Bakgrund Hälso- och sjukvårdspersonal inom prehospital sjukvård uttrycker att det skiljer sig mellan att vårda barn och vuxna. Detta baseras på de anatomiska skillnaderna mellan barn och vuxna, de känslomässiga utmaningarna som uppkommer samt på grund utav att barn är en patientgrupp som de ej har frekvent kontakt med. Detta är i sin tur faktorer som kan påverka patientsäkerheten negativt.  Syftet Syftet var att belysa specialistsjuksköterskors upplevelser av patientsäkerhet vid prehospitalt vård av barn. Metod För arbetet valdes en kvalitativ intervjustudie med en frågeguide som datainsamlingsmetod. Åtta sjuksköterskor som arbetat inom prehospital akutsjukvård i minst ett år intervjuades individuellt. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ induktiv innehållsanalys. Resultat Resultatet påvisade att patientsäkerheten vid prehospital vård av barn påverkades av flertalet faktorer genom hela vårdkedjan. Faktorer som hur mycket information sjuksköterskorna kunde få från larmcentralen, till tryggheten och kompetensen gällande barns fysiologi, läkemedelsdoseringar samt behandlingsrutiner. Även faktorer som brist på utbildning och praktiska övningar gällande vård av barn samt icke optimala hjälpmedel för att transportera barnet på ett säkert sätt till vårdinrättning framkom.  Slutsats Denna studie ger en ökad kunskap om specialistsjuksköterskors upplevelser av patientsäkerheten vid prehospital vård av barn. Den visar att för att kunna uppnå god patientsäkerhet behövs tillgänglig, bättre storleksanpassad utrustning samt kontinuerlig medicinsk utbildning. Vidare behövs tydliga behandlingsrutiner samt hanteringsstrategier för att hälso- och sjukvårdspersonalen ska känna sig trygga i sitt omhändertagande av barn och på så sätt stärka patientsäkerheten ytterligare.

<p>Patientsäkerhet och arbetet för att hindra uppkomsten av vårdskador är ett högaktuellt område. Problemet med undvikbara vårdskador är omfattande och i Sverige uppges vårdskador orsaka 630 000 extra vårddygn på ett år, vilket medför både ett mänskligt lidande men också ekonomiska konsekvenser för samhället. Antalet patienter som skadas av vården är ett direkt mått på patientsäkerheten. Brister i kommunikation och teamarbete är en betydande orsak till att vårdskador uppstår. Syftet med studien, som utfördes som en litteraturöversikt, var att belysa faktorer som kunde påverka kommunikationen och teamarbetet i hälso- och sjukvården samt vilken betydelse dessa hade för patientsäkerheten. Femton vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visar att kommunikation och teamarbete påverkas av faktorer såsom <em>tillåtande klimat</em>, <em>arbetsmiljö</em>, <em>organisation och</em> <em>ledarskap</em> samt <em>utbildning i kommunikation och teamarbete.</em> Kunskap och färdigheter inom kommunikation och teamarbete ansågs vara lika viktigt som den kliniska kompetensen men har hittills inte prioriterats i tillräcklig utsträckning. Detta visar på ett ökat behov av utbildning för att på så vis kunna förbättra förutsättningarna för att utöva en patientsäker vård.</p> / <p>Patient safety and the task of preventing the occurrence of adverse events is a highly current issue. The problem with adverse events is extensive and in Sweden, adverse events are causing 630 000 additional days of health care each year resulting in human suffering as well as financial consequences for the society. The number of patients harmed due to hospital-acquired conditions is a direct measurement of patient safety.  Inadequate communication and teamwork is a significant reason for the occurrence of adverse events. The purpose of this study, performed as a literary survey, was to illustrate factors that could influence the communication and teamwork in the health care setting and the significance this had for patient safety. Fifteen scientific articles were analyzed and the results showed that communication and teamwork were influenced by a number of factors such as <em>permitting climate, work environment, organization and leadership, </em>and <em>education in communication and teamwork. </em>Knowledge and skills in communication and teamwork is just as important as the clinical skills but has, as of yet, not been prioritized enough which indicates that there is an increased need for education and training in order to improve the conditions for a safe practice in patient care.</p>

