The adoption of Minimally Invasive Surgery (MIS) and Robot-Assisted MIS has resulted in the distortion of haptic cues surgeons rely on. The application of excessive force during port creation has lead to increased surgical access trauma. This study aims to quantify the forces experienced during port creation with a blunt-ended Threaded Visual Cannula (TVC) in an effort to ameliorate patient safety, provide a quantitative platform for surgeon training, and offer a gateway for the eventual automation of this problematic aspect of MIS. A method of determining the torque encountered during port creation was established. It was found that the magnitude of torque required to cannulate different materials was unique and was dictated by the friction observed at the tool/tissue interface. Furthermore, the ability to detect instantaneous changes in torque arising from the transition between two different media was not found to be possible with the current design of the TVC.

Bakgrund: Lex Maria är ett avvikelsehanteringssystem vars mål är främjandet av patientsäkerheten. All hälso- och sjukvårdspersonal har anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. I samband med Lex Maria-anmälan ska händelseanalys genomföras och nya åtgärder tillämpas. Syfte: Studiens syfte var att sammanställa Lex Maria-anmälningarna från fyra akutsjukhus i södra Sverige mellan åren 2009-2011 och betydelsen för patientsäkerheten. Metod: Studien har en kvantitativ metod med retrospektiv inriktning. Datamaterial kom från Socialstyrelsen registerdatabas. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys delades anmälningar in i kategorier. Resultat: Resultatet sammanställer anmälningarna efter typ av anmälning. Antalet anmälningar mellan 2009-2011 inom Fördröjd diagnos ökade med 175 %, Fördröjd behandling ökade med 50 %, Komplikation vid operation minskade med 56 % ochMedicintekniskt handhavandefel minskade med 25 %. Diskussion: Orsak till ökning avFördröjd diagnos och Fördröjd behandling kopplas till överbeläggningar och hur detpåverkar patienter. Minskning av Komplikation vid operation förklaras med utveckladeoperationsrutiner och kunskap. Minskning av Medicintekniskt handhavandefel kopplas tillförbättrade rutiner vid läkemedelshantering. Lex Marias betydelse för patientsäkerhetendiskuterades tillsammans med åtgärdsförslagen. Slutsats: Lex Maria-anmälningar bidrar tillarbete där målet är säkrare patientvård. För att kunna förbättra vården och minska antaletvårdskador är det viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal följer sin skyldighet och anmälerriskfyllda händelser. / Background: Lex Maria is a system that reports health care errors and increases patient safety. All health care professionals are obligated to report health care errors by Lex Maria. Reports from Lex Maria-complaints are analysed and new routines are presented to prevent further errors. Aim: The aim of this study was to compile Lex Maria-reports from four acute care hospitals in southern Sweden between the years of 2009-2011 and it’s importance for the patient safety. Method: The study was a quantitative method with a retrospective approach. Data were collected from records of the Swedish National Board of health and Welfare. Data was categorized with a qualitative content analysis. Results: The result compiles notifications by type of notification. The number of reports of Delayed diagnosis increased by 175%, Delayed treatment increased by 50%, Complication during surgery decreased by 56% and Medical Technical failure decreased by 25%. Discussion: Possible reasons for the increase in Delayed diagnosis and Delayed treatment may be linked to overcrowding and its effect on patients. Reduction of Complications during surgery can be explained by improved surgical procedures and increased treatment knowledge. Reduction of Medical Technical failure can in turn be linked to improved procedures when administrating medications. Lex Maria-reports importance for patient safety were discussed along with proposals of changes in routines. Conclusion: Lex Maria-reports contribute in process with the purpose to increase the patient safety. In order to improve care and reduce health damage, it is of importance that health care professionals follow their duty and report critical events.

