<p>Syftet med undersökningen var att få en bild av högstadieelevers uppfattning om hur fysisk aktivitet påverkar psykisk hälsa samt idrottsundervisningens påverkan på psykisk hälsa.</p><p>Det var en kvantitativ undersökning med enkäter, där 124 högstadieelever från två mellansvenska skolor besvarade enkäten.</p><p>Resultatet visade att 85.5% av eleverna upplevde att fysisk aktivitet påverkar psykisk hälsa positivt när det gäller att känna sig avslappnad, humöret, självuppfattning och bättre livskvalitet. 71. 5 % av eleverna ansåg att de i idrottsundervisningen fick de lära sig om hur fysisk aktivitet har betydelse för hälsan hela livet.</p><p>Däremot upplevde flertalet av eleverna att det som händer i omklädningsrummet och i samband med duschen samt kamraternas påverkan i samband med idrottsundervisningen var stressande faktorer.</p><p> </p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet är att undersöka yoga och dess förhållande till hälsa ur ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv.</p><p>Frågeställningarna är:</p><p>- Hur beskrivs vägen mot tillståndet yoga enligt YogaSutras utifrån ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv?</p><p>- Hur beskrivs tillståndet yoga enligt YogaSutras utifrån ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv?</p><p>- På vilket sätt förhåller sig yoga enligt YogaSutras till hälsa utifrån ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv?</p><p>Metod</p><p>Metoden består av en textanalys ur en innehållsaspekt. Boken som används heter YogaSutras är skriven på sanskrit och översatt till engelska. Texten har bearbetats genom meningskoncentration och kategoriseras utifrån perspektiven fysiskt, psykiskt och själsligt, som en del utav det övergripande begreppet hälsa. Resultaten har sedan analyserat med stöd av Katie Erikssons hälsoteori.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet visar att YogaSutras beskriver olika metoder och tekniker som individen kan utföra på vägen mot det slutgiltiga tillståndet yoga. Dessa innefattar fysiska, psyksiska och själsliga perspektiv. De tre perspektiven sker också i samverkan av varandra. I det slutgiltiga tillståndet yoga är de tre perspektiven integrerade. Detta överstämmer väl med Erikssons definition av hälsobegreppet.</p><p>Slutsats</p><p>Det står det klart att det finns minst ett förhållande mellan yoga och hälsa, vilket är att yoga bidrar till hälsa hos individen. Detta får även stöd av presenterad forskning. Det slutgiltiga tillståndet yoga kan även anses vara jämförbart med det optimala hälsotillståndet, eftersom tillstånden överensstämmer med varandra.</p>

Bakgrund: Endometrios är en godartad kronisk sjukdom som kan drabba kvinnor i alla åldrar. Symptomen är både av fysisk och mental karaktär och upplevs väldigt individuellt. Fysiska symptom i form av svår smärta uppstår före menstruationen och ökar sedan i intensitet. Mentala symptom kan vara förändringar i stämningsläge. Sjukdomen endometrios kan lindras genom hormonbehandling och kirurgi. Det finns få forskningsstudier som inriktar sig på kvinnans upplevelse av endometrios. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med sjukdomen endometrios. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på vetenskapliga artiklar och analyserad med manifest innehållsanalys. Resultat: De endometriosdrabbade kvinnornas fysiska hälsa präglas av smärta. Sjukdomen resulterade i förändringar, både privat och yrkesmässigt. Kvinnornas symptom blev ofta bagatelliserade, av läkare och omgivning. Deras bemötande framkallade frustration hos patiensgruppen men sporrade samtidigt kvinnorna att ta kontroll över smärtan. Slutsats: Endometrios drabbar alla aspekter i kvinnors liv. Av resultatet framgår att det finns kunskapsbrister om endometrios hos vårdpersonalen, vilket leder till bagatellisering av sjukdomstillståndet och därmed ett förlängt lidande.

