background: Chronic heart failure (CHF) is a complex clinical condition. The higher survival rate after heart attack and other heart diseases, plus aging population, has led to more CHF patients. Symptoms can have negative impact on exercise capacity, ability to perform activities of daily living and quality of life. Heart failure clinics have been established to help better quality of life. Helping to stabilize and maintain patients´ health can reduce the need of hospital admission. Nurses´ role is to promote health, treat and relieve symptoms that can lead to better quality of life and self-care. Aim: To describe specialist nurses´ experiences of promoting health for patients with heart failure. Method: A qualitative inductive approach was used to interview six specialist nurses with competence in heart failure caring. The interviews were analyzed by using qualitative content analysis where the interpretation of the text formed eight categories. Results: Categories revealed that each nurse had her own strategy of caring for, supporting and strengthening both patients and kin, such as through communication, medication management, managing self-care, working interdisciplinary. At times the patients' decisions had to be accepted, even if this led to death. Conclusion: Nurses´ caring, supporting and informing roll along with availability was of great importance to the well being of patients and kin. Creating a good relationship was the foundation of a well functioning co-operation between nurse, patient and next of kin which led to a feeling of security for patients. Most important factor was the patient experiencing health at present.
312

Lär mig det jag vill, på mitt sätt : Patientundervisning utifrån informationsbehovet hos patienter med cancer / Teach me what I want, and do it my way : Patient education based on the information needs of patients with cancer

Aspeflo, Karina, Vendelstrand, Hanna January 2010 (has links)
Patienter upplever ofta att den information de får är felaktig. Felaktig på så sätt att det är för lite, för mycket, ingen alls, given vid fel tidpunkt, för komplicerad och given på ett fackspråk med många krångliga ord som patienten inte förstår. Syftet med den här litteraturstudien var att belysa vilket informationsbehov patienter med cancer kan ha. Studien baserades på 20 vetenskapliga artiklar och resultatet visar att de flesta patienter med cancer vill ha all tillgänglig information om såväl diagnos som behandling och även veta vilka valmöjligheter som finns. Det finns dock vissa som endast vill ha begränsad information varför det är viktigt att utvärdera varje patients informationsbehov. Välinformerade patienter upplever minskad oro och ångest och får en känsla av att ha kontroll över sin komplexa situation. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap om behovet av information och de betydelsefulla faktorer som kan förändra och tillfredställa detta behov hos patienter. Genom att ge patientundervisning större utrymme i sjuksköterskeutbildningen, och göra sjuksköterskor mer uppmärksamma på ny forskning kan patienters situation underlättas ytterligare i framtiden. / Patients often experience that the information they are given is wrong. Wrong in the consideration of too little, to much, none at all, given at the wrong time, too complicated or in a difficult technical language that they do not understand. The purpose of this study was to illuminate what information needs patients with cancer may have. The study was based on 20 scientific articles and shows that most patients with cancer want to have all available information regarding both diagnosis and treatment including the available choices. However, there are some who only want limited information; therefore it is important to evaluate each patient's information needs. Well-informed patients experience less anxiety and distress and get a sense of control over their complex situation. It is therefore important for the nurse to have knowledge of the need for information and the important factors that can alter and satisfy the needs of patients. By providing patient education more space in the education of nurses, and make nurses more aware of new research, the patients' situation can in the future be further improved.
313

Fysisk aktivitet för patienter med Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom : en systematisk litteraturstudie

Haga, Barbro January 2009 (has links)
Syfte: Att beskriva hur olika former av fysisk aktivitet kunde påverka patienter med sjukdomen KOL och vilka faktorer som inverkade på dessa patienters möjligheter att vara fysiskt aktiva, samt att beskriva hur sjuksköterskan genom patientutbildning kunde hjälpa patienter till ökad fysisk aktivitet. Metod: Studien har genomförts i form av en systematisk litteraturstudie. Till resultatet har använts 16 kvantitativa och en kvalitativ artikel. Resultat: Resultatet visade att träning både i grupp och individuellt förbättrade livskvalitet, fysisk förmåga och andnöd. Träning motverkade också kakexi och minskade risken för depression. Både konditionsträning och styrketräning var värdefulla träningsformer. Efter en intensivare träningsperiod var det viktigt att bibehålla resultatet, detta kunde ske genom fortsatt träning på hemorten efter rehabilitering och genom att träna regelbundet men inte lika ofta. Faktorer som kunde påverka träning positivt var tillgång till syrgas, även för patienter med saturation över 88 procent, samt ett adekvat näringsintag som var viktigt för att orka träna. Det var värdefullt för sjuksköterskan att notera graden av fysisk aktivitet i omvårdnadsplanen för varje patient, eftersom detta gav information om hur patienten mådde. Det var också viktigt att lyssna till patientens tankar, eftersom fysisk aktivitet hade olika betydelse för olika individer. Genom undervisning kunde sjuksköterskan hjälpa patienten att bli mer fysiskt aktiv. Dels genom att förklara hur den nedåtgående aktivitetsspiralen påverkar, men också genom att stärka patientens självtillit, för att våga vara fysiskt aktiv. En kombination av träning, undervisning och andningsteknik tycktes vara särskilt värdefullt för personer med diagnosen KOL
314

