Background A lot of children live in families where a parent is suffering from some kind of mental illness. As nurses we have to notice these children, when we meet patients with mental illnes. Aim The overall purpose of this study was to examine if and how the district/ psychiatric nurse acknowledge the child’s situation, when a parent is suffering from mental illness. Method A qualitative approach was chosen for this study. Six psychiatric nurses and seven district nurses were interviewed. Content analysis was used for the analysis. Result Four main themes appeard in the result: dialogs of different character, family focus, collaboration and report duty. The dialog differed depending on the purpose and depending on working with a family perspective. Regarding collaboration with other organizations, the nurses requested and got help in order to come further in working with the patients and their children. The duty to report was sometimes a problematic matter. The conclusion was that all nurses agreed to the importance of acknowledging the children of families with mental illness. However there was a lack of well-functioning working methods of how to help these children. One proposal for further research is to develop evidence based methods family intervention programs.

Syftet med denna studie var att beskriva patienters psykiska hälsa efter en hjärtinfarkt. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökorden myocardial infarction, mental health, experience, psychological health och quality of life kombinerades för att hitta artiklar. Arton artiklar inkluderades i studien och hittades i databaserna PubMed och Cinahl och genom andra artiklars referenslista. Undersökningarna i artiklarna var genomförda med intervjuer, enkäter och observationer. Resultatet visade att män upplevde en bättre hälsorelaterad livskvalitet än kvinnor samt att kvinnors psykiska hälsa påverkades mer efter en hjärtinfarkt. Kvinnorna ansåg det var svårare att göra livsstilsförändringar än männen, de förmodade att deras förändringar kunde ha negativ inverkan på familjen. Undersökningarna i artiklarna visade att det är vanligt med depressioner efter hjärtinfarkt och att många upplever det som arbetsamt att göra livsstilsförändringar. Patienterna ansåg att det är viktigt att ha nära relationer med deras anhöriga för att få det stöd de behöver under tillfrisknandet. / The aim of this study was to describe patient's mental health status after a myocardial infarction. The study was preformed as a literature study. The words myocardial infarction, mental health, experience, psychological health and quality of life were used in combinations to find the articles. Eighteen articles included in the study which were found in the databases Cinahl and PubMed and from other article references. The interventions in the articles were made by interviews, questionnaires and observations. The results showed that men experience better health related quality of life than women and that women's mental health was more affected after a myocardial infarction. The women thought it was harder to change their life style than men, because the women believed that it would have a bad influence on the family. The interventions in the articles showed that it is usual with depressions after a myocardial infarction and that many experience it hard perform life style changes. The patients think it is important with close relations to their relatives to get the support they need under the recovery period.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar hos barn och unga. De ökade psykiska besvären hos elever kan knytas till den individualisering som är en del av den moderna utvecklingen. Att så tidigt som möjligt upptäcka och behandla psykisk ohälsa är angeläget. Skolsköterskan är central för skolhälsovården då hon är tillgänglig i elevernas vardagsmiljö. Syfte. Att belysa skolsköterskans upplevelse av psykisk ohälsa hos elever. Metod: Som metod valdes semistrukturerad intervju. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysresultatet beskriver fem skolsköterskors upplevelse av psykisk ohälsa hos elever. Resultat: Ur analysresultatet framträdde sex kategorier: Ont, Kommer, Överaktivitet, Trötta, Självskadebeteende och Kompisar. Resultatet visar på en hög frekvens av återkommande besök. Eleverna sökte mest för huvudvärk och ont i magen. Det är mest flickor som söker skolsköterskan, pojkar upplevs ha svårare att ta emot hjälp. / Background: The mental unhealth is increasing of children and youth. The increasedmental problems of students can be connected to the individualization that is a part of themodern development. It is urgent to detect and treat mental unhealth as early as possible.The school nurse is central to school health nursing as she is available in the students’everyday life.Aim: To illuminate the school nurse’s experience of mental unhealth of students.Method: As data collecting method semi structured interview was chosen. The materialwas analyzed with a qualitative content analysis. The result of the analysis describes fiveschool nurse’s experiences of mental unhealth of students.Findings: The result of the analysis was six categories: Pain, Coming, Overactivity, Tired,Self damaging behaviour and friends. The result shows on a high frequency of revisits. Thestudents mostly visited for headache and stomach ache. It is mostly girls who visit theschool nurse, for boys it is more difficult to accept help.

