Bakgrund: Prehospitala smärtbedömningar är en utmaning för ambulanssjuksköterskan. Korrekt smärtbedömning är viktig då akut smärta som inte lindras kan ge allvarliga konsekvenser för patienten. Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse som kan vara förknippad med vävnadsskada eller en upplevelse som liknas vid detta. Smärtbedömning prehospitalt består av flera olika metoder och tillvägagångssätt vilka sjuksköterskan anpassar efter patientens tillstånd och situation samt sin egna erfarenhet, förmåga och kompetens. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av smärtbedömning inom ambulanssjukvård. Metod: Genom kvalitativ intervju av 10 deltagare inhämtades datamaterial som analyserades induktivt genom manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter innehållsanalysen delades resultatet upp i 3 huvudkategorier: smärtans subjektiva karaktär, värdera patienters smärta och smärtskattning. Sjuksköterskans tidigare erfarenheter av att möta patienter med olika smärtbeteende och smärtuttryck påverkar förmågan att värdera och relatera till patientens smärtupplevelse. I smärtbedömningen vägs en värdering av patientens smärtskattning in och i de fall sjuksköterskans och patientens bild av situationen inte överensstämmer riskeras patienten att inte bli trodd. Förutfattade meningar beskrivs kunna påverka en smärtbedömning och vissa grupper riskeras att stigmatiseras. Kommunikationen påverkar vårdrelationen och i de fall patienten har en oförmåga att kommunicera verbalt finns risk för bristande smärtbedömning. Slutsats: Smärtans subjektivitet har stor inverkan vid prehospital smärtbedömning, vilket ställer krav på ambulanssjuksköterskan att skapa en professionell vårdrelation. Att kunna relatera till patientens smärttillstånd underlättar vid smärtbedömning, motsatt kan sjuksköterskans svårighet att relatera till patientens smärta öka risken för vårdlidande genom misstroende. / Background: Prehospital pain assessments is challenging for theambulance nurse. Correct pain assessment is important as unalleviatedacute pain can have serious consequences for patients. Pain is definedas an unpleasant sensory and emotional experience that may be associatedwith tissue damage or an experience similar to such damage. Prehospitalpain assessment consists of several different methods and approacheswhich the nurse adapts to the patient's condition and situation as wellas their own experience, ability and competence. Purpose: The purpose of this study is to highlight nurses' experiencesof pain assessment in prehospital healthcare. Method: Through a qualitative interview of 10 participants, datamaterial was obtained and analyzed inductively through manifestqualitative content analysis. Results: After the content analysis, 3 main categories emerged: The subjective nature of the pain, Evaluate patients' pain, and Pain Assessment. The nurse's previous experiences of meeting patients withdifferent pain behaviours and pain expressions affect the ability tovalue and relate to patients' pain experience. In the pain assessment, avaluation of patients' self-assessment is weighed in, and in cases wherethe nurse's and the patient's view of the situation do not match, thepatient risks not being trusted. Preconceived notions are described asbeing able to influence a pain assessment and certain groups are at riskof being stigmatized. Communication affects the care relationship and incases where patients have an inability to communicate verbally there isa risk of insufficient pain assessment. Conclusion: The subjectivity of pain has a major impact on prehospitalpain assessment, which places demands on the ambulance nurse to create aprofessional care relationship. Being able to relate to the patient'spain condition facilitates pain assessment. Conversely, the nurse'sdifficulty in relating to patients' pain can increase the risk of caresuffering through mistrust.

