Följande studie utgår från fenomenet att främja psykisk hälsa hos medarbetarna på arbetsplatsen. Det är en kvalitativ forskningsstudie med deduktiv forskningsansats och hermeneutisk forskningsdesign. Med detta menas att det läggs stor vikt vid tolkning och förståelse samt att studien utgår från tidigare kända teorier, Herzbergs tvåfaktorsteori och mental hälsa. För att samla in det empiriska underlaget sker semistrukturerade intervjuer med tre respondenter som jobbar med personalfrågor inom detaljhandeln som rör motivation och mental hälsa.  Frågorna som besvaras är: Vilka faktorer främjar medarbetarnas psykiska hälsa på arbetsplatsen? Vilka olikheter och likheter finns mellan dessa faktorer och Herzbergs tvåfaktorsteori?  Enligt respondenterna är de faktorer som främjar medarbetarnas psykiska hälsa; hållbart ledarskap, bekräftelse, delaktighet, god kommunikation, utbildning, interpersonella relationer samt företagskultur. Det visar sig finnas betydligt fler olikheter än likheter mellan respondenternas och Herzbergs syn på faktorerna och den främsta skillnaden är att respondenterna lyfter att behov är individuella och att det handlar om att förstå varje enskilds medarbetares individuella behov.

Den äldre befolkningen växer sig större världen över och Sverige är ett av de länder som i genomsnitt har den äldsta befolkningen. Forskning visar att det naturliga åldrandet bär med sig allvarliga riskfaktorer som kan leda till nedsatt psykisk hälsa och välbefinnande för den äldre befolkningen. I dagsläget uppvisar forskning om den äldre befolkningen ett större fokus riktat mot att öka livslängden snarare än att främja och bibehålla psykisk hälsa och välbefinnande i höga åldrar. Detta fokus bör skifta för att äldre personer ska få möjlighet och förutsättningar att få vara aktiva och delaktiga i samhället så länge som möjligt. Syftet med studien är att undersöka om deltagande i meningsfulla sociala aktiviteter kan stötta och hjälpa äldre personer i att upprätta och bibehålla psykisk hälsa och välbefinnande. Studiens datainsamling har bestått av sex semistrukturerade intervjuer med äldre personer som deltar vid en eller flera sociala aktiviteter. Materialet har bearbetats och analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning inom ämnesområdet och teorierna socialt kapital, livsloppsperspektivet och KASAM har använts för att kunna tolka och analysera materialet. Resultat av studien visar att meningsfulla sociala aktiviteter är en viktig vardagsresurs för majoriteten av informanterna och det särskilt i hänsyn till faktorer som att vidga det sociala nätverket, delta i ett socialt sammanhang och att få emotionellt samt socialt stöd. För majoriteten av informanterna bidrar dessa faktorer med ökat välbefinnande i deras liv. Slutsats av studien är därmed att det finns ett samband mellan meningsfulla sociala aktiviteter och psykisk hälsa. / <p>2019-01-15</p>

<p>One of the most important challenges of health and medical care is to strength the role of the patient in the treatment. In psychiatric care the patient must be seen as a resource and should be given the opportunity to participate in his treatment. The overall aim of the thesis was to investigate and describe how patients in psychiatric care perceive participation, and how existing assessments support participation.</p><p>Study I describes how patients in psychiatric institutional care perceived their opportunities to be active and to participate in their own treatment. The ICF (International Classification of Functioning Disability and Health) inspired the study. By means of a questionnaire, 61 patients reported their opinions of the value of received care, highlighting concepts such as activity and participation. Ten of those patients were then selected for a semi-structured interview. The study showed that patients who were treated according to compulsory care (LPT) were generally more dissatisfied with their opportunities to be active and participate in their own care than patients treated according to the law of health and medical care (HSL). Younger patients in particular were more dissatisfied. Some important factors in the environment were continuity and reception from the staff. Facilitating factors for activity and participation were agreement between patient and staff about the treatment plan, discussions about expectations, and creating conditions for engagement in activities and or responsibility.