Putting evidence into practice creating health literacy and medication adherence tool /

Min, Seanny. January 2009 (has links)
THESIS (D.N.P. (Doctor of Nursing Practice))--School of Nursing, University of San Francisco, 2009. / Bibliography: leaves 41-43 (first series)
315

Hong Kong nurses' perception and values on preoperative teaching for ambulatory surgical patients

Tse, Kar-yee., 謝嘉誼. January 2006 (has links)
published_or_final_version / Nursing Studies / Master / Master of Nursing in Advanced Practice
316

Knowledge, exercise of self-care agency, and recidivism levels after completing a pulmonary education program

Wright, Karen, 1962- January 1990 (has links)
No description available.
317

Self-care, utilization, cost, quality and health status outcomes of a psychobehavioral nursing intervention: women experiencing treatment for breast cancer

Kreulen, Grace Joanne, 1947- January 1994 (has links)
No description available.
318

Egenvård - Vad är det? : Patienters uppfattningar om begreppet egenvård samt deras uppfattningar gällande information om egenvård

Fladvad, Louise, Stén, Lise-Lotte January 2010 (has links)
Syfte: Syftet har varit att beskriva hur patienter uppfattar begreppet egenvård samt deras uppfattningar gällande information om egenvård. Metod: Empirisk studie med kvalitativ design. Strategiskt urval av åtta patienter som genomgått stamcellstransplantation. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Resultat: Patienter uppfattar att egenvård är att ta hand om sig så att den egna fysiska samt psykiska hälsan främjas, utan inblandning av sjukvården. De flesta patienter uppfattade att informationen om egenvård hade varit tillfredsställande. Dock förekom svårigheter med att koppla ihop begreppet egenvård med den information som givits om egenvårdande åtgärder. Ett fåtal av informanterna ansåg att informationen om egenvård hade varit av bristande kvalitet. Informanter upplevde svårigheter med att tillgodogöra sig informationen om egenvård. Kontinuerlig och upprepad information upplevdes som positivt. Personalens tillgänglighet samt möjlighet att ta sig tid värderades högt. Majoriteten av de intervjuade saknade ingen information om egenvård men däremot en förklaring av vad själva begreppet egenvård betyder. Slutsats: På hematologkliniken används inte begreppet egenvård när information om egenvård ges till patienter. Därmed finns det ett behov av att definiera och tydliggöra vad begreppet egenvård innebär. Patienter värderar personalens tillgänglighet samt förmåga att ge individanpassad och upprepad information högt, eftersom det ökar förmågan att tillgodogöra sig informationen om egenvård. / Aim: The aim was to describe how patients perceive the concept of self-care and their perceptions concerning self-care information.   Method: Empirical study of qualitative design. Eight patients undergoing stem cell transplantation was strategically selected.  Semi-structured interviews were used. Results: Patients perceive that self-care is to take care of oneself in order to promote physical and mental health, without involvement of health care. Most patients felt that the need of self-care information had been content. Patients had difficulties in linking the concept of self-care with the information that had been given about self-care interventions. A few informants felt that the self-care information had been unsatisfactory. Informants experienced difficulties in assimilating the information. Continuous and repeated information was appreciated. The staff´s availability and  willingness to take time for the patient were valued highly. The majority of the interviewees did not lack any self-care information but were in need of an explanation of what the concept of self-care means. Conclusion: The term self-care is not used when information about self-care is given. The concept of self-care needs to be defined. Staff availability and the ability to provide personalized and repeated information is appreciated, because it increases the ability to assimilate information about self-care.
319

Sjuksköterskans roll i undervisning : Kunskap och insikt kan leda till livsstilsförändring hos patienten