Den psykiska hälsan har stor betydelse för vårt välmående och ur folkhälsoperspektiv är det viktigt att plocka fram friskfaktorer som bidrar till ökad livskvalitet. ADHD, som är ett neuropsykiatriskt funktionshinder med svårigheter att reglera sitt beteende, är inget okänt fenomen och det är många som lever med det. Tidiga stödinsatser hjälper dessa individer till ett väl fungerande liv utan samsjuklighet, utanförskap, missbruk eller kriminalitet. Syftet med studien är att få en uppfattning om hur det är att leva med en ADHD- diagnos, vilka strategier som de utformat för att behålla hälsan. Detta undersöktes genom en kvalitativ studie med en semistrukturerad intervju. Intervjuguiden innehöll frågor som delades in i tillhörande teman. Materialet hanterades sedan utifrån kvalitativ innehålls analys. Sju informanter var intresserade av att ställa upp varav två senare lämnade återbud. Resultaten visade att informanterna var nöjda med en ställd diagnos som de fått genom utredning inom psykiatrin. Detta ledde till en självinsikt och strategier började utformas för att kunna hantera sin situation. Studien har påvisat att informanterna gemensamt önskade att stöd och insatser borde sättas in betydligt tidigare än vad de gör i nuläget och att en lösning på det är ökad kunskap och förståelse i omgivningen. Även genusperspektivet lyftes och informanterna var eniga om att de upplevde skillnader i beteendet mellan könen vilket ledde till att prognosen för flickorna försämrades jämfört med pojkarna. Ett samarbete mellan olika aktörer i samhället borde prioriteras för att säkerställa denna grupps förutsättningar för en god hälsa och ett fungerande liv. Ökad förståelse och kunskaper i funktionshindret är avgörande för de som har ADHD men minst lika viktigt är att omgivningen delar den.

BAKGRUND: Ungas psykiska ohälsa ökar och det finns många hälsointerventioner som görs inriktade på denna målgrupp. Det finns många åtgärder och metoder som är framtagna för att främja ungas hälsa och många av de studier som är gjorda innefattar interventioner med dessa åtgärder och metoder och utvärderingar av desamma. Mindre, eller inget fokus har lagts på det lärande som sker i hälsointerventionerna och med utgångspunkt i det och ur ett hälsopedagogiskt perspektiv tar sig denna uppsats sin utgångspunkt från lärandet som sker i vad som kan ses som en hälsointervention, Självledarskapslägret DNG 360°. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med studien var främst att skapa förståelse kring det lärande som konstitueras genom deltagande och interaktion i organiserade aktiviteter inom ramen för ett självledarskapsläger ur ett sociokulturellt perspektiv. Samt att besvara följande frågeställningar, 1) Vad för kunskaper konstitueras i de studerade aktiviteterna? 2) Vad för stöd använder sig deltagarna av i sitt aktörskap för att möjliggöra lärande? METOD: Studien var kvalitativ med fältforskning som utgångspunkt och genomfördes som en observationsstudie med deltagande observationer på Självledarskapslägret DNG 360°. RESULTAT: Studien visade att kunskaper som konstituerades på lägret var sociala kompetenser, problemlösningskunskaper samt att skratt kan ses som en rekonstruktion av strategier för att hantera känslor. Vidare visar resultatet på olika former av stöd som deltagarna använde sig av i sitt lärande. En synliggjord aspekt av stöd var skapandet av en trygg miljö, samt skapandet av språkliga artefakter som speciella uttryck, som ”typ” och ”liksom”. Artefakterna använde deltagarna i sin kommunikation med andra och kan således ses som ett medierande verktyg som de aktivt använde som stöd i deras lärande. Slutligen visade resultatet att deltagarna ofta vände sig till den informella ledaren i gruppen för stöd i sitt lärande. DISKUSSION OCH SLUTSATS: Den här studien ger en ökad förståelse för det lärande som sker på ett självledarskapläger och diskussionen utgår från det spänningsfält som kan ses skapas mellan lärande sett ur perspektivet ”självet” och lärande sett från ett sociokulturellt perspektiv . Det sociokulturella perspektivet menar att vi lär oss tillsammans med andra och att lärandet är situerat. Det finns enligt detta perspektiv inget självklar själv, utan självet existerar i ett sammanhang. Detta är något som problematiseras i diskussionen i förhållande till självledarskapslägret samt dess innehåll. Ur ett hälsopedagogiskt perspektiv föreslogs bland annat vidare forskning med fler studier med fördjupning på det lärande som sker i olika hälsointerventioner.

