Palliativ vård och omsorg till äldre är den viktigaste arbetsuppgiften inom äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård och grundar sig på ett palliativt förhållningssätt utifrån hörnstenarna symtomlindring, teamarbete, kommunikation och stöd till närstående. En betydelsefull yrkeskategori i denna vård och omsorg är omsorgsassistenter som är den personal som utför den nära och dagliga vården och omsorgen till den äldre personen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva omsorgsassistentens olika sätt att erfara, uppfatta och förstå palliativ vård och omsorg i livets slutskede, till äldre personer, utifrån svåra vård- och omsorgssituationer. Metod: Kvalitativ ansats med fenomenografisk metod har använts. Specifikt för fenomenografi är att finna en grupp individers olika uppfattningar kring ett fenomen. Tio intervjuer med omsorgsassistenter har genomförts. Resultat: I resultatet framkom två skilda beskrivningskategorier; Att befinna sig mellan den döende och dennes närstående och Att möta och hantera den döendes tankar, känslor och symtom. I vardera kategori identifierades tre olika aspekter som beskrev hur omsorgsassistenterna hanterade svåra vård- och omsorgssituationerna. Slutsats: Slutsatsen är att omsorgsassistenter kan hamna i olika svåra palliativa vård- och omsorgssituationer. De är ensamma och utsatta exempelvis i mötet med närstående eller när den döende upplever svår ångest. Dessa svåra situationer kräver både kunskap, erfarenhet, personlig förmåga och ett reflekterande förhållningssätt för att det ska bli bra för den döende och dennes närstående. Praktisk nytta: Den praktiska nyttan med den här studien är att resultatet till exempel kan användas som grund till ett utbildningsmaterial för en studiecirkel i palliativt förhållningssätt. / Palliativ care and care of the elderly is the most important task in elderly and municipal health care and is based on an approach based on the cornerstones symptom relief, teamwork, communication and support to the relatives. An important profession in the health and social care is caring assistants which is the personnel who carry out the close and daily care and care for the older person. Objective: The aim of the study was to describe caring assistants´ ways to experience, and understand palliative care and care of the dying, to older people, based on difficult care and caring situations. Method: A qualitative approach with a phenomenographical method was used. Specifically for phenomenography is to find a group of individuals with different views of a phenomenon. Ten interviews with caring assistants was carried out. Results: The results revealed two separate description categories; to be located between the dying person and his/her family and to meet and manage the dying persons´, feelings and symptoms. In each category, three different aspects of how caring assistants managed difficult care and care situations were identified. Conclusion: Caring assistants can end up in different difficult palliative care and care situations. They are alone and vulnerable, for example, in the meeting with relatives or when the dying experience severe pain. These difficult situations require both knowledge, experience, personal ability, and a reflective approach to be able to make it good for the terminally ill and their families. Practical: The results can be used for example as the basis for a training materials for a study group in palliativt care.

Palliativ vård strävar efter att förebygga och lindra lidande för patienten som är drabbad av livshotande sjukdom. Det handlar om att lindra den fysiska smärtan men i lika stor utsträckning den psykiska. Genom att vårdaren initierar och utvecklar en vårdande relation med patienten kan hon hjälpa denne att nå bästa möjliga livskvalitet under den tid som finns kvar. Detta är många gånger en svår uppgift. Denna studies syfte var att beskriva hur den vårdande relationen framträder i vårdandet av patienter i den palliativa vården. För att kunna beskriva det gjordes en analys i fem steg av kvalitativa artiklar. I resultatet identifierades sju kategorier vilka blev målbaserad vård, holistiskt perspektiv, tillit, vägledning, kunskap ocherfarenhet, ärlighet och kommunikation samt samarbete. Efter detta kunde även ettövergripande tema skapas vilket blev samspel. Den vårdande relationen framträder genomsamspelet mellan vårdare, patient och anhöriga. Inom samspelet ryms de sju kategorierna. / Palliative care seeks to prevent and relieve suffering for the terminal patient. It is not only about easing the physical pain, but also to sooth the mental distress of the patient. By initiating and developing a caring relationship with the patient, the carer can help the patient in reaching the best possible quality of life throughout the time he or she has left. This can be a very difficult task, and may be a testing time for all parties involved. The aim of this study was to describe how the caring relationship becomes visible in the care of terminally ill patients. In order to describe the care, a five step analysis of qualitative articles was done. The results identified seven categories; target based care, holistic perspective, trust, guidance, knowledge and experience, honesty and communication, and cooperation. After completingthe analysis, an overall theme was created; interaction. The palliative care emerges through the interaction between carer, patient and relatives. The seven categories are entwined within the interaction.

