Bakgrund: Patienter i behov av palliativ vård är extra sårbara och vårdens huvudfokus är ett holistiskt vårdande för att främja både patientens och närståendes livskvalitet. Etik i ett människovårdande yrke är ofrånkomligt, vilket lägger vikt på att sjuksköterskorna har ett professionellt etiskt förhållningssätt för att kunna ta ansvar och sträva efter det sätt som patienten är mest betjänt av. Det ständiga beslutsfattande som sjuksköterskan gör i sitt dagliga arbete inom palliativ vård påverkas av en balans mellan beprövad vetenskap, lagar och riktlinjer, etiska koder och principer samt patientens och närståendes behov och önskemål. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom allmän palliativ vård. Metod: En strukturerad litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design inkluderades. Tematisk analys utifrån Braun & Clark (2006) användes för bearbetning av data. Resultat: Artiklarna berör sjuksköterskor inom olika vårdformer såsom slutenvård, äldreboende och hemsjukvård. Resultatet presenterar fyra övergripande teman med åtta underteman: Utmaningar i att möta patient och närståendes krav: God och värdig död för patienten, Olika önskemål mellan patient och närstående, Patient och närstående som helhet. Utmaningar i samverkan mellan olika professioner: Fördröjd initiering av palliativ vård, Vårdbegränsningar. Utmaningar i vårdorganisationen: Tidsbrist och bristande kontinuitet. Utmaningar i sjuksköterskors profession: Emotionell belastning, Otillräcklig symtomlindring och bristande kompetens. Slutsats: Resultaten visar att sjuksköterskor ofta möter omfattande etiska utmaningar som påverkar deras välbefinnande och vårdkvaliteten. Dessa utmaningar är kopplade till bristande resurser, tidsbrist och otillräcklig kompetens, vilket försvårar möjligheten att tillhandahålla holistisk vård. För att hantera dessa utmaningar behövs investeringar i kontinuerlig kompetensutveckling och psykologiskt stöd. Specialistsjuksköterskor bör fungera som etiska rådgivare och mentorer för att öka etisk medvetenhet och förbättra hanteringsstrategier. Interprofessionellt samarbete och forum för etisk diskussion kan leda till en mer samordnad och patientcentrerad vård. Att stärka sjuksköterskors kunskap och välbefinnande är avgörande för att säkerställa högkvalitativ vård i livets slutskede. / Background: Patients in need of palliative care are extra vulnerable and the main focus of the care is holistic care to promote the quality of life of both the patient and their loved ones. Ethics is inescapable in a human care profession, which emphasizes that nurses have a professional ethical approach in order to be able to take responsibility and strive for the way that the patient is most served. The decision-making that the nurse makes in her daily work in palliative care is influenced by several different factors such as proven science, laws and guidelines, ethical codes and principles as well as the needs and wishes of the patient and relatives. Aim: To highlight nurses' experiences of ethical challenges in palliative care. Method: A structured literature review in which 14 scientific articles with a qualitative design were included. Thematic analysis based on Braun & Clark (2006) was used for data processing. Results: The articles concern nurses in various forms of care such as inpatient care, nursing homes and home health care. The result presents four overarching themes with eight sub-themes: Challenges in meeting patient and next of kin demands: Good and dignified death for the patient, Different wishes between patient and next of kin, Patient and next of kin as a whole. Challenges in collaboration between different professions: Delayed initiation of palliative care, Care limitations. Challenges in the care organization: Lack of time and lack of continuity. Challenges in the nursing profession: Emotional burden, Insufficient symptom relief and lack of competence. Conclusion: The results show that nurses often face extensive ethical challenges that affect their well-being and the quality of care. These challenges are linked to lack of resources, lack of time and insufficient skills, which hinder the ability to provide holistic care. In order to deal with these challenges, investments in continuous competence development and psychological support are needed. Specialist nurses should act as ethical advisors and mentors to increase ethical awareness and improve management strategies. Interprofessional collaboration and forums for ethical discussion can lead to more coordinated and patient-centered care. Strengthening nurses' knowledge and well-being is essential to ensure high-quality end-of-life care.