Bakgrund: Äldre personer med en demensdiagnos är en växande patientgrupp som ställer högre krav på sjuksköterskans förmågor. Demenssjuka personer kräver ett annorlunda synsätt och andra typer av observationer vid bedömning av smärta och smärtlindring, än personer med intakt kognitivt medvetande. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att smärtbedöma och smärtlindra personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar granskats, analyserats och tematiserats utifrån valt syfte. Resultat: Fem olika teman identifierades: Sjuksköterskans upplevelser i mötet med den demenssjuka, sjuksköterskans smärtbedömning av demenssjuka personer, sjuksköterskans erfarenhet av att använda bedömningsinstrument, farmakologisk smärtlindring och icke-farmakologisk smärtlindring. Det framkom att bedöma smärta hos en demenssjuk innebar många svårigheter, som till exempel att symtom på smärta inte berodde på andra bakomliggande orsaker som stress eller oro hos personen. Det framkom att det fanns andra sätt att ge smärtlindring på än bara genom läkemedel. Att inte kunna bedöma smärta adekvat hos en demensdiagnostiserad person kunde leda till både under- och övermedicinering samt felaktig medicinering. Konklusion: Att arbeta med demenssjuka personer kräver stor kunskap och förmåga att tänka utanför ramarna. Sjuksköterskans förmåga till nytänkande vid bedömning och smärtlindring, har stor betydelse för personens välmående. / Background: Older people with a dementia diagnosis is a growing patient group that is demanding higher requirements about nurse’s abilities. People with dementia are demanding a different point of view and other kind of observations in evaluating of pain and pain relief, than people with intact cognitive consciousness. Aim: The aim of this literature study is to illuminate nurse’s experience in estimating pain and pain relief in people with dementia. Method: A literature review where 10 studies have been viewed, analyzed, and the matis to answer the aim. Result: Five different themes were identified: nurse`s experience in the meeting with dementia, nurse`s pain assessment of people with dementia, nurse`s experience in using assessment instruments, pharmacological pain relief, non pharmacological pain relief. It transpired that assess pain in a person with dementia meant a lot of difficulties, as to know if it really was symptom of pain and not other underlying causes such as stress or anxiety within the person. It appeared that it was other ways of giving pain relief than just medical treatment. Not to be able to assess pain adequately with a dementia diagnosed person could lead to both under- and over medication as well as wrong medication. Conclusion: Working with people with dementia requires huge knowledge and ability to think outside of the box. The ability of the nurse to express new thoughts in estimation of pain and to produce pain relief has huge importance regarding the wellbeing of that person.

El dolor tiene una gran relevancia en el nivel socioeconómico y de salud, ya que es un síntoma muy común que lleva a pacientes a consultar centros hospitalarios. Sin embargo, siendo tan común, su tratamiento dista de ser óptimo y holístico, es por ello que el objetivo general de esta investigación es: Determinar prácticas y barreras en el manejo no farmacológico del dolor por profesionales enfermeros en un hospital público de Chiclayo, 2023. Este estudio tuvo un diseño cuantitativo, descriptivo y transversal. La población estuvo conformada por 62 enfermeras asistenciales que laboran en los servicios de hospitalización del Hospital las Mercedes de Chiclayo. La muestra fue censal y el muestreo no probabilístico por conveniencia. Se aplicó de manera presencial el cuestionario Prácticas y barreras en el manejo no farmacológico del dolor por profesionales enfermeros en un hospital público de Chiclayo, 2023. Este cuestionario tiene una validez de V de Aiken de 0,99 y un alfa de cronbach de 0.74. El procesamiento, análisis, e interpretación de datos se realizó en Excel. Las variables (práctica y barrera) se calcularon hallando la frecuencia relativa y absoluta. El resultado más resaltante en la variable práctica es que 90,32% de los profesionales enfermeros siempre aplican el método restricción de movimiento /descanso al paciente y en la variable barrera es que 88.71% es la escasa capacitación en los métodos no farmacológicos. Esta investigación se basó en los principios éticos básicos en la investigación científica: autonomía, no maleficencia, beneficencia y justicia. / Pain has great relevance in the socioeconomic and health level, since it is a very common symptom that leads patients to consult hospital centers. However, being so common, its treatment is far from optimal and holistic, which is why the general objective of this research is: Determine practices and barriers in the non-pharmacological management of pain by nursing professionals in a public hospital in Chiclayo, 2023 This study had a quantitative, descriptive and cross-sectional design. The population was made up of 62 care nurses who work in the hospitalization services of the Las Mercedes de Chiclayo Hospital. The sample was census and non-probability sampling for convenience. The questionnaire Practices and barriers in the nonpharmacological management of pain by nursing professionals was applied in person at a public hospital in Chiclayo, 2023. This questionnaire has a validity of Aiken's V of 0.99 and a Cronbach's alpha of 0.74. Data processing, analysis, and interpretation was performed in Excel. The variables (practice and barrier) were calculated by finding the relative and absolute frequency. The most outstanding result in the practice variable is that 90.32% of the nursing professionals always apply the movement/rest restriction method to the patient and in the barrier variable is that 88.71% is the lack of training in non-pharmacological methods. This research was based on the basic ethical principles in scientific research: autonomy, non-maleficence, beneficence and justice.