<p>Yrket som sjuksköterska innebär ett stort ansvar för såväl patienternas omvårdnad som stöd till anhöriga. Arbetet kräver ofta full uppmärksamhet och engagemang. Syftet med studien var att undersöka orsaker till och konsekvenser av yrkesrelaterad fatigue hos sjuksköterskan. Studien genomfördes som en litteraturstudie där metoden bestod av granskning och analys av 19 vetenskapliga artiklar. Orsaker till och konsekvenser av fatigue som redovisades i artiklarna delades in i kategorier. Resultatet visade att den stora emotionella tyngden arbetet innebar var den främsta orsaken till sjuksköterskans yrkesrelaterade fatigue. Det framkom också att ett arbetsklimat med bristande stöd och förståelse från arbetskollegor och avdelningschef var starkt bidragande orsaker. Även skiftarbete visades bidra till fatigue. Både patienternas säkerhet och sjuksköterskans egen hälsa äventyrades när sjuksköterskans fatigue blev för uttalad. Vidare forskning behövs inom området för att få bättre kunskaper om hur orsakerna och konsekvenserna ska hanteras och motverkas. Forskning kan leda till utvecklandet av en handlingsplan för att förebygga yrkesrelaterad fatigue och därmed bidra till en säkrare sjukvård för patienter och sjuksköterskor.</p>

<p>What affect if an incident is reported?</p><p>- an interview study with nurses</p><p>ABSTRACT</p><p>Everyday in health care, there are incidents which can harm patients. However, reporting these incidents is not always a positive experience. The number of incident reports which are documented are a lot fewer than the number of incidents that actually occur. The purpose of the present study was to describe factors that affect nurses’ decisions on whether to report an incident or not. Interviews were carried out with ten nurses. The interviews were tape recorded and transcribed. Collected data were analysed, inspired by Burnard’s model of content analysis. The result showed two categories which can affect the decision of whether to report or not report an incident. One category Personal considerations, described that personal consequences for all concerned were important, that is, consequences for themselves, the patient, workmates and their own family. They also felt a moral responsibility and claimed that their conscience sometimes guided them when they chose whether to report an incident or not. The second category, Leadership and organisation described practical consequences; nurses wanted feedback and wanted to see that reporting incidents led to changes being made. They also claimed that the culture and routines in the workplace influenced their decision to report an incident. Hopefully, in order to ensure patient safety, the result in this study can contribute to preventive measures being taken so that even more incidents are reported, as this affects patient safety in the highest degree.</p>

<p><strong>Introduktion.</strong> Varje år inträffar misstag inom sjuksköterskors läkemedelshantering. Detta kan leda till vårdskada för patienten. Orsaker till misstag är oftast kända fenomen. Kunskap om hur sjuksköterskor undviker misstag inom läkemedelshantering är därför av största vikt. <strong>Syfte.</strong> Syftet var att beskriva åtgärder för att undvika misstag i sjuksköterskors läkemedelshantering, för god patientsäkerhet. <strong>Metod.</strong> En litteraturstudie utfördes, vilken baserades på fjorton artiklar. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av mallar.<strong> Resultat.</strong> Två huvudkategorier framkom; Samverkan mellan människor och Samverkan via säkerhetssystem. Följande underkategorier är; Kommunikation -med kollegor och andra i vårdlaget, -med patienter, Söka information och kunskap -lita till eget omdöme och lära av andra, Utföra kontroller, Rapportera misstag och säkerhetsrisker, Minska distraktion och Använda medicinskteknisk utrustning. <strong>Slutsats.</strong> Samverkan framkom som en viktig åtgärd för att undvika misstag inom läkemedelshantering. Det kan ske i form av kommunikation med kollegor och patienter. På detta sätt utväxlas kunskap angående läkemedelshantering. Sjuksköterskan kan även använda olika former av kontroller innan läkemedel tilldelas patienten. Det framkom att diverse utrustning kan hjälpa sjuksköterskan att upprätthålla hög säkerhet i arbetet. Exempel på detta är infusionspump som larmar vid fel, samt rapportering av medicinska misstag via dataprogram.</p>