Bakgrund Palliativ vård handlar om att ge vård till patienter med obotlig sjukdom. Målet med vården är helhetssyn på patienten för att tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt att ge stöd till närstående. Att ha kunskap och utbildning inom området är viktigt eftersom allt flera patienter väljer att få palliativ vård i sitt eget hem. Syfte Att beskriva sjuksköterskor upplevelser och erfarenheter av palliativ vård i hemmet. Metod Litteraturöversikten baseras på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och CINAHL och var publicerades mellan åren 2015 och 2024. Artiklarnas dataanalys genomfördes genom att följa Friberg (2017) olika steg. Resultat Sjuksköterskornas erfarenheter genererade tre huvudkategorier med sina respektive underkategorier: Att etablera en god relation: Vårdrelation till patienter och deras närstående, Stödstrategier till patienter och närstående och Kommunikation och samarbete med andra i vårdteamet. Bristande förutsättningar för en god vård i hemmet: Behov av kompetens och Tidsbrist. Hemmet som vårdmiljö: Att skapa en trygg och säker miljö i hemmet och Att visa respekt för den privata sfären. Slutsats Sjuksköterskor har en central roll inom palliativ vård och möter olika utmaningar när de tillhandhåller palliativ vård i hemmet. Att hantera dessa utmaningar på ett effektivt sätt är avgörande för att säkerställa att patienter och deras närstående får vård av god kvalitet ihemmet. / Background Palliative care is about providing care to patients living with incurable diseases. The goal of the care is a holistic approach to the patient to address their physical, psychological, social, and existential needs and to provide support to family members. To have knowledge and education in the field is important as more and more patients are choosing to receive palliative care at home. Aim To describe nurses' perceptions and experiences of palliative care at home. Method The literature review is based on 13 qualitative and quantitative scientific articles. The articles were searched in the databases PubMed and CINAHL and were published between 2015 and 2024. The articles' data analysis was carried out by following Friberg's (2017) different steps. Results The nurses' experiences generated three main categories with their respective subcategories: Establishing a good relationship: Care relationship with patients and their relatives, Support strategies for patients and relatives and Communication and co-operation with other members of the care team. Insufficient conditions for good care in the home: Need for competence and Lack of time. The home as a care setting: Creating a safe and secure environment in the home and respecting the private sphere. Conclusions Nurses play a central role in palliative care and face various challenges when providing palliative care at home. Addressing these challenges effectively is essential to ensure that patients and their families receive good quality care at home.

Bakgrund:Personer med allvarlig och kronisk psykisk sjukdom (SPMI), är en sårbar grupp med hög sjuklighet och dödlighet över genomsnittet. Trots detta är lite känt om dessa personers erfarenheter och behov av palliativ vård. Syfte:Syftet med uppsatsen var att belysa vårdande av psykiskt sjuka patienter med somatisk sjukdom i palliativt skede. Metod:Uppsatsen är en litteraturöversikt. Den huvudsakliga metoden har utgjorts av litteratursökning och analys av relevanta vårdvetenskapliga artiklar. Datainsamlingen har skett genom en inledande och en egentlig litteratursökning Resultat:Resultatavsnittet har tre teman. Det första temat, aspekter av vårdande, belyser palliativ vård av psykiskt sjuka patienter, symtom på livshotande sjukdom hos patientgruppen, förstärkning av den psykiatriska symtom vid livshotande somatisk sjukdom, upplevelser av smärta samt palliativ psykiatri. Det andra temat behandlar den psykiskt sjuka patientens beslutsförmåga och självbestämmande. Det tredje temat, tillit och kommunikation, handlar om relationen mellan sjuksköterskan och den psykiskt sjuka patienten. Diskussion:Människors omvårdnadsbehov i ett palliativt skede är sannolikt likartade, men alla patientgrupper får inte sina behov tillgodosedda. När det gäller personer med SPMI, får patientgruppen dels otillräcklig vård och dels tillgodoses inte omvårdnadsbehoven. En ökad kunskap om dessa personers ökade risk att dö av somatisk