Bakgrund: Smärta hos barn i samband med procedurer i sjukvården är ett vanligt problem som sjuksköterskan hanterar. Hos barn är smärta tydligt kopplat till rädsla och otrygghet. Syfte: Att kartlägga icke-farmakologiska metoder för att hantera procedursmärta hos barn. Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats som studerar kvantitativa studier. Resultat: Tio vetenskapliga studier på ämnet icke-farmakologiska metoder att hantera procedursmärta hos barn i åldern 2–10 år inkluderades i analysen. Smärthanteringsmetoderna kategoriserades under rubrikerna aktiva distraktionsmetoder, passiva distraktionsmetoder och fysikaliska metoder. De aktiva distraktionsmetoderna att barnet blåser såpbubblor eller spelar spel på surfplatta/smartphone eller virtual reality och användning av de fysikaliska metoderna vibration kombinerat med kyla i den medicintekniska produkten Buzzy, visade god evidens. Vidare forskning på ämnet passiv distraktion med sjukhusclowner och effekten av utformningen på sjuksköterskors arbetskläder är önskvärt. Aktiv distraktion visade lovande resultat och vidare kartläggning rekommenderas. Slutsats: Hantering av procedursmärta bör inkludera barns lek med såpbubblor, spel på surfplatta/smartphone, lek med distraktionskort samt de fysikaliska metoderna vibration och kyla. / Background: Pain in children associated with procedures in healthcare is a common problem that nurses deal with. In children, pain is clearly linked to fear and insecurity. Aim: To map non-pharmacological methods to manage procedural pain in children. Method: A literature study with a systematic approach that studies quantitative studies. Results: Ten scientific studies on the topic of non-pharmacological methods of managing procedural pain in children aged 2–10 years were included in the analysis. The pain management methods were categorized under the headings active distraction methods, passive distraction methods and physical methods. The active distraction methods of the child blowing soap bubbles or playing games on a tablet/smartphone or virtual reality and using the physical methods vibration combined with cold in the medical device Buzzy, showed good evidence. Further research on the topic of passive distraction with hospital clowns and the effect of the design on nurses' work clothes is desirable. Active distraction showed promising results and further survey is recommended. Conclusion: Management of procedural pain should include children's play with soap bubbles, tablet/smartphone games, distraction card play, and the physical methods of vibration and cold.