Uppgiften om år på uppsatsens försättsblad är fel. Ska vara 2009.

Självmord och självmordstankar förekommer i högre utsträckning bland läkare än i andra yrkesgrupper. Sociala relationer är enligt studier viktigare för kvinnor än för män i utvecklingen av depression. Studien syftar till att undersöka om de inkluderade arbetsmiljövariablerna, vilka behandlar sociala relationer, är viktigare i kopplingen till självmordstankar för kvinnor än för män. Samt att undersöka vilka av arbetsmiljövariablerna som bäst förklarar självmordstankar. Tre arbetsmiljövariabler skiljde sig signifikant eller nära signifikant mellan män och kvinnor. Dessa var att inte ha någon eller en organisation som tillvaratar ens intressen, att inte uppmuntras att tänka ut sätt att förbättra arbetsplatsen, samt nära signifikant; att inte uppmuntras att delta i fattande av viktiga beslut. De variabler som bäst förklarade självmordstankar för kvinnor var att inte ha någon eller en organisation som tillvaratar ens intresse, ej regelbundna möten, trakasserier, och att motstridiga krav ställs från en eller flera personer. Motsvarande för män var att inte uppmuntras att delta i fattande av viktiga beslut. / HOUPE

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att belysa eventuella skillnader i upplevd psykisk hälsa hos två grupper med skiftande trosuppfattning. Studien ville undersöka om trosuppfattning hade inflytande på angivna svar i depressionsenkäten PHQ-9 och hur det i så fall samvarierade med vikten av fysisk aktivitet. Hur stor är prevalensen av depression inom de undersökta grupperna? På vilket sätt samvarierar tro på en högre makt med upplevd psykisk hälsa hos de två undersökta grupperna? Hur ser korrelationen ut mellan trosuppfattning och psykisk hälsa i förhållande till den mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa? Metod Studien är en tvärsnittsstudie som har utförts med hjälp av enkäter för att studera sambandet mellan religiositet och upplevd psykisk hälsa i två grupper bestående av troende och ateister. Enkäten innehöll bland annat PHQ-9, ett validerat instrument för att upptäcka symtom för depression. 52 kristna församlingar i Stockholms län kontaktades via e-post varav fyra besöktes. Utöver detta kontaktades en organisation som tar ställning för sekulär humanism och en organisation som har som syfte att främja folkbildning om vetenskapliga metoder och är obunden i religiösa frågor, detta för att få respondenter med skiftande trosuppfattning. För att utöka antalet respondenter användes även en webbversion av enkäten som komplement till den ursprungliga pappersversionen. Sammanlagt besvarade 188 respondenter enkäten. Bearbetning av data gjordes med hjälp av IBM SPSS Statistics 19 samt Microsoft Excel 2007. Signifikansnivå sattes till p≤0,05 Resultat Antalet respondenter som fick fem poäng eller mer på PHQ-9, och därmed skulle vara i behov av en utredning av den psykiska hälsan, var fler hos de troende (n=41) gentemot hos ateisterna (n=23), (p=0,003). Skillnaden i den psykiska hälsan berodde inte på skiftande trosuppfattning utan på faktorer som fysisk aktivitet, hög utbildning, värk, kön och låg inkomst. Slutsats Denna studie visade ingen signifikant skillnad mellan troendes och ateisters psykiska hälsa efter kontroll för confounders. Studien visade att fysisk aktivitet, hög utbildning, värk, kön och inkomst predicerar den psykiska hälsan. / Abstract Aim The aim of this study was to shed light on any possible differences in perceived mental health in two groups with different religious belief. The study wanted to examine whether religious belief influenced the answers given in the Patient Health Questionnaire, PHQ-9, and if it covariated with the influence of physical activity. What is the prevalence of depression in the studied groups? In what way does belief in a higher power covariate with the perceived mental health in the two studied groups? What is the correlation between religious belief and mental health in relation to the one between physical activity and mental health? Method This study is a cross-sectional study performed using questionnaires to study the covariation between religiousness and perceived mental health in two groups of believers and atheists. The survey included the PHQ-9, a validated questionnaire to detect symptoms of depression. 52 christian parishes in Stockholm county were contacted by e-mail of which 4 was visited. In addition one organization which takes a stand for secular humanism and one organization that aims to promote public education on scientific methods and is independent in religious matters, this to get respondents with diverse beliefs. To extend the respondent group a web-questionnaire was used in addition to the original paper version. In total 188 respondents answered the questionnaire. Data was processed in IBM SPSS Statistics 19 and Microsoft Excel 2007. The level of significance was set to p≤0,05 Results The number of respondents who received five points or more on the PHQ-9, and thus would be in need of an investigation of their mental health, was greater in the group of believers (n=41) in relation to the group of atheists (n=23), (p=0,003). The difference in mental health was not due to difference in belief but due to factors such as physical activity, high education, pain, sex and low-income. Conclusions This study showed no significant difference in the mental health between believers and atheists after controlling for confounders. The study showed that physical activity, high education, pain, sex and low-income predicts the mental health.

