The aim of this study was to reach knowledge and increase the understanding of high school students’ experiences of school climate, achievements in school and their reflections on their relations within and outside of school. The relations included in this study was relations to teachers, classmates, friends outside school and relations to family members. The purpose of this study was to highlight in what way school and relations affects the adolescents’ mental health. The study is based on 6 qualitative interviews with female high school students in a smaller municipality in Sweden. The interviews were analyzed using meaning interpretation. Main results show that both achievements in school and relations affect the adolescents’ mental health considerably. The results indicate that all aspects considered in the study, school climate, school achievements, relations to teachers, classmates, friends and family members, relate to and affect each other. Furthermore the results show that all these aspects have an impact on the adolescents’ mental health in different ways. The conclusion is that close relationships and the attachment within those affect the adolescents’ self-images and their identity and therefore have an impact on their mental health.

Sociala medier har kommit att bli en kontext för ungdomar att experimentera med sinidentitet samt även för att ta del av varandras liv. Användandet av sociala medier ökar, därforskning visar att tjejer använder dem mer än killar. Forskning visar även att det finnskönsskillnader när det kommer till konsekvenser av användandet av sociala medier. Syftetmed denna studie var därmed att i svensk kontext undersöka om tjejers identitet ochpsykiska hälsa påverkas av användandet av sociala medier, och i sådana fall hur. Studien ärav kvalitativ ansats, där metoden för insamling av empiri var fokusgrupper.Fokusgrupperna har omfattat 18 tjejer i ungdomsålder. Utifrån insamlad empiriidentifierades fem olika teman, vilka omfattar olika processer av påverkan på tjejersidentitet och psykiska hälsa via användandet av sociala medier. Denna studie har visat atthur tjejers identitet och psykiska hälsa påverkas av dessa processer beror på tjejers samtidapsykiska hälsa och identitet, alltså hur tjejer själva mår, vilken självbild de har och hursäkra de är i sig själva. / <p>2018-01-19</p>

Aim and questions The aim of our study was to increase knowledge about successful school managers' views on teachers' mental health and their own work regarding this subject. In what ways do the school manager work preventive with measures on teachers' mental health?  How does leadership affects teachers' mental health?  What factors create mental health among teachers?   Method In order to answer the questions, we have chosen to use semi-structured interviews. To get in touch with schools that have been successful with their work with the teacher's mental health, we have made a targeted step wise sample where we contacted the primary managers of six randomly selected municipalities in Stockholms län. In total six school managers have been interviewed. The empiric data were thematized and analyzed based on the demand-control-support model.   Results All the interviewed school managers agreed to that the concept of mental health is about feeling good, about balance in life and to feel safe. A clear, structured organization with clear responsibilities is of importantance for teachers in order to feel that they have control over their situation. A communicative and relationship-oriented leadership and support from both colleagues and school management can help teachers experience that they can master the demands placed on them. This support may include help to prioritize, to pay attention and be accessible as school management. The school managers also believe that to support the teachers´ self-confidence and let them take responsibility can help the teachers feel mentally well.   Conclusions The school managers have a common view of how they work to make the teachers feel mentally well. The study showed that it is of importance for teachers' mental health, how they are able to respond to the demands placed on them. A clear organization and clear responsibilities increase the feeling of control. The managers have reflected much up on leadership and their way of organizing the school management. They have different strategies and approaches of how to show their support to the teachers, from supporting their self- confidence to showing them general appreciation. / Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie har varit att öka kunskapen om framgångsrika skolledares syn på lärares psykiska hälsa och deras eget arbete avseende detta område. Hur arbetar skolledarna med preventiva åtgärder avseende lärares psykiska hälsa?  Hur uppfattar skolledarna att ledarskapet påverkar lärares psykiska hälsa?  Vilka faktorer skapar psykisk hälsa hos lärare? Metod För att besvara frågeställningarna har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Urvalet är baserat på ett riktat flerstegsurval då vår målsättning har varit att undersöka framgångsrika skolledningar avseende lärares psykiska hälsa. Totalt har sex skolledare intervjuats. Studiens empiri har tematiserats och analyserats utifrån krav- kontroll- stöd modellen.   Resultat Skolledarna är eniga om att begreppet psykisk hälsa handlar om att må bra, om balans i livet och att känna sig trygg. Genomgående uttrycker skolledarna att en strukturerad och tydlig organisation, med tydliga ansvarsområden, ger viktiga förutsättningar för att lärarna ska uppleva att de har kontroll över sin situation. Ett kommunikativt och relationsinriktat ledarskap samt stöd från såväl kollegor som skolledning, kan enligt skolledarna hjälpa lärarna att känna att de mäktar med de krav som ställs på dem.  Stödet kan bestå av hjälp att prioritera, att vara lyhörd och tillgänglig som skolledning. Faktorer som kan bidra till att lärare mår psykisk bra är vidare att lärarna får förtroende och möjligheter att ta eget ansvar.   Slutsats Majoriteten av skolledarna i studien har en gemensam syn på hur de arbetar för att lärarna ska må psykiskt bra. Skolledarna uppfattar att lärares psykiska hälsa är starkt relaterad till hur väl lärarna lyckas förhålla sig till de krav som ställs på dem. En tydlig organisation och tydliga ansvarsområden ökar lärares känsla av kontroll. Skolledarna har olika strategier och arbetssätt för att ge stöd till lärarna, vilket de också menar spelar väsentlig roll för lärares arbetsmiljö. Skolledarna i studien har reflekterat mycket över sitt ledarskap och sitt sätt att organisera verksamheten.