Antalet operationer i Sverige ökar, många är operationer av mag- och tarmkanalen. Brister rapporteras i behandlingen av smärta efter operationen, vilket kan leda till kroniska komplikationer för patienten. Smärtlindring främjar mobilisering och minskar komplikationer, det är en av sjuksköterskans främsta uppgifter att lindra lidande. Det är viktigt att vården tillgodoser patienternas behov av smärtlindring för att minska risken för komplikationer samt främja hållbar utveckling genom att nyttja vårdens resurser rätt. Studiens syfte är att belysa patienters upplevelse av postoperativ smärthantering efter mag-tarmkirurgi. Vald metod är allmän litteraturöversikt där främst kvalitativa artiklar används. Data samlas in från olika databaser för att finna kvalitativa studier. Datainsamlingen resulterar i relevanta artiklar med mixad metod av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Litteraturstudiens resultat baseras på data från de 11 utvalda artiklar som analyserats och sammanställts. Resultatet visar att patientens upplevelse i samband med postoperativ smärthantering efter mag-tarmkirurgi kan beskrivas genom sårbarheten när människan blir patient, där vårdrelationen har betydelse för smärtupplevelsen samt vikten av att känna delaktighet för att kunna påverka hur den postoperativa smärtan hanteras. Vidare framkommer att patienters upplevelser av postoperativ smärta präglas av faktorer såsom känslan av att vara till besvär, vikten av engagemang från sjuksköterskorna samt vilken information som ges under vårdtiden. Studien visar vikten av förtroende och god kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Slutsatsen som kan dras är vikten av att patienten känner sig sedd utifrån sin livsvärld, även då patientens primära omvårdnadsbehov endast är smärthantering. / The number of surgeries in Sweden is increasing, with many of them being surgeries of the gastrointestinal tract. There are reported deficiencies in the treatment of pain after surgery, which can lead to chronic complications for the patient. Pain management is important for promoting mobilization and reducing complications, and it is one of the nurse's main tasks to alleviate suffering. It is important for healthcare to meet patients' needs for pain relief to reduce the risk of complications and promote sustainable development by utilizing healthcare resources correctly. The purpose of the study is to highlight patients' experiences of postoperative pain management after gastrointestinal surgery. The chosen method is a general literature review, primarily utilizing qualitative articles. Data is collected from various databases to find qualitative studies. The data collection results in relevant articles using a mixed method approach of both qualitative and quantitative method. The results of the literature review are based on data from the 11 selected and analyzed articles. The results show that patients' experiences of postoperative pain management after gastrointestinal surgery can be described through the vulnerability of becoming a patient, where the patient-care relationship is significant for the pain experience. The importance of feeling involved in influencing the management of postoperative pain is emphasized. Furthermore, patients' experiences of postoperative pain are influenced by factors such as feeling burdensome, the importance of engagement from nurses, and the information provided during care regarding the significance of pain relief and how different pain management methods work. The study highlights the importance of trust and good communication between nurses and patients. The conclusion that can be drawn is the importance of patients feeling seen from their life-world, even when their primary nursing need is pain management.

Bakgrund Ett vanligt symptom som uppges när patienter söker vård är smärta. Sjukvårdspersonalen har ett ansvar att arbeta utifrån ett personcentrerat arbetssätt, där patienten ska känna sig inkluderad och involverad kring sin vård. Det kan innebära en enorm påfrestning för patienten att känna smärta, därav är det viktigt med en adekvat handläggning av tillståndet. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av handläggning av smärta. Metod Arbetet är en icke-systematisk litteraturöversikt som är uppbyggd av 15 vetenskapliga artiklar med främst kvalitativ design, samt några av kvantitativ design. Databaserna CINAHL och PubMed har använts när de vetenskapliga artiklarna togs fram. Kvalitetssäkring av artiklarna har genomförts med hjälp av Sophiahemmets bedömningsunderlag. Datainsamlingen gjordes på så sätt att artiklarna genomgick en integrerad dataanalys. Resultat Resultatartiklarna delades in i två huvudkategorier, med tillhörandeunderkategorier. Resultatet från litteraturstudien beskriver patienters upplevelser och erfarenheter av vården rörande smärta. När ett bra partnerskap bildas upplever patienten det enklare att hantera