Sammanfattning   Bakgrund: När människor blir patienter inom psykiatrisk vård upplever de sig ofta utlämnade till andras välvilja. De kan ofta redan innan ha en skör och svag autonomi och deras egen medverkan och delaktighet i vården kan ibland vara svår att särskilja. Det finns en stor aktualitet i ämnet delaktighet då patienters rättigheter, självbestämmande, inflytande och ansvar i vården på många sätt står i fokus idag.     Syfte: Att beskriva patienters erfarenhet av delaktighet inom psykiatrisk vård   Metod: Metoden är en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar som svarar på syftet och frågeställningarna för studien har sökts fram. Analysmetoden baseras på en kvalitativ innehållsanalys där meningsbärande enheter identifieras som vidare kodas i kategorier och utvecklas till centrala teman.   Resultat: Resultatet redovisas under fem huvudteman; att bli sedd, att få veta, att utgå från patienten, att ha kontroll och egenmakt samt att hindras av sitt sjukdomslidande med tillhörande underteman. Resultatet visar att bekräftelse i vårdrelationen är viktigt för att skapa förutsättningar för patientens delaktighet. Om en patient har en känsla av att bli sedd, hörd, förstådd, respekterad som individ och bekräftad av vårdare kan ett ömsesidigt givande och tagande i relation uppstå och utgöra en god grund för delaktigheten. Patientens möjlighet till delaktighet hämmas av den traditionella hierarkiska strukturen i den psykiatriska vården, vilken initierar patientens känsla av maktlöshet och uppgivenhet.   Diskussion: För patienterna krävdes det mer än allmän snällhet och information av vårdarna för att de skulle kunna uppleva sig som delaktiga i en jämställd vårdrelation. Det är först när stödet och informationen förmår möta patientens livsvärld som en genuin delaktighet uppnås.      Nyckelord: patientdelaktighet, brukarmedverkan, psykiatrisk vård, psykisk hälsa / Abstract   Background: When a person becomes a patient in psychiatric care they often feel omitted to the kindness of the care givers. They can often have a history of fragile and weak autonomy and their own involvement and participation in care can sometimes be difficult to distinguish. Patients’ rights, autonomy, influence and responsibility in health care is in many ways in focus today, the matter is therefore of great importance.   Aim: To describe patients' experiences of participation in psychiatric care.   Method: The method is a literature review where 14 scientific articles that matches the purpose and questions for the study have been sought out. The method for analyzing is based on a qualitative content analysis in which meaningful units have been identified and coded into categories to form central themes. Result: The result are presented in five central themes; being seen, to know, to start from the patient's perspective, to have control and empowerment and as being hindered by their illness suffering, with its sub-themes. The result shows that affirmation from the caregiver is important to create conditions for the patient’s involvement. If a patient has a feeling of being seen, heard, understood, respected as an individual and confirmed by caregivers, a mutual give and take in relationships arise, and provide a good basis for participation. The Patient's possibility to be involved is hampered by the traditional hierarchical structure of mental health services, which initiates the patient's sense of powerlessness and despair. Discussion: For the patients, it took more than general kindness and useful information to enable them to experience themselves as equal participants of a care relationship. It is only when the support and information is able to meet the patient's reality as a genuine involvement is achieved.   Keywords: patient participation, user involvement, psychiatric care, mental health