Bakgrund: Basala hygienrutiner ska enligt Socialstyrelsen tillämpas för att förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI). VRI är ett hot mot patientsäkerheten och kan medföra ökat lidande för patienten och ökade kostnader för samhället. Syfte: Att undersöka följsamhet till basala hygienrutiner inom ambulanssjukvård i ett antal utvalda omvårdnadssituationer. Metod: En deskriptiv kvantitativ studie där data inhämtades genom strukturerad observation. Bekvämlighetsurval tillämpades och totalt 68 observationer gjordes på två ambulansstationer inom samma landsting. Huvudresultat: Följsamhet till basala hygienrutiner varierade, med högst följsamhet till rutinen om kort eller uppsatt hår (87%) samt till användning av handskar (87%). Lägst följsamhet observerades till rutinen om handdesinfektion före patientnära arbete eller användning av handskar (1%). Inte vid någon observation (0%) visades följsamhet till samtliga sju basala hygienrutiner som undersöktes. Slutsats: Att brister av varierande grad fanns i följsamhet till basala hygienrutiner. Särskilt stor förbättringspotential visade de basala hygienrutinerna gällande handdesinfektion före och efter patientnära arbete eller användning av handskar. Bristerna i följsamhet till basala hygienrutiner kan leda till brister i patientsäkerhet i form av en risk att patienter drabbas av VRI och ökat lidande. Orsakerna till resultatet kan troligtvis ligga både på individnivå och organisationsnivå vilket gör det särskilt angeläget att resultatet diskuteras i berörda verksamheter samt fortsatta studier. / Background: According to the Swedish National Board of Health and Welfare, compliance to hygiene routines is important to prevent healthcare-associated infections (HCAI). HCAI are a threat to patient safety and may increase patient suffering and costs for the society. Aim: To describe compliance to hygiene routines within ambulance care in a number of given situations. Method: A descriptive quantitative study with data collection through structured observation. Convenience sampling was used and 68 observations in total were made on two ambulance stations. Main result: Varying compliance to hygiene routines was found, with highest compliance to the routine stating that hair should be short or up (87%) and the routine about use of gloves (87%). The lowest compliance was found to the routine about hand disinfection before patient contact or glove use (1%). No observation showed compliance to all seven hygiene routines covered by the study. Conclusion: That compliance with hygiene routines has shortcomings, especially regarding hand disinfection, which may lead to weak patient safety through a risk of HCAI and patient suffering. The shortcomings are probably grounded both on an individual and an organisational level which makes discussion of the subject in affected organisations and further studies important.

No description available.

Bakgrund: Enligt patientsäkerhetslagen 2010:659 ska vårdgivare årligen skriva en patientsäkerhetsberättelse. Granskning av 76 patientsäkerhetsberättelser i Stockholms läns landsting (SLL) visade bristande kunskap om hur den skrivs och bristfällig förståelse för patientsäkerhet, främst bland mindre vårdgivare. Hälso- och sjukvårdsadministratörer kunde inte besvara vårdgivarnas frågor om patientsäkerhetsberättelsen, varför ett förbättringsprojekt initierades för att skapa stödmaterial samt nyttiggöra patientsäkerhetsberättelsen.   Syfte: Att belysa hur ett statligt styrinitiativ hanterades i praktiken i SLL och vilka erfarenheter som kunde knytas till praktikprojektet i hälso-och sjukvårdsadministrationen, hos vårdgivare och i interaktionen dem emellan samt om insatserna bidrog till ökad förståelse för patientsäkerhet.   Metod: Studien var en deskriptiv fallstudie. Datainsamlingen bestod av intervjuer med vårdgivare och hälso-och sjukvårdsadministratörer och dokumentanalys. Analyserna var kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys.   Resultat: I uppföljning av vårdgivare nyttiggjordes patientsäkerhetsberättelsen med stöd av mall och manual. Interaktionen mellan vårdgivare och hälso- och sjukvårdsadministratör gick från kontroll till dialog. Lärande, och i viss mån förståelse för patientsäkerhet, ökade.   Slutsats: Genom att vara proaktiv och bereda stöd för vårdgivare att fullfölja sitt åtagande avseende patientsäkerhetsberättelse kunde flera vårdgivare bli varse sitt ansvar och skyldigheter. Förbättringsprojektet genomfördes med stöd av förbättringskunskap och hög delaktighet, ett arbetssätt som rekommenderas. Fortsatt forskning av styrningens effekter föreslås. / Background: Caregivers shall according to the patient safety act 2010:659 annually write a patient safety declaration. Review of 76 patient safety declarations in Stockholm County Council (SCC), Sweden, showed a lack of knowledge about how to write and inadequate understanding of patient safety, particularly among smaller caregivers. Healthcare administrators could not answer caregivers’ questions on the patient safety declaration, why an improvement project was initiated to create support and to make the patient safety declaration useful.       Aim: To illustrate how a state steering initiative was handled in practice in the SCC and the experiences associated with the improvement project in health care administration, among caregivers and the interaction between them, and whether the efforts contributed to increased understanding of patient safety.     Method: The study was a descriptive case study. The data collection was interviews of caregivers and healthcare administrators and document analysis. The analysies performed were qualitative and quantitative content analysis.     Results: The patient safety declaration was made useful in the follow up process of caregivers with support of a template and a manual. The interaction between caregivers and healthcare administrators went from monitoring to dialogue. Learning increased and also understanding of patient safety to some degree.   Conclusion: By being proactive and prepare support for caregivers to fulfill their commitment on patient safety declarations, several caregivers became aware of their responsibilities and obligations. The improvement project was accomplished with improvement knowledge and high level of participation, an approach that is recommended. Further research on the steering effects is suggested.

