Bakgrund World Health Organization anser att övervikt och obesitas (fetma) globalt sett är ett av mänsklighetens största hälsoproblem. Vid en mätning som presenterades av Statens beredning för medicinsk utvärdering år 2002 klassades cirka en halv miljon av den svenska vuxna befolkningen som obesa och nära 2,5 miljoner som överviktiga. Orsakerna till obesitas kan vara genetisk predisposition, livsstil och miljö, psykologiska faktorer eller läkemedel.Det finns en rad följdsjukdomar till övervikt och obesitas som till exempel typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Även risken för att drabbas av cancer ökar, liksom artros och infertilitet. Utöver de fysiska besvären kan obesa personer även uppleva psykiska besvär som till exempel depression och ångest.Behandlingen av obesitas omfattar bland annat kostförändringar, fysisk aktivitet, farmaka och kirurgi och när det gäller kirurgi är gastric bypass ett vanligt förekommande ingrepp. Gastric bypass har en positiv effekt på bland annat vikt, typ 2-diabetes, obesitasrelaterade hjärt-kärlsjukdomar samt hälsorelaterad livskvalitet. Syfte Syftet är att beskriva personers upplevda psykiska hälsa efter genomförd gastric bypass operation. Metod En kvalitativ intervjustudie genomfördes då syftet med studien var att, utifrån den intervjuades perspektiv, söka förstå dennes subjektivt upplevda psykiska hälsa. Studien genomfördes i form av halvstrukturerade intervjuer där en utarbetad intervjuguide kopplad till studiens syfte låg till grund. Totalt genomfördes sju intervjuer. Resultat Informanterna beskrev hur den psykiska hälsan hade påverkats i varierande omfattning efter operationen. Några informanter uttryckte att de upplevde sin psykiska hälsa som bättre i jämförelse med innan operationen. För vissa informanter var den psykiska hälsan opåverkad av operationen, men de hade heller inte tidigare upplevt någon större psykisk påverkan av att vara överviktiga. En del informanter upplevde att de borde vara glada efter operationen eftersom de hade gått ner i vikt, men att de trots detta inte upplevde sin psykiska hälsa som god. Slutsats Gastric bypass kan upplevas som ett drastiskt ingrepp för att behandla obesitas och kan förutom fysiska effekter även innebära en påverkan på den psykiska hälsan postoperativt. Graden av påverkan på den psykiska hälsan är individuell och får följaktligen olika konsekvenser för individernas dagliga liv.

Brännskador är ett trauma som drabbar huden vid kontakt med extrema temperaturer, elektricitet, kemikalier eller strålning. Detta leder till omfattande skador som personen i värsta fall dör av. I dagens samhälle överlever dock de flesta en brännskada och kan få bestående men i form av hudskador, utseendeförändringar samt andra fysiska och psykiska konsekvenser. Dessa kan bidra till ett lidande för den drabbade och har setts påverka det dagliga livet. Sjuksköterskans uppgift är att se alla aspekter av lidandet för att kunna lindra och hjälpa patienten.

Forskning visar att psykisk ohälsa ökar bland ungdomar. Fastställandet av ökningen är komplicerad, men unga individer i dag står inför stora val och höga krav redan i ung ålder. Skolstressen är ett faktum och en bidragande anledning till ökad psykisk ohälsa. Studie- och yrkesvägledare har en central roll i elevers val av utbildning och vid brytpunkter som kan vara avgörande i livet. Studie- och yrkesvägledarens roll är att bidra med vägledning och möjliggöra möjligheten till goda val. En kvalitativ studie med åtta studie- och yrkesvägledare på åtta olika grundskolor genomfördes. Syftet med studien är att ta reda på hur studie- och yrkesvägledare i sin verksamma roll upplever arbetet med elever som drabbats av psykisk ohälsa, och hur resurser i form av tid, befogenhet och utbildning i skolorna ser ut. Studiens resultat visar att psykisk ohälsa är vanligt förekommande bland unga och att både tjejer och killar är drabbade av det. De intervjuade studie- och yrkesvägledarna anser att psykisk ohälsa hos eleverna påverkar även deras arbete på många sätt och deras yrkesroll blir lite mer svepande eftersom de lägger en stor del av sin tid på att elevernas mående. Studien visar vidare på att de intervjuade studie- och yrkesvägledarna inte ser ett lika stort behov av kompetensutveckling, men att resurser i form av mer tid är behövligt för att de ska kunna göra ett bra jobb och hinna med sina arbetsuppgifter. Studien har analyserats utifrån teoretiska perspektiven KASAM (känsla av sammanhang) och Careership teorin med fokus på handlingshorisonten samt tidigare forskning inom psykisk ohälsa och studie-och yrkesvägledning.