sjukdom och större kännedom om patientgruppens symtom på allvarlig somatisk sjukdom, skulle kunna leda till förebyggande vård och tidigare upptäckt av livshotande sjukdom. / Background: Persons with severe and persistent mental illness (SPMI), is a vulnerable group with high morbidity and mortality above average. Despite this, little is known about these people's experiences and needs of palliative care. Aim: The aim of this paper was to highlight the caring of mentally ill patients with somatic illness in palliative phase. Method: This paper is a literature review. The method consisted of a literature search and analysis of relevant healhtcare scientific papers. Data collection was conducted through an initial and an actual literature search. Results: This section consists of three themes. The first theme, aspects of care, highlights the palliative care of mentally ill patients, symptoms of life-threatening disease, increase of psychotic symptoms, experiences of pain and palliative psychiatry. The second theme consider mentally ill patient's decision-making ability and self-determination. The third theme, trust and communication, discusses the relationship between the nurse and the mentally ill patient. Discussion: Human needs in palliative care is probably similar, but all patient groups do not get their needs fulfilled. Persons with SPMI as a group receive partly inadequate care. A better knowledge of these persons increased risk of death from somatic diseases and better knowledge of symptoms of serious somatic illness, could lead to preventive care and early detection of life-threatening disease.

The overall aim of this thesis was to study palliative end-of-life care outside specialist palliative care settings, from an organizational perspective and from professionals’ and relatives’ experiences. In Study I 174 individuals were identified retrospectively from nursing records and palliative care identification forms as being in a palliative phase. Data were analyzed with descriptive and analytic statistical methods. In Study II a total of nine nurses working in primary home care, community care, and hospitals were interviewed. Phenomenological methodology was used to analyze data. In Study III 17 enrolled nurses, who worked in community or primary care and in a sitting service organization, participated in four focus group interviews. Data were analyzed with qualitative content analysis. In Study IV seven relatives from four families were interviewed twice. They had each cared in the private home for a dying family member who had received sitting service. Direct interpretation and categorical aggregation were used to analyze data. The results highlight challenges in palliative care, vulnerable situations, and a need of support (I–IV). Individuals’ needs for both palliative care and sitting service were identified, including those of a smaller part of the population who actually received the sitting service. (I). Registered nurses’ responsibilities included care at the same time for individuals in both palliative and curative phases. This created vulnerable situations for the nurses, since their ambitions concerning the care did not correspond to available resources (II). The enrolled nurses’ task was to manage ongoing life and dying in different care settings, to meet individual needs and still provide equivalent care. Despite experiences of vulnerable situations, they felt safe (III). Relatives experienced care situations differently, related to differences in families, the illness trajectory, the need for support, and the support offered. Without sufficient support, vulnerable situations occurred, which made the relatives feel insecure (IV). Thus, care situations in palliative end-of-life care can be experienced in different ways, with different levels of vulnerability. One implication of the research might be to suggest that professional caregivers, to supplement the relatives’ own resources with support tailored to the individual’s and the family’s needs

