Målet med min studie var att utifrån mina  informanters erfarenheter och upplevelser ta reda på och belysa hur olika studiesocialt aktiva studenter uppfattar sin psykiska hälsa utifrån aspekter som välbefinnande, livsvillkor och identitet. Studentlivet kan innefatta en helt ny värld för många unga som är i övergången från barndomen till vuxenlivet. Det är en passade i vilken många förändringar äger rum, både med en själv och ens tillvaro. Ett uppbrott hemifrån, att forma sin identitet och att skapa sina egna levnadsvanor är processer som många unga genomgår när de blir studenter. Många flyttar ifrån sin hemstad och kastas in i en ny värld med nya människor, nya livsvillkor och nya ansvarstaganden. Mitt i denna passage in till det nya livet som student kan det lätt hända att man glömmer bort sig själv och hur man egentligen mår. Genom den här studien ges en inblick i mina informanters upplevelser och uppfattningar om deras psykiska hälsa kopplat till deras livsvillkor och identitetsskapande. De har gett mig en inblick i hur de uppfattar att deras studiesociala engagemang har influerat deras psykiska hälsa i relation till hur studenters livsvillkor kan vara av betydelse. / The aim of my study was based on my informants' experiences to find out and highlight how different study socially active students perceive their mental health from the point of well-being, living conditions and identity. Student life can include a whole new world for many young people who are in transition from childhood to adulthood. It is fitted in the many changes taking place, both with oneself and one's existence. A break from home, to shape their identity, and to create their own living habits are processes that many young people undergo when they become students. Many are moving away from their hometown and thrown into a new world with new people, new living conditions and new responsibilities. Amidst this passage into the new life as a student, it can easily happen that you forget yourself and how you really feel. Through this study gives an insight into my informants experiences and perceptions of their mental health linked to their living conditions and identity-building. They have given me an insight into how they perceive that their study social engagement has influenced their mental health in relation to how students' living conditions can be significant.

Background The Sami are the indigenous people in Scandinavia. They have a long history of discrimination, racism and conflict which has had a significant impact on Sami self-esteem and possibly also on their health, especially mental health. There are some recent studies on the mental health of reindeer herding Sami in Sweden showing a high prevalence of self reported depression and anxiety compared to other Swedes in the area. Also a moderately elevated risk of suicide amongst reindeer herding male Sami exists. Several studies on the health of young Norwegian Sami have not found any major differences between the young Sami and young Norwegians in the majority population. This is the first study on the health and living conditions of young Sami in Sweden with a special reference to mental health. Subjects and methods Two groups of young Sami have been approached; schoolchildren aged 13-18 years participating in special school programs for Sami children (N=121) and a national sample of young adult Sami aged 18-28 years (N=516) with an explicit Sami identity. The schoolchildren responded to questions about wellbeing and functioning measured by a self report version of Kidscreen-52 and some questions about enculturation and experience of being badly treated because of ethnic background. The young adults responded to a questionnaire about living conditions, Sami identity, health and suicidal expressions, and about experiences of bad treatment because of ethnic background. Data were compared with data from other Swedish youngsters. Main findings Being a young Sami in Sweden – Living condition, identity and life satisfaction (Paper I) A majority of the young adult Sami were proud of being Sami, they had a positive self perception and expressed a wish to preserve their culture. Bad treatment because of Sami background was frequent, about half of all respondents reported this experience and among reindeer herders seventy percent. The Sami experienced that they had to explain and defend the Sami culture and Sami way of living to a high degree, it become obvious that there is lack of knowledge about Sami and Sami culture among Swedes. The health of young Swedish Sami with special reference to mental health (Paper II) A majority of the young adults reported feeling healthy but close to half of the group often had worries, often forget things and often experienced lack of time for doing needed things. Women and those living alone reported more negative health. Sami with experience of bad treatment due to Sami background also reported a worse health i.e. more worries, more lack of time to do needed things and not feeling calm and relaxed. Healthrelated quality of life in Sami schoolchildren in Sweden (Paper III) The Sami children reported lower health-related quality of life (HRQL) compared to Swedish children in general. Girls had lower physical and psychological wellbeing than boys. Sami school children with experience of ethnicity related bad treatment reported a lower HRQL compared to those without this experience. Suicidal expressions in young Swedish Sami (Paper IV) Both young adult Sami and a reference group of young Swedes from the same geographical area (N=218) reported suicidal ideation, life weariness and death wishes to a high degree (30-50 %) but this was more common among Sami. The prevalence of suicide attempts did not, differ between Sami and other young Swedes, but subgroups of the Sami (reindeer herders and those being badly treated due to ethnicity) reported a higher degree of suicide attempts and having had plans to take own life compared to Sami without this experience. Conclusion The less favourable wellbeing (HRQL) of the Sami children in this study compared to Swedish children in general is worrisome and might partly be explained by experiences of ethnic related bad treatment, which can be especially troublesome in the turbulent adolescent years. The young adult Sami however seem to have a rather good or even better health compared to other young Swedes. They are proud of being Sami, have a close connection to the Sami community and strong connections to family and relatives. These are possible protective factors partly explaining the wellbeing of this group in spite of the high degree of ethnic related bad treatment reported. / <p>Funded by Country Council of Norrbotten reseach fund</p>

Depression är en av de vanligast förekommande diagnoserna inom psykisk ohälsa, och i Sverige är idag över 4 % av befolkningen diagnostiserad med depression. Depression ger bland annat symptom i form av nedstämdhet, intresseförlust, sömnsvårigheter, förändrad aptit, koncentrationssvårigheter och suicidtankar och påverkar livskvalitén och arbetsförmågan i stor utsträckning. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner för vuxna diagnosticerade med depression och dess effekter utifrån arbetsterapeuters och klienters perspektiv. För att besvara frågeställningen gjordes en litteraturstudie baserad på sju kvalitativa artiklar. De i studien identifierade arbetsterapeutiska interventionsmetoderna var UWaT (Using Writing as Therapy), CW (Creative Writing), TTM (Tree Theme Method) Remotivationsprocessen, gruppterapi samt kreativt skapande. Från klienternas perspektiv beskrevs effekter i form av ökad självkänsla, bättre självinsikt, ökad motivation att delta i det vardagliga livet samt i vissa fall en ökad aktivitetsnivå. Arbetsterapeuternas upplevelser var att metoderna var krävande att arbeta med men givande för klienterna såväl som lärorika att arbeta med. Således föreslår denna studie att dessa arbetsterapeutiska interventioner kan användas som redskap inom behandlingen av vuxna med depression men vidare forskning behövs för att med studier designade att studera effekter av interventioner skapa belägg och riktlinjer för arbetsterapeuter som arbetar i området.

Sociala medier blir allt mer vanligt och används dagligen av miljontals användare. Sociala medier tillåter användare att enkelt kommunicera med varandra och utbyta innehåll i form av bilder, videor och text. Det har konstaterats att sociala medier har genererat negativa konsekvenser för användarnas psykiska hälsa genom att orsaka bland annat mental utmattning. Den mentala utmattningen orsakas av den mängd information som användaren tar in samt att användaren känner ett behov av att ständigt vara uppkopplad. För att främja människors hälsa vid användande av sociala medier togs två designförslag fram utifrån en litteraturstudie. Designförslagen integrerades sedan i en prototyp som utvärderades genom fokusgrupper. Insikterna som analyserades fram ur utvärderingen diskuterades i samband med litteraturen för att generera en slutsats. Slutsatsen resulterar i att designförslaget privat flödesgrupp kan stärka samhörigheten mellan användare genom att användarna kan skapa ett personligare innehåll. Designförslaget skräddarsy innebär att användarna självständigt kan fokusera sitt användande på att ta del av vad de anser är betydelsefullt innehåll samt undvika överflödig information.

The purpose of this study is to form an understanding regarding the mental health and wellbeing of department managers employed at Ljungby, Växjö, and Älmhult municipalities. Previous studies have shown that there has been an increase in mental illness and sick-leave among managers especially within Swedish governmental organizations. The study of this topic is therefore of great relevance due to statistics showing its increase in recent years.    This study is based on a qualitative research method. Ten department managers were interviewed and at least three were employed at one of the selected municipalities to create as evenly distributed results as possible. The theoretical perspective that the collected data is analyzed through is the social constructivist perspective combined with Erving Goffman’s dramaturgical perspective. The concepts used from the social constructivist theory are social phenomena, reification, typification and roles. Theoretical concepts used from Goffman are performance, façade, team, role, and collective representation.     The result of this study shows that the majority of department managers in the three municipalities experience their mental health as stable, but their well-being decreases in times of pressure or when there is an excessive workload during a longer period of time. Moreover, the department managers generally believe that the demands placed on them as managers are reasonable, thus their mental states were unaffected. Lastly, the policies and laws regarding the management of mental illness provided by the municipality was reported to be sufficient and well-functioning in supporting the employees’ wellbeing.

Bakgrund: Många unga lever med separerade föräldrar, där allt fler bor växelvis hos båda sinaföräldrar. En del tidigare studier har visat att dessa ungdomars psykiska hälsa inte skiljer sig från ungasom bor tillsammans med bägge sina föräldrar. Andra studier har visat att det är förknippat med nästanalla aspekter av välbefinnande att bo i en kärnfamilj. Relationen till familjen och ungas välbefinnandehar ett starkt samband. Det kan därför vara betydelsefullt i skolsköterskans arbete att få kunskap omhur familjesituationen påverkar ungas hälsa.Syfte: Syftet var att beskriva och jämföra psykisk hälsa hos unga i årskurs nio i relation tillfamiljesituation.Metod: Tvärsnittsstudie med inhämtat datamaterial från Folkhälsoenkät Ung 2017. Det var 2703niondeklassare som deltog i enkäten. Undersökningen gjordes i ett län i södra Sverige hösten 2017.Datamaterialet analyserades genom deskriptiv och inferensstatistik för att jämföra skillnader mellangrupper.Resultat: Att skatta sin hälsa dåligt eller mycket dåligt var mer vanligt förekommande hos tjejerna.Tjejerna uppgav mer frekventa psykiska och psykosomatiska symtom än killarna. Ungdomar som bortillsammans med båda föräldrarna skattade sin hälsa oftare bra eller mycket bra. De som bor med enförälder skattade sin allmänna hälsa sämst. Ungdomar som bor växelvis eller bara med en förälderuppgav signifikant mer frekventa psykiska och psykosomatiska symtom än unga som bor med bäggeföräldrarna.Slutsats: De flesta ungdomar i studien skattar sin psykiska hälsa bra eller mycket bra. Resultatet visaratt det finns en skillnad i psykisk hälsa hos ungdomar i relation till familjesituation. Att bo med båda sina föräldrar visade sig vara bäst för den psykiska hälsan hos ungdomarna.

Antalet sjukskrivna förskollärare har ökat kraftigt och förskolläraryrket är nu ett av de yrkendär flest anställda sjukskrivs på grund av psykisk ohälsa (Försäkringskassan, 2015). Syftetmed studien är att få en ökad kunskap om hur förskollärare upplever att den psykosocialaarbetsmiljön påverkar deras hälsa samt vilka strategier som används för att undvika sådanpåverkan. För att nå syftet med studien används en kvalitativ ansats där semistruktureradeintervjuer används som forskningsverktyg. Karasek och Theorells (1990) “krav-, kontroll-,och stödmodell används som teoretiskt ramverk i studien. Studien visar att förskollärare upplever stress relaterad till den psykosociala arbetsmiljön iförskoleverksamheten och att deras hälsa påverkas. Vår slutsats är att deras hälsa påverkas avfaktorer som bland annat för höga krav och för lite tid och tillgänglig personal för att mötadessa krav, stora barngrupper, hög ljudnivå och ett otydligt arbetsuppdrag. De här faktorernabidrar till en ökad stress och psykisk påfrestning hos personalen samt en känsla avotillräcklighet som för vissa kan vara svår att hantera. De strategier som används för atthantera och för att minska att den psykosociala arbetsmiljön har en inverkan på deintervjuade förskollärarnas hälsa är ett positivt fokus och ett statligt bidrag för att minskabarngrupperna. Det finns även förskollärare som använder sig av en tydligare indelning avarbetsuppgifter och ansvarsområden beroende på deras utbildningsnivå och kompetens.

<p>Tidigare forskning har visat att barn som föds för tidigt är en sårbar grupp som löper ökad risk för funktionsnedsättningar, kognitiva och motoriska nedsättningar samt beteendeavvikelser. Kunskapen är begränsad om hur för tidigt födda ungdomar upplever sin livskvalitet och om hur väl de anpassat sig efter sina förutsättningar. Föreliggande uppsats jämförde livskvalitet enligt QOLI anpassat för ungdomar och psykisk hälsa enligt SDQ vid 18 års ålder hos 105 prematurt födda ungdomar och 54 ungdomar i en matchad kontrollgrupp. Trots en lägre kognitiv och exekutiv funktion rapporterade de för tidigt födda ungdomarna lika god livskvalitet som kontrollgruppen. Det förelåg skillnader i rapporterade kamratrelationer då de för tidigt födda ungdomarna sa sig vara mer ensamma och upplevde sig som mindre populära än kontrollgruppen. Båda grupperna hade en hög förekomst av emotionella svårigheter och flickor var särskilt drabbade. Resultatet pekar på att de för tidigt födda ungdomarna har anpassat sig väl efter sina förutsättningar.</p> / Stockholm Neonatal Project

<p>Undersökningen grundar sig på att det i Sverige inte har gjorts så många studier på om anställda upplever att arbetsgivaren brutit mot det psykologiska kontraktet när en omorganisation har genomförts. Om anställda upplever brott mot det psykologiska kontraktet har visat sig vara en viktig faktor att undersöka för att förstå hur förändringar på arbetsplatsen påverkar de anställdas känslor, attityder och beteende. Föreliggande studie är baserad på enkätsvar från 63 personer som är anställda vid Solna tingsrätt. Resultatet från envägs oberoende variansanalyser och hierarkiska regressionsanalyser pekar mot att anställda som är berörda av en omorganisation upplever brott mot det psykologiska kontraktet samt att brott mot det psykologiska kontraktet och anställningsotrygghet är relaterat till lägre generell arbetstillfredsställelse och sämre psykisk hälsa. Studien visar vikten av att ledningen ger de anställda en möjlighet att utveckla ett nytt psykologiskt kontrakt som passar de nya anställningsförhållanden som en omorganisation medför.</p>

<p>Psykisk hälsa påverkas av ett flertal bestämningsfaktorer och är en förutsättning för att människor ska må bra. Den psykiska ohälsan har varit ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige de senaste åren. Den senaste Liv & Hälsa ung undersökningen visade på försämrad psykisk ohälsa bland ungdomar i Strängnäs kommun, framförallt bland flickor. Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för varför den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar i Strängnäs kommun samt vilka åtgärder ungdomarna själva anser skulle kunna förändra problemet. För att kunna besvara frågeställningarna genomfördes tre fokusgruppsintervjuer på ungdomar i nionde klass. Resultatet visade bland annat att deltagarna upplever att det ställs olika krav och förväntningar på pojkar och flickor. Media skapade långa diskussioner och ansågs påverka den psykiska hälsan genom att media skapar press på hur ungdomar ska vara och se ut. Slutsatserna från studien var att det är många ungdomar som upplever psykisk ohälsa. De främsta orsakerna till psykisk ohälsa ansågs vara problem hemma, med kompisar, stress, vantrivsel och media. De åtgärder som kan förbättra den psykiska hälsan bland ungdomar är stödgrupper i skolan, läxhjälpsgrupper, samlingsplatser såsom fritidsgårdar, idrottsplatser och fler aktiviteter. De främsta aktörer som kan förbättra den psykiska hälsan är skolan och kommunen.</p>