Syfte: Beskriva studenters aktivitetsmönster, aktivitetsbalans samt livsbalans i relation till psykisk hälsa och ohälsa. Metod: Systematisk litteraturöversikt, med kartläggning och sammanställning av redan befintlig kvalitativ och kvantitativ vetenskaplig data. Urvalskriterier för artiklarna var innehåll om psykisk hälsa, aktivitetsbalans, livsbalans och aktiviteters inverkan på hälsan hos studenter. Urvalet av artiklar var globalt. Resultat: För upprätthållandet av aktivitetsbalans samt livsbalans och därigenom den psykiska hälsan, behöver det finnas en balans mellan fritidsaktiviteter, rekreationsaktiviteter, sömn och förvärvsaktiviteter. Det behöver finnas en balans mellan sociala aktiviteter, träning, studier/arbete, kost samt sömn. Faktorer som påverkar studenters psykiska hälsa kommer från tentamensresultat, seminarier, press från skolan, samt aktiviteter utifrån som tillkommer vid start av studier såsom ekonomi, internetanvändning samt förändringen att ta steget in i vuxenlivet. Slutsats: Utifrån resultatet framgick att vissa aktiviteter har mer påverkan på hälsan än andra, både negativt och positivt. Det framkom att inledningsvis under universitetstiden sker en förändring av studentens tidigare rutiner, då det tillkommer nya miljöer och ansvar för studenten. Vidare framkom det att ett väldisponerat aktivitetsmönster, aktivitetsbalans och livsbalans utifrån varje students egen upplevelse kan bidra till god psykisk hälsa.

Bakgrund: Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och ungdomar ökar i Sverige. BUP(barn- och ungdomspsykiatrin) är ansvarig för barn och ungdomar som lider av psykiskaproblem, ibland behöver de även vårdas på en somatisk vårdavdelning. Det anses utmanandeför sjuksköterskor inom somatisk vård att vårda patienter med psykisk ohälsa, vilket inte ärderas vanliga arbetsområde. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av tillfällig vård av barn medpsykisk ohälsa inom somatisk barnsjukvård, där omvårdnaden av barnen planeras att övergåtill BUP. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades vid studiens genomförande.Semistrukturerade intervjuer med 11 sjuksköterskor vid två olika barnavdelningar på ettuniversitetssjukhus i Mellansverige utgjorde datainsamlingen. Dataanalysen genomfördesmed en innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs. Resultat: Deltagarnas upplevelser delades in i tre kategorier: Otillräcklig omvårdnad därpatientsäkerheten riskeras, Otillräckliga färdigheter inom psykiatrisk vård blandsjuksköterskor och Att befinna sig i en utmanande arbetsmiljö. Kategorierna utmynnade i enövergripande huvudkategori: Vi behandlar det somatiska och står ut med det psykiatriska.Sjuksköterskorna gavs begränsade möjligheter att ge en helhetsvård till barnet på grund avbristande förutsättningar, vilket resulterade i otillräcklig omvårdnad och patientsäkerhet samten utmanande arbetsmiljö för sjuksköterskorna. Som en konsekvens av detta var dethuvudsakligen fokus på de somatiska aspekterna av barnens hälsa, trots att de också led avpsykisk ohälsa. Slutsats: Omständigheterna på de somatiska avdelningarna försvårar för sjuksköterskorna attkunna ge den omvårdnad som behövs för barn med psykisk ohälsa. För att förbättra lägetskulle en översyn av samverkansrutiner, personalens utbildning och tillgängliga resurser varagynnsam. / Background: Mental health issues among children and adolescents are increasing in Sweden.They are primarily managed by child and adolescent psychiatry BUP. Occasionally theyrequire inpatient care at a medical ward. The care of psychiatric patients is challenging forpediatric nurses. Aim: Investigate the experiences that pediatric nurses have when caring for children withpsychiatric conditions who are planned to be transferred to BUP. Method: A qualitative method with an inductive approach was used. The data collectionconsisted of semi structured interviews with seven nurses specialized in pediatrics and fournon-specialized nurses at two pediatric wards at a university hospital in central Sweden. Results: The experiences of the participants were split in three categories: Insufficient carewhere patient safety is put at risk, Insufficient psychiatric care skills among nurses, and Beingin a challenging work environment. These categories culminated in a main category: We treatthe somatic and tolerate the psychiatric aspects. Nurses were given limited opportunities toprovide comprehensive care for the child due to inadequate conditions, which resulted ininsufficient care and compromised patient safety, as well as creating a challenging workenvironment for the nurses. As a consequence of this, the focus was solely on the somaticaspects of children's health, despite them also suffering from mental health issues. Conclusion: The nurses at the somatic pediatric wards face circumstances that prevent themfrom giving proper care to psychiatric patients. An overview of the staff's education,collaboration procedures and available resources would be helpful.

