<p>Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar hos barn och unga. De ökade psykiska besvären hos elever kan knytas till den individualisering som är en del av den moderna utvecklingen. Att så tidigt som möjligt upptäcka och behandla psykisk ohälsa är angeläget. Skolsköterskan är central för skolhälsovården då hon är tillgänglig i elevernas vardagsmiljö.</p><p>Syfte. Att belysa skolsköterskans upplevelse av psykisk ohälsa hos elever.</p><p>Metod: Som metod valdes semistrukturerad intervju. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysresultatet beskriver fem skolsköterskors upplevelse av psykisk ohälsa hos elever.</p><p>Resultat: Ur analysresultatet framträdde sex kategorier: Ont, Kommer, Överaktivitet, Trötta, Självskadebeteende och Kompisar. Resultatet visar på en hög frekvens av återkommande besök. Eleverna sökte mest för huvudvärk och ont i magen. Det är mest flickor som söker skolsköterskan, pojkar upplevs ha svårare att ta emot hjälp.</p> / <p>Background: The mental unhealth is increasing of children and youth. The increasedmental problems of students can be connected to the individualization that is a part of themodern development. It is urgent to detect and treat mental unhealth as early as possible.The school nurse is central to school health nursing as she is available in the students’everyday life.Aim: To illuminate the school nurse’s experience of mental unhealth of students.Method: As data collecting method semi structured interview was chosen. The materialwas analyzed with a qualitative content analysis. The result of the analysis describes fiveschool nurse’s experiences of mental unhealth of students.Findings: The result of the analysis was six categories: Pain, Coming, Overactivity, Tired,Self damaging behaviour and friends. The result shows on a high frequency of revisits. Thestudents mostly visited for headache and stomach ache. It is mostly girls who visit theschool nurse, for boys it is more difficult to accept help.</p>

SAMMANFATTNING Bakgrund: Hysterektomi är en vanlig operationsmetod för avlägsnande av livmodern. Tidigare studier har påvisat att dessa kvinnor löper stor risk att drabbas av psykisk ohälsa, dock saknas beskrivande information om upplevelsen av att genomgå en hysterektomi.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka kvinnors upplevelse av psykisk hälsa före och efter hysterektomi.   Metodbeskrivning: En allmän litteraturstudie användes. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna PubMed, CINAHL, Cochrane, Statens Beredning medicinsk och social utvärdering [SBU] samt PsycINFO. Totalt tio artiklar med kvalitativ metod inkluderades i denna studie.   Huvudresultat: Sex kategorier identifierades: oro kring infertilitet och föräldraskap, vikten av stöd från omgivningen, upplevelser av den bakomliggande diagnosen, syn på livet, sexualitet och intima relationer samt kvinnans syn på sin egen kropp. Studiens resultat tyder på att hysterektomi påverkar många aspekter i kvinnans liv. Negativa konsekvenser som identifierades var infertilitet och separation från det nyfödda barnet. Frihet från tidigare symtom och utveckling genom lidande var positiva resultat från hysterektomin. Sexualiteten och kroppsbilden ansågs väldigt individuell, då det framkom skilda upplevelser kring detta. Genom hela sjukdomsförloppet var omgivningens stöd otroligt viktigt för kvinnorna.   Slutsats: Sammanfattat tyder studiens resultat på att kvinnors psykiska hälsa påverkas i samband med hysterektomi, upplevelser både före och efter operationen belyser känslor som förknippas med psykisk ohälsa. Kvinnor som genomgår hysterektomi anses ha en högre risk för psykiska besvär, dock framkom att många kvinnors tillstånd förbättrats genom det kirurgiska ingreppet. Vid vård av denna patientgrupp bör sjukvårdspersonal sträva efter en personcentrerad vård. / ABSTRACT Background: Hysterectomy is a common method for removal of the uterus. Previous studies have shown that these women run a high risk of mental illness, but there is a lack of narrative information about the experience of undergoing hysterectomy.   Aim: The purpose of this literature study was to investigate women's experience of mental health before and after hysterectomy.   Method: A general literature study was used. The search for articles was made in the databases PubMed, CINAHL, Cochrane, Swedish Agency for Health Technology And Assessment of Social Services [SBU] and PsycINFO. A total of ten articles with qualitative method were included in this study.   Results: Six categories were identified: concerns about infertility and parenting, the importance of support, experiences of the underlying diagnosis, view of life, sexuality and intimate relationships and the woman's view of her own body. The study results indicate that hysterectomy affects many aspects of the woman's life. Negative consequences identified were infertility and separation from the newborn child. Freedom from past symptoms and development through suffering was positive results from the hysterectomy. Sexuality and body image were considered very individual, this because the different experiences. Throughout the course of illness, the support from others was incredibly important for the women.   Conclusions: The result of the literature study shows that women's mental health is affected in conjunction with hysterectomy, experiences before and after the operation highlight emotions associated with mental ill health. Women undergoing hysterectomy are considered to be at higher risk of mental discomfort, however, founds shows that the condition of many women was improved by the surgical procedure. Healthcare professionals should strive for a person-centered care.

