Acutely manifesting radicular pain syndromes associated with degenerations of the lower spine are frequent ailments with a high rate of recurrence. Part of the conservative management are periradicular infiltrations of analgesics and steroids. The purpose of this study is to evaluate the dependence of the clinical efficacy of CT-guided periradicular injections on the pattern of contrast distribution and to identify the best distribution pattern that is associated with the most effective pain relief. Using a prospective study design, 161 patients were included in this study, ensuring ethical standards. Statistical analysis was performed, with the level of statistical significance set at p = 0.05. A total of 37.9% of patients experienced significant but not long-lasting (four weeks on average) complete pain relief. A total of 44.1% of patients experienced prolonged, subjectively satisfying pain relief of more than four weeks to three months. A total of 18% of patients had complete and sustained relief for more than six months. A significant correlation exists between circumferential, large area contrast distribution including the zone of action between the disc and affected nerve root contrast distribution pattern with excellent pain relief. Our results support the value of CT-guided contrast injection for achieving a good efficacy, and, if necessary, indicative repositioning of the needle to ensure a circumferential distribution pattern of corticosteroids for the sufficient treatment of radicular pain in degenerative spine disease.

Introduktion: Till följd av pandemin har människor minskat sin fysiska aktivitetsnivå. Många som tidigare utfört sin träning eller fysiska aktivitet på gym, träningsanläggningar eller kanske tillsammans med andra har fått finna nya sätt att vara fysiskt aktiva på. Detta kan ha fått konsekvenser för olika patientgrupper och hur personer med långvarig smärta påverkats är ännu inte fastställt. Genom att utföra en kvalitativ intervjustudie kan nya perspektiv i ämnet lyftas.  Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur personer med långvarig smärta påverkats av pandemin Covid-19 avseende sin smärthantering.  Metod: Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer med olika typer av långvarig smärtproblematik. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det insamlade materialet.  Resultat: Analysprocessen resulterade i ett tema, två huvudkategorier och fyra subkategorier. I kategorierna nya former av fysisk aktivitet och individuella och organisatoriska omställningar belyser informanterna den huvudsakliga påverkan som pandemin haft på dess smärtproblematik. Temat Till följd av anpassningar utformades förändrade hanteringsstrategier berättar om att anpassningarna i samhället till följd av Covid-19 resulterat i ett behov av förändrade hanteringsstrategier, vilket identifierades som den genomgående röda tråden under intervjuerna.  Konklusion: Resultatet visar på att personer med långvarig smärtproblematik behövt göra anpassningar i sin vardag för att lättare kunna hantera smärtan under pandemin. Detta till följd av ergonomiska utmaningar, en mer påtaglig arbetsbelastning, begränsad tillgänglighet på träningsanläggningar, samt minskad motivation för fysisk aktivitet. Denna studie hoppas kunna bidra till en djupare förståelse för hur personer med långvarig smärta påverkas när vardagen och dess rutiner drastiskt förändras. Vid liknande situationer som pandemin Covid-19 kan fysioterapeuten vara viktig för individuella anpassningar och stöd för personer med långvarig smärta.