Bakgrund: Vi blir allt äldre vilket medför ett ökat antal äldre människor. Vidåldrandet sker bland annat kognitiva och kroppsliga förändringar som kan påverkaden psykiska hälsan till det sämre. Till följd av detta kan äldre uppleva sänktlivskvalitet. Därför behövs omvårdnad i syfte att stärka äldres psykiska hälsa.Djur har i tidigare forskning uppvisat positiva effekter på människors psykiskaoch fysiska hälsa. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga hur djur inverkar på äldres psykiska hälsa. Metod: Litteraturstudie baserad på tio kvantitativa studier. Resultat: Djurs påverkan på den psykiska hälsan hos äldre tematiserades i 11 huvudkategorier: depressiva symtom, oro och ångest, välbefinnande, livstillfredsställelse, ensamhet, agitation, stress, självständighet, social samvaro samt livskvalitet. Därefter tillkom ett bifynd: fysisk aktivitet.Slutsats: De 11 olika kategorierna är en del av psykisk hälsa och påverkades olikautav interaktionen med djur. Trots detta visade det sig att djur mestadels hade enpositiv inverkan på den psykiska hälsan hos äldre. Sjuksköterskan bör ha i åtankeatt djurs deltagande kan ses som ett alternativ till medicinsk behandling för attstärka den psykiska hälsan hos äldre människor. / Background: Our population are getting older, which leads to an increasednumber of older people. During the aging process changes occurs, includingcognitive and physical changes. As a result, elderly experience a reduced qualityof life. Therefore nursing care is needed in order to strengthen older peoplesmental health. In earlier research animals showed positive effects on peoplesmental and physical health. Aim: The aim with this literature review is to explore how animals impact on elderly peoples mental health.Method: Literature review based on ten quantitative studies. Result: Animals impact on the mental health in elderly were thematised into 11 major categories: depressive symptoms, worry and anxiety, loneliness, agitation, stress, autonomy, social ability and quality of life, an incidental finding was found: physical health. Conclusion: The 11 categories are all a part in mental health and had various impact from the interaction with animals. Despite this it occurs that animals mostly had a positiveimpact on the mental health in elderly people. The nurse should have in mind that animals participation can be seen as an alternative to medical treatment to strengthen elderly peoples mental health.

Syftet med undersökningen är att utreda och jämföra hur barn och pedagoger ser på barns psykiska hälsa. Våra frågeställningar är: Vad innebär psykisk (o)hälsa för barn och pedagoger? Vilka faktorer anser de försämra respektive förbättra den psykiska (o)hälsan? Anser barn och pedagoger att barnen är utsatta för dessa faktorer? Vad anser pedagoger och barn att pedagogerna gör för att förbättra barnens psykiska hälsa? Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod. Vi har intervjuat 19 barn och fyra pedagoger. Intervjuerna har skett i fokusgrupper. Intervjuerna har tolkats genom meningskategorisering. I vårt arbete har vi utgått från Antonovskys teorier om salutogenes och känslan av sammanhang (KASAM).Resultatet av undersökningen visar att barn och pedagoger inte ser på psykisk ohälsa på samma sätt. Både barn och pedagoger anser dock att trygghet är en av de viktigaste faktorerna för psykisk hälsa. Barnen anser också att en av de viktigaste faktorerna för psykisk hälsa är att man inte är ensam, medan pedagogerna betonar vuxenstöd.

