The labour market today is characterized by flexibility and a demand on the individual of maintaining employability by remaining educated, experienced and by having a positive approach concerning being available after work hours. The aim of the study is to understand the relation between the current conditions of the labour market and its effects on employee mental health.  Throughout the study, several aspects have been investigated: Boundless work, availability after work hours, previous education, the distinction between work life and private life, and the effect of these aspects on mental health. The empirical material has been analyzed with the following theoretical framework: the Theory of Power, the Effort-Reward Imbalance Model and the Control-Demand model, including the later updated version with the third variable; work-related social support. The empirical material is gathered by eight semi- structured interviews.  The results of the study showed distinctions between how the demands of the labour market are perceived and how it affects mental health. Hence, the negative effects on mental health depend on the demands of availability after working hours, which in turn vary depending on previous education, a lack of support from manager and colleagues, and an experienced demand of employability.

Job Crafting (JC) är en teori om hur anställda aktivt formar sina jobb. I denna tvärsnittsstudie undersöktes hur 530 anställda och chefer i svensk och spansk äldreomsorg skattade JC. Syftet var att undersöka hur land, position och JC kunde predicera psykisk hälsa och vårdkvalitet. JC mättes med Job Crafting Questionnaire, JCQ. Variablernas relation analyserades med multipel hierarkisk regressionsanalys. Huvudresultaten visade att variabelmodellen i viss mån predicerade psykisk hälsa och vårdkvalitet. Land gav högst grad av utfall. De svenska skattningarna visade lägre psykisk hälsa och vårdkvalitet än de spanska. Fler studier kan ge förståelse skillnaderna mellan länderna som framkom. För kunskap om JC behövs longitudinella studier av både kvalitativ och kvantitativ art. Det kan visa sätt att hantera europeisk äldreomsorgs framtida rekryteringsbehov och arbetsvillkor.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Att drabbas av cancer innebär för många en dramatisk upplevelse som påverkar de fysiska, psykiska, sociala och andliga/existentiella dimensionerna hos människan. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av medicinsk yoga som rehabiliteringsform bland personer som drabbats av cancer. Syftet var också att beskriva vilken uppfattning personerna hade angående deras psykiska och andliga/existentiella hälsa, samt den medicinska yogans eventuella betydelse för detta. Metod: Explorativ kvalitativ metod med individuella intervjuer där åtta informanter deltog. Rekryteringen utgick från en cancerrehabiliteringsverksamhet på Akademiska sjukhuset, Uppsala Läns landsting. Rehabiliteringsformen var inriktad på medicinsk yoga. Resultat: Den psykiska hälsan upplevdes förhållandevis god hos personerna men den hade varierat under tiden. Samtalsstöd var viktigt för den psykiska och andliga/existentiella hälsan. Beträffande andliga och existentiella frågor funderade många över sin sjukdom, död och meningen med livet. Den medicinska yogan gav positiva upplevelser. Samtliga informanter kände av och erhöll känsla av lugn och avslappning samt både under och efter yogapassen. Gruppträningen bidrog även till socialt umgänge som var betydelsefullt för flera av informanterna. Det framkom även andliga och existentiella upplevelser i samband med yogapassen. Slutsats: En cancersjukdom medför ofta att den psykiska och andliga/existentiella hälsan påverkas. Den medicinska yogan var betydelsefull som en del av cancerrehabiliteringen och berörde deras fysiska, psykiska, sociala och andliga/existentiella dimensioner. Med informanternas upplevelser i åtanke kan den medicinska yogan vara ett viktigt bidrag till sjukvården och bidra till en bättre hälsa hos personer som drabbas av cancer. / ABSTRACT Background: To suffer from cancer often means a dramatic experience that affects the physical, psychological, social and spiritual/existential dimensions. The purpose of this study was to examine experiences of medical yoga as a part of the rehabilitation for people who suffer from cancer. The purpose was also to describe what perception the people had concerning their psychological and spiritual/existential health, and the eventual significance of the medical yoga related to that. Method: Explorative qualitative method with individual interviews where eight informants participated. The recruitment emanated from a cancer rehabilitation center at the Academic hospital, Uppsala county council. The rehabilitation form was focused on medical yoga. Result: The psychological health was experienced as relatively good but it had varied over time. Therapeutic talks were important regarding the psychological and spiritual/existential health. Regarding the spiritual and existential issues many of the informants thought about their disease, death and the meaning of life. The medical yoga brought positive experiences. All of the informants felt and received a feeling of calmness and relaxation both during and after the yoga sessions. The group training lead to social interaction which was meaningful to several of the informants. Spiritual and existential experiences in connection with the yoga sessions arose. Conclusion: A cancer disease often affects the psychological and spiritual/existential health. The medical yoga was a meaningful part of the cancer rehabilitation and affected their physical, psychological, social and spiritual/existential dimensions. With the informants experiences in mind the medical yoga could be able as an important contribution to the health care and contribute to a better health among persons who suffers from cancer.

