SAMMANFATTNING Bakgrund: Barn som söker asyl i Sverige har ökat de senaste åren. Asylsökande och nyanlända barn tillhör en sårbar grupp utifrån ett hälsoperspektiv med en hög förekomst av psykisk ohälsa. Skolsköterskan möter dessa barn i sitt hälsofrämjande arbete i skolan. Skolsköterskans erfarenheter kring asylsökande och nyanlända barn kan därför bidra till en ökad förståelse kring vilka faktorer som påverkar dessa barns hälsa. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av asylsökande och nyanlända barn i grundskolan för att få en ökad förståelse för barnets hälsa, samt identifiera brister, möjligheter och förbättringsförslag. Metod: Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med tio skolsköterskor från fyra kommuner i mellersta Sverige som arbetar med asylsökande och nyanlända barn i grundskolan från förskoleklass till årskurs nio. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier och sex subkategorier. Maktlöshet att inte kunna påverka sin framtid i Sverige bildade kategorin Migrationsprocessens påverkan på barnets hälsa. Skolsköterskans relation till barnet och Socialt nätverk bildade kategorin Skolans påverkan på barnets hälsa. Barnets ansvar att lära sig språket, Kultur och Att komma med eller utan familj bildade kategorin Familjens påverkan på barnets hälsa. Olika förbättringsförslag framkom även i studien. Slutsats: Skolsköterskans erfarenheter av asylsökande och nyanlända barns hälsa i grundskolan är att barnens hälsa påverkas av migrationsprocessen, familjen och skolan. Psykisk ohälsa är vanligt förekommande främst för de barn som kommer utan familj. Skolsköterskan relation till barnet är viktig för att barnet ska kunna prata om sin hälsa.

Uppsatsens syfte är att genom en komparativ textanalys jämföra hur stort utrymme psykiskoch fysisk hälsa får och på vilket sätt de båda hälsoaspekterna berörs i fyra utvalda läromedeli biologi för årskurs 4-6. Uppsatsen redogör översiktligt för hälsoläget i Sverige de senaste 20 åren, baserat på rapporter från Folkhälsomyndigheten, samt för hur det centrala innehållet ibiologi förändrats i och med införandet av läroplanen år 2011 (Skolverket, 2015). Vidarepresenteras den tidigare forskning som går att finna inom ämnet. Textanalysen är indelad i tredelar som består av en kvantitativ samt två kvalitativa analysdelar. Den kvantitativaanalysdelen syftar till att se hur den procentuella fördelningen mellan psykisk och fysisk hälsaser ut, där antal sidor som berör vardera hälsoaspekt räknas. Den andra analysdelenundersöker hur läromedlen behandlar hälsoaspekterna ur ett teoretiskt perspektiv som utgårfrån pragmatismen. Den tredje analysdelen studerar om läromedlen förhåller sig till Lgr 11 (Skolverket, 2015) genom de fem teman som tas upp i det centrala innehållet i biologigällande fysisk och psykisk hälsa; kost, sömn, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Analysen visade att den fysiska hälsan får större utrymme, procentuellt räknat, än denpsykiska hälsan i tre av fyra läromedel. I det fjärde läromedlet var fördelningen procentuelltlika stor mellan hälsoaspekterna. Samtliga läromedel sågs ha en stark pragmatisk syn där debehandlar psykisk och fysisk hälsa på ett elevnära sätt. Alla läromedel berörde samtliga temansom återfinns i det centrala innehållet i biologi, dock med något varierande infallsvinkel,mängd innehåll samt kopplingar till psykisk och fysisk hälsa.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka psykisk hälsa, fysisk aktivitet och studieresultat bland gymnasieelever i årskurs tre. I studien har följande frågeställningar använts. - Vilken inverkan har uppskattad fysisk aktivitet på studieresultat? Finns det någon skillnad mellan män och kvinnor? - Hur påverkas elevers uppskattade psykiska hälsa av fysisk aktivitet? Finns det någon skillnad mellan män och kvinnor? - Hur påverkar elevernas fysiska aktivitetsnivå deras självkänsla? Metod I studien användes en kvantitativ metod som gick ut på att göra en enkätundersökning på gymnasieelever som gick i årskurs tre. Kontakt togs med gymnasieklasser som går i årskurs tre för att genomföra undersökningen. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval. Eleverna går ett studieförberedande program och svarade på frågor som handlar om elevernas psykiska hälsa, fysiska aktivitet och deras betyg. Totalt samlades 189 godkända enkäter in. Resultaten analyserades med hjälp av Excel och SPSS. Resultat Resultatet visar på låg korrelation mellan fysisk aktivitet och studieresultat bland gymnasieeleverna. Det visas även en låg korrelation mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet. Det fanns endast en korrelation bland kvinnornas fysiska aktivitetsnivå kontra studieresultat, det samma gällde psykisk hälsa kontra fysiska aktivitet, bland männen fanns ingen korrelation. Självkänsla och fysisk aktivitetsnivå hade också en låg korrelation. Slutsats Dataanalysen från undersökningen visar att det inte är någon större korrelation bland de mätningar som genomförts i studien. Enligt studien är det endast ett mindre samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat och slutsatsen som kan dras utifrån detta är att det är möjligt att uppnå höga betyg trots att man inte är fysiskt aktiv. Samma sak gäller även mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa, då korrelationen där är relativt låg. Korrelationen är också relativt låg mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa och slutsatsen som kan dras utifrån det är att det är möjligt att ha en god psykisk hälsa och prestera bra i skolan trots låg fysisk aktivitet. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