smärttillståndet. Vid tidsbrist hos vårdpersonal uppkommer en känsla hos patienten att inte känna sig sedd eller hörd. Merparten patienter efterfrågar alternativa behandlingar, för en långsiktig och individanpassad lösning. En god kommunikation är en grund för personcentrerad vård. När vårdpersonal bidrar med kunskap till patienten ökar förståelsen, vilket leder till ett gott välmående. Detta förbättrar i sin tur patientens egenvård vilket ger en ökad förståelse för smärtans komplexitet och smärthantering. Slutsats Mötet har en stor betydelse i omvårdnaden av patienter med smärta. Handläggning av patienters smärta är komplex. Mötet mellan patient och vårdpersonal bör ske utifrån den enskilda individen. Detta för att handläggningen ska vara personcentrerad. En ökad kunskap och förståelse för patienter med smärta kan i praktiken leda till en bättre handläggning, där sjuksköterskan har verktyg för att vårda utefter patientens upplevelser och erfarenheter. Förhoppningen med denna belysning är ett minskat lidande hos patienten när handläggning av smärta sker. / Background A common symptom reported when patients seek care is pain. Healthcare professionals have a responsibility to work based on a person-centred approach, where the patient should feel included and involved in their care. It can put a huge strain on the patient to be in pain, hence the importance of adequately managing the condition. Aim The aim was to illuminate patients’ experiences of pain management. Method The work is a non-systematic literature review consisting of 15 scientific articles with mainly qualitative design, as well as some quantitative design. The databases CINAHL and PubMed have been used to find the scientific articles. Quality assurance of the articles has been conducted with help from Sophiahemmet University´s assessment form. The data collection was implemented by the articles undergoing an integrated data analysis. Results The result articles were divided into two main categories, with associated subcategories.The results from the literature study describe patients' experiences of care regarding pain. When a good partnership is formed, the patient finds it easier to manage the pain condition. In case of lack of time on the part of healthcare professionals, the patient feels that they are not seen or heard. The majority of patients request alternative treatments, for a long-term and individualised solution. Good communication is a foundation for person-centred care. When healthcare professionals contribute knowledge to the patient, understanding increases, which leads to good well-being. This in turn improves the patients´ self-care, which gives an increased understanding of the complexity of pain and pain management. Conclusions The meeting is significant in the care of patients with pain. Management of the pain experienced by patients is complex. The meeting between patient and healthcare staff should consider the individual. This is to ensure that the management is person-centred. An increased knowledge and understanding of patients dealing with pain may result in better management, where the nurse has tools to care according to the patients´ experiences. The ambition with this observation is a reduction of suffering among patients experiencing pain during pain management.

Bakgrund Reumatoid artrit (RA) och artros är komplexa tillstånd som kan vara svåra att diagnostisera och leda till långvarig smärta. Effektiv smärtlindring och hantering är avgörande för att förbättra livskvaliteten för personer med dessa sjukdomar. Primärvården spelar en central roll i hanteringen av kronisk smärta genom att erbjuda personcentrerad vård och integrera interdisciplinära metoder. Personers upplevelser av vården, inklusive kommunikation och tillgänglighet, är viktiga för att säkerställa effektiv smärtbehandling och välbefinnande. Personcentrerad vård, baserad på sjuksköterskans kärnkompetenser, är en grundläggande princip för att möta individuella behov och förbättra utfall för personer med reumatisk smärta. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa personer med reumatoid artrit och artros upplevelse av smärthantering inom primärvården. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt där 11 vetenskapliga artiklar granskades. Artiklarna hämtades ur databaserna PubMed och CINAHL. Sökningarna baserades på noggrant utvalda sökord som lades ihop till sökblock. Vidare analyserades och kategoriserades artiklarna genom en integrerad analys baserad på Kristensson (2014). Resultat Dagliga utmaningar till följd av RA och artros identifierades, inklusive fysiska begränsningar, social isolering och psykologiska påfrestningar. Självhanteringsprogram och digitala verktyg visade sig kunna förbättra smärtbehandling och livskvalitet. Interaktionen med vårdpersonal betonade vikten av kommunikation, förståelse och patienttillfredsställelse. Tillgång till vård och socialt stöd ansågs