</p><p>Study II investigates if there is harmony between the CPRS-S-A (Comprehensive Psychopathological Rating Scale-Self-Assessment), the OCAIRS–S (Occupational Circumstances Interview and Rating Scale) and the OSA (Occupational Self Assessment), and if they can replace each other when the occupational therapist collects information about the patient. Another aim was to investigate how occupational therapist uses the collected information in the treatment plan process. Fourteen patients with depression disorders took part in the study. The study showed that even if the symptoms of the disease were improved at the end of the treatment period the patients still had problems with occupational performance, reduced self-confidence and the structure of their day. Consequently the assessments cannot replace each other. The study emphasized the importance of using both interview and self-assessments when collecting information about the patient, since these methods complement each other in identifying the needs and goals of the treatment. Many problems were related to the patient’s social environment but this was not reflected in the treatment plan; few goals were identified in this area.</p><p>In conclusion, occupational therapists should use self-assessments and interviews in order to support the patient’s participation in psychiatric care. Furthermore, it is important to use assessments for both occupational performance and medical symptoms when identifying the patient’s needs and goals of treatment since there is a discrepancy between the two areas; symptoms are reduced earlier than perceived problems in occupational performance. Regardless of what kind of law the patient is treated under, all patients have the right to participate in their own treatment. This thesis also shows that the social environment is important in enabling the participation of patients in their psychiatric care.</p> / <p>En av de viktigaste utmaningarna inom hälso- och sjukvården är att stärka patientens ställning i behandlingen. Inom psykiatrisk vård så måste patienten ses som en resurs och ges möjlighet att vara delaktig i sin behandling. Det övergripande syftet med denna avhandling var att undersöka och beskriva hur patienter inom psykiatrisk vård uppfattar delaktighet och hur existerande instrument stödjer delaktighet.</p><p>Studie I beskriver hur patienter inom psykiatrisk slutenvård uppfattar sina möjligheter till aktivitet och delaktighet under vårdtiden. ICF (Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa ) inspirerade studien. Genom en enkät svarade 61 patienter på värdet av den vård som de erhöll, där begrepp som aktivitet och delaktighet belystes. Tio patienter valdes sedan ut för en semistrukturerad intervju. Studien visar på att patienter som vårdats utifrån Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT) var generellt mer missnöjda än de patienter som vårdats utifrån Hälso- och Sjukvårdslagen (HSL). Även yngre patienter var mer missnöjda. Några viktiga faktorer i miljön som påverkar möjlighet till delaktighet var kontinuitet och bemötande från personalen. Underlättande faktorer för aktivitet och delaktighet var att det fanns en samstämmighet mellan patient och personal i vårdplaneringen, att förväntningar diskuterades, att förutsättningar till engagemang i aktiviteter gavs och att patienten fick möjlighet att ta eget ansvar.</p><p>Studie II undersöker om det finns harmoni mellan CPRS-S-A (Comprehensive Psychopathological Rating Scale-Self-Asessment), OCAIRS-S (Occupational Circumstances Interview and Rating Scale) och OSA (Occupational Self Assessment) och om de kan ersätta varandra när arbetsterapeuten samlar information kring patienten. Ett annat syfte var att undersöka hur arbetsterapeuten använder den insamlade informationen i behandlingsplanen. Fjorton patienter med depressionssjukdom deltog i studien. Studien visar att även om de medicinska symptomen förbättras i slutet av behandlingen så har patienten fortfarande problem i aktivitetsutförande, nedsatt självkänsla och struktur på dagarna. Bedömningsinstrumenten kan inte ersätta varandra. Studien betonar vikten av att använda både intervju och självskattning vid datainsamling kring patienten, då de kompletterar varandra vid identifiering av behov och mål i behandlingen. Många problem var relaterade till patientens sociala miljö, dock saknades detta i behandlingsplanerna; få mål och åtgärder identifierades inom detta område.</p><p>Sammanfattningsvis, arbetsterapeuten bör använda självskattningar och intervjuer i syfte att stödja delaktighet inom psykiatrisk vård. Dessutom är det betydelsefullt att använda bedömningsinstrument både för aktivitetsutförande och medicinska symptom för att identifiera patientens behov och mål i behandlingen då det är en diskrepans mellan dessa två områden; medicinska symptomen reduceras tidigare än upplevda problem i aktivitetsutförandet. Oavsett vilken lag som styr vårdformen så har alla patienter rätt till delaktighet i sin egen behandling. Denna avhandling visar också på att den sociala miljön är viktigt för delaktighet för patienter inom psykiatrisk vård.</p>