Bakgrund; Många patienter inom palliativ vård lider av svår smärta. Ofta ger den farmakologiska behandlingen inte tillräklig smärtlindring vilket har lett till ett ökat intresse för komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Syfte; Att beskriva effekten av komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baseras på tretton kvantitativa artiklar. Resultat; Massage, akupunktur och musikterapi har studerats då dessa behandlingar är godkända i Sverige. Artiklarna visar en signifikant smärtlindring efter behandlingarna men varaktigheten varierade mellan grupperna. Musikterapi och massage har främst en kortverkande effekt medan akupunktur har en långverkande effekt som kräver upprepade behandlingar. Slutsats; De komplementära behandlingarna vid sidan av farmakologisk behandling tyder på att patienterna får en bättre smärtlindring och livskvalitet. Behandlingarna är enkla att utföra och inga biverkningar påvisas. Samtliga komplementära behandlingar skulle därför kunna vara ett alternativ på palliativa enheter och inom hemsjukvården. / Background; Many patients within palliative care suffer from severe pain. Despite farmacological treatment some patients still experience insufficient pain relief. This has led to an increased interest in complementary therapies within palliative care. Aim; To describe the pain relieving effects of complementary therapies within palliative care. Method; This study is carried out as a literature review based on thirteen articles with quantitative approach. Results; Massage, music therapy and acupuncture has been studied as these treatments are accepted by Swedish law. The results showed a significant improvement of pain after the treatments. Duration of the  pain relieving effects varied between the different methods. Music therapy and massage showed an immidiate but short term effect. Acupuncture showed a long term effect that needed to be repeated for best effect. Conclusion; Complementary methods may together with farmacological treatment improve the pain relief and offer a better end of life.

Abstrakt Bakgrund: Döden ses som en naturlig del av livet. På samma sätt anses det naturligt att barn ska uppnå vuxen ålder. Att vårda barn som är döende kan vara påfrestande men också lärorik för vårdpersonalen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att vårda barn i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie bestående av åtta kvalitativa artiklar har genomförts. Artiklarnas resultat granskades, analyserades och sammanställdes enligt en modell av Friberg. Resultat: Fyra kategorier och tretton underkategorier identifierades. Kategorierna var: känslomässiga reaktioner, att hantera den svåra situationen, organisatoriska brister och att sträva efter god omvårdnad. Slutsats: Denna litteraturstudie visar som helhet att vårdpersonal beskriver en känslomässig påfrestning att vårda barn i livets slutskede. De beskriver sorg, tomhet, att de inte räcker till och moralisk stress. De beskriver också hur de försöker hantera påfrestningarna, vikten av stöd, men de pekar också på organisatoriska brister. Sammantaget pekar detta resultat på att vårdpersonal kan vara i riskzonen för att drabbas av ohälsa. / Abstract Background: Death is seen as a natural part of life. Similarly, it is considered natural for children to reach adulthood. To nurture children who are dying can be stressful but also rewarding for the health care professionals. Purpose: The purpose of this study was to describe the health professionals experiences of providing end of life care for children. Method: A literature study consisting of eight qualitative articles has been completed. The articles results were reviewed, analyzed and compiled according to the model of Friberg. Results: Four categories and thirteen subcategories were identified. The categories were: emotional reactions, to cope with the difficult situation, organizational shortcomings and to strive for good nursing care. Conclusion: This literature review shows overall that health professionals describes an emotional strain to care for children in the final stages of life. They describe sadness, emptiness, that they were not enough, and moral stress. They also describe how they try to cope with the stresses, the importance of support, but they also point to organizational weaknesses. Taken together, this results shows that health workers may be at risk of suffering from health issues.