Inledning: Inom ISTDP har psykodynamisk diagnostik utvecklats och används kontinuerligt i behandlingen. Diagnostiken delar in patienter i olika karaktärsstrukturer. Frederickson (2013) gör en indelning i de fyra kategorierna lågt motstånd, moderat motstånd, högt motstånd och skör. Föreliggande studie undersöker hur patienters bedömda karaktärsstruktur samvarierar med patientens självskattning av sina psykiska besvär.  Frågeställningar: Samvarierar terapeutens bedömning avseende karaktärsstrukturerna lågt motstånd, moderat motstånd, högt motstånd och skör med patientens självskattade psykiska besvär med utvärderingsformuläret CORE-OM.  Metod: 31 patienter på tre olika psykiatriska mottagningar har fyllt i självskattningsformuläret CORE-OM. Därefter intervjuades de av psykolog för att bedöma karaktärsstruktur. Den fastställda karaktärsstrukturen jämfördes med utfall i CORE-OM. De statistiska analyserna har genomförts med Spearmans rho värde. Kruskal - Wallis rangordningstest. Vald signifikansnivå < 0.05. Uppföljande parvisa post/hoc test (Man-Whitney U test med Bonferoni korrigerat p värde).  Resultat: Bedömd karaktärsstruktur samvarierar med patientens självskattning av psykiska besvär mätt med CORE-OM. Skillnaderna är signifikanta mellan karaktärstrukturerna moderat motstånd och skör avseende både CORE-OM total- och domänpoäng. Karaktärsstrukturen skör skiljer ut sig signifikant från övriga i domänen risk med högre grad av risk rapporterad. Karaktärsstrukturen moderat motstånd skiljer ut sig signifikant med rapporterat lägre grad av svårigheter i underkategorierna nära relationer och socialt i förhållande till övriga.  Diskussion: Studiens resultat påvisar att bedömning av karaktärsstruktur utifrån ISTDP är en tillförlitlig diagnostisk metod. Resultatet stödjer den långa traditionen av teoribildning inom den psykodynamiska traditionen vad gäller koppling mellan art av försvar och graden av psykisk ohälsa. / Introduction: In ISTDP have psychodynamic diagnostics developed and is continuously used in the treatment. The diagnostics divides patients into different character structures. Frederickson (2013) makes a classification into these four categories low resistance, moderate resistance, high resistance and fragile. This study examines how patients assessed character structure correlates with the patient's self-assessment of their mental problems. Questions: Does therapist's assessment correlate, concerning the nature of the structures low resistance, moderate resistance, high resistance and fragile, with the patient's self-rated mental health problems with the evaluation form CORE-OM. Methods: 31 patients at three psychiatric clinics have completed the self-assessment form CORE-OM. Then they were interviewed by the psychologists to assess the character of the structure. The estimated structure was compared with the outcomes of the CORE-OM. The statistical analyzes were conducted with Spearman's rho value. Kruskal - Wallis rank test. Selected level of significance <0:05. Follow-up pairwise mail / hoc test (Man-Whitney U test with Bonferoni corrected p value). Results: The estimated character structure correlates with the patient's self-assessment of psychological disorders as measured by the CORE-OM. The differences are significant between character structures moderate resistance and fragile regard both the CORE-OM total and domain scores. Fragile character structure stands out significantly from the rest of the domain risk with higher degree of risk reported. Character Structure moderate resistance stands out significantly with reported lower degree of difficulty in subcategories close relationships and socially with the rest. Discussion: The study's results demonstrate that the assessment of the character structure based ISTDP is a reliable diagnostic method. The results support the long tradition of theory in the psychodynamic tradition of the link between the nature of the defense and the level of mental illness.