<p>Vår studie är en undersökning om hur idrottslärare på grundskolan uppfattar och tolkar </p><p>läroplanen utifrån ett hälsoperspektiv. Eftersom begreppet hälsa är svårt att definiera har det </p><p>också inneburit att lärare uppfattat hälsobegreppet olika och alla elever ges inte samma </p><p>förutsättningar att lära sig vad som främjar god hälsa. Vårt syfte är att ta reda på vilka </p><p>aspekter som idrottslärarna tycker är viktiga utifrån ett hälsoperspektiv och hur de upplever </p><p>hälsoundervisningen i skolan. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer för att få så personliga </p><p>svar som möjligt och på så sätt kunna analysera vårt material och för att svara på våra </p><p>frågeställningar. </p><p> </p><p>I vår teoridel redogör vi för ett antal olika teorier om hur lärare tidigare har uppfattat </p><p>läroplanen utifrån ett hälsoperspektiv. Vi ser också skillnader i lärarnas sätt att bedöma </p><p>elevernas kunskaper i vad som främjar hälsa. </p><p>Vi har i vårt resultat sammanställt alla svaren och gjort en kort sammanfattning av de </p><p>viktigaste punkterna där vi även gör en jämförelse lärarna emellan. </p><p>I vår diskussion diskuterar vi det viktigaste om vad lärarna har sagt och gör jämförelser med </p><p>tidigare forskning och våra egna synpunkter. </p><p> </p><p>Det viktigaste vi har kommit fram till är att idrottslärarna anser att tiden inte räcker till för att </p><p>arbeta med hälsa i den utsträckningen som lärarna skulle önska att de gjorde. De flesta av </p><p>lärarna önskar också att de kunde arbeta mer ämnesövergripande för att täcka in de bitar i </p><p>läroplanen som blir lidande. Det handlar framför allt om kost och anatomiläran. Den psykiska </p><p>hälsan och de delar som innefattar avslappning och stresshantering är också några av de </p><p>hälsoaspekter som lärarna berör och som de skulle vilja arbeta mer med i skolan. </p><p>Bollspelen beskrivs fortfarande som de dominerande aktiviteterna i undervisningen men </p><p>hälsoundervisning har blivit allt vanligare med ett mer varierat innehåll på lektionerna. </p><p>Framför allt de yngre lärarna arbetar mer varierat och blockvis med olika aktiviteter vilket är </p><p>positivt och som främjar till livslångt lärande.</p>

<p>Studiens syfte är att få en inblick i Gävles kommunala skolors trygghets- och likabehandlingsplaner, några rektorers definition av trygghet och likabehandling, samt lärarnas/pedagogernas främjande insatser för elevers psykiska hälsa i grundskolans tidigare år. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer på Gävles kommunala skolor för att få en ökad inblick i respektive trygghets- och likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkätundersökning bland lärare/pedagoger i grundskolans tidigare år på de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn på trygghet skiljde sig åt, medan de hade en gemensam syn på likabehandling. Lärarna/pedagogerna gav en oenig bild av det främjande arbetet för barnens psykiska hälsa. De framhöll olika faktorer som viktiga i trygghetsarbetet kring barnen och medan några ansåg att det fanns mycket som kunde förbättras tyckte andra att allt redan var bra. Dessa skillnader i synsätt fanns även inom de enskilda skolorna.</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva patienters psykiska hälsa efter en hjärtinfarkt.</p><p>Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökorden myocardial infarction, mental health, experience, psychological health och quality of life kombinerades för att hitta artiklar. Arton artiklar inkluderades i studien och hittades i databaserna PubMed och Cinahl och genom andra artiklars referenslista. Undersökningarna i artiklarna var genomförda med intervjuer, enkäter och observationer. Resultatet visade att män upplevde en bättre hälsorelaterad livskvalitet än kvinnor samt att kvinnors psykiska hälsa påverkades mer efter en hjärtinfarkt. Kvinnorna ansåg det var svårare att göra livsstilsförändringar än männen, de förmodade att deras förändringar kunde ha negativ inverkan på familjen. Undersökningarna i artiklarna visade att det är vanligt med depressioner efter hjärtinfarkt och att många upplever det som arbetsamt att göra livsstilsförändringar. Patienterna ansåg att det är viktigt att ha nära relationer med deras anhöriga för att få det stöd de behöver under tillfrisknandet.