Bakgrund. Depression är ett allvarligt sjukdomstillstånd som leder till försämrad livskvalité och en högre självmordsrisk. En metod att behandla depression idag är Fysisk aktivitet på recept - FaR®. Det finns skilda uppfattningar om FaR® och dess effekt, vilket motiverar åtagandet att analysera hur väl FaR® fungerar som behandling mot depression.Syfte. Syftet med detta arbete var att undersöka effekten av fysisk aktivitet på recept på depressiva symtom och psykisk hälsa, som behandling hos vuxna personer (18–64 år) och äldre (65 år +) med depression.Metod. Litteraturstudie av redan publicerade artiklar inom det aktuella området. 15 utvalda artiklar. Sju om vuxna (18–64) och åtta om äldre (65+). 14 av dessa artiklar var RCT studier och en var en observationsstudie.Resultat. För äldre (65+) med depression visade fyra av åtta artiklar positiv effekt på psykisk hälsa när fysisk aktivitet tillämpas. Sex av sju artiklar hos vuxna personer (18–64 år) visade på att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på psykiskt mående och depressiva symtom. Ingen botande effekt sågs. En av artiklarna hos personer i åldern 18–64 visade på ingen effekt.Slutsats. Fysisk aktivitet på recept - FaR® ger en positiv effekt på psykisk hälsa för äldre (65+) med depression när den används tillsammans med en annan behandling. Exempel kan vara läkemedel (SSRI) eller meditation. När FaR® används som ensam behandling mot depression för äldre (65+) är evidensen låg för en positiv effekt på psykisk hälsa. Bland den vuxna populationen (18–64 år) finns måttligt stark evidens för att fysisk aktivitet fungerar, främst i kombination med annan behandling. Även om en positiv effekt mot depression inte uppnås så bör fysisk aktivitet ändå tillämpas så gott det går. Detta för de övriga positiva fördelarna fysisk aktivitet ger. / Background. Depression is a serious health condition which leads to impaired quality of life and elevated suicide risk. Among the courses of treatments today, physical activity is one used against depression. Opinions differs about how effective physical activity is against depression. This motivates a course of action to analyse how well physical activity works as a treatment against depression.Purpose. The purpose of this study was to examine which kind of effect, physical exercise has on mental health, when used as a treatment towards adults (18-65) and elderly (65+) with depressionMethod. A literature study on already published studies in the given area. 15 articles were chosen. Seven about adults aged 18-64 and eight about elderly aged 65. 14 of the articles were RCT studies and one was an observation study.Results. For the elderly population (65+) with depression, four out of eight articles showed a positive outcome on mental health, when physical activity was implemented. In the case of adults (18-64) six out of seven articles showed a positive outcome on mental health when physical activity was applied. No significant effect on depression was observed in the articles for adults (18-64).Conclusions. Physical activity is shown to produce a positive effect on mental health on elderly (65+) with depression, when used together with another form of treatment. For example, pharmaceuticals or meditation. When physical activity is used as the only form of treatment on depression in elderly, the evidence is shown to be lacking a positive effect on mental health. Among the adult population (18-64), evidence of moderate standard shows that physical activity, has a positive effect on mental health on people with depression. When used together with another treatment the effect was even greater. Even if physical activity doesn’t get the desired effect on mental health in people with depression, it should still be used as a treatment in order to get the other several healthy benefits.