No description available.

No description available.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar stadigt bland barn och unga i skolåldern. Forskning visar att mindfulness främjar individens psykiska och fysiska hälsa. Implementering av mindfulness har blivit allt vanligare i skolor både nationellt som internationellt. Syfte: Att undersöka om mindfulness bidrar till att främja skolelevers psykiska hälsa. Metod: En systematisk litteraturstudie, metasyntes som inkluderar tio stycken artiklar. Resultat: Det medvetna andetagets främjande effekt visar sig som ett övergripande tema och fyra subtema som visar att mindfulness ökar inre lugn samt reducerar oro och ångest, förbättrar självreglering, ökar koncentration och fokus samt förbättrar relationen till andra och till sig själv. Konklusion: De fynd som framkom styrker mindfulness som intervention i skolan. Mindfulness bidrar till att elever lär sig hantera både inre och yttre faktorer, vilket är gynnsamt för elevens psykiska hälsa och välbefinnande. / Background: Mental ill-health is steadily increasing among children and young people of school age. Research shows that mindfulness promotes the individual's mental and physical health. Implementation of mindfulness has become increasingly common in schools both nationally and internationally. Purpose: To investigate whether mindfulness helps to promote the mental health of school children. Method: A systematic literature study, metasynthesis that includes ten articles. Results: The conscious breath's promoting effect manifests itself as an overarching theme and four subthemes that show that mindfulness increases the student's inner calm and reduces anxiety, improves self-regulation, increases concentration and focus and improves the relationship with others and with themselves. Conclusion: The findings that emerged corroborate mindfulness as intervention in school. Mindfulness helps students learn to deal with both internal and external factors, which is beneficial for the student's mental health and well-being.