</p> / <p>The aim of this study was to describe patient's mental health status after a myocardial infarction. The study was preformed as a literature study. The words myocardial infarction, mental health, experience, psychological health and quality of life were used in combinations to find the articles. Eighteen articles included in the study which were found in the databases Cinahl and PubMed and from other article references. The interventions in the articles were made by interviews, questionnaires and observations. The results showed that men experience better health related quality of life than women and that women's mental health was more affected after a myocardial infarction. The women thought it was harder to change their life style than men, because the women believed that it would have a bad influence on the family. The interventions in the articles showed that it is usual with depressions after a myocardial infarction and that many experience it hard perform life style changes. The patients think it is important with close relations to their relatives to get the support they need under the recovery period.</p>

<p>Syfte och bakgrund:<strong> </strong>De flesta fastighetsmäklare arbetar idag med ett individuellt provisionsbaserat lönesystem där den anställdes lön beror helt av hur mycket den själv säljer. Ett annat lönesystem som börjar bli allt vanligare inom branschen är ett system där fastighetsmäklarna i någon form delar på kontorets totala provisionsinkomst. Vårt syfte lyder:</p><p><em>”Vår förhoppning är att uppmärksamma människor i fastighetsmäklarbranschen på skillnaderna mellan individuell provisionsbaserad lön respektive kollektivt baserad lön och att öka kunskapen i valet mellan de olika löneformer som finns.”</em></p><ul><li>Hur påverkas den enskilde individens arbetsprestation och upplevda arbetsmiljö av lönesystemet?</li><li>Vilket lönesystem är mest fördelaktigt ur företagets synpunkt?</li></ul><p>Metod:<strong> </strong>Informationsinsamlingen inför teoridelen har bestått i faktaböcker, vetenskapliga artiklar och från internet. I vår empiriska del har vi använt oss av två metoder. Dels kvalitativa intervjuer med fyra olika kontorsägare för att se hur lönesystemen påverkar företagen. Dels enkätundersökningar som de anställda på dessa fyra kontor har fått besvara.</p><p>Resultat och slutsats:<strong> </strong>Vid en anställning med kollektivt baserad lön är det lättare att unna sig ledighet och det får inte en så stor effekt på lönen som vid en anställning med ett individuellt provisionsbaserat lönesystem. Stresspåverkan är densamma oavsett vilket lönesystem kontoret har. En annan sak vi kommit fram till är att en arbetsgrupp samarbetar sämre om det finns konkurrens inblandat på kontoret mellan arbetskollegor. Ledarskapet på företaget är viktigare om kontoret har ett kollektivt baserad lönesystem eftersom sammansättningen av arbetsgruppen är viktigare.</p><p>Fortsatt forskning:<strong> </strong>Det hade varit intressant om en liknande undersökning utfördes i två andra städer med andra geografiska placeringar. Branschens andra sidor, som vilka villkor och avtal som finns för fastighetsmäklarna hade varit intressant att få en kartläggning över.</p><p>Uppsatsens bidrag:<strong> </strong>Denna uppsats kan bidra till att människor i branschen får upp ögonen för att det finns andra lönesystem att använda sig av förutom den absolut vanligaste, den individuella provisionsbaserade löneformen. Läsaren får också en inblick över hur viktig löneformen är i allmänhet för den enskilde individens välmående och även för ett företags framgång.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka institutionsplacerade ungdomars situation beträffande missbruk, kriminalitet och psykisk hälsa samt belysa deras syn på institutionsvistelsen, ett år efter utskrivning. Följande frågeställningar berörs i uppsatsen:</p><p>- Hur ser ungdomarnas bruk av alkohol och droger ut vid inskrivnings- respektive uppföljningstillfället?</p><p>- Har ungdomarnas kriminella beteende förändrats vid uppföljningstillfället?</p><p>- Har ungdomarnas psykiska hälsa förändrats sedan inskrivning?</p><p>- Hur ser ungdomarna själva på institutionstiden?</p><p>Frågeställningarna har besvarats genom ett färdigställt intervjumaterial (ADAD), omfattande inskrivnings- och uppföljningsintervjuer med 105 ungdomar som varit placerade vid två SiS-hem.</p><p>Resultatet jämförs med den tidigare publicerade svenska ADAD- uppföljningen och diskuteras mot bakgrund av Levins (1997; 1998) och Andreassens (2003) resonemang om institutionsvård samt mot annan forskning inom området.