Studien undersöker vilken betydelse unga kvinnor menar att skolidrotten har och har haft för deras hälsa och välbefinnande. Unga kvinnor är en särskild utsatt grupp när det kommer till psykisk ohälsa, och fysisk aktivitet skulle kunna vara lösningen på detta. Undersökningen grundar sig i skolidrotten då grund- och gymnasieskolan har ett stort ansvar och kapacitet att påverka befolkningens intresse för idrott och fysisk aktivitet. Idrott och fysisk aktivitet är bra för individens och samhällets hälsa och välbefinnande och förbättrar folkhälsan, därmed har skolidrotten en stor potential till att förbättra folkhälsan. Studien använder kvalitativ fokusgrupp som metod för att undersöka vilken betydelse målgruppen menar att skolidrotten har haft på deras hälsa och välbefinnande. Studiens resultat visar att skolidrotten har goda möjligheter att väcka intresse för idrott och fysisk aktivitet hos vissa individer men att majoriteten känner att skolidrottens prestationskrav och bedömningsstil skapar en ohälsosam förståelse för idrott och fysisk aktivitet vilket leder till att idrott och fysisk aktivitet inte blir en självklar del av individens vardag. Tävlingsfokus och tydlig inriktning på traditionella bollsporter nämns också som hinder för att bygga en sund relation till idrott och fysisk aktivitet, samt medför att upplevelsen av skolidrotten blir negativ.

I Sverige beräknas ca 18000-20000 individerha Parkinsons sjukdom (PS) och de flesta som drabbas är över 65 år. PS associeras med motoriska och icke-motoriska symtom som alla påverkar livskvaliteten hos de drabbade. För att minska psykisk ohälsa och öka livskvaliteten behöver man identifiera alternativa, ej farmakologiska behandlingar vid PS samt förebygga depression. Syftet var att undersöka hur dans påverkar den psykiska hälsan hos individer med PS. Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Tio informanter med variation i hur länge de har haft sjukdomen, ålder och kön intervjuades. Resultatet visar att dansen gav individerna glädje, gjorde att de kände sig som en del av något större och gav dem ökad självkänsla. Studien visar på dansens betydelse för den psykiska hälsan hos individer med PS. Det är viktigt att undersöka alternativa behandlingsmetoder vid PS för att minska den psykiska ohälsan, läkemedelsanvändningen samt öka livskvaliteten. / In Sweden, approximately 18000-20000 individuals are expected to have Parkinson's disease (PD) and the individuals affected are mostly over 65 years old. PS is associated with motor and non-motor symptoms that all affects the quality of life of the individuals. In order to reduce mental illness and increase quality of life, alternative, non-pharmacological treatments of PD, and prevention of depression need to be identified. The aim of the study was to investigate how dance affects the mental health of people with PD. Qualitative method and semi-structured interviews was used. Ten informants with variation of how long they have had the disease, age and gender were interviewed. The result shows that the dance gave the individuals joy, made them feel part of something bigger and gave them greater self-esteem. The study shows the importance of dance for the life situation and mental health of people with PD. It is important to investigate alternative treatment methods in PD to reduce mental illness, drug use and increase quality of life.