Syftet med undersökningen var att få en bild av högstadieelevers uppfattning om hur fysisk aktivitet påverkar psykisk hälsa samt idrottsundervisningens påverkan på psykisk hälsa. Det var en kvantitativ undersökning med enkäter, där 124 högstadieelever från två mellansvenska skolor besvarade enkäten. Resultatet visade att 85.5% av eleverna upplevde att fysisk aktivitet påverkar psykisk hälsa positivt när det gäller att känna sig avslappnad, humöret, självuppfattning och bättre livskvalitet. 71. 5 % av eleverna ansåg att de i idrottsundervisningen fick de lära sig om hur fysisk aktivitet har betydelse för hälsan hela livet. Däremot upplevde flertalet av eleverna att det som händer i omklädningsrummet och i samband med duschen samt kamraternas påverkan i samband med idrottsundervisningen var stressande faktorer.

<p>Forskning visar att homo- och bisexuella utsätts för diskriminering och att dessa har en nedsatt psykisk hälsa jämfört med heterosexuella. Endast fåtalet studier, specifikt om bi- och homosexuella kvinnor, existerar. Denna studie är en beskrivning av unga homo- och bisexuella kvinnors upplevelse av sin livssituation med avseende på bland annat bemötanden från samhället vilka stundtals är negativa och den mentala hälsan vilken i allmänhet upplevs som god även om samhällets heteronormativitet är påfrestande. Data hämtades ur enskilda intervjuer med fem respektive fyra homo- och bisexuella kvinnor och analyserades kvalitativt genom systematisk sortering i kategorier. Fortsatt forskning, med bredare grupper av homo- och bisexuella kvinnor, behövs vilket kan leda till minskad heteronormativitet och homofobi som i sin tur borde medföra en förbättrad hälsa för populationen.</p>

<p>Bakgrund: Endometrios är en godartad kronisk sjukdom som kan drabba kvinnor i alla åldrar. Symptomen är både av fysisk och mental karaktär och upplevs väldigt individuellt. Fysiska symptom i form av svår smärta uppstår före menstruationen och ökar sedan i intensitet. Mentala symptom kan vara förändringar i stämningsläge. Sjukdomen endometrios kan lindras genom hormonbehandling och kirurgi. Det finns få forskningsstudier som inriktar sig på kvinnans upplevelse av endometrios.</p><p>Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med sjukdomen endometrios.</p><p>Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på vetenskapliga artiklar och analyserad med manifest innehållsanalys.</p><p>Resultat: De endometriosdrabbade kvinnornas fysiska hälsa präglas av smärta. Sjukdomen resulterade i förändringar, både privat och yrkesmässigt. Kvinnornas symptom blev ofta bagatelliserade, av läkare och omgivning. Deras bemötande framkallade frustration hos patiensgruppen men sporrade samtidigt kvinnorna att ta kontroll över smärtan.</p><p>Slutsats: Endometrios drabbar alla aspekter i kvinnors liv. Av resultatet framgår att det finns kunskapsbrister om endometrios hos vårdpersonalen, vilket leder till bagatellisering av sjukdomstillståndet och därmed ett förlängt lidande.</p>