</p><p>Slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att situationen för de undersökta ungdomarna har förbättrats något och att majoriteten av ungdomarna har positiva upplevelser av institutionstiden. Trots detta har många fortfarande beteendeproblem och emotionella svårigheter. Ingen av ungdomarna har slutat missbruka, 84 procent är fortfarande brottsaktiva och många mår psykiskt dåligt. Dessa resultat överensstämmer till stor del med resultatet i den föregående ADAD-uppföljningen, samt med tidigare forskning.</p> / <p>The purpose of the study is to examine the social situation of youths that have been in institutional care, regarding drug abuse, criminality and mental health. The aim is also to examine their experiences from the time at the institution.</p><p>Following questions of issues are illustrated in the study:</p><p>- Is there any change in usage of alcohol and drugs from the registration to the follow up occasion?</p><p>- Have the youth´s criminal behaviour changed to the follow up occasion?</p><p>- Is there any change in mental health to be found since the registration?</p><p>- What kind of experiences are gained during the institutional care?</p><p>These questions have been answered with data from registration and follow up interviews with 105 youths, previous in institutional care.</p><p>The results are compaired with an earlier published ADAD follow up. We also discuss the results on the basis of Levin´s (1997; 1998) and Andreassen’s (2003) debate about institutional care, and other research findings.</p><p>Conclusions that can be made from this study are that the situation of the examined youths has improved slightly and that the majority of the youth have positive experiences. Even so, many of them still have behaviour problems and emotional difficulties. None of the youths have quit using drugs, 84 per cent are still criminal and many report feelings of depression. These results agree with the earlier ADAD follow up, and with other research findings.</p>

<p>Background A lot of children live in families where a parent is suffering from some kind of mental illness. As nurses we have to notice these children, when we meet patients with mental illnes.</p><p>Aim The overall purpose of this study was to examine if and how the district/ psychiatric nurse acknowledge the child’s situation, when a parent is suffering from mental illness.</p><p>Method A qualitative approach was chosen for this study. Six psychiatric nurses and seven district nurses were interviewed. Content analysis was used for the analysis.</p><p>Result Four main themes appeard in the result: dialogs of different character, family focus, collaboration and report duty. The dialog differed depending on the purpose and depending on working with a family perspective. Regarding collaboration with other organizations, the nurses requested and got help in order to come further in working with the patients and their children. The duty to report was sometimes a problematic matter.</p><p>The conclusion was that all nurses agreed to the importance of acknowledging the children of families with mental illness. However there was a lack of well-functioning working methods of how to help these children. One proposal for further research is to develop evidence based methods family intervention programs.</p>

<p>Den forskning och de myndighetsutredningar som finns kring unga kvinnors hälsa är överlag fokuserade på frånvaro av hälsa med utgångspunkt från sjukdom. Syftet med studien var att beskriva unga kvinnors uppfattning om det goda livet samt vilka faktorer som främjade ett gott liv för unga kvinnor. Studien har en deskriptiv design inspirerad av fenomenologin. En kvalitativ intervju i samtalsform genomfördes med sexton kvinnor. Urvalet gjordes i en liten bruksort och stadsdelar i en större stad. En intervjuguide med tre teman användes.</p><p>Resultatet visade att ett gott liv för unga kvinnor var ett liv i balans. Balanserande förhållanden var förändring/utveckling och kontroll. Det goda livet innehöll positiva känslor som glädje, förnöjsamhet och känslan av att duga. Det innefattade också tillfredställda behov och aktiva handlingar. Behoven var trygghet, bekräftelse, nära relationer, frihet, samhällsstöd och materiella tillgångar. Aktiva handlingar var omsorg om sig själv och andra, utveckling och strategiska mål. De unga kvinnorna, som var i åldern 18-24 år, önskade både förändring och kontroll i livet. Det var balansen däremellan som utgjorde själva kärnan i det goda livet.</p>