Bakgrund: Förberedandet av barn inför vaccinering innefattar aktivt förebyggande och lindrande av smärta då det ses som del i god omvårdnad. Det kan nås via flera olika smärtlindrande interventioner som är; fysiologiska, farmakologiska, psykologiska och/ eller injektionstekniska. Trots att intramuskulärt injicerat vaccin är den erkänt vanligaste källan till procedurrelaterad smärta hos friska barn visar internationella studier att smärtlindrande interventioner vid vaccination ej praktiseras rutinmässigt. Syfte: Studien syftar till att belysa barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av att förbereda spädbarn inför vaccinering. Metod: Data samlades in via semistrukturerade intervjuer (n=14) som analyserades enligt metoden för kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analysen resulterade i identifiering av fyra kategorier som belyser barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av att förbereda spädbarn inför vaccinering: Att barnet blir tryggt, Att barnet handhas snabbt och effektivt, Att barnet smärtlindras och Att barnet byter fokus. Konklusion: Barnhälsovårdssjuksköterskor tillämpar en kombination av olika interventioner för att minska obehag hos spädbarnet i samband med vaccination. Trots det var det flera evidensbaserade interventioner som inte tillämpades i särskilt hög utsträckning. Vidare forskning behövs som studerar varför vissa verksamheter förbereder spädbarn inför vaccinering i enlighet med evidensbaserad kunskap och andra inte. Därtill behövs forskning för att identifiera lämpliga utbildningsinsatser så att förberedelsen av spädbarn inför vaccinering optimeras. / Background: The preparation of children for vaccination includes active prevention and alleviation of pain as it is seen as part of good nursing care. It can be accessed through several different pain-management interventions which are; physiological, pharmacological, psychological and/or injection techniques. Although intramuscularly injected vaccine is recognized as the most common source of procedure-related pain in healthy children, international studies show that pain-management interventions during vaccination are not routinely practiced. Purpose: The purpose of this study was to illuminate child health service-nurses experiences of preparing infants for vaccination  Method: Data were collected through semi-structured interviews (n=14) which were analyzed according to the method of qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in the identification of four categories that highlight the child health service nurse's experiences of preparing infants for vaccination: That the child feels safe, That the child is handled quickly and efficiently, That the child is relieved of pain and That the child changes focus. Conclusion: Child health service-nurses apply a combination of different interventions to reduce discomfort in the infant during vaccination. Despite that there were several evidence-based interventions that were not applied to a very high extent. Further research is needed that studies why some child health service units prepare infants for vaccination in accordance with evidence-based knowledge and others do not. In addition, research is needed to identify suitable educational interventions so that the preparation of infants for vaccination is optimized.

Akutsjukvård bedrivs dygnet runt och inkluderar ett brett spann av olika åkommor vilka ej kan anstå. Smärta är mycket vanligt förekommande på en akutmottagning och är ofta underbehandlad. Bedömning av smärta genomförs medelst utförlig smärtanamnes samt självskattning av smärtan. Personcentrerad vård syftar till att se individens behov och ta tillvara dennes resurser för att gemensamt planera och genomföra vården, vilket utmynnar i ett partnerskap med två jämbördiga parter. Akutsjuksköterskan förväntas ta ett större ansvar för behandlingar och egna bedömningar kontra den grundutbildade sjuksköterskan. Akutsjuksköterskan ska kunna bedöma och initiera avancerad omvårdnad samt farmakologisk behandling. Sjuksköterskan är i regel den första professionen patienten möter på en akutmottagning och kan därför anses vara en lämplig initiativtagare till att påbörja smärtlindring. På flera platser i världen används protokoll med generella direktiv på smärtstillande läkemedel syftande till att användas för att minska patientens smärta och lidande innan dess att läkarbedömning har genomförts. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka effekterna av sjuksköterskeinitierad smärtlindring.   Metoden som använts är en litteraturöversikt med ett systematiskt tillvägagångssätt. Totalt 15 artiklar inkluderades efter sökningar i databaserna CINAHL samt PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och sammanställdes i en artikelmatris. En integrerad analys mynnade ut i fyra kategorier samt fem underkategorier. Resultatet visar att patienterna snabbare fick smärtlindring efter införande av sjuksköterskeinitierad smärtlindring. Fler patienter erhöll smärtstillande läkemedel och fler patienter inkluderades i sin vård genom ökad frekvens av smärtskattning. En ökad nöjdhet med behandlingen kunde ses, det fanns även tendenser till att fler patienter blev adekvat smärtstillade.  Inga patienter drabbades av några allvarliga biverkningar. Slutsatsen är att sjuksköterskeinitierad smärtlindring är ett bra verktyg specialistsjuksköterskan kan använda med flera positiva effekter och utan allvarliga negativa effekter för patienter. Smärtlindringen ges snabbare och till synes med god effekt. / Emergency care is provided around the clock and includes a wide range of different ailments which cannot wait to be treated. Pain is commonly present in an emergency department and is often undertreated. Assessment of pain is carried out by means of detailed pain medical history taking and self-assessment of the pain. Person-centered care aims to see the individual's needs and make use of his or her resources to jointly plan and implement the care, which results in a partnership with two equal parties. The specialist emergency nurse is expected to take greater responsibility for treatments and own assessments compared to a registered nurse. The specialist emergency nurse must be able to assess and initiate advanced care and pharmacological treatment. The nurse is usually the first profession the patient meets in an emergency department and can therefore be considered a suitable initiator to start pain relief. In several places in the world, protocols are used with general directives on painkillers intended to be used to reduce the patient's pain and suffering before a medical assessment by a doctor has been carried out. The aim of this literature review was to investigate the effects of nurse-initiated pain protocols in emergency departments. The method used is a literature review with a systematic approach. A total of 15 articles were included after searches in the databases CINAHL and PubMed. The articles were quality checked and compiled in an article matrix. An integrated analysis resulted in four categories and five subcategories. The results show that the patients received pain relief more quickly after the introduction of nurse-initiated pain relief. More patients received painkillers and more patients were included in their care through increased frequency of pain assessment. An increased satisfaction with the treatment could be seen, there were also tendencies towards more patients experiencing adequate pain relief. No patients suffered any serious side effects. The conclusion is that nurse-initiated pain protocols are a good tool the specialist nurse can use with several positive effects and without serious negative effects for patients. The pain relief is given more timely and seemingly with good effect.