<p>Arbetslöshet är ett omfattande ämne med fokus på psykisk hälsa på grund av försämrad ekonomi. Psykisk ohälsa är ett svårdefinierat begrepp som bland annat innefattar sömnsvårigheter, ängslan och ångest. Under perioden 2004 till 2005 rapporterade arbetslösa individer i Sverige psykisk ohälsa i större utsträckning än arbetande individer. Att vara arbetslös och förälder till barn i förskoleåldern kan vara påfrestande. Studier som undersökt förskolans betydelse för arbetslösa föräldrar har påvisat positiva upplevelser av förskolan under självupplevd psykisk ohälsa.</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka arbetslösa småbarnsföräldrars psykiska hälsa och deras upplevelser av hur öppna förskolan i Västerås påverkar den. Studiens metod var kvalitativ och totalt intervjuades fem föräldrar genom halvstrukturerad intervjuform. Intervjuerna analyserades genom innehållsanalys och studien visade att förändringen från arbete till arbetslöshet påverkade föräldrarnas psykiska hälsa negativt på grund av försämrad ekonomi. Barnen var en skyddande faktor för föräldrarnas psykiska hälsa trots den försämrade ekonomin. Föräldrarnas självkänsla försämrades under arbetslöshet och öppna förskolans betydelse upplevdes endast positiv, mestadels tack vare stödjande personal. Mer forskning om ämnet arbetslösa småbarnsföräldrars psykiska hälsa och öppna förskolans betydelse för dem är av stor vikt.</p> / <p>Unemployment is a huge subject with a focus on the change in mental health caused by a worsened economic situation. Poor mental health is a complex concept to define, for instance it include insomnia, nervousness and anxiety. During the period 2004 to 2005 it were reported that the amount of unemployed individuals in Sweden with poor mental health were greater than the amount of employed individuals with poor mental health. Being unemployed and the parent of a preschool child can be stressful. Studies that examined the importance of preschool for unemployed parents with poor mental health have shown positive experiences.</p><p>The aim of this study was to examine unemployed parents’ mental health and the open preschools impact on it.  This study focus on parents with small children. The method of this study was qualitative and a total of five parents were interviewed by a semi-structured interview form. The interviews were analyzed with content analysis and the study showed that unemployed individuals got worse mental health caused by a worsened economic situation. In the worsened economic situation the children had a good impact on the parent’s mental health. The parents self-esteem was decreased during unemployment but the open preschool helped, most because the helpful personnel. More research on the subject of unemployed parents’ mental health and the impact of open preschool is of great importance.</p>

Bakgrund: Ökad stress hos unga genom allt högre prestationskrav från skola och omgivning leder till allt mer ohälsa. Samtidigt minskar fysisk aktivitet drastiskt hos unga i allt lägre åldrar. Fysisk inaktivitet kan leda till många negativa effekter på hälsan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur fysisk aktivitet inverkar på elevers skolprestation. Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes för insamling av aktuell forskning inom området för fysisk aktivitets inverkan på skolprestationer. Litteratursökningen utfördes i databasen PubMed. Till studien valdes 18 artiklar med fokus på elever i åldrarna 13-18 år. Artiklarna granskades och bedömdes i vetenskaplig kvalitet och relevans för arbetet. För att få fram resultat kategoriserades artiklarna var för sig och bearbetades systematiskt för att skapa besvarande temaområden. Resultat: Av de funna resultaten kunde tre temaområden skapas för att besvara fysisk aktivitets inverkan på elevers skolprestation. Mer fysisk aktivitet visade sig medföra minskad stress (1) och bättre kognitiv förmåga (2) vilket kan förbättra skolbetyg (3). Fysisk aktivitet inverkar på individers förmåga att hantera stress vilket kan bidra till bättre kognitiv förmåga, som på sikt kan öka skolbetygen. Implikation: Eleverna rekommenderas utföra medel till högintensivt pulsökande aktiviteter 60 minuter per dag. Skolan och föräldrar har en avgörande roll i att öka graden av fysisk aktivitet inom dessa rekommendationer. Den här studien kan vara användbar för skolor och föräldrar i arbetet mot att implementera mer fysisk aktivitet i skolan men även på fritiden.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om och i sådana fall vilka faktorer som unga heterosexuella kvinnor upplevde som begränsande för sin sexualitet. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer undersöktes i denna kvalitativa studie hur dessa deltagare upplevde sin sexualitet utifrån tre huvudområden; sociala strukturer, normer samt psykisk hälsa. Teorin “sexual scripting theory” applicerades på de tre huvudområdena, då paralleller drogs mellan dessa och teorins tre huvudbegrepp “cultural scripts”, “interpersonal scripts” och “intrapsychic scripts”. Resultatet av denna studie visade att patriarkala strukturer, samhällsideal, jämförelser med andra, förväntningar och föreställningar om kvinnans utseende samt beteende var hämmande för deltagarnas sexualitet. Resultatet visade även att det fanns tydliga samband mellan sexualiteten och den psykiska hälsan. Negativa sexuella erfarenheter upplevdes påverka deltagarnas psykiska hälsa och blev hämmande för framtida sexuella upplevelser. Många begränsande faktorer identifierades utifrån resultatet i denna studie och en inblick i deltagarnas förhållande till sin sexualitet utforskades.