Background: It is required that health care professionals continuously work with patient safety and quality improvements, and the skills of registered nurses are significant in this work. However, quality improvement also requires commitment and knowledge about how to improve health care and ensure patient safety. There is a lack of studies that highlights the importance of supportive functions for this work. Nurses in clinical settings can be utilized as facilitators that make things easier for other health care professionals who are engaged in quality improvement and patient safety. In order to gain understanding about the significance and needs of nurses with a role of facilitator, it is urgent to learn from their experiences of facilitating quality improvement in health care. Aim: The aim was to study nurses’ experiences of facilitating quality improvement of nursing care, patient safety and multi-professional collaboration in health care. Method: Semi-structured qualitative interviews were performed with ten registered nurses who had experience of being in the role of facilitators. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Findings: In the findings, three main categories (with  a number of subcategories) were identified; raises interest for improvement, leads systematic improvement and facilitates cross-professional collaboration. The underlying meaning of these categories was explored and interpreted into three themes: encouraging others to act rather than doing for others, balancing between following and leading, and being close to reducing the fear of change. Discussion: The interviewed nurses often tended to facilitate multi-professional patient safety work with a focus on checklists, the introduction of procedures for risk assessment and monitoring of adherence to various health and safety regulations. The nurses tended less often to facilitate improvements with a focus on patient and nursing care. Facilitators can make great contributions to the clinical quality improvement work by promote for the teams to reflect on nursing content and quality, and to encourage others to act rather than do for others. Future studies about how appropriate support and enablement from the facilitators can be drafted, and how the actual process of nursing care improvement is done, are suggested. / Bakgrund: Det ställs krav på att vårdens personal fortlöpande ska verka för en god och säker vård och sjuksköterskans kompetens innebär en avgörande skillnad i detta arbete. Förbättringsarbete kräver engagemang och kunskap och för en sjuksköterska räcker det troligen inte med den professionella omvårdnadskunskapen, utan denna måste kombineras med kunskaper om hur man gör för att utveckla och förbättra vårdens innehåll. Alltför få studier lyfter fram betydelsen av stödfunktioner som kan underlätta arbetet med förbättringar av omvårdnad och patientsäkerhet. Underlättare kan vara kliniskt verksamma sjuksköterskor med uppdrag att fungera som underlättare. Det är angeläget att öka kunskapen om vilka erfarenheter de har av att underlätta för andra i förbättringsarbete för att bidra till förståelsen av den betydelse som underlättande sjuksköterskor kan ha för förbättringsarbete. Syfte: Att studera sjuksköterskors erfarenheter av att underlätta förbättringsarbete inom omvårdnad, patientsäkerhet och tvärprofessionellt samarbete. Metod: En kvalitativ ansats valdes med enskilda semistrukturerade intervjuer av tio legitimerade sjuksköterskor. För att analysera och tolka de utskrivna intervjuerna valdes kvalitativ innehållsanalys som ger möjlighet till tolkning av resultatet, på olika nivåer. Resultat: I resultatet identifierades tre kategorier (och ett antal subkategorier); väcker intresse för förbättringar, leder systematiskt förbättringsarbete och underlättar tvärprofessionellt samarbete. Den underliggandetenta meningen i dessa kategorier lyftes fram och tolkades i tre teman; uppmuntra andra att handla snarare än att göra åt andra, balansera mellan att följa och leda och vara nära för att minska rädsla för förändring. Diskussion: De intervjuade sjuksköterskorna underlättade oftast ett tvärprofessionellt patientsäkerhetsarbete med fokus på checklistor, införande av rutiner för riskbedömningar och uppföljning av följsamhet till olika hygien- och säkerhetsregler. Mer sällan underlättade sjuksköterskorna förbättringar med fokus på patienten och omvårdnaden. Underlättare kan göra stor skillnad i förbättringsarbete genom att främja teamets reflektion över omvårdnadens innehåll och kvalitet, och uppmuntra andra att handla snarare än att göra åt andra. Hur ett lämpligt stöd och möjliggörande från underlättare kan utformas liksom hur själva genomförandet av omvårdnadsförbättringar går till kan behöva undersökas i fler studier.

Syftet var att genom granskning av vetenskapliga originalartiklar undersöka patientsäkerheten vid generisk läkemedelsanvändning. Det som studerades var den eventuella problematiken, åtgärderna och patienternas egna erfarenheter av generisk användning. Den Metod som användes var en litteraturstudie där artiklar söktes i ett flertal databaser och via manuella sökningar. Sjutton artiklar inkluderades och granskades utifrån en mall för kvalitet- och resultatanalys. I Resultatet framgick att sjuksköterskor anser att osäkerhet, täta läkemedelsbyten, otydlig kommunikation, lika läkemedel till utseende och namn, samt tung arbetsbelastning är riskfaktorer som leder till medicineringsfel i form av under- och överdosering och/ eller utebliven läkemedelsdos. Patientsäkerheten påverkas även då försämrad följsamhet, biverkningar och sämre effekt är konsekvenser av generisk substitution. Åtgärder anses vara kvalificerade patient- och personal utbildningar. Tydligt uttalade ordinationer, minskat antal mediciner med lika namn och utseenden, samt dubbelkontroller och uppdatering av listor var förslag på förbättringar. Patienter hade generellt negativa attityder och erfarenheter av generika. Attityderna grundade sig främst på otrygghet och misstro. Patienter upplevde förvirring, fler eller värre biverkningar samt sämre effekt. Slutsatsen visar att det förekommer att patienter och sjuksköterskor erfar problem vid användning av generiska läkemedel och att detta får konsekvenser för patientsäkerheten. Därför bör fler problemåtgärder fastställas och tillämpas för att förhindra medicineringsfel som äventyrar patientsäkerheten.

WHO:s checklista har signifikant minskat komplikationer och dödsfall och har ökat patientsäkerheten hos kirurgiska patienter genom att vara ett standardiserat redskap vid kommunikation och samarbete i operationsteamet. Vid 2011 slut använde de flesta Svenska sjukhus WHO:s checklista, men det finns endast ett fåtal studier från Sverige efter införandet. Syftet med denna pilotstudie var att undersöka operationsteamets erfarenheter att arbeta med WHO:s checklista för säker kirurgi. En fokusgruppintervju gjordes med ett operationsteam. Analys av data skedde genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet visar på både vinster och svårigheter när WHO:s checklista används. Checklistan är viktig för teamets kommunikation, planering och är en säkerhetsrutin och kontroll för att undvika misstag. Den är en samlingspunkt, klargör fakta, ger säkrare vård och tar minst tid om teamet synkroniserar sig, väntar in varandra, fokuserar och koncentrerar sig på checklistan. Det finns ett behov av delat ansvar för att komma ihåg att använda checklistan och det behövs ett engagemang och stöd från ledningen för god implementering. Alla måste vara delaktiga, överens om att använda den och ta den på allvar. Checklistan är mindre relevant vid små ingrepp där önskan finns att modifiera den. Vidare studier av multidisciplinär teamträning för att utveckla checklistan skulle vara av intresse. För att kunna jämföra de olika yrkeskategorierna med varandra och för att få djupare kunskaper, behövs det göras flera fokusgruppintervjuer. / WHO's checklist has significantly reduced complications and mortality and increased patient safety in surgical patients by being a standardized tool for communication and co-operation of the surgical team. At the end of 2011 most Swedish hospitals used WHO´s checklist, but there are only a few studies from Sweden after the introduction. The purpose of this pilot study was to investigate the surgical team´s experiences working with WHO´s checklist for safe surgery. A focus group interview was conducted with a surgical team. Data analysis was done by qualitative manifest content analysis. The result shows both benefits and difficulties when WHO´s checklist is used. The checklist is important for the team´s communication and planning and is a routine security and control to avoid mistakes. It´s a meeting point, it´s clarifying the facts, providing safer care and it takes less time if the team synchronizes itself, waits for each other, focuses and concentrates on the checklist. There is a need of shared responsibility to remember it and the commitment and support from the management for good implementation. Everyone must be involved, agree to use it and take it seriously. The checklist is less relevant for small procedures where the desire is to be able to modify it. Further studies of multidisciplinary team training for the development of the checklist would be interesting. In order to compare various professional categories with each other and gain deeper knowledge, it is necessary to do several focus group interviews.

År 2003 introducerades en checklista för patienters kliniska status och vårdplats på neurointensivvårdsavdelningen (NIVA) på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Studiens syfte var att utvärdera denna checklista som verktyg i klinisk verksamhet med fokus på brister, åtgärder och användarvänlighet. Studien består av tre delar och är deskriptiv med kvantitativ ansats. En observationsstudie av tvärsnittskaraktär där funna brister och åtgärder studerats, en journalgranskning där användarvänlighet studerats och en enkätstudie avseende intensivvårdssjuksköterskornas erfarenheter och upplevelser. Resultatet visade att checklistan var användarvänlig med nyttjandefrekvens på 100 %. Intensivvårdssjuksköterskorna ansåg att checklistan inverkar positivt på arbetet, utgör ett stöd och bidrar till ökad patientsäkerhet. Den vanligast funna bristen var larmgränser. Totalt påträffades brister i 38 % av fallen och dessa gav en åtgärdsfrekvens på 77,5 %. En signifikant skillnad avseende åtgärdsfrekvensen påträffades mellan dag- och nattpass. Slutsatsen är att checklistan bidrar till att brister upptäcks och åtgärdas, den är användarvänlig och personalen är positivt inställd till den. En modifierad checklista skulle kunna användas inom intensivvårdsavdelningar generellt och säkerställa att personal arbetar på ett likvärdigt sätt och medföra en mer patientsäker vård där rätten till lika vård för alla efterlevs inom checklistans avsedda område. / This study aimed to evaluate a checklist, with regard to the workstation and the clinical status of the patient, used at the neuro-intensive care unit, NIVA, at a university hospital in central Sweden. The design of the study is descriptive with quantitative data and consists of three parts. An observational, cross-sectional study where flaws and measures where studied, a journal review where the usability where studied and a survey in which critical care nurses expressed their experiences and perceptions. The results showed that flaws where found in 38 % of all cases and these gave a measure frequency of 77,5 %. The checklist was user friendly with utilization of 100 %. According to the critical care nurses the checklist had a positive impact on their daily work, it provided support and contributed to increase patient safety. The conclusion is that the checklist contributes to detection and correction of flaws, it is user fiendly and the critical care nurses have a positive mindset about it. A modified checklist could be used in intensive care settings in general to ensure that staff are working on an equivalent basis and provide a more patient-safe care.

Syfte: Att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om avvikelser i vården och om bakomliggande orsaker till dessa samt inställningar till avvikelserapportering och -hantering. Studien syftade även till att undersöka uppfattningar om hur nyanställda sjuksköterskor påverkas av rådande inställningar till detta på en vårdavdelning. Metod: Kvalitativ metod med explorativ design. Bekvämlighetsurval tillämpades och data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor från en medicinsk vårdavdelning på ett svenskt universitetssjukhus. Dataanalysen genomfördes med fenomenografisk metod. Resultat: Sjuksköterskornas generella uppfattningar om förekommande avvikelser inom vården kan sammanfattas som säkerhetsbrister för patienter och personal. Orsakerna till avvikelser kan indelas i flera kategorier varav ”hög arbetsbelastning” är den mest omfattande. Närapå samtliga orsaker kan härledas till brister i organisation och/eller ledning. Att avvikelser inträffar anses allvarligt men mänskligt och ofrånkomligt. Sjuksköterskorna har olika attityder till avvikelserapportering t.ex. att man ser det som ett led i förbättringsarbetet eller utser syndabockar. Generellt uppfattas att avvikelser underrapporteras. Ett antal faktorer såsom graden av säkerhetsrisk, tidsbrist samt tvivel på uppföljning uppfattas som avgörande för om man väljer att rapportera en avvikelse eller inte. Sjuksköterskorna efterfrågar feedback och information om rapporterade avvikelser. Nyanställda sjuksköterskor uppfattas påverkas starkt av andra sjuksköterskor gällande attityder till avvikelser såväl som avvikelserapportering. / Aim: To examine nurses' opinion about errors in their profession and the underlying causes of these. A further aim was to study attitudes towards error reporting and to examine whether more experienced colleagues’ opinion concerning error making and error reporting had any effect on newly employed inexperienced nurses. Methods: The study was qualitative with an explorative design. Convenience sampling was applied and data was collected by semi-structural interviews. Six nurses from a medical care unit participated in the study and data was analyzed with a phenomenographic method. Results: The major category of nurses' views about error making included lack of patient safety and working environment issues is another category. It could all be summed up in one major category called ”lack of safety” including both patients and personnel. Several categories were identified as causes of error making, among those high workload is the most frequently mentioned cause. Nearly all of the causes can be traced to lacking in organization and/or management. The fact that errors occur are regarded as severe but human and inevitable. Several attitudes towards reporting errors were emerged from the data, for example regarding it as a tool of improvement work or finding scapegoats. The most common view was that errors are underreported and a number of factors regarding nurses' willingness to report the errors were found, for example severeness of the error, lack of time and doubt in follow up. Nurses wished to get feedback and information about reported errors. Inexperienced nurses were highly influenced by their senior colleagues concerning both error making and error reporting.