Bakgrund: Sjuksköterskan ska ge vård med respekt för människors lika värde. Sjuksköterskans omvårdnad är till för att lindra symptom och att patienten skall fungera i vardagen. Patienter med allvarlig psykisk ohälsa avlider i genomsnitt 20 år tidigare än övriga befolkningen, de avlider ofta av behandlingsbar fysisk ohälsa. Att närma sig lidande är svårt, när patienter inte uttrycker sitt lidande, har sjuksköterskan svårt att identifiera det. Tvångsvård och tvångsmedicinering skapar starka känslor, regelsystemet prioriteras före patientens autonomi. Patienter avstår behandling på grund av bemötandet. Men ett bra socialt nätverk, bra erfarenheter, liksom positiva tankar och attityder kring behandlingen, påverkar följsamheten positivt. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans bemötande vid psykisk ohälsa. Metod: Metoden var litteraturöversikt. Tio artiklar valdes ut. De lästes, översattes, analyserades med hjälp av färgkodning och sammanställdes under olika huvudteman och subteman. Databasen Cinahl plus Full Text användes uteslutande för att det visade sig att sökorden gav samma träffar på Pub Med, även att Chinahl plus Full Text är en stor vårdvetenskaplig databas. Resultat: Resultatet presenteras som en tillfriskningsprocess med tre huvudteman; Livet som ohälsa, Livet som hälsa och Livet som framtid. Diskussion: I diskussionen används Travelbees (1966/2012) omvårdnadsteori Interpersonal human to human relationship och konsensus-begreppet vårdande.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skolsköterskor ser på sitt uppdrag och vad de anser ingår i deras uppgifter. Metoden var en enkät- och intervjustudie med en kvalitativ ansats, för att på detta sätt kunna få en fördjupad förståelse för upplevelser och erfarenheter. Resultatet visade att hälsosamtal är något som alla skolsköterskor arbetar med, vilket innebär en kartläggning av elevernas medicinska, fysiska och psykiska hälsa. Att arbeta förebyggande mot enbart psykisk ohälsa är inget som skolsköterskorna anger prioriteras på grund av exempelvis tidsbrist, vilket flera upplever som en svårighet i arbetet. Den slutsats som kan dras från undersökningen är att skolsköterskor upplever att de ingår många uppgifter i deras uppdrag och att de skulle behöva mer utbildning inom vissa områden. Utifrån denna studie skulle det vara intressant att intervjua rektorer för att undersöka hur de ser på skolsköterskornas uppdrag eftersom det är de som har huvudansvaret för elevhälsan.