Syfte och bakgrund: De flesta fastighetsmäklare arbetar idag med ett individuellt provisionsbaserat lönesystem där den anställdes lön beror helt av hur mycket den själv säljer. Ett annat lönesystem som börjar bli allt vanligare inom branschen är ett system där fastighetsmäklarna i någon form delar på kontorets totala provisionsinkomst. Vårt syfte lyder: ”Vår förhoppning är att uppmärksamma människor i fastighetsmäklarbranschen på skillnaderna mellan individuell provisionsbaserad lön respektive kollektivt baserad lön och att öka kunskapen i valet mellan de olika löneformer som finns.” Hur påverkas den enskilde individens arbetsprestation och upplevda arbetsmiljö av lönesystemet? Vilket lönesystem är mest fördelaktigt ur företagets synpunkt? Metod: Informationsinsamlingen inför teoridelen har bestått i faktaböcker, vetenskapliga artiklar och från internet. I vår empiriska del har vi använt oss av två metoder. Dels kvalitativa intervjuer med fyra olika kontorsägare för att se hur lönesystemen påverkar företagen. Dels enkätundersökningar som de anställda på dessa fyra kontor har fått besvara. Resultat och slutsats: Vid en anställning med kollektivt baserad lön är det lättare att unna sig ledighet och det får inte en så stor effekt på lönen som vid en anställning med ett individuellt provisionsbaserat lönesystem. Stresspåverkan är densamma oavsett vilket lönesystem kontoret har. En annan sak vi kommit fram till är att en arbetsgrupp samarbetar sämre om det finns konkurrens inblandat på kontoret mellan arbetskollegor. Ledarskapet på företaget är viktigare om kontoret har ett kollektivt baserad lönesystem eftersom sammansättningen av arbetsgruppen är viktigare. Fortsatt forskning: Det hade varit intressant om en liknande undersökning utfördes i två andra städer med andra geografiska placeringar. Branschens andra sidor, som vilka villkor och avtal som finns för fastighetsmäklarna hade varit intressant att få en kartläggning över. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats kan bidra till att människor i branschen får upp ögonen för att det finns andra lönesystem att använda sig av förutom den absolut vanligaste, den individuella provisionsbaserade löneformen. Läsaren får också en inblick över hur viktig löneformen är i allmänhet för den enskilde individens välmående och även för ett företags framgång.

Arbetslöshet är ett omfattande ämne med fokus på psykisk hälsa på grund av försämrad ekonomi. Psykisk ohälsa är ett svårdefinierat begrepp som bland annat innefattar sömnsvårigheter, ängslan och ångest. Under perioden 2004 till 2005 rapporterade arbetslösa individer i Sverige psykisk ohälsa i större utsträckning än arbetande individer. Att vara arbetslös och förälder till barn i förskoleåldern kan vara påfrestande. Studier som undersökt förskolans betydelse för arbetslösa föräldrar har påvisat positiva upplevelser av förskolan under självupplevd psykisk ohälsa. Syftet med denna studie var att undersöka arbetslösa småbarnsföräldrars psykiska hälsa och deras upplevelser av hur öppna förskolan i Västerås påverkar den. Studiens metod var kvalitativ och totalt intervjuades fem föräldrar genom halvstrukturerad intervjuform. Intervjuerna analyserades genom innehållsanalys och studien visade att förändringen från arbete till arbetslöshet påverkade föräldrarnas psykiska hälsa negativt på grund av försämrad ekonomi. Barnen var en skyddande faktor för föräldrarnas psykiska hälsa trots den försämrade ekonomin. Föräldrarnas självkänsla försämrades under arbetslöshet och öppna förskolans betydelse upplevdes endast positiv, mestadels tack vare stödjande personal. Mer forskning om ämnet arbetslösa småbarnsföräldrars psykiska hälsa och öppna förskolans betydelse för dem är av stor vikt. / Unemployment is a huge subject with a focus on the change in mental health caused by a worsened economic situation. Poor mental health is a complex concept to define, for instance it include insomnia, nervousness and anxiety. During the period 2004 to 2005 it were reported that the amount of unemployed individuals in Sweden with poor mental health were greater than the amount of employed individuals with poor mental health. Being unemployed and the parent of a preschool child can be stressful. Studies that examined the importance of preschool for unemployed parents with poor mental health have shown positive experiences. The aim of this study was to examine unemployed parents’ mental health and the open preschools impact on it.  This study focus on parents with small children. The method of this study was qualitative and a total of five parents were interviewed by a semi-structured interview form. The interviews were analyzed with content analysis and the study showed that unemployed individuals got worse mental health caused by a worsened economic situation. In the worsened economic situation the children had a good impact on the parent’s mental health. The parents self-esteem was decreased during unemployment but the open preschool helped, most because the helpful personnel. More research on the subject of unemployed parents’ mental health and the impact of open preschool is of great importance.

Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka yoga och dess förhållande till hälsa ur ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv. Frågeställningarna är: - Hur beskrivs vägen mot tillståndet yoga enligt YogaSutras utifrån ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv? - Hur beskrivs tillståndet yoga enligt YogaSutras utifrån ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv? - På vilket sätt förhåller sig yoga enligt YogaSutras till hälsa utifrån ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv? Metod Metoden består av en textanalys ur en innehållsaspekt. Boken som används heter YogaSutras är skriven på sanskrit och översatt till engelska. Texten har bearbetats genom meningskoncentration och kategoriseras utifrån perspektiven fysiskt, psykiskt och själsligt, som en del utav det övergripande begreppet hälsa. Resultaten har sedan analyserat med stöd av Katie Erikssons hälsoteori. Resultat Resultatet visar att YogaSutras beskriver olika metoder och tekniker som individen kan utföra på vägen mot det slutgiltiga tillståndet yoga. Dessa innefattar fysiska, psyksiska och själsliga perspektiv. De tre perspektiven sker också i samverkan av varandra. I det slutgiltiga tillståndet yoga är de tre perspektiven integrerade. Detta överstämmer väl med Erikssons definition av hälsobegreppet. Slutsats Det står det klart att det finns minst ett förhållande mellan yoga och hälsa, vilket är att yoga bidrar till hälsa hos individen. Detta får även stöd av presenterad forskning. Det slutgiltiga tillståndet yoga kan även anses vara jämförbart med det optimala hälsotillståndet, eftersom tillstånden överensstämmer med varandra.

Syftet med studien är att undersöka institutionsplacerade ungdomars situation beträffande missbruk, kriminalitet och psykisk hälsa samt belysa deras syn på institutionsvistelsen, ett år efter utskrivning. Följande frågeställningar berörs i uppsatsen: - Hur ser ungdomarnas bruk av alkohol och droger ut vid inskrivnings- respektive uppföljningstillfället? - Har ungdomarnas kriminella beteende förändrats vid uppföljningstillfället? - Har ungdomarnas psykiska hälsa förändrats sedan inskrivning? - Hur ser ungdomarna själva på institutionstiden? Frågeställningarna har besvarats genom ett färdigställt intervjumaterial (ADAD), omfattande inskrivnings- och uppföljningsintervjuer med 105 ungdomar som varit placerade vid två SiS-hem. Resultatet jämförs med den tidigare publicerade svenska ADAD- uppföljningen och diskuteras mot bakgrund av Levins (1997; 1998) och Andreassens (2003) resonemang om institutionsvård samt mot annan forskning inom området. Slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att situationen för de undersökta ungdomarna har förbättrats något och att majoriteten av ungdomarna har positiva upplevelser av institutionstiden. Trots detta har många fortfarande beteendeproblem och emotionella svårigheter. Ingen av ungdomarna har slutat missbruka, 84 procent är fortfarande brottsaktiva och många mår psykiskt dåligt. Dessa resultat överensstämmer till stor del med resultatet i den föregående ADAD-uppföljningen, samt med tidigare forskning. / The purpose of the study is to examine the social situation of youths that have been in institutional care, regarding drug abuse, criminality and mental health. The aim is also to examine their experiences from the time at the institution. Following questions of issues are illustrated in the study: - Is there any change in usage of alcohol and drugs from the registration to the follow up occasion? - Have the youth´s criminal behaviour changed to the follow up occasion? - Is there any change in mental health to be found since the registration? - What kind of experiences are gained during the institutional care? These questions have been answered with data from registration and follow up interviews with 105 youths, previous in institutional care. The results are compaired with an earlier published ADAD follow up. We also discuss the results on the basis of Levin´s (1997; 1998) and Andreassen’s (2003) debate about institutional care, and other research findings. Conclusions that can be made from this study are that the situation of the examined youths has improved slightly and that the majority of the youth have positive experiences. Even so, many of them still have behaviour problems and emotional difficulties. None of the youths have quit using drugs, 84 per cent are still criminal and many report feelings of depression. These results agree with the earlier ADAD follow up, and with other research findings.