avgörande för smärthantering. Slutligen, en personcentrerad vårdmodell och egenmaktstrategier visade positiva resultat för delaktighet och självhantering. Slutsats Personer med RA och artros får inte tillräckligt stöd och smärthantering i primärvården. Brist på information och personcentrerad vård leder till försämrad livskvalitet. Strukturerade interventioner, inklusive utbildning och fysisk aktivitet, visar sig vara viktiga för att förbättra hanteringen av smärtan och livskvaliteten för personerna. Ett holistiskt synsätt och personcentrerad behandling är avgörande för att uppnå god smärthantering och välbefinnande. / Background Rheumatoid arthritis (RA) and arthritis are complex conditions that can be difficult to diagnose and lead to long-term pain. Effective pain management is critical to improving quality of life for people with these diseases. Primary care plays a central role by offering person-centered care and integrating interdisciplinary methods. People's experiences of care are important to ensure effective pain management and well-being. Person-centred care is a fundamental principle for meeting individual needs and improving outcomes for people with rheumatic pain. Aim The aim of the literature review was to shed light on the experiences of individuals with RA and arthritis regarding pain management in primary care. Method A non-systematic literature review in which 11 scientific articles were reviewed. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL. The searches were based on carefully selected keywords that were combined into search blocks. Furthermore, the articles were analyzed and categorized through an integrated analysis based on Kristensson (2014). Results Daily challenges resulting from RA and arthritis were identified, including physical limitations, social isolation and psychological stress. Self-management programs and digital tools were shown to improve pain management and quality of life. Interaction with healthcare professionals emphasized the importance of communication, understanding and patient satisfaction. Access to care and social support was considered crucial for pain management. Finally, a person-centered care model and empowerment strategies showed positive results for participation and self-management. Conclusion People with RA and arthritis do not receive sufficient support and pain management in primary care. Lack of information and person-centred care leads to a reduced quality of life. Structured interventions, including education and physical activity, are shown to be important in improving pain management and quality of life for individuals. A holistic approach and person-centered treatment are essential to achieve good pain management and well-being.

No / The purpose of this paper is to present the findings of one part of a larger study, funded by the National Institute for Health Research, which explored the management of pain in adult male prisoners in one large category B prison in England. In this paper, the authors focus on the attitudes and perceptions of prison staff towards pain management in prison. A qualitative design was utilised to explore the staff perceptions of pain and pain management in one adult male prison. Questionnaires were provided for all staff with prisoner contact, and a follow up focus group was undertaken to further explore questionnaire data. The questionnaire and focus group findings demonstrated that staff had a good awareness of pain and pain management in prison, with both physical and emotional pain identified. The frequency of approaches by prisoners to staff for pain relief was noted to be high, whilst awareness of how the prison environment could potentially exacerbate pain was discussed. The acquisition of analgesia by prisoners for secondary gain was identified as a challenge to both assessing levels of pain and providing pain relief in prison, illustrating the complexity of providing care within a custodial culture. The effect on staff of caring for prisoners found to be confrontational and deceitful was significant for participants, with feelings of anger and frustration reported. This study was undertaken in one adult male category B prison with a very high turnover of prisoners. Staff working in other types of prison, for example, higher security or those more stable with longer sentenced prisoners could provide alternative views, as may staff caring for younger offenders and women. The challenges to undertaking research in prison with staff who can understandably be reluctant to engage in reflection on their practice cannot be underestimated and impact significantly on available methodologies. This qualitative research is the first of its kind to offer the perspectives of both health care professionals and prison staff working with prisoners complaining of pain in an English prison. It provides the groundwork for further research and development.