Barns psykiska hälsa bör främjas i ett tidigt stadie och skolsköterskan har en nyckelroll i det arbetet. Forskning visar att den psykiska ohälsan hos ungdomar har ökat, vilket påverkar folkhälsan i landet och får konsekvenser för både individ och samhälle. Studiens syfte var att belysa skolsköterskans erfarenheter av att bedriva det hälsofrämjande arbetet för elevernas psykiska hälsa i låg- och mellanstadiet. Datainsamlingen gjordes genom sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012). Ur analysen urskildes tre kategorier; stödja eleven till en hälsosam livsrytm, relationen oumbärlig för ett framgångsrikt hälsofrämjande och organisatoriska förhållandens inverkan på det hälsofrämjande arbetet, med tolv tillhörande underkategorier och ett övergripande tema: möta elevens behov och stimulera till ny kunskap som främjar en hälsosam livsstil. Resultatet visar att skolsköterskan ser eleven ur ett helhetsperspektiv och individen som en del i ett större sammanhang. Skolsköterskan arbetar med att stärka de faktorer som främjar hälsa och ger eleverna kunskap om hur de själva kan påverka sin hälsa och välmående. För att nå fram med det hälsofrämjande arbetet behöver skolsköterskan skapa tillitsfulla relationer till eleven och dess familj, vilket är oumbärligt för att främja elevernas psykiska hälsa. Samarbete och en god relation med övriga professioner är en viktig faktor för ett framgångsrikt hälsofrämjande. Skolsköterskorna beskriver att brist på tid och resurser hindrar dem från att främja elevernas psykiska hälsa, i den utsträckning de önskar. Skolsköterskans hälsofrämjande arbete leder till en hållbar utveckling, då interventionerna kan bidra till en minskad psykisk ohälsa och bättre utbildningsresultat, som i sin tur kan förbättra de långsiktiga sociala och ekonomiska förutsättningarna för eleverna och hela samhället.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka upplevd psykisk och social hälsa vid ledarledd fysisk aktivitet. Variablerna kön, utbildningsnivå, ansedd månadsinkomst samt upplevd fysisk hälsa vid start undersöktes för att se eventuell påverkan på resultatet.  Metod: På Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm genomförs ”hälsoprojektet” varje vårtermin sedan 2005. Projektet är ett samarbete mellan GIH och kommuner i Stockholms län där hälsopedagogstudenter leder fysisk aktivitet under åtta veckor för seniorer som frivilligt anmält intresse. Till denna studie tillhandahölls data från 189 seniorer som deltagit i 2016 års hälsoprojekt, efter bortfall inkluderades data från 178 seniorer. Kvantitativ metod användes då data bearbetades utifrån insamlade enkäter som sedan analyserades med statistisk. Resultat: Studiens resultat visade att ledarledd fysisk aktivitet i grupp, två gånger per vecka under åtta veckor påverkade den upplevda psykiska hälsan positivt med en signifikant skillnad (p = 0,001). Gällande det upplevda sociala nätverket sågs ingen signifikant förändring efter interventionen. Slutsats: Denna studie stödjer tidigare forskning som visat att seniorer mår psykiskt och fysiskt bättre av fysisk aktivitet. Efter endast åtta veckors intervention sågs här signifikant förbättring i upplevd psykisk hälsa oberoende av kön, ålder, utbildning samt ansedd månadsinkomst. Fysisk aktivitet i grupp är en kostnadseffektiv lösning i det hälsopromotiva och preventiva arbetet som bör användas och prioriteras i hela samhället.

Bakgrund: Obstruktiv sömnapné en är sjukdom som innebär att man under nattsömnen drabbas av perioder då andningen upphör helt. För den drabbade kan detta leda till konsekvenser för den somatiska hälsan såväl som den psykiska. Tidigare forskning har även kunnat påvisa påverkan på patienternas livskvalité. Syftet med den här studien var att undersöka vilken inverkan obstruktivt sömnapnésyndrom har på hälsorelaterad livskvalitémen också psykisk hälsa hos patienter i Sverige samt om det finns skillnader mellan olika undergrupper Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie men kvantitativ ansats. I studien deltog 19 patienter med obstruktiv sömnapné och data samlades in via en enkät där det förutom ålder, kön, längd, vikt och dagsömnighet (Epworth sleepiness scale; ESS) också samlades in data om hälsorelaterad livskvalité (SF-12) och psykisk hälsa (HADS). Inklusionskriterier var patienter med obehandlad sömnapné som kom till Sömn- och andningcentrum på Akademiska sjukhuset för att prova ut en CPAP. Materialet analyserades med deskriptiv statistik genom bearbetning i datorprogrammet SPSS och jämförelser mellan grupper gjordes med hjälp av Mann Whitney U-test. Huvudresultat: I resultatet framkom att majoriteten av deltagarna i studien hade en sämre fysisk och psykisk hälsorelaterad livskvalité och att majoriteten upplevde att de hade ångestsymtom. Kvinnor med obstruktiv sömnapné visade mer depression- och ångestsymtom och patienter med sömnapné med samtidig fetma hade sämre fysisk hälsorelaterad livskvalité. Slutsats: Obstruktiv sömnapné är kopplat till både sämre hälsorelaterade livskvalité och psykiska symtom. Vidare forskning och ytterligare arbete med patientgruppen krävs för att förbättra vården för patienter med obstruktiv sömnapné. / Introduction: Obstructive sleep apnea is an illness which means that during nighttime-sleep, the patient experiences episodes in which she cease to breath. To the affected this can result in implications for both the somatic and the mental health. Earlier research also points towards the patient’s quality of life. The aim of this study was to examine how obstructive sleep apnea affect quality of life among patients in Sweden and if these patients experience effect on their mental health and if it’s differences between subgroups. Method: A quantitative cross sectional study was made. 19 patients with obstructive sleep apnea was participating and data was collected via forms that, beside age, sex, height, weight and day-sleepiness (Epworth sleepiness scale; ESS), also was based on the health related quality of life (SF-12) and mental health (HADS). Inclusion criteria was patients with nontreated sleep apnea that attended The Center for Sleep and Breathing at Akademiska sjukhuset to try out a CPAP. Collected data was analyzed with descriptive statistics by processing it in the computer program SPSS and comparisons between groups was made with Mann Whitney U-tests. Result: In the result it became apparent that the majority of the participants of the study had an inferior physical and mental health related quality of life and that the majority experienced anxiety. Women with obstructive sleep apnea showed more depression- and anxiety symptoms and patients with obesity had an inferior physical health related quality of life. Conclusion: Obstructive sleep apnea is tied to both health related quality of life and mental health. Further research and additional work with this patient group is needed to enhance the care of patients with obstructive sleep apnea.Keywords: Obstructive sleep apnea, quality of life, mental hea