Vår studie är en undersökning om hur idrottslärare på grundskolan uppfattar och tolkar läroplanen utifrån ett hälsoperspektiv. Eftersom begreppet hälsa är svårt att definiera har det också inneburit att lärare uppfattat hälsobegreppet olika och alla elever ges inte samma förutsättningar att lära sig vad som främjar god hälsa. Vårt syfte är att ta reda på vilka aspekter som idrottslärarna tycker är viktiga utifrån ett hälsoperspektiv och hur de upplever hälsoundervisningen i skolan. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer för att få så personliga svar som möjligt och på så sätt kunna analysera vårt material och för att svara på våra frågeställningar. I vår teoridel redogör vi för ett antal olika teorier om hur lärare tidigare har uppfattat läroplanen utifrån ett hälsoperspektiv. Vi ser också skillnader i lärarnas sätt att bedöma elevernas kunskaper i vad som främjar hälsa. Vi har i vårt resultat sammanställt alla svaren och gjort en kort sammanfattning av de viktigaste punkterna där vi även gör en jämförelse lärarna emellan. I vår diskussion diskuterar vi det viktigaste om vad lärarna har sagt och gör jämförelser med tidigare forskning och våra egna synpunkter. Det viktigaste vi har kommit fram till är att idrottslärarna anser att tiden inte räcker till för att arbeta med hälsa i den utsträckningen som lärarna skulle önska att de gjorde. De flesta av lärarna önskar också att de kunde arbeta mer ämnesövergripande för att täcka in de bitar i läroplanen som blir lidande. Det handlar framför allt om kost och anatomiläran. Den psykiska hälsan och de delar som innefattar avslappning och stresshantering är också några av de hälsoaspekter som lärarna berör och som de skulle vilja arbeta mer med i skolan. Bollspelen beskrivs fortfarande som de dominerande aktiviteterna i undervisningen men hälsoundervisning har blivit allt vanligare med ett mer varierat innehåll på lektionerna. Framför allt de yngre lärarna arbetar mer varierat och blockvis med olika aktiviteter vilket är positivt och som främjar till livslångt lärande.

Studiens syfte är att få en inblick i Gävles kommunala skolors trygghets- och likabehandlingsplaner, några rektorers definition av trygghet och likabehandling, samt lärarnas/pedagogernas främjande insatser för elevers psykiska hälsa i grundskolans tidigare år. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer på Gävles kommunala skolor för att få en ökad inblick i respektive trygghets- och likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkätundersökning bland lärare/pedagoger i grundskolans tidigare år på de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn på trygghet skiljde sig åt, medan de hade en gemensam syn på likabehandling. Lärarna/pedagogerna gav en oenig bild av det främjande arbetet för barnens psykiska hälsa. De framhöll olika faktorer som viktiga i trygghetsarbetet kring barnen och medan några ansåg att det fanns mycket som kunde förbättras tyckte andra att allt redan var bra. Dessa skillnader i synsätt fanns även inom de enskilda skolorna.

Forskning visar att homo- och bisexuella utsätts för diskriminering och att dessa har en nedsatt psykisk hälsa jämfört med heterosexuella. Endast fåtalet studier, specifikt om bi- och homosexuella kvinnor, existerar. Denna studie är en beskrivning av unga homo- och bisexuella kvinnors upplevelse av sin livssituation med avseende på bland annat bemötanden från samhället vilka stundtals är negativa och den mentala hälsan vilken i allmänhet upplevs som god även om samhällets heteronormativitet är påfrestande. Data hämtades ur enskilda intervjuer med fem respektive fyra homo- och bisexuella kvinnor och analyserades kvalitativt genom systematisk sortering i kategorier. Fortsatt forskning, med bredare grupper av homo- och bisexuella kvinnor, behövs vilket kan leda till minskad heteronormativitet och homofobi som i sin tur borde medföra en förbättrad hälsa för populationen.