Hintergrund: Chronischer Schmerz beruht auf vielfältigen biopsychosozialen Wechselwirkungen (Kröner-Herwig et al., 2017; Raja et al., 2020) und stellt ein relevantes Gesundheitsproblem dar (Häuser et al., 2014; Grobe et al., 2016). Zusammenhänge zwischen psychologischen Variablen und chronischen Schmerzen wurden vielfach nachgewiesen (Turk & Okifuji, 2002; Keefe et al., 2004; Jensen et al., 2011; Edwards et al., 2016), wobei sich Selbstwirksamkeitserwartung und psychologische Flexibilität als wesentliche, das Schmerzerleben verringernde Faktoren herauskristallisierten. Selbstwirksamkeitserwartung (Bandura, 1977, 1997) meint die Überzeugung, die für die Bewältigung einer spezifischen Situation erforderlichen Handlungen ausführen zu können. Psychologische Flexibilität betrifft die Fähigkeit, flexibel auf Anforderungen zu reagieren (Kashdan & Rottenberg, 2010). Im Sinne akkommodativer Bewältigung (Brandtstädter & Renner, 1990) heißt dies, Ziele und Wünsche an die Situation anzupassen, anstatt diese beharrlich zu verfolgen (assimilative Bewältigung). In der Behandlung chronischer Schmerzen ist die Interdisziplinäre Multimodale Schmerztherapie (IMST) ein bedeutsamer Ansatz, in dem Selbstwirksamkeitserwartung und psychologische Flexibilität als zentrale psychologische Einflussgrößen adressiert und eine Erhöhung derselben als Therapieziel formuliert wurden (Arnold et al., 2014). Im deutschen Sprachgebrauch liegen verschiedene Fragebögen vor, welche diese Konstrukte allgemein, als stabiles Fähigkeits- oder Persönlichkeitsmerkmal oder schmerzspezifisch operationalisieren. Für allgemeine Selbstwirksamkeitserwartung ist dies der SWE (Schwarzer & Jerusalem, 1999) und für schmerzspezifische Selbstwirksamkeitserwartung der FESS (Mangels et al., 2009). Für allgemeine psychologische Flexibilität sind dies der TENFLEX (Brandtstädter & Renner, 1990) und der FAH-II (Hoyer & Gloster, 2013) und für schmerzspezifische psychologische Flexibilität der CPAQ-D (Nilges et al., 2007) und der PaSol (Sielski et al., 2017). Bisherige psychometrische Untersuchungen, welche die Qualität von Erfassungsinstrumenten beschreiben, dokumentierten mangelhafte (Reneman et al., 2010; Miles et al., 2011) und methodisch unzureichende (Vet et al., 2011) Ergebnisse schmerzspezifischer Skalen. Zudem wurden die Fragebögen bislang nicht an der Population von Patienten mit chronischen Schmerzen im Rahmen einer IMST untersucht. Fragestellungen: Zielstellung war es, herauszuarbeiten, inwieweit die Fragebögen SWE, FESS, TENFLEX, FAH-II, CPAQ-D und PaSol geeignet sind, um die Konstrukte Selbstwirksamkeitserwartung und psychologische Flexibilität auf allgemeiner und schmerzspezifischer Erfassungsebene bei Patienten mit chronischen Schmerzen im Rahmen einer IMST abzubilden. Des Weiteren wurde untersucht, inwiefern die schmerzspezifischen Fragebögen Veränderungen in den Konstrukten im Behandlungsverlauf der IMST darstellen können. Für die Beantwortung der Fragestellungen wurden die psychometrischen Gütekriterien Reliabilität, Validität und Veränderungssensitivität untersucht sowie eine Einordnung der Veränderungswerte der Fragebögen bei Patienten mit chronischen Schmerzen im Rahmen einer IMST vorgenommen. Methoden: Eingeschlossen wurden Patienten, die sich im Zeitraum von Oktober 2017 bis März 2020 in der IMST am UniversitätsSchmerzCentrum Dresden (USC) befanden. Voraussetzung war die Indikationsstellung zur IMST. Die Stichprobe setzte sich aus 357 Patienten mit einem durchschnittlichen Alter von 50,11 Jahren (SD 11,53 Jahren), überwiegend weiblichen Geschlechts (71,7 %), 56,0 % vorliegender Rückenschmerzen und hauptsächlicher Schweregradgraduierung 3 (26,1 %) und 4 (28,3 %) nach v. Korff zusammen. Methodische Standards wurden weitestgehend umgesetzt (Vet et al., 2011). Untersuchungen zur Reliabilität betrafen Retest-Reliabilität (Abstand vier Wochen während Wartezeit auf IMST; Spearman), interne Konsistenz (Cronbachs Alpha) und den Standardmessfehler. Die Konstruktvalidität der Fragebögen wurde anhand der strukturellen Validität durch explorative Faktorenanalysen (Hauptachsen-Faktorenanalyse, Promax-Rotation) sowohl mit den Items der einzelnen Fragebögen als auch mit allen