Bakgrund: Närstående har en viktig roll i den palliativa vården då många svårt sjuka personer i livets slutskede har en önskan om att vårdas och dö i hemmet. I och med att de närstående får ett stort ansvar kan deras hälsa påverkas och det är därför viktigt att de får stöd i den situation som de befinner sig i. Den palliativa vården består av fyra hörnstenar där närståendestöd är en av dem. Syfte: Syftet var att beskriva vad närstående upplever som stöd när de vårdar en person i livets slutskede. Metod: Metoden var en litteraturöversikt. 14 artiklar hämtades i databaserna Cinahl Complete, MEDLINE with Full Text och Nursing and Allied Health Source. Artiklarna analyserades och likheter och skillnader identifierades för att få fram olika teman. Resultat: Fyra huvudteman identifierades utifrån analysen: Upplevelse av stöd från den palliativa hemsjukvårdens organisation, Upplevelse av stöd från vårdpersonal, Upplevelse av stöd i grupp och Upplevelse av stöd från familj och vänner. I huvudtemat Upplevelse av stöd från vårdpersonal identifierades fem underteman: Att skapa relationer, Delat ansvar och avlastning, Att bli sedd och bekräftad, Behov av information för upplevelsen av stöd och Vikten av kontinuitet. Resultatet redovisar vad de närstående upplever som stöd. Diskussion: Med Meleis transitionsteori som teoretisk referensram har resultatet diskuterats mot litteraturöversiktens bakgrund och annan relevant litteratur. Det är viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar de närståendes individuella behov och därefter utformar ett lämpligt stöd. Sjuksköterskan har en viktig roll i att skapa förtroendefulla relationer. Hon ska också vägleda och stötta de närstående så att de kan hantera situationen som de befinner sig i. / Background: Relatives play an important role in the palliative care when many people with severe illness have a desire to be cared for and die at home. The relatives’ health may be affected and it is important that they receive support in this situation. Palliative care consists of four cornerstones and support for relatives is one of them. Aim: The aim was to describe what relatives experience as support when they care for a person in end of life. Method: The method was a literature review. 14 articles were retrieved in the databases Cinahl Complete, MEDLINE with Full Text and Nursing and Allied Health Source. The articles were analyzed and similarities and differences were identified in order to form different themes. Results: Four main themes were identified from the analysis: Experience of support from the palliative home care organisation, Experience of support from care staff, Experience of support in a group and Experience of support from family and friends. In the main theme Experience of support from care staff five sub-themes were identified: To create relationships, Shared responsibility and relief of burden, To be seen and affirmed, The need of information for the experience of support and The importance of continuity. The result reports what the relatives experience as support. Discussion: With Meleis transition theory as a theoretical framework the result has been discussed towards the background of the literature review and other relevant literature. It is important that the nurse observes the relatives’ individual needs and creates the appropriate support. The nurse has an important role in creating trusting relationships. She should also guide and support the relatives to handle their situation.

Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett förhållningsätt som innebär att öka livskvalitén för både patienten och dess närstående. Palliativ vård handlar om god symtom kontroll och lindring. Den palliativa vården i hemmet lägger stort ansvar på de närstående, inte bara när det kommer till kontrollera symtomen men att organisera vården för patienten 24 timmar/dygnet. Sjuksköterskan måste se patienten och närståendes livssituation för att ge bra stöd i hemmet. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa närståendes erfarenheter av att vårda den sjuke palliativt i hemmet. Metod: Som metod valdes en litteraturbaserad studie. Datamaterialet bestod av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre kategorier identifierades såsom: Ny roll, behov av hjälp från kunniga och behålla det egna livet med sex underkategorier. Närståendes erfarenheter, att ha ett stort ansvar är svårt och krävande men även meningsfullt. Brist på stöd från sjukvården påverkar närståendes förmåga att vårda den sjuke. Slutsats: När närstående vårdar den sjuke i hemmet är tiden både tung och meningsfull. Det beror på vilket stöd och information de får från sjuksköterskorna samt om de själva får möjligheten att distansera sig till vårdandet för att behålla det egna livet.