Galazzi, M & Zinai, L. En kvalitativ studie om medarbetares upplevelse avledarskap i förhållande till de anställdas psykiska hälsa inom socialpsykiatrin.Examensarbete, Socialpsykiatriprogram 15 högskolepoäng. Malmö Universitet:Fakulteten för hälsa och samhälle, vårterminen 2020Bakgrund: De allra flesta organisationer har någon form av ledning, denna fårtveklöst olika inflytande på personalen beroende på hur denna praktiseras. Ettdåligt ledarskap kan bidra till att medarbetares psykiska välbefinnande påverkasoch försämras. Det har visat sig att personal inom vårdande yrken upplever högstressbelastning som ofta leder till sjukskrivningar. Studien tar upp såväl orsakersom leder till försämrat välbefinnande som faktorer som fungerar stärkande ifråga om medarbetarens hälsa. En bredare och mer pragmatisk förståelse förfenomenet presenteras i resultatdelen då informanterna i intervjuform redogör försina personliga erfarenheter. Syfte: Vårt syfte med vår kvalitativa studie är att tareda på hur ett ledarskap inom socialpsykiatrin påverkar medarbetares mående.Metod: En kvalitativ studie med empiri insamlad med hjälp av semistruktureradeintervjuer med informanter som arbetar inom socialpsykiatri. Intervjuernakodades och återkommande ämnen bildade olika teman som svarade på studienssyfte. Resultat: Det framkom att ledarskapet kan påverka den anställdes psykiskavälbefinnande i såväl positiv som negativ riktning. Det är tydligt att somligaledarskapsstilar fungerade mindre gynnsamt då det gäller att främja ett psykisktvälmående hos både individen och arbetsgruppen som helhet. Konklusion: Studienvisar att det finns ett orsakssamband mellan hur ett ledarskap bedrivs och hurpersonalens psykiska välbefinnande påverkas. Den visar också att ett lyssnandeoch respektfullt förhållningssätt i kombination med delaktighet gentemotmedarbetare fungerar som en av de mest positiva krafterna. / Galazzi, M & Zinai, L. A qualitative study on coworkers experience of leadershipin relation to emplyees mental health in socialpsychiatry. Degree project insocialpsychiatry 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health andSociety, 2020.Background: Most organizations have some form of management, whichundoubtedly has different influence on staff depending on how it is practiced.Poor leadership can contribute to affecting and impairing the mental well-being ofemployees. It has been found that staff in the care profession experience a highstress load, which often leads to illness. The study addresses both causes thatleads to impaired well-being and factors that strengthen the employees health. Abroader and more pragmatic understanding of the phenomenon is presented in theresults section as the informants in interview form describe their personalexperiences. Purpose: Our purpose in our qualitative study is to find out how aleadership in social-psychiatry affects employees well-being. Method: Aqualitative study with empirical data collected semi-structured interviews withinformants working in social psychiatry. The interviews were coded and recurringsubjects formed different themes that answered to the purpose of the study.Results: It emerged that leadership can affect the employees psychological wellbeing in both a positive and a negative direction. It is clear that some leadershipstyles functioned less favorably when it comes to promoting mental well-beingboth in the individual and in the workgroup as whole. Conclusion: The studyshows that there is a causal relationship between how a leadership is conductedand how the mental well-being of staff is affected. It also shows that a listeningand respectful approach in combination with participation serves as one of themost positive source of power.

ABSTRACT  Background: Hysterectomy is a surgical procedure involving the removal of the uterus. About every tenth woman in Sweden undergoes this surgical treatment. Hysterectomy is performed due to various causes such as endometriosis, fibroids, prolapse or bleeding disorders. Additionally, it can also be a life-saving measure in acute labour complications. Hysterectomy can be planned or acute. With increased knowledge and understanding of women's experiences and perceptions of hysterectomy, nurses can approach these women in a more person-centred way and thus promote their health and well-being.   Purpose: To shed light on women's experiences and perceptions of undergoing hysterectomy.   Method: A general literature review based on nine qualitative articles. The articles were found via the PubMed and CINAHL databases; their quality was assessed according to SBU's review template, and their content was analysed with manifest content analysis.   Results: Three categories related to undergoing hysterectomy were identified: an altered body, the importance of support and information, and altered sexual and reproductive health. Women's experiences and perceptions of undergoing hysterectomy touched on both positive and negative aspects.   Conclusion: Many women who undergo a hysterectomy have varied perceptions of it. The loss of the uterus often leads to changes in women's body image, social life and sexual and reproductive health. Women who received thorough information before the surgery experienced increased satisfaction with their care and increased patient participation. KASAM is a useful theory for analysing women's health and well-being during a hysterectomy. The results of the literature review can contribute to increased understanding of how the absence of the uterus can affect a woman.