Bakgrund Palliativ vård syftar till att lindra lidande vid obotlig skada eller sjukdom. En stor del av den palliativa vården som sjuksköterskan ansvarar för är god symtomlindring utifrån dimensionen av total smärta. Sjuksköterskor efterlyser mer utbildning om palliativ vård och smärtlindring för att kunna möta palliativa patienter. Syfte Syftet är att sammanställa forskning om sjuksköterskors erfarenheter av förutsättningarna för att tillgodose en god smärtlindring hos patienter i palliativ vård. Metod Designen som valts var en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Artiklarna söktes i CINAHL och PubMed och var publicerade 2014 till 2024. Tolv artiklar analyserades med stöd i Fribergs metod för integrerande sammanställning av kvalitativ forskning – inspirerad av metasyntes. Resultat Resultatet mynnade ut i två huvudkategorier; Psykosociala faktorer och Organisatoriska faktorer med sex underkategorier; Relationella faktorer, Spirituella faktorer, Kulturella faktorer, Resursbrist, Multimodal smärtlindring och Kompetens som visar sjuksköterskors erfarenheter av sina förutsättningar för god smärtlindring hos palliativa patienter. Slutsats Sjuksköterskornas roll är central för god smärtlindring vid palliativ vård. Den bästa smärtlindringen uppnås när det multidisciplinära teamet har god kommunikation, en väl fungerande organisation, utbildning och resurser. / Aim The aim is to compile research on nurses' experiences regarding the conditions conducive to providing adequate pain relief to patients in palliative care. Method The selected design employs a structured literature review approach, incorporating elements of the methodology commonly used in systematic reviews. Articles were retrieved from the CINAHL and PubMed databases and encompassed the publication years spanning from 2014 to 2024. Twelve articles were subjected to analysis, guided by Friberg's methodology for integrating qualitative research findings - inspired by meta-synthesis. Results The results yielded two main categories: Psychosocial factors and Organizational factors, with six subcategories: Relational factors, Spiritual factors, Cultural factors, Resource constraints, Multimodal pain management, and Competence, demonstrating nurses' experiences regarding their conditions for effective pain relief in palliative patients. Conclusions The role of nurses is pivotal for effective pain management in palliative care. Optimal pain relief is achieved when the multidisciplinary team exhibits effective communication, operates within a well-functioning organizational framework, and is supported by adequate education and resources.

This thesis describes patients in acute postoperative pain as well as patients with acute cancer-related pain in palliative care, and their experiences and perceptions of pain management in relation to HRQOL and the multidimensionality of pain. A combination of qualitative and quantitative methods was chosen. Data were collected using interviews and questionnaires; APS, SF:36 and a new developed questionnaire PC-PPQ measuring care related to pain management in palliative care. For assessing pain VAS and Pain-o-Meter were used. The study group consisted of 100 patients on their second postoperative day, and of 75 patients with cancer-related pain from two palliative care teams. The result showed that at the time of the interview 29 of the patients with postoperative pain reported a pain > 3 on VAS and 79 reported VAS > 3 as worst pain past 24 hours. The higher the intensity of pain the less satisfied the postoperative patients were with the nurses´ way of treating their pain. Thirty-three patients stated that they had received information regarding the importance of pain relief. Patients with postoperative pain as well as patients with cancer-related pain had been prescribed analgesics mostly a combination of Paracetamol, NSAID and opioid. Of the 75 patients with cancer-related pain and in palliative care 22 patients reported pain >3 on POM-VAS and 47 patients reported >3 on POM-VAS as worst pain past 24 hours. Twenty-eight patients reported an average pain > 3 on POM-VAS past 24 hours. Twenty-four patients used the words troublesome or tiring when describing their affective pain. Sensory pain was described as prickling or sore by 15 patients. The patients perceived their pain as “aching all over” and expressed a wish for pain relief as well as a fear for increased pain. HRQOL especially physical functioning decreased for patients with average pain > 3. Being cared for by a nurseled or a physician-led palliative care team indicated no statistically significant differences for patients´ HRQOL or pain intensities. The patients had experienced a statistically significant better care after being referred to a palliative care team, despite that pain control had not been optimized. Patients expressed a need for communication, planning and trust in order to improve pain management. Continuity of care and the opportunity to talk increase the patients feeling of security, as well as improved their perceived pain control. Structured ongoing discussion concerning pain management from an early stage of the disease or already preoperatively can provide an important intervention to meet the results of this thesis. Pain assessment covering the multidimensionality of pain, and pain treatment plans including both pharmacological and non-pharmacological treatment are further important interventions.