Bakgrund: Sjuksköterskan arbetar nära vuxna patienter i livets slutskede där försök till läkande behandling gått över till en palliativ behandling. Många av dessa patienter har en komplicerad symtombild som kräver kunskaper i symtomhantering och de har också ofta oro, ångest och funderingar kring existentiella frågor som sjuksköterskan kan behöva hantera.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter i livets slutskedeMetod: Metoden som valdes var en litteraturbaserad studie grundat på kvalitativ forskning, baserat på tolv vetenskapliga artiklar.  Resultat: Ur analysen framträdde tre kategorier såsom Frustration, skicklig kommunikatör, få till ett nära samarbete med åtta underkategorier. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter vid vård i livets slutskede påvisar betydelsen av att relationer mellan patienten, anhöriga och vårdpersonal skapas.

Background: The word euthanasia provokes many emotions within patients and healthcare professionals. In some countries it’s legal and in others, illegal. During end-of-life caree the nurse meets a lot of patients who are suffering. There are different kinds of suffering, physical, mental, social and existential. Nurse’s role in palliative care is to alleviate suffering and to support relatives. There are many aspects of what kind of problems you face when patients receive end-of-life care. Aim: The aim of the study was to describe euthanasia within end of life care from the nurse’s perspective. Method: A literary review was performed based on previous knowledge and by using five scientific articles with a qualitative design, one mixed method and five quantitative, peer reviewed articles. The articles were researched through the databases Cinahl Complete and Pubmed. Katie Eriksson’s nursing theory was used and her concept of suffering was used to discuss the results. Results: Four themes emerged from the results, Suffering as a reason to end a life, Religion as a reason for resistance, Education and experience and The way to decision. Many different factors affected the nurse’s views on euthanasia, and showed differences between countries where it is legal and illegal. It proved difficult to take a stand for or against euthanasia, as most nurses felt that every individual case was situation-based. Discussion: What emerged in the discussion was that if patients have a good palliative care where they get good relief of symptoms will the question of euthanasia not appear. It turned out interesting that Sweden, a country that is secularized today, was against euthanasia when we discussed religion as one of the reasons for resistance. / Bakgrund: Eutanasi (dödshjälp) är ett ord som väcker många känslor hos patienter och vårdpersonal. I vissa länder är det lagligt och i andra olagligt. I vården i livets slutskede möter sjuksköterskan många lidande patienter. Det finns olika typer av lidande, fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Sjuksköterskans roll är då att lindra och uppmärksamma lidande hos patienten samt att vara ett stöd till anhöriga. Det finns många aspekter av de problem sjuksköterskan möter när patienter vårdas i livets slutskede. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans syn på eutanasi inom vården i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt utfördes utifrån tidigare kunskap genom att använda sig av fem vetenskapliga artiklar med kvalitativ design, en med mixad metod samt fem med kvantitativ design. Artiklarna söktes fram via databaserna Cinahl Complete och Pubmed. Katie Erikssons omvårdnadsteori om lidande har använts för att diskutera resultatet. Resultat: I resultatet framkom det fyra teman, Lidandet som grund för viljan att avsluta sitt liv, Religion som skäl till motstånd, Utbildning och erfarenhet samt Vägen till beslutet. Det var olika faktorer som påverkade sjuksköterskans syn på eutanasi och att dessa skiljde sig åt mellan länder där eutanasi är olagligt respektive lagligt. Sjuksköterskan hade svårt att ställa sig positiv eller negativ till eutanasi då de flesta sjuksköterskor upplevde att varje enskilt fall var situationsbaserat. Diskussion: Det som framkom i litteraturen var att om patienter får en god palliativ vård där de blir väl symtomlindrade kommer frågan om eutanasi att uppstå mer sällan. Det visade sig även intressant att Sverige som är ett sekulariserat land är idag emot eutanasi då vi diskuterat religion som beskrivs vara ett av skälen till motstånd i resultatet.