Bakgrund: Övervikt och fetma ökar risken för ohälsa, inte enbart kroppsligt utan också själsligt. En osund kroppsuppfattning kan leda till vantrivsel med sin kropp och minskad självkänsla. Många olika faktorer inverkar på övervikt,både fysiologiska och psykologiska. Exempelvis aptit, ätbeteende och fysisk aktivitet. Överviktigabarn har ökad risk för lågsjälvkänsla vilket riskerar att förknippas med dålig mentalhälsa senare i livet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka barn och ungdomars uppfattning av sin självkänsla, kroppsuppfattning och psykiska hälsa efter deltagande i interventionsstudie mot övervikt. Metod: En allmän litteraturstudie av 15 randomiserade kvantitativa studier. Resultat: Kroppsuppfattningenförbättrades vid överviktsintervention, vilkenvar relateradtill fysisk aktivitet. Självkänslanspåverkan vid överviktsinterventionär tvetydig. Skillnaderna i självkänslans påverkan vid överviktsintervention skulle däremot kunna ha att göra med skillnader i utveckling mellan ålder och kön. Depressiva besvär förbättrades vilket var relaterattill kroppsuppfattning. Överviktsinterventioner verkar inte ha någon negativ påverkan på barn och ungdomars psykisk hälsa. Slutsats: Självkänslan och det psykiska måendet påverkas inte negativt av deltagande i interventioner mot övervikt, resultat från undersökta studier påvisar att det istället kan leda till förbättring. Interventioner som innefattade en komponent av fysisk aktivitet kan ha stärkande betydelseför den psykiska hälsanoch dessutom leda till en förbättrad kroppsuppfattning. / Background: Being overweight and obese increases the risk to suffer from ill health, not only physically but also mentally. An unhealthy body perception can lead to body discomfort and reduced self-esteem. Many different factors affect overweight, both physiological and psychological. For example, appetite, eating behavior and physical activity. Overweight children have an increased risk of low self-esteem, which risks being associated with poor mental health later in life. Purpose: The purpose of this literature study is to investigate the self-esteem, bodyimage and mental health of children and adolescents after participating in intervention studies against obesity. Method: A general literature study of 15 randomized quantitative studies. Results: Body perception was improved by overweight interventions, which was related to physical activity. However, it is ambiguous if self-esteem is affected. The differences in the effect of self-esteem during interventions against overweight could have to do with differences between age and gender.Depressive disorders improved which was related to body perception. Overweight interventions do not appear to have a negative impact on the mental health of children and adolescents. Conclusion: Participation in interventions against overweight does not have a negative impact on self-esteem and mental-health, some of the results instead show that it can lead to improvement. Interventions involving a component of physical activity appear to be of importancefor the mental healthand lead to improved bodyimage.

Begreppet psykisk hälsan anses vara grunden för människans välbefinnande, hälsa och funktionsförmåga genom att tänka, att interagera med andra, att använda emotioner och att njuta av livet. En yrkesgrupp som behöver ta hand om såväl sin egen som andras psykiska hälsa är skolkuratorer, vems arbetsuppdrag är mycket omfattande dock svår att beskriva. Tidigare forskning har visat att arbetstillfredsställelse eller arbetsglädje kan vara en faktor som är relaterad till en individs psykiska hälsa. Syftet i föreliggande studien var att undersöka om det finns faktorer i arbetssituationen som predicerar psykisk hälsa bland skolkuratorer i Sverige, med fokus på det salutogena perspektivet. Data erhölls från ett urval av 340 svenska skolkuratorer som besvarade en elektronisk enkät, baserade på två validerade enkäter om hälsa (SHIS) och arbetssituation (WEMS). Med hjälp av en multipel regressionsanalys studerades skolkuratorernas psykiska hälsa och vilka av prediktorerna stöd, kontroll, ansträngning, känsla av sammanhang (KASAM) och utmaning bidrar till ökad psykisk hälsa bland skolkuratorer i Sverige. Resultaten gav en ögonblicksbild av den psykiska hälsan bland skolkuratorer i Sverige samt visade att stöd, kontroll och ansträngning predicerar högre nivåer av psykisk hälsa bland svenska skolkuratorer, men inte KASAM och utmaning. Resultaten diskuterades i relation till tidigare forskning och förslag till framtida forskning togs upp.