Syftet med den här litteraturstudien är att öka kunskapen om en i Sverige än så länge okänd metod, biblioterapi, hur den kan användas i den specialpedagogiska undervisningen av det socio-emotionella lärandet, för att utveckla problemlösningsförmågor och för att utveckla strategier för coping. En övergripande frågeställning kan sammanfattas med: vad säger forskning om biblioterapi i den specialpedagogiska undervisningen? Studien förhåller sig till en bakgrund av att det finns ett tomrum på metoder för några av de ansvarsområden som vilar på skolan, något som skapar en känsla av otillräcklighet hos många lärare som ofta har en diger ämneskompetens och är skickliga på att förmedla kunskaper på olika sätt. Arbetets utgångspunkt är en idé om att en lär-och arbetsmiljö som kännetecknas av psykiskt välbefinnande hos elever och personal är främjande för lärande och kunskapsutveckling. Studien kan beskrivas som en induktiv systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats och följer Wolfsvinkel, Furtmueller och Wilderoms (2013) guide för att genomföra litteraturstudier med grundad teori. Materialet omfattade nio vetenskapliga artiklar som kodades och kategoriserades och de mest framträdande begreppen analyseras i studiens analysdel ur ett  kognitionspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att biblioterapin är en effektiv kompletterande metod inom specialpedagogiskt arbete av framför allt socioemotionella förmågor, problemlösningsförmågor och copingstrategier och diskuteras i förhållande till tidigare forskning. Där diskuteras också teori-och metodval, samt ges förslag på vidare forskning.

The purpose of this study was to investigate the relationship between social media use, primarily TikTok and Instagram, and mental health in high school youth, and to see if there were any gender differences in these results. The study is a quantitative survey and has used the GHQ-12 scale as a measuring instrument for mental illness, as well as screen time for social media use. The results found that there is no significant correlation between screen time and mental illness. However, there was a clear connection between girls' mental health and screen time, where the girls who spent the most time on social media felt the worst. This correlation did not exist for boys. / Denna studies syfte var att undersöka sambandet mellan socialt medieanvändande, främst av apparna TikTok och Instagram, och psykisk hälsa hos gymnasieungdomar, samt om det finns några könsskillnader i dessa resultat. Studien är en kvantitativ enkätundersökning och har använt GHQ-12 skalan som mätinstrument för psykisk ohälsa. Gällande skärmtid för sociala medieanvändande mättes deltagarnas skärmtid via mobilen för apparna TikTok och Instagram. Resultaten visade att det inte finns något signifikant samband mellan socialt medieanvändande och psykisk ohälsa. Däremot fanns ett tydligt samband mellan tjejers psykiska ohälsa och sociala medieanvändande, där de tjejer som spenderade mest tid på sociala medier mådde sämst. Detta samband fanns inte för killar.

In the interaction between educators and children in preschool, harassments occur that have a negative impact on children's psychological well-being. This thesis is a phenomenological interview study with the aim of exploring educators' perceptions of harassments in preschool. The empirical material that has been collected for this study consists of interviews with pedagogues from a Swedish preschool. The interviews have been conducted with fictitious cases about children who are violated as a basis for discussion. With a phenomenological approach, the focus of the study is to describe harassments as it appears to the participants. In the study, it appears that educators use their own subjective experience to perceive harassments against children, but rarely take explicit support from the preschool's governing documents. / I samspelet mellan pedagoger och barn i förskolan så sker kränkningar som gernegativa utslag på barns psykiska välmående. Det här examensarbetet är enfenomenologisk intervjustudie med syfte att utforska pedagogers upplevelserom kränkningar inom förskolan. Det empiriska materialet som har inhämtatstill studien består av intervjuer med pedagoger från en svensk förskola.Intervjuerna har genomförts med fiktiva fall om barn som kränks somsamtalsunderlag. Med fenomenologisk ansats så är tyngdpunkten i studien attbeskriva kränkning så som det visar sig för deltagarna. I studien såframkommer det att pedagoger använder sin egen subjektiva upplevelse för atterfara kränkningar mot barn men tar sällan ett explicit stöd av förskolansstyrdokument.Nyckelord: Kränkningar, psykisk hälsa, vuxna som kränker barn