Bakgrund: Ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning kommer att utveckla cancer, varav ungefär 50 procent beräknas tillfriskna. Att drabbas av en cancerdiagnos med dödlig utgång vänder ofta upp och ner på tillvaron och ställer stora krav på omgivningen. Stöd och trygghet från anhöriga och vårdpersonal är därför centralt för den drabbade. Syfte: Beskriva anhörigas upplevelse av sen palliativ vård i hemmet vid cancerdiagnos. Metod: En litteraturöversikt har gjorts inom området för att få en fördjupad kunskap kring det valda ämnet. Resultat: Trots psykiska och fysiska påfrestningar valde många familjemedlemmar att bli anhörigvårdare. De ville ge tillbaka den kärlek och omtanke som de en gång fått från den döende. En önskan att få dö hemma fanns ofta vilket medförde stora krav på omgivningen. Vardagliga rutiner och andra sociala och ekonomiska aspekter föll samman. Stöd, information och kunskap blev därför betydelsefullt för att som familj kunna klara av att vara en del av vårdandet. Slutsats: Vård i livets slutskede i hemmet ställer stora krav på anhöriga. En välfungerande organisation underlättar för närstående och ökar chansen för välbefinnande hos familjen. / Background: Approximately one-third of Sweden's population will develop cancer and about 50 percent of these will recover from it. To suffer from a cancer diagnosis with a fatal outcome often turns life upside-down and makes big demands on the family and on the environment. Support and safety from relatives and nursing staff is therefore important to the dying patient. Aim: To describe relatives experience of late palliative care at home in cancer diagnosis. Method: A literature review has been done to get at deeper knowledge about the chosen subject. Results: Despite the mental and physical stresses many family members chose to become caregivers. They wanted to give back the love and concern that they once received from their loved one. A wish to die at home was often resulted in demands on the environment. Everyday routines and other social and economic aspects fell apart. Support, information and knowledge were therefore important for the family to be able to be part of the care process. Conclusion: End of life care in the home makes great demands on families. A well-functioning organization facilitates for the relatives and increases the chance for the well-being of the family.

Bakgrund: Andliga och existentiella frågor hamnar i allt större utsträckning hos sjukvårdspersonal. Det palliativa förhållningssättet betonar vikten av att ge en god omvårdnad vad gäller andliga och existentiella frågor. Sjuksköterskans roll är att genom goda relationer skapa en anpassad och balanserad omvårdnad för att öka välbefinnandet för patienten den sista tiden i livet. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa hur andliga och existentiella frågor beskrivs i forskning utifrån sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt som sammanställer aktuell forskning inom det valda omvårdnadsområdet. Resultat: I resultatet framträdde att tid är det vanligaste hindret och utbildning är det som främjar givandet av andlig och existentiell omvårdnad. Att skapa relationer och kommunicera är viktiga aspekter inom vårdandets konst. Egenskaper som sjuksköterskan bör inneha för att underlätta givandet av andlig och existentiell omvårdnad är; en god självkännedom, empati, intuition och observationsförmåga. Slutsats: För att kunna ge en bättre andlig och existentiell omvårdnad behöver de yttre förutsättningarna ge tid för mötet mellan sjuksköterska och patient, vårdmiljön organiseras så detta möjliggörs, teamarbete tillämpas och utbildning ges. / Background: Spiritual and existential issues increasingly end up at healthcare personnel. The palliative approach emphasizes the importance of providing good care regarding existential and spiritual issues. The nurse's role is through good relationships create a customized and balanced care to improve the wellbeing of the patient, at the end of life. Aim: The aim of the literature review was to compile the spiritual and existential issues described in the research based on nurses' experiences of palliative care. Methods: A literature review that compiles current research in the chosen nursing field. Results: In the result time appeared as the most common obstacle and education promotes giving of spiritual and existential care. To establish a relationship and communicate is important aspects in the art of nursing. Characteristics that the nurse should possess in order to facilitate the giving of spiritual and existential care is; good self-knowledge, empathy, intuition and observation ability. Conclusion: To be able to ameliorate spiritual and existential care time is needed for the external conditions to enable the meeting between nurse and patient. The care environment should be organized so this is made possible, teamwork applied and education provided.