Items der Fragebögen zusammengehöriger Konstrukte ermittelt und über Zusammenhangshypothesen (Spearman) bestimmt. Die Veränderungssensitivität ausreichend reliabler schmerzspezifischer Skalen wurde anhand von Veränderungshypothesen der zentralen Tendenzen zwischen den Messzeitpunkten Beginn Wartezeit auf IMST, Beginn IMST und Wiederholungswoche nach weiteren zehn Wochen geprüft (Friedman-Tests, Post-hoc-Analysen mit Bonferroni-Korrektur, Effektstärkebestimmung). Kleinste messbare Veränderungen und kleinste bedeutsame Veränderungen der Fragebögen wurden zur Einordnung der Veränderungswerte berechnet und gegenübergestellt. Die statistische Auswertung erfolgte mit dem Programm Statistical Package for the Social Sciences (SPSS), Version 27. Ergebnisse: Reliabilität: Cronbachs Alpha und die Retest-Reliabilität, waren bis auf einzelne Skalen akzeptabel. Die Subskalen des PaSol, die assimilative Strategien erfassen, Streben nach Schmerzfreiheit und Überzeugung der Erreichbarkeit von Schmerzfreiheit, zeigten eine zu geringe Retest-Reliabilität auf. Konstruktvalidität: Die jeweils postulierten Strukturen der einzelnen Fragebögen konnten repliziert werden. In explorativen Faktorenanalysen aller Items der Fragebögen für das Konstrukt psychologische Flexibilität bildete sich eine Zuordnung der Skalen zu Faktoren, die der theoretischen Struktur assimilativer und akkommodativer Bewältigung (Brandtstädter & Renner, 1990) entsprach. In Faktorenanalysen der Items von Fragebögen des Konstruktes Selbstwirksamkeitserwartung zeigte sich kein homogener Inhaltsbereich. In weiteren Faktorenanalysen bildete der FESS mit dem CPAQ-D und Subskalen des PaSol, die akkommodative Bewältigung zu erfassen versuchen, einen gemeinsamen Faktor. Der SWE zeigte hingegen einen Zusammenhang zu Skalen assimilativer Bewältigung. Die Auswertung der Zusammenhangshypothesen zeigte erwartungskonträre Ergebnisse. Die Fragebögen allgemeiner Erfassungsebene der beiden verwandten aber nicht gleichen Konstrukte Selbstwirksamkeitserwartung und psychologische Flexibilität wiesen einen hochgradigen Zusammenhang auf, während Zusammenhänge innerhalb der Konstrukte zwischen allgemeiner und schmerzspezifischer Messebene geringer als erwartet ausfielen. Auf schmerzspezifischer Ebene legten ausgeprägte Zusammenhangsmuster zwischen dem FESS, der Subskala Aktivitätsbereitschaft und der Gesamtskala des CPAQ-D und der Subskala Lebenssinn trotz Schmerzen des PaSol nahe, dass damit ein identisches Konstrukt abgebildet wird. Dieses zusammengefasste Konstrukt und somit auch der FESS erfasst eine schmerzspezifische akkommodative Form der Bewältigung. Veränderungssensitivität: Die schmerzspezifischen Erfassungsinstrumente zeigten im zeitlichen Verlauf der IMST erwartete Veränderungen der zentralen Tendenzen. Einordnung der Veränderungswerte: Der kleinste bedeutsame Unterschied dieser Skalen war kleiner als der kleinste messbare Unterschied. Kleinste klinisch relevante Veränderungen der Erfassungsinhalte sind in der Auswertung individueller Messwerte demnach nicht vom Messfehler zu unterscheiden. Schlussfolgerung: Die Konstruktvalidität der Erfassungsinstrumente ist problematisch. Dies betrifft insbesondere den FESS, wobei naheliegt, dass dieser nicht schmerzspezifische Selbstwirksamkeitserwartung, sondern Funktionieren trotz Schmerz bzw. eine Facette von Schmerzakzeptanz erfasst. Die Anwendung des CPAQ-D kann trotz Einschränkungen am ehesten für die Erfassung schmerzspezifischer psychologischer Flexibilität bzw. Schmerzakzeptanz empfohlen werden. Die unzufriedenstellenden psychometrischen Eigenschaften weisen auf deutliche Lücken der Inhaltsvalidität hin. Diese ist im Weiteren nur mithilfe der konsequenten Umsetzung mittlerweile vorliegender Anregungen und der Integration der Patientenperspektive (Mokkink et al., 2010a; Patrick et al., 2011a, 2011b; Terwee et al., 2018) sowohl bei der Definition relevanter Erfassungsinhalte als auch der Konzeption darauf aufbauender -instrumente sicherzustellen.