Psykisk ohälsa ökar för de flesta grupper i Sverige, men minoritetsgrupper är mer utsatta än andra. Syftet med vår studie var att ta reda på hur situationen ser ut för HBTQI-individer i Sverige och skapa underlag för att kunna underlätta för denna utsatta grupp. Utifrån Meyers minoritetsstressmodell och Neffs definition av självmedkänsla vill vi svara på frågan om det finns något samband mellan minoritetsstress och psykisk hälsa hos HBTQI-individer och om självmedkänsla i så fall medierar detta förhållande. Deltagarna bestod av svensktalande personer över 18 år som identifierar sig som HBTQI. Dessa rekryterades via Facebook och andra internetbaserade forum. Mätinstrumentet var en online-enkät där konstruktet psykisk hälsa definierades som grad av ångest- och nedstämdhetssymtomatologi och grad av livskvalitet. Enkäten mätte även konstrukten självmedkänsla och minoritetsstress. Resultaten visade att det finns ett signifikant positivt samband mellan graden av minoritetsstress och graden av ångest- och nedstämdhetssymtomatologi. Högre grader självmedkänsla var kopplat till lägre grader psykisk ohälsa och högre grader livskvalitet. Självmedkänsla var kopplat till proximal minoritetsstress men inte distal minoritetsstress. En mediationsanalys visade att självmedkänsla har en signifikant medierande effekt på förhållandet mellan minoritetsstress och psykisk ohälsa. Sammanfattningsvis visade sig självmedkänsla vara en viktig faktor för att förstå förhållandet mellan minoritetsstress och psykisk ohälsa och är därmed något som framtida interventioner mot psykisk ohälsa hos HBTQI-individer bör fokusera på. / Mental illness is increasing in Sweden, and minority groups are more at risk than others. The purpose of our study was to determine what the situation is for LGBTQ-individuals in Sweden and create a basis to aid this group. Based on Meyer's minority stress model and Neff’s definition of self-compassion, we want to answer the question regarding if there is a connection between minority stress and mental health in LGBTQ-individuals, and if self-compassion mediates this relationship. The participants consisted of Swedish-speaking people over the age of 18 that self-identify as LGBTQ. These were recruited via Facebook and other internet-based forums. The measurement was an online-survey where the construct mental health was defined as degree of anxiety- and depression symptomatology as well as quality of life. The survey also measured the constructs self-compassion and minority stress. The results showed a significant positive relationship between minority stress and degree of anxiety- and depression symptomatology. Higher degrees of self-compassion were related to lower degrees of mental illness and higher degrees of quality of life. Self-compassion was related to proximal minority stress but not distal minority stress. A mediation analysis showed that self-compassion has a significant mediating effect on the relationship between minority stress and mental illness. In conclusion, self-compassion was proven to be an important factor in understanding the relationship between minority stress and mental illness and is therefore something future interventions targeting mental health in the LGBTQ community should focus on.

Studien syfte handlar om att undersöka yrkesverksamma socionomers uppfattningar om ungdomars psykiska hälsa och hur den psykiska ohälsan kan förebyggas utifrån ett kvalitativt förhållningssätt. Semistrukturerade intervjuer har använts för att belysa detta, där yrkesverksamma socionomer har fått delge sina uppfattningar om ämnesområdet. I studien har två teorier använts, Resiliens och Ekologisk systemteori. Detta för få en fördjupad förståelse för ungdomars psykiska hälsa. I resultatet framträder olika faktorer som anses vara betydelsefulla för ungdomars psykiska hälsa, med fokus på individ-, familj och skolfaktorer. I resultatet synliggörs också olika förebyggande insatser som kan tänkas främja ungdomars psykiska hälsa och hur verksamheter kan arbeta för att förbättra samverkan mellan varandra, i syfte att kunna erbjuda bästa möjliga stödinsatserna för ungdomarna.