Wallgren Andersson, Caroline, Norman, Katarina, Stenkvist, Malgorzata January 2014 (has links)
Ohälsosamma levnadsvanor ökar risken för sjukdom och död. Hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes typ-2 är exempel på sjukdomar som kan undvikas genom en förbättrad livsstil. En viktig roll i sjuksköterskans arbete är att undervisa patienter i hur de kan förändra sin livsstil och ta ansvar för sin egenvård. Syftet med den här studien var att belysa sjuksköterskans roll i patientundervisning med fokus på livsstilsförändring. Studien gjordes i form av en litteraturstudie där grunden för resultatet utgjordes av 11 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom det att sjuksköterskans bedömning av patientens kunskapsbehov var en viktig del av undervisningsprocessen. Faktorer som var av betydelse för undervisningens resultat var information, samt val av lämplig metod och modell. Sjuksköterskans pedagogiska synsätt var en annan faktor som påverkade undervisningen. Studien visar att sjuksköterskan behöver anpassa sin roll utifrån patientens behov. Det har även visat sig att det förekommer brister i sjuksköterskans kompetens vad det gäller pedagogiska och didaktiska kunskaper. Genom att utvidga patientundervisning i sjuksköterskeutbildningen och prioritera den inom sjukvården så finns vinster att göra både ur patientperspektiv och samhällsekonomiskt. Mer vetenskaplig forskning behövs dock inom ämnesområdet om hur tillvägagångssätt vid planering och genomförande av patientundervisning kan förbättras. / Unhealthy lifestyle habits increase the risk of illness and death. Cardiovascular disease, cancer and type-2 diabetes are examples of diseases that can be avoided by making positive lifestyle changes. An important part of the nurse's job is to teach patients how they can change their lifestyle and take responsibility for their own self-care. The purpose of this study was to highlight the nurse's role in patient education with a focus on lifestyle changes. The study was done in the form of a literature review in which the basis for the results consisted of 11 scientific articles. The result showed that the nurse's assessment of the patient's need for knowledge was an important part of the teaching process. Factors of importance for the teaching results were information and the selection of appropriate methodology and model. The nurse's pedagogical approach was another factor that influenced their teaching. The study shows that nurses need to adjust their role based on the patient's needs. It has also been found that there are deficiencies in the nurse's competence in terms of pedagogical and didactic skills. By expanding patient education for nursing and prioritize it in health care, there are profits to be made from both a patient perspective and socioeconomically. More scientific research is needed in the subject of how the practices of planning and implementation of patient education can be improved.
320

Sergančiųjų širdies nepakankamumu žinių ir savirūpos įvertinimas / Evaluation of knowledge and self-care behaviour of heart failure patients

Skirpstūnaitė, Rasa 03 August 2007 (has links)
Širdies nepakankamumas (ŠN) turi įtakos paciento fizinei ir psichologinei savijautai, kasdieninei veiklai ir socialiniam funkcionavimui. Kai ŠN progresuoja, pacientas turi prisitaikyti prie atsiradusių sveikatos pokyčių. Labai svarbu pacientus mokyti, nes žinių apie ŠN sustiprėjimas palengvina prisitaikymą prie atsiradusių pokyčių dėl ligos ir turi reikšmės savirūpai. Tikslas: Įvertinti sergančiųjų širdies funkcijos sutrikimais pacientų žinias apie širdies nepakankamumą ir savirūpą Tyrimo metodika. Tyrime dalyvavo 70 pacientų, kurie buvo mokomi pagal parengtą mokymo programą ir apklausti naudojant standartizuotus klausimynus „Olandų klausimyną vertinantį paciento žinias apie širdies nepakankamumą“ ir „Europos širdies nepakankamumo savirūpos vertinimo klausimyną“ prieš ir po mokymo ligoninėje bei praėjus 1 mėn. po mokymo. Rezultatai. Tyrimo metu nustatyta, kad 83,2 proc. (54) pacientų žinios prieš mokymą buvo nepakankamos, 13,9 proc. (9) pacientų žinios – vidutinės ir tik 3,1 proc. (2) pacientų – pakankamos. Įvertinus sergančiųjų ŠN žinias užbaigus gydymą ligoninėje nustatytos nepakankamos žinios - 13,8 proc. (9) pacientų, vidutinės žinios - 75,4 proc. (49) pacientų, o pakankamos žinios – 10,7 proc. (7) pacientų. Nustatyta, kad po mokymo praėjus 1 mėnesiui daugiau nei pusės 53,1 proc. (41) pacientų žinios buvo vidutinės, o 35,3 proc. (23) pacientų – nepakankamos ir tik 1,5 proc. (1) pacientų – pakankamos žinios. Kas tai yra ŠN, prieš mokymą žinojo 70,8 proc. pacientų, o... [toliau žr. visą tekstą] / Heart failure (HF) affects the physical and psychological well-being of the patient, his daily activities and social functions. The patient must adapt to his health changes when HF is in progress. It is very important to teach patients since the higher level of knowledge on HF facilitates the better adaptation to the changes resulting from the illness, and are significant for the self-care behaviour. Aim of the study: to evaluate the knowledge of the patients about the HF syndrome and about self-care behaviour. Methods. 70 patients were participating in the research, they were trained according to the prepared educational program, and surveyed by using the standardized questionnaires: the ”Dutch heart failure knowledge scale” and “The European heart failure self-care behaviour scale”, before and after the patients education in a hospital, and in one month after the training. Results. It has been found that 83.2 percent (54) patients had insufficient knowledge, 13.9 percent (9) of patients had the average level, and only 3.1 percent (2) patients had sufficient knowledge before the training. After the patients education on HF in the hospital, the insufficient level of knowledge was identified for 15.8 percent (9) of patients, average level of knowledge was estimated for seven to 5.4 percent (49) of patients, and sufficient knowledge for 10.7 percent (7) of patients. Following one month after the training, more than half of patients - 53.1 percent (41) had the average knowledge... [to full text]

Page generated in 0.0299 seconds