Introduktion. Varje år inträffar misstag inom sjuksköterskors läkemedelshantering. Detta kan leda till vårdskada för patienten. Orsaker till misstag är oftast kända fenomen. Kunskap om hur sjuksköterskor undviker misstag inom läkemedelshantering är därför av största vikt. Syfte. Syftet var att beskriva åtgärder för att undvika misstag i sjuksköterskors läkemedelshantering, för god patientsäkerhet. Metod. En litteraturstudie utfördes, vilken baserades på fjorton artiklar. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av mallar. Resultat. Två huvudkategorier framkom; Samverkan mellan människor och Samverkan via säkerhetssystem. Följande underkategorier är; Kommunikation -med kollegor och andra i vårdlaget, -med patienter, Söka information och kunskap -lita till eget omdöme och lära av andra, Utföra kontroller, Rapportera misstag och säkerhetsrisker, Minska distraktion och Använda medicinskteknisk utrustning. Slutsats. Samverkan framkom som en viktig åtgärd för att undvika misstag inom läkemedelshantering. Det kan ske i form av kommunikation med kollegor och patienter. På detta sätt utväxlas kunskap angående läkemedelshantering. Sjuksköterskan kan även använda olika former av kontroller innan läkemedel tilldelas patienten. Det framkom att diverse utrustning kan hjälpa sjuksköterskan att upprätthålla hög säkerhet i arbetet. Exempel på detta är infusionspump som larmar vid fel, samt rapportering av medicinska misstag via dataprogram.

Yrket som sjuksköterska innebär ett stort ansvar för såväl patienternas omvårdnad som stöd till anhöriga. Arbetet kräver ofta full uppmärksamhet och engagemang. Syftet med studien var att undersöka orsaker till och konsekvenser av yrkesrelaterad fatigue hos sjuksköterskan. Studien genomfördes som en litteraturstudie där metoden bestod av granskning och analys av 19 vetenskapliga artiklar. Orsaker till och konsekvenser av fatigue som redovisades i artiklarna delades in i kategorier. Resultatet visade att den stora emotionella tyngden arbetet innebar var den främsta orsaken till sjuksköterskans yrkesrelaterade fatigue. Det framkom också att ett arbetsklimat med bristande stöd och förståelse från arbetskollegor och avdelningschef var starkt bidragande orsaker. Även skiftarbete visades bidra till fatigue. Både patienternas säkerhet och sjuksköterskans egen hälsa äventyrades när sjuksköterskans fatigue blev för uttalad. Vidare forskning behövs inom området för att få bättre kunskaper om hur orsakerna och konsekvenserna ska hanteras och motverkas. Forskning kan leda till utvecklandet av en handlingsplan för att förebygga yrkesrelaterad fatigue och därmed bidra till en säkrare sjukvård för patienter och sjuksköterskor.

Patientsäkerhet och arbetet för att hindra uppkomsten av vårdskador är ett högaktuellt område. Problemet med undvikbara vårdskador är omfattande och i Sverige uppges vårdskador orsaka 630 000 extra vårddygn på ett år, vilket medför både ett mänskligt lidande men också ekonomiska konsekvenser för samhället. Antalet patienter som skadas av vården är ett direkt mått på patientsäkerheten. Brister i kommunikation och teamarbete är en betydande orsak till att vårdskador uppstår. Syftet med studien, som utfördes som en litteraturöversikt, var att belysa faktorer som kunde påverka kommunikationen och teamarbetet i hälso- och sjukvården samt vilken betydelse dessa hade för patientsäkerheten. Femton vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visar att kommunikation och teamarbete påverkas av faktorer såsom tillåtande klimat, arbetsmiljö, organisation och ledarskap samt utbildning i kommunikation och teamarbete. Kunskap och färdigheter inom kommunikation och teamarbete ansågs vara lika viktigt som den kliniska kompetensen men har hittills inte prioriterats i tillräcklig utsträckning. Detta visar på ett ökat behov av utbildning för att på så vis kunna förbättra förutsättningarna för att utöva en patientsäker vård. / Patient safety and the task of preventing the occurrence of adverse events is a highly current issue. The problem with adverse events is extensive and in Sweden, adverse events are causing 630 000 additional days of health care each year resulting in human suffering as well as financial consequences for the society. The number of patients harmed due to hospital-acquired conditions is a direct measurement of patient safety.  Inadequate communication and teamwork is a significant reason for the occurrence of adverse events. The purpose of this study, performed as a literary survey, was to illustrate factors that could influence the communication and teamwork in the health care setting and the significance this had for patient safety. Fifteen scientific articles were analyzed and the results showed that communication and teamwork were influenced by a number of factors such as permitting climate, work environment, organization and leadership, and education in communication and teamwork. Knowledge and skills in communication and teamwork is just as important as the clinical skills but has, as of yet, not been prioritized enough which indicates that there is an increased need for education and training in order to improve the conditions for a safe practice in patient care.