Mot bakgrunden av att ungdomar mår psykiskt allt sämre som hindrar skolarbete och vardagsliv var studiens syfte att göra en triangulering mellan vad som står i skoldokument om insatser för att förebygga, främja och stärka elevers psykiska hälsa och hur elever upplever sin psykiska hälsa för att kunna förbättra insatserna utifrån elevernas erfarenheter. Urvalsgruppen var gymnasieelever i årskurs 2-3. Frågeställningarna gällde hur skolans pedagogiska insatser såg ut beträffande elevers psykiska hälsa och hur frekventa elevernas erfarenheter var av problemgrupperna psykosomatiska besvär, depressiva symptom, kränkningar, mobbning och diskriminering, identitetsproblem utifrån kroppsuppfattning samt problem med lärarsupport samt hur framstod förhållandet vid en jämförelse mellan resultaten. För att bättre kunna anpassa insatserna på ett meningsskapande sätt för elevernas psykiska hälsa utifrån eleverna, situation och kontext kan studien ge kunskaper om behovet av diskussion och kartläggning för bättre insikter om elevernas problem, känslor och behov av pedagogiska insatser för psykisk hälsa. Genom mix metod kombinerades kvalitativ innehållsanalys av text i skolans dokument med kvantitativ metod utifrån deskriptiv statistik grundad på elevernas enkätsvar om självupplevda problem. Resultaten visade att de pedagogiska insatserna var olika handlingar, förhållningssätt och rekommendationer. Erfarenheter fanns i samtliga problemgrupper med olika frekvens. Flickor var mer drabbade än pojkar. Majoriteten av eleverna upplevde stress, koncentrations- och sömnsvårigheter och många hade känt nedstämdhet samt igångsättningssvårigheter. Kränkningar, mobbning och diskriminering var begränsade och ingen kände sig diskriminerad på grund av handikapp eller sexuell läggning. Triangulering av resultaten i övriga problemgrupper kunde tyda på en diskrepans mellan de pedagogiska insatserna och elevernas erfarenheter. Slutsatsen var att jämförelsen tydde på en kunskapslucka rörande lärarsupport och behov av att beakta könsskillnader för rätta insatser samt att skolor behöver testa kunskapen om sina elevers olika problem för att få en helhetsbild som kan visa att resurserna används rätt efter elevernas behov och problemfrekvens. Studien har genererat teorin att en satsning på att öka förmågan till kommunikation och empati genom att höja mental och emotionell medvetenhet skulle förbättra möjligheterna till elevers psykiska hälsa för en långsiktig hållbar utveckling. / With the background knowledge of the psychological deterioration of adolescents which hinder school work and everyday life was the study’s aim to make a triangulation between what is stated in the school document on measures to prevent, promote and strengthen the mental health of students and how students experience their mental health in order to improve the efforts based on students experiences. The study group was secondary school students in grades 2-3. The questions were about how the school's educational efforts directed towards student's mental health was demonstrated and how frequent the students experiences of psychosomatic disorders, depressive symptoms, violations, bullying and discrimination, identity problems based on body perception as well as problems with teacher support and how the relationship was perceived when comparing the results. In order to better adapt the efforts in a meaningful way to the mental health of students based on the students, situation and context could the study provide knowledge about the need for discussion and mapping for better insight into the students problems, feelings and needs for educational efforts for mental health. Through mix method was qualitative content analysis of text in the school's documents combined with quantitative method based on descriptive statistics from students questionnaire about self-perceived problems. The results showed that the educational efforts were different actions, practical approaches and recommendations. Experiences was found in all of the above mentioned problem groups at different frequencies. Girls were more affected than boys. The majority of the students experienced stress, concentration and sleep difficulties and many had low mood as well as startup difficulties. Violations, bullying and discrimination were limited and no one felt discriminated because of disability or sexual orientation. Triangulation of the results in other problem groups could indicate a discrepancy between the educational efforts and the students experiences. The conclusion was that the comparison indicated a knowledge gap, both regarding teacher support and the need to consider gender differences for correct educational efforts and that schools need to test their knowledge of their students different problems in order to get a holistic picture that can show that the resources are used correctly according to students needs and problem frequencies. The study has generated the theory that an effort to increase the capacity for communication and empathy by raising mental and emotional awareness would improve the prospects for students mental health for long-term sustainable development.

Bakgrund: Sjukfrånvaro är ett kostsamt problem för det svenska samhället och dess arbetsgivare. Psykisk ohälsa blir alltmer utbrett inom organisationer och är således ett växande problem för arbetsgivare. Tillverkningsindustrin anses vara en bransch där medarbetare har en högre risk att drabbas av psykisk ohälsa. Krav- kontroll- stödmodellen och KASAM är två teorier som kan användas till att analysera medarbetarens psykiska hälsa. På arbetsplatser kan det finnas riskfaktorer för psykisk ohälsa, men även friskfaktorer för psykisk hälsa. Tidigare forskning visar på att höga krav och låg kontroll kan öka risken för psykisk ohälsa. Ledare som ger stöd till medarbetarna kan sedermera enligt tidigare forskning vara en friskfaktor för psykisk hälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att utforska hur arbetsgivare inom den svenska tillverkningsindustrin kan motverka arbetsrelaterad psykisk ohälsa och skapa förutsättningar för en god psykisk hälsa på arbetsplatsen. Metod: För att besvara studiens syfte har det genomförts kvalitativa intervjuer med medarbetare från två organisationer inom den svenska tillverkningsindustrin och externa konsulter med kunskap kring området psykisk ohälsa. Från de två organisationerna har även dokument samlats in. Slutsats: Studiens resultat är att medarbetare inom den svenska tillverkningsindustrin ofta kan anses uppleva låg kontroll och höga krav i sitt arbete. För att kunna motverka psykisk ohälsa är stöd på arbetsplatsen en betydande aspekt. Aktiviteter och kompetensförsörjning kan främja medarbetares psykiska hälsa.