Under graviditeten sker en psykologisk utvecklingsprocess hos förstföderskan. Det är vanligt att förstföderskan har tankar om den kommande förlossningssmärtan under tredje trimestern. Förstföderskor har ett behov av att förbereda sig inför smärthanteringen, där barnmorskan är ett viktigt stöd. Att förstföderskan känner sig väl förberedd antas leda till ökad Känsla av sammanhang (KASAM) vilket i sin tur kan underlätta transitionen till föräldraskapet. För att barnmorskan ska kunna stötta förstföderskan i sin förberedelse behövs en ökad kunskap gällande hur förstföderskan förbereder sig. Syftet med studien var att belysa hur förstföderskan förbereder sig inför att hantera smärta vid kommande förlossning. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där 11 förstföderskor intervjuades. Analysen genererade en huvudkategori: Förberedelse inför det okända - en skräckblandad längtan och tre generiska kategorier: Identifiera den egna synen på smärta, Fördjupa sina kunskaper och Dela sin förberedelse. Resultatet visade att förstföderskor har ett stort behov av att förbereda sig och partnern anses vara en viktig del i detta. Förstföderskorna upplevde att det förlossningsförberedande stödet som de blivit erbjudna av vården inte var tillräckliga. Därför har flera förstföderskor i studien använt privata alternativ som de bekostat själva. Detta anses vara ett problem då alla förstföderskor inte har samma ekonomiska möjlighet att bekosta sin förberedelse. Därför är det av stor vikt att vården i Sverige strävar efter att erbjuda ett förlossningsförberedande stöd som tillmötesgår gravida förstföderskors behov för att uppnå en mer jämlik vård. Om förstföderskan är väl förberedd inför smärthanteringen leder det till ökad KASAM vilket i sin tur antas gynna föräldratransitionen. / During pregnancy, a psychological development process takes place in the expectant first-time mother. It is common for the expectant first-time mother to have thoughts about the upcoming labor pain during the third trimester. Expectant first-time mothers have a need to prepare for pain management, where the midwife is an important support. The fact that the expectant first-time mother feels well prepared is assumed to lead to increased Sense of Coherence (SOC), which in turn can facilitate the transition to parenthood. In order for the midwife to be able to support the expectant first-time mother in her preparation, an increased knowledge of how the expectant first-time mother prepares is needed. The purpose of the study was to shed light on how the first-time mother prepares to handle pain in the upcoming birth. The study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach where 11 expectant first-time mothers were interviewed. The analysis generated a main category: Preparation for the unknown - a longing mixed with fear and three generic categories: Identifying one's view of pain, Deepening one's knowledge and Sharing one's preparation. The results showed that expectant first-time mothers have a great need to prepare and the partner is considered to be an important part of this. The expectant first-time mothers felt that the childbirth preparation support offered to them by the health care provider were not sufficient. Therefore, several expectant first-time mothers in the study used private options that they paid for themselves. This is considered a problem as not all expectant first-time mothers have the same financial opportunity to pay for their preparation. Therefore, it is of great importance that healthcare in Sweden strives to offer childbirth preparation support that meets the needs of expectant  first-time mothers in order to achieve more equal care. If the expectant first-time mother is well prepared for pain management, it leads to increased SOC, which in turn is assumed to benefit the parenting transition.

Bakgrund: Vid ett kirurgiskt ingrepp uppstår smärta till följd av en vävnadsskada. Smärta är en subjektiv upplevelse där sjuksköterskan har ett stort ansvar i patientens smärtbehandling. Den postoperativa smärtbehandlingen består av både farmakologisk och komplementär behandling, där den multimodala smärtlindringen med fördel används för dess goda effekterna på både individ och samhällsnivå. Musik är en del av den komplementära smärtbehandlingen och ses skapa en positiv postoperativ vårdmiljö. Syfte: Syftet var att belysa musikens effekt på postoperativ smärta. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie och innefattade 14 vetenskapliga artiklar av kvantitativ metod. Resultat: Resultatet presenterades i fyra kategorier: musikens effekt beroende på kirurgiskt ingrepp, musikens effekt beroende på typ av musik, musikens effekt beroende på interventionens tidpunkt och musikens effekt beroende på interventionens duration. Musikintervention som tillämpades pre-, intra- eller postoperativt eller i kombination gav en signifikant minskad smärtintensitet för flera olika typer av kirurgiska ingrepp. Enbart preoperativ interventionstillämning gav ingen signifikant smärtreducering. Konklusion: Musik är en biverkningsfri och kostnadseffektiv smärtlindringsmetod som minskar patienters smärta och som reducerar behovet av farmakologisk smärtlindring. / Background: During a surgical procedure, pain occurs as a result of tissue damage. Pain is a subjective experience where the nurse has a large responsibility in the patient's pain management. Postoperative pain management consists of both pharmacological and complementary treatment, with multimodal pain relief being used to advantage for its beneficial effects at both the individual and community level. Music is part of complementary pain management and is seen to create a positive postoperative care environment. Aim: The aim was to illustrate the effect of music on postoperative pain. Methods: The study was a general literature review and included 14 scientific articles of quantitative method. Results: The results were presented in four categories: effect of music according to surgical procedure, effect of music according to type of music, effect of music according to time of intervention and effect of music according to duration of intervention. Music intervention applied pre-, intra- or postoperatively or in combination provided a significant reduction in pain intensity for several types of surgical procedures. Preoperative intervention alone did not provide significant pain reduction. Conclusion: Music is a side-effect-free and cost-effective pain relief method that reduces patients' pain and reduces the need for pharmacological pain relief.