A peripherally inserted central catheter (PICC line) is a catheter that is inserted through a peripheral vein in the arm and then on to a central vein in the chest. It is used to give injections and infusions and to take blood samples of patients who need treatment for longer periods.The aim of this study was to investigate nurses' perceived knowledge of the care and use of PICC line in wards where PICC line does not occur daily. The aim was also to investigate if the nurses expressed a need and wished for more knowledge to be able to use PICC line, and if PICC line is not used investigate the cause of that.The study was of a descriptive design with quantitative approach. An online survey was answered by 40 nurses from five wards at a university hospital in central Sweden.A large number of the nurses who responded to the survey reported that they lacked knowledge of the care and use of PICC line. Despite this, three-quarters of the nurses usually use PICC line at the infusion / injection / blood tests on patients with PICC line, if they are cared for in their ward. Most of the nurses wanted more knowledge on PICC line and the majority of them wanted to get this knowledge through education in the ward. Nearly one-third of the nurses had not received any training on PICC line.The conclusion is that nurses who often care for patients with PICC line largely lack knowledge about the use and care of PICC line. Despite this, most nurses use PICC line if they are caring for a patient who has one. To avoid complications in patients with PICC line nurses need to get more training on the use and care of these. Most nurses want more training and knowledge of PICC line. / En perifert inlagd central venkateter (PICC-line) är en kateter som läggs in via en perifer ven i armen och sedan vidare till en central ven i bröstkorgen. Den används för att ge injektioner och infusioner och för att ta blodprover på patienter som behöver en längre tids behandling.Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors uppfattade kunskap om skötsel och användning av PICC-line på vårdavdelningar där PICC-line inte förekommer dagligen. Syftet var också att undersöka om sjuksköterskorna tyckte sig behöva och önskade mer kunskap för att kunna använda PICC-line och i de fall den inte används undersöka orsaken till det.Studien var av deskriptiv design med kvantitativ ansats. En webbenkät besvarades av 40 sjuksköterskor från fem vårdavdelningar vid ett universitetssjukhus i Mellansverige.En stor del av de sjuksköterskor som besvarat enkäten uppgav att de saknade kunskap om skötsel och användning av PICC-line. Trots detta använder tre fjärdedelar av sjuksköterskorna oftast PICC-line vid infusion/injektion/blodprovstagning om patienter med PICC-line vårdas på deras avdelning. De flesta sjuksköterskorna ville ha mer kunskap om PICC-line och majoriteten av dem ville få den kunskapen genom utbildning på avdelningen. Nästan en tredjedel av sjuksköterskorna hade inte fått någon utbildning om PICC-line.Slutsatsen är att sjuksköterskor som sällan vårdar patienter med PICC-line i hög grad saknar kunskap om användning och skötsel av PICC-line. Trots detta använder de flesta PICC-line om de vårdar en patient som har en sådan. För att undvika komplikationer hos patienter med PICC-line behöver sjuksköterskorna få mer utbildning om användning och skötsel av dessa. De flesta sjuksköterskorna önskar få mer utbildning och kunskap om PICC-line.

The adoption of Minimally Invasive Surgery (MIS) and Robot-Assisted MIS has resulted in the distortion of haptic cues surgeons rely on. The application of excessive force during port creation has lead to increased surgical access trauma. This study aims to quantify the forces experienced during port creation with a blunt-ended Threaded Visual Cannula (TVC) in an effort to ameliorate patient safety, provide a quantitative platform for surgeon training, and offer a gateway for the eventual automation of this problematic aspect of MIS. A method of determining the torque encountered during port creation was established. It was found that the magnitude of torque required to cannulate different materials was unique and was dictated by the friction observed at the tool/tissue interface. Furthermore, the ability to detect instantaneous changes in torque arising from the transition between two different media was not found to be possible with the current design of the TVC.