Bakgrund: Bland barn i Sverige så insjuknar varje år drygt 300 barn och ungdomar mellan 0–18 år av cancer. Den palliativa vården bygger på ett förhållningssätt som syftar på att förbättra livskvalitén för både patienter och familjer som drabbas av problem vid livshotande sjukdomar. Allmänhet i vården ses familjen har stor betydelse i omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelse av stöd från sjuksköterskor vid palliativ vård av barn med cancer. Syftet med studien var även att granska de i studien ingående artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design. Sökstrategin utgick från två databaser PubMed och Cinahl. Sökorden använda var Childhood cancer, parents, experience, support och palliative care. Tio artiklar valdes ut för granskning och bearbetning. Huvudresultat: I resultatet framkom fyra hörnstenar: kommunikation, delaktighet, kontinuitet samt relation, som är en grund för föräldrars upplevelse av stöd. Föräldrars upplevelser av stöd i mötet med vården av deras barn med cancer, kretsar kring vårdpersonalens förhållningssätt. En ärlig och god kommunikation, delaktighet, kontinuitet i vården samt relationen mellan familjen och vårdpersonalen upplevdes som viktigast bland föräldrar. Den metodologiska aspekten som valdes för att granskas i den här studien var datainsamlingsmetoden. Utefter granskning av artiklarnas datainsamlingsmetod har det hittats tre olika datainsamlingsmetoder i de olika artiklarna, semistrukturerade intervjuer, fokusgrupper och enkäter. Slutsatser: Kännedom bland sjuksköterskor och vårdpersonal om föräldrars upplevelse av stöd i mötet med vård av ett cancersjukt barn är viktigt för att kunna bygga upp en öppen, ärlig och mellanmänsklig relation. Kommunikation, delaktighet, kontinuitet och vårdrelationen utgör underlag för att kunna uppnå denna mellanmänskliga relation. / Background: In Sweden, more than 300 children and adolescents aged 0-18 years are affected by cancer each year. Palliative care is based on an approach aimed at improving the quality of life for both patients and their families facing the problems of life threatening diseases. In healthcare in general, the family is considered to be of high value in nursing. Aim: The purpose of this study was to describe parents' experience of support from nurses in palliative care for children with cancer. The purpose of the study was also to examine the data collection method of the articles included in the study. Method: This literature review has a descriptive design. The search strategy was based on two databases, PubMed and Cinahl. The keywords used were Childhood Cancer, parents, experience, support and palliative care. Ten articles were selected for review and processing. Result: Four cornerstones were identified in the results: communication, participation, continuity and relationship, which is the foundation for the parents' perception of support. Parents' perceptions of support in the meeting with the care of their child with cancer, revolves around nursing staff approach. An honest and good communication, participation, continuity of care and the relationship between the family and the caregivers were perceived as most important among parents. The methodological aspect that was selected for examination in this study, was the data collection method In the review of the articles data collection methods, three different methods were found in the various articles, semi-structured interviews, focus groups and surveys. Conclusions: The knowledge among nurses and health professionals about parents' experience of support in the care of a cancer sick child is important, in order to build an open, honest and interpersonal relationship. Communication, participation, continuity and care-relationship is the basis for achieving this interpersonal relationship.

SAMMANFATTNING Bakgrund Medelåldern i Sverige ökar, och så även behovet av avancerad hemsjukvård då många är sjuka eller svårt sjuka sista tiden i livet. Tillgång till avancerad hemsjukvård kommer främja palliativa patienters rätt till autonomi, varför en ständig utveckling är nödvändig. Syfte Att observera PICC-lineinläggning i två olika vårdmiljöer i syfte att upptäcka eventuella likheter och skillnader vad gäller vårdmiljön och patientens upplevelser. Metod Strukturerad icke-deltagande observationsstudie med en deskriptiv design. I de fall det var möjligt utfördes kortare intervjuer med patienten efter PICC-lineinläggningens slutförande. Den insamlade datan analyserades kvalitativt. Resultat Båda observationstillfällen resulterade i en lyckad PICC-lineinläggning. När tekniska svårigheter uppstod vid inläggningen, var det i sjukhusmiljö enkelt att tippa sjukhussängen bakåt för att underlätta införandet, medan det var svårare att utföra samma åtgärd i hemmet. Där fick sjuksköterskorna nöja sig med att ta bort kuddar och lägga patienten helt plant i sängen. Patienten som mottog PICC-line på sjukhuset uttryckte missnöje och besvikelse över bristen på assistans från sjuktransporten till sjukhuset, medan patienten i hemmet uttryckte tacksamhet över att inte behöva åka in till sjukhuset för att få en PICC-line. Det fanns ingen skillnad i teknik eller grad av sterilt utförande. Slutsats Båda patienter genomgick en PICC-lineinläggning med lyckat resultat, och inläggningen kunde utföras enligt samma rutin både i hemmet och på sjukhus. Oförutsedda händelser och komplikationer löstes således, men det är värt att notera att förutsättningarna för att lösa dem skiljde sig i patientens hem jämfört med på sjukhus, främst på grund av skillnader i utbud av extramaterial. Medtagandet av ytterligare material så som en extra PICC-line skulle ytterligare eliminera risken för en misslyckad PICC-lineinläggning i hemmet. Tacksamheten över att inte behöva komma in till sjukhuset var överväldigande hos patienten som fick PICC-line i hemmet, vilket går helt i linje med den svenska vårdens strävan att hjälpa patienter uppnå autonomi. Fortsatt forskning och utveckling skulle kunna innebära att PICC-line inläggning i hemmet kan erbjudas även till patienter som är svårt sjuka men som ännu inte trätt in i ett palliativt skede. Nyckelord PICC-line, hemsjukvård, palliativ vård, autonomi / ABSTRACT Background The average age of Swedish people is rising, and so is the need for advance health care since a lot of people are poorly or very poorly during the last period of their lives. