Skolan innefattar inte bara lärande utan handlar även om elevers hälsa och välmående. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan krävs en god psykisk hälsa. Enligt de rapporter och den litteratur vi tagit del av har elevers psykiska ohälsa ökat de senaste åren. Stämmer nu detta, att allt fler barn och ungdomar i skolan mår psykiskt dåligt, är det av en enorm vikt att skolan tar sitt ansvar att uppmärksamma och försöka förebygga psykisk ohälsa hos eleverna. Detta är ett ämne som ständigt är aktuellt eftersom det alltid kommer att finnas elever som mår dåligt, dvs. det kommer alltid att finnas behov för ett psykiskt hälsofrämjande arbete. Syftet med uppsatsen är att belysa vilka innebörder ett psykiskt hälsofrämjande arbete i skolan har för eleverna. För att kunna uppnå vårt syfte inledde vi vårt arbete med en omfattande litteraturgenomgång, detta för att skaffa oss kunskap inom ämnet. Det finns en rad olika hälsofrämjande faktorer skolan kan arbeta med för att främja elevernas psykiska hälsa. De aspekterna av god psykisk hälsa vi fokuserar på i denna uppsats är en känsla av välmående/välbefinnande, ett gott självförtroende, att känna sig trygg och trivas med sig själv och tillvaron. För att få svar på våra frågeställningar kom vi fram till att en kvantitativ studie är det mest fördelaktiga för vår studie då vi kan se resultatet i form av siffror och diagram. Vi tror även att eleverna är mer öppna i en anonym enkät än under en intervju. Vi valde att jämföra gymnasieelever från två olika skolor, varav den ena är studieförberedande (skola 1) och den andra är yrkesinriktad (skola 2), för att se om elevernas uppfattningar skiljer sig åt vad gäller psykiskt hälsofrämjande arbete i skolan. Data sammanställdes sedan och presenteras som resultat och bilagor till uppsatsen. Resultatet visade att de faktorer som enligt oss ingår i främjandet av den psykiska hälsan är mer framträdande i skola 2 vilket tyder på att skola 2 kommit längre med sitt psykiskt hälsofrämjande arbete. Vår undersökning visar överlag inte samma problematik som vi tagit upp i bakgrunden. Vår studie ger ett mer positivt intryck av elevers psykiska hälsa. Slutsatsen vi kan dra av vår studie är att skolan som social miljö är främjande för den psykiska hälsan ur vissa aspekter. Även om skola 2 är mer psykiskt hälsofrämjande utesluter det inte att båda skolorna bör arbeta mer med psykiskt hälsofrämjande arbete. Vi anser att det alltid finns psykiskt hälsofrämjande faktorer att utveckla och arbeta mer med eftersom det optimala målet, enligt oss, är att skolan bör främja varje faktor till 100 %. Detta inser vi är näst intill omöjligt men man ska alltid sträva efter att uppnå ett så gott resultat som möjligt.

Den psykiska hälsan hos unga kvinnor har en oroväckande utveckling. Psykisk hälsa är en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hälsans utveckling börjar under barndomen och påverkas av olika påfrestningar i livet. Ungdomstiden är en tid av förändring då allt är instabilt. Hur personen klarar detta beror på de förutsättningar individen fått under uppväxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken på psykisk ohälsa. Alla personer visar psykisk ohälsa på olika sätt. Syftet med uppsatsen var att belysa hur psykosociala faktorer påverkar unga kvinnors psykiska hälsa. En litteraturstudie i ämnet gjordes och resultatet byggde på fjorton vetenskapliga kvantitativa respektive kvalitativa artiklar. Resultatet bestod av två kategorier och åtta subkategorier. Skola och samhälle, socialt nätverk samt familj och uppväxt var de tre största subkategorierna. Det var viktigt att sjuksköterskan och övrig personal inom hälso- och sjukvård samt skola var extra observanta på ungas riskfaktorer under ungdomstiden. Det var betydelsefullt att identifiera riskfaktorerna för att kunna fånga upp dessa ungdomar i tid och därmed förhindra att problem uppstod. Ungdomar som mådde dåligt dolde ofta sina problem eller gömde sig bakom en fasad, deras sätt att bete sig gjorde att de blev synliga eller osynliga. Föräldrarna var de första ungdomarna vände sig till, därför är det angeläget att föräldrarna får kunskap om dagens ungdomars riskfaktorer. Forskning saknas till stor del på psykisk ohälsa hos den genomsnittliga personen i samhället. Det saknas även till stor del kvalitativ forskning. Fler resurser krävs för att skapa en god psykisk hälsa för dagens unga kvinnor.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka högstadieelevers syn på hälsa och om denna uppfattning skiljer sig mellan socioekonomiska klasser. Vilken betydelse har fysisk och psykisk hälsa enligt eleverna i de olika skolorna samt vilka faktorer påverkar elevernas välbefinnande enligt dem själva? Vilka likheter och skillnader finns mellan socioekonomiska faktorer och elevers syn på hälsa? Hur ser föräldrarnas och barnens aktivitetsnivå ut i olika socioekonomiska klasser? På vilket sätt arbetar skolorna med hälsa utifrån ett lärarperspektiv och skiljer det sig mot elevernas uppfattning? Metod Metoden som studien bygger på är en kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer med två idrottslärare. De namn skolorna har i studien är fingerade. Etternässlaskolan är placerad i norra Stockholm i en kommun med låg socioekonomisk status medan Kungsljusskolan är placerad centralt i östra Stockholm, i en kommun med hög socioekonomisk status. Det var 414 elever i årskurs 7-9 som svarade på enkäten och 407 svar var fullständiga. Resultat Resultaten visar att elevernas syn på fysisk hälsa fokuserar på kroppens rörelser och att vara frisk – på utsidan. Den psykiska hälsan innefattar hjärnans tankar och hur kroppen mår – på insidan. Trots skillnader i de socioekonomiska faktorerna är synen på hälsa likstämmig på båda skolorna. Resultatet visar att hög socioekonomisk status och aktiva föräldrar ledde till aktiva elever. Lärarnas arbete med hälsa ser likvärdigt ut skolorna emellan. En del elever var osäkra på hur och om hälsoundervisning bedrevs, men det övergripande resultatet visade på samstämmighet med vad lärarna förmedlade. Slutsats Studiens slutsats belyser främst att socioekonomisk status i samband med föräldrarnas aktivitetsnivå har betydelse för elevernas inställning till fysisk aktivitet. Oavsett om eleverna gick på Kungsljusskolan som låg i ett område med hög socioekonomisk status eller i Etternässlaskolan som låg i ett område med lägre socioekonomisk status var uppfattningen om hälsa likvärdig.

Inledning: Gymnasieelever som upplever ett starkt socialt stöd från lärare och klasskamrater rapporterar i högre utsträckning en positiv psykisk hälsa. Under flera decennier har svenska skolungdomars psykiska hälsa försämrats och socialt stöd från lärare och klasskamrater är viktigt för att stävja den nedåtgående trenden. Metod: 243 gymnasielever mellan 17-20 år (M=17.91) besvarade en enkät om upplevt socialt stöd, emotionella symtom, generell stress, kamratproblem, psykosomatik och välmående i skolan. Svaren analyserades i SPSS genom Kruskal-Wallis H-test, Mann-Whitney U-test, det icke-parametriska post-hoc testet av Siegel och Castellan (1988) samt Rosenthals (1984), ekvation för effektstorlek. Resultat: De elever som upplevde ett högt socialt stöd rapporterade i högre utsträckning en positiv psykisk hälsa. Dessutom, beroende på om det var socialt stöd från lärare eller klasskamrater varierar kopplingens styrka till de fem aspekterna av psykisk hälsa. Tjejer upplevde mer stöd från klasskamrater men även mer stress, psykosomatiska symtom och emotionella problem. Det fanns dessutom en tydligare koppling mellan socialt stöd och psykisk hälsa för tjejer jämfört med killar. Analys och diskussion: Resultatet stämmer väl överens med svenska och internationella publikationer. Socialt stöd och psykisk hälsa är tydligt kopplat till läroplan och skollag och är en viktig aspekt i lärares yrkesutövning. / Introduction: High school students who feel a strong social support from teachers and classmates report to a greater extent a positive mental health. For several decades, Swedish schoolchildren's mental health has deteriorated and social support from teachers and classmates is important to curb the downward trend. Method: 243 high school students between 17-20 years (M=17.91) answered a questionnaire about: perceived social support, emotional symptoms, general stress, peer problems, psychosomatic symptoms and well-being at school. The answers were analyzed in SPSS by Kruskal-Wallis H-test, Mann-Whitney U-test, the non-parametric post-hoc test by Siegel and Castellan (1988), and Rosenthal´s (1984) equation for effect size. Results: The students who experienced a high social support reported to a greater extent a positive mental health. In addition, depending on whether it was social support from teachers or classmates the strength of the correlation varied to the five aspects of mental health. Girls experienced more support from classmates but also more stress, psychosomatic symptoms and emotional problems. Additionally, there was a stronger connection between social support and mental health for girls compared to boys. Analysis and discussion: The results are in line with Swedish and international publications. Social support and mental health are clearly related to curriculum and education act and is an important aspect of the teaching profession.

Forskningsöversikten handlar om barn och ungdomars fysiska aktivitet, övervikt och psykisk hälsa. Enligt WHO så har övervikten fördubblats i Europa under de senaste årtionden, fler dör av övervikts relaterade sjukdomar än av svält. Även i Sverige så har övervikt ökat och fler barn väljer stilla sittande aktiviteter framför fysiskt ansträngning. Syftet med forskningsöversikten var att undersöka sambandet mellan övervikt, psykisk och fysisk hälsa hos barn i allmänhet. Syftet med studien var även att skapa en systematiserad bild av relevant forskning. 13 artiklar analyserades och blev en del av forskningsöversikten, de valdes ut efter granskning av abstraktet och närmare genomgång av innehållet. Resultatet visade att de flesta artiklar hävdar att barn inte är tillräckligt fysiskt aktiva på förskolor och skolor. Fler barn väljer att ägna sig åt lugnare aktiviteter än fysiskt krävande lekar. Man kunde också se att övervikt också var ett problem, studierna som genomfördes i USA pekade ofta på att övervikt var ett större problem hos minoritetsgrupper och låginkomsttagare. Slutsatsen är att det finns ett samband mellan inaktivitet och övervikt hos barn.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan hos unga flickor har ökat drastiskt och förändringar i miljöer där ungdomar befinner sig kan vara en anledning till denna ökning. Media har stor inverkan på människor då vi dagligen exponeras i form av internet, sociala medier, TV och press. I dagens samhälle ligger stort fokus på hälsa och kroppsförändring vilket måga ungdomar vill sträva efter. Syfte: Att undersöka medias beskrivning av rådande kroppsideal och dess påverkan på unga flickor i åldern 13-25 år. Metod:  Detta var en litteraturstudie med tematisk metod och databaserna som användes för att hitta artiklar var PubMed och Psycinfo. Utefter de resultaten som hittades framkom tre teman. Resultat: Medias tunna kroppsideal kan bidra till att unga flickor får sämre självkänsla och ångest och kan leda till depression och ätstörningar. Kroppsuppfattningen visade sig vara sämst under tonåren och att jämföra sig med andra och känna press från omgivningen var ett vanligt förekommande. Att förändra sitt utseende för att uppå de ideal som media skapar genom plastikkirurgi, diet eller träning är idag många ungdomars lösning för att få passa in. Fyra teman framkom i resultatet: Felaktig kroppsuppfattning, Press att förändra, Påverkar självkänslan och Försämrat välbefinnande. Implikation: Att informera om hälsa i skolorna hade kunnat vara   en åtgärd men även fortsatt forskning inom området behövs för att i framtiden hitta lösningar på problemet.

Abstract Titel: Pojkfotbollens primära mål - En kvalitativ studie om attityder kring pojkfotbollsverksamheten i svenska fotbollsföreningar Författare: Marcus Olofsson Handledare: Daniel Pettersson Examinator: Peter Gill Termin: Ht-14 Lärosäte: Högskolan I Gävle Hp: 15 Attityderna inom barnfotbollen tenderar att hårdna och det kan ses som ett problem att tävlingen hamnar i centrum. Enligt Redelius (2002) blir barnen inslussade i föreningslivet vid allt tidigare åldrar och fotbollsföreningarna i Sverige blir viktiga aktörer för de verksamma ungdomarna. Syftet med den här uppsatsen är främst att studera attityder inom pojkfotbollen i Sverige. Med attityder menas här på vilket sätt olika föreningar bedriver sin pojkfotbollsverksamhet och hur ledarna står för dessa attityder i den dagliga verksamheten. En granskning sker huruvida det är en elitsatsning utan gränser som sker eller om leken står i centrum i ett sammanhang där alla som vill vara med är välkomna. Studien riktar sig mot de mål föreningarna har, hur ledarna tolkar dem och vilken typ av ledarskap de står för. Är ledarna goda pedagoger som i sina viktiga roller hjälper barnen framåt i dess utveckling? Hur behandlar föreningarna värdegrundsfrågor, utbildning åt ledarna och vad har man för mål med sin verksamhet? Tre olika fotbollsföreningar på tre olika nivåer studeras (nivåer utgår ifrån vilken division respektive förenings a-lag spelar i). Resultatet blir att det skiljer relativt lite i attityderna mellan det allsvenska laget och division 3-laget (som står längst ifrån varandra rent divisionsmässigt). De har alla liknande mål med verksamheten och det är att behålla så många spelare som möjligt inom föreningen. Detta är även någonting man från förbundets sida också prioriterar i första hand. Division 1-föreningen ser det på liknande sätt. Det ska dock sägas att i de två "högsta" föreningarna samt fotbollsförbundet, ser man det som något viktigare att även få fram bra spelare till representationslagen. En värdegrund har alla de granskade föreningarna som nedskrivna dokument, förutom föreningen på den lägsta nivån. Man kan även dra slutsatsen att det är svårt för alla föreningarna att rekrytera utbildade tränare i unga åldrar, oavsett nivå. De vill inte heller sätta press på de föräldrar som är tränare att gå på utbildningar, även om föreningarna helst sett att de gått i alla fall någon utbildning. Vikten av att ha någon som ställer upp som tränare för de yngsta pojkarna är stor men det visar sig att intresset ofta är väldigt svagt i de studerade föreningarna. Nyckelord: Fotboll, ungdomsidrott, talang, ungdomsledare, psykisk hälsa, barnets utveckling

Introduktion: Barnfetma är en av vår tids största folkhälsoutmaningar och forskning har visat att övervikt hos barn kan leda till en lägre självuppskattad hälsa och sämre livskvalitet. Syfte: Syftet var att utifrån ELSA-studiens hälsoenkät beskriva hälsan hos värmländska skolungdomar i årskurs sju samt sambandet mellan ungdomarnas BMI och hälsa. Metod: Studien är en kvantitativ empirisk studie genomförd på 4381 värmländska skolelever i årskurs sju och en delstudie i projektet ELSA. Resultatet har analyserats med hjälp av deskriptiv och analytisk statistik. Resultat: Resultatet av denna studie visade att värmländska skolungdomar i årskurs sju skattade sin hälsa högt. Flickor skattade sin hälsa något lägre än pojkar. Hälsan skattades signifikant lägre hos gruppen elever med fetma i jämförelse med mer normalviktiga elever. Elever med fetma var även mer missnöjda med sin kropp, åt inte frukost lika regelbundet och var mindre fysiskt aktiva. Konklusion: Denna studie visar att knappt en fjärdedel av alla värmländska elever i årskurs sju är överviktiga. Trots detta upplever skolungdomarna att de mår bra och skattar sin hälsa högt. / ELSA

Patienter inom den psykiatriska heldygnsvården återfaller lätt i destruktiva beteendemönster och fastnar i långvariga inläggningar. Många är inte delaktiga i sin egen vård och det förekommer inte sällan förutfattade meningar från vårdpersonalen. Brukarstyrda inläggningar är en tillsynes ny inläggningsmetod inom psykiatrisk hälso- och sjukvård i Sverige. Metoden möjliggör att psykaitriska patienter som utgör en tung sjukhusbörda kan lägga in sig själva på avdelning under kortare perioder. Inläggning sker utifrån eget behov och patientkontraktets omfång och undanhåller patienten från att åka till akutmottagning. SlutsatsBrukarstyrda inläggningar bidrar till en lättillgänglig vård med närhet till personligt stöd och krishantering. Att patienter med psykisk ohälsa tillåts att läggas in utifrån den egna upplevelsen av ohälsa ökar respekten för patientens autonomi och dennes förutsättningar att förbättra sin hälsa.

Det övergripande syftet i detta arbete var att belysa förskoleverksamhetens del i formandet av barnets psykiska hälsa, med framför all fokus på förskollärarens roll. En del av syftet var att lyfta diskussionen hur förskoleverksamheten definierar och synliggör barns psykiska hälsa samt hur den enskilde förskolläraren arbetar med detta. Den andra delen av syftet var att belysa det ansvar förskoleverksamheten har att arbeta främjande för barnens psykiska hälsa.För att finna verksamhetsförankrade svar på frågeställningen, intervjuades personal i förskoleverksamheten. Tre förskollärare, en specialpedagog och en barnpsykolog valdes ut att delta, där samtliga fem arbetade i samma verksamhet.De fem intervjuade var eniga om många punkter rörande barnets psykiska hälsa, men det framgick med tydlighet av undersökningen att man såg arbetet med det ur olika perspektiv. Förskollärarnas mening var att de var kompetenta i sin yrkesroll och hade god tilltro till sin kompetens att kunna ge barnet de bästa förutsättningar för att klara livet. De målade upp en bild av att arbeta förebyggande mot den psykiska ohälsan snarare än att arbeta medvetet för att gynna den psykiska hälsan. Om det skulle visa sig att de saknar kompetens för att kunna arbeta med ett barn som visar tendenser till psykisk ohälsa, menar de alla att de saknar bra handlinsplaner för att möta detta. De slussade då vidare och tog hjälp av specialpedagogen som första alternativ. Specialpedagogen och barnpsykologen var av den uppfattningen att förskollärarna var otroligt kompetenta och duktiga att upptäcka psykisk ohälsa hos barnet. De menade å andra sidan att förskoleorganisationens kompetens att arbeta förebyggande inte hade uppnått sin fulla potential. Trots kunniga förskollärare önskade de att deras egna professioner fick ta större utrymme i den dagliga verksamheten tillsammans med barnen, snarare än enbart i arbetet med barn som redan visat tendenser av psykisk ohälsa.