Det här examensarbetet har undersökt hälsofrämjande och faktorer som minskar stress förprofessionella inom psykologiskt och socialt arbete. Syftet har varit uppdelat i två fokusområden: hur professionella förhindrar påverkan från sina patienters problematik och hur professionella kan utföraoptimala arbetsinsatser. De teorier som nyttjats har varit Aaron Antonovskys teori om känsla avsammanhang och konceptet mindfulness. Tidigare studier har visat på ringa problem för de som upplevde en känsla av sammanhang och utövade mindfulness. Semistrukturerade intervjuer användes .En tematisk analys utfördes där fem teman skapades: människointresse, inflytande, självkännedom,holism och vitalitet. Bland de faktorer som bidrog till en känsla av sammanhang och medveten närvaro tillhörde bra organisering, handledning, relationellt stöd, ens inställning till hälsofrämjande,empati och erfarenheter.

Ungdomars försämrade psykiska hälsa är ett stort folkhälsoproblem bland ungdomar i Sverige. Forskning visar att ungdomars sociala kapital kan ses som en hälsotillgång samt att skyddsfaktorer, som familj och vänner, har betydelse för den psykiska hälsan. Distriktsköterskor i elevhälsan har en viktig roll i att arbeta med individens friskfaktorer för att främja den psykiska hälsan. Syftet med studien var att beskriva om det finns ett samband mellan psykisk hälsa och socialt kapital, såsom socialt nätverk, social förmåga och känsla av tillhörighet bland flickor och pojkar i åldern 14-16 år. Tvärsnittsstudien genomfördes i en mindre stad i sydvästra Sverige. Total deltog 461 stycken ungdomar i åldrarna 14-16 år. Data om den självskattade psykiska hälsan och uppfattningen om socialt nätverk, den sociala förmågan och känslan av tillhörighet samlades in med hjälp av mätinstrumentet Minneapolis Manchester Life of Quality (MMQL). Både flickor och pojkar skattade psykisk hälsa och socialt kapital högt. Det fanns inget tydligt samband mellan psykisk hälsa och socialt kapital i form av socialt nätverk, social förmåga och känsla av tillhörighet. Socialt kapital skulle kunna belysas som en hälsotillgång av distriktssköterskan i det hälsofrämjande arbetet. Det behövs fler longitudinella studier för att få mer kunskap om effekten av socialt kapital på psykisk hälsa, samt vilken roll sociala medier har i ungdomars sociala kapital. / The increasing mental health issues among adolescent in Sweden is a major public health issue. Research shows that the social capital of young people can be seen as a health source, and that protection factors, such as family and friends, have an impact on mental health . District nurses in school health service have an important role in their work with individual's health factor to promote the mental health. The aim of this study was to describe whether there is a relationship between mental health and social capital, as social network, social ability and sense of belonging among girls and boys aged 14-16 years. The cross-sectional study was performed in a smaller town in southwest of Sweden. A sample of 461 adolescents aged 14-16 years participated. Data for the self-rated mental health and the perception of social network, social ability and sense of belonging were collected from the instrument Minneapolis Manchester Quality of Life (MMQL). Both girls and boys rated their mental health and social capital high. There was no clear connection between mental health and social capital, in forms of social network, social ability and sense of belonging. Social capital could be highlighted as a health addiction by the district nurse in health promotion. More longitudinal studies are needed to gain more knowledge about the effect of social capital on mental health, as well as the role of social media in youth social capital.

Högbegåvade barn och ungdomar har uppmärksammats mer i Sverige de senaste åren. Litteraturen presenterar divergerande uppfattningar kring om hög begåvning främst är en skyddsfaktor eller en sårbarhetsfaktor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka högbegåvade ungdomars upplevelser av sina liv och sin vardag. Tio högbegåvade tonåringar intervjuades och materialet bearbetades med induktiv tematisk analys med deduktiva inslag som resulterade i ett övergripande huvudtema högbegåvade tonåringars energiflöde i en modell som kan utläsas ”Jag har stora energikällor och om jag får utlopp för energin i dessa genom intellektuell stimulans och gemenskap bidrar detta till god psykisk hälsa vilket i sin tur ger mer energi. Om energin hindras av t.ex. brist på intellektuell stimulans och gemenskap bidrar det till psykisk ohälsa och minskad energi.” Resultatet diskuteras utifrån betydelse för frigörande av potential och förbyggande av psykisk ohälsa.