No description available.

La revisión “Aspectos a mejorar para el manejo del dolor en el personal de enfermería del servicio de emergencia”, tuvo como objetivo determinar los aspectos a mejorar para el manejo del dolor en el personal de enfermería del servicio de emergencia. Investigación cualitativa, desarrollada bajo la metodología de Enfermería Basada en Evidencia, teniendo como pregunta clínica ¿Cuáles son los aspectos a mejorar para el manejo del dolor en el personal de enfermería del servicio de emergencia? La estrategia de búsqueda se realizó en buscadores como Google Académico, LILACS, Scielo y BVS, de donde se obtuvieron 10 investigaciones que pasaron el primer filtro de búsqueda, esto es, no mayor de 5 años de antigüedad, que estuvieran completas, y que se relacionen con el objetivo de investigación. La investigación sujeta a revisión fue “Conocimiento, actitud y barreras percibidas de las enfermeras de urgencias en relación con el manejo del dolor en entornos de recursos limitados: estudio transversal.” Entre los principales aspectos a mejorar para el manejo del dolor en el personal de enfermería se encuentran la correcta dotación de profesionales de enfermería, la elaboración y socialización de protocolos y el empleo de guías para la correcta valoración y evaluación del dolor. / The review "Aspects to improve on pain management by nursing staff in the emergency service" aimed to determine the aspects to improve on pain management by nursing staff in the emergency service. Qualitative research, developed under the Evidence-Based Nursing methodology, having as a clinical question: What are the aspects to improve on pain management in the nursing staff of the emergency service? The search strategy was carried out in search engines such as Google Scholar, LILACS, Scielo and BVS, from which 10 investigations that passed the first search filter were obtained, that is, not older than 5 years, that were complete, and that were related to the research objective. The research subject to review was “Knowledge, attitude, and perceived barriers of emergency room nurses regarding pain management in resource-limited settings: a cross-sectional study.” Among the main aspects to be improved in the nursing staff are the correct supply of nursing professionals, the preparation and socialization of protocols and the use of guides for the correct assessment and evaluation of pain.

The purpose of this study was to explore and describe the surgical nurses’ perceptions about the management of post-operative pain and strategies employed in management of pain in patients who have undergone total hip or knee replacement surgery in King Abdulaziz Medical City, Riyadh, Kingdom of Saudi Arabia. Qualitative, exploratory-descriptive research design was applied. Purposive nonprobability sampling was used and data collected by means of audio-recorded semistructured individual interviews. Data saturation was reached after interviewing twenty surgical nurses. Themes and categories emerged from adopting Creswell’s (2013) “data analysis spiral”. One of the key findings was that patients reportedly experience moderate to severe pain during the first three days after surgery, before it is controlled on mild to moderate levels or before the patient is pain free. Conclusions were drawn, and one of the major ones was that multimodal strategies are employed by the surgical to manage post-operative pain. Recommendations were also made from findings of this study, and one key recommendation was that expatriate nurses to have access to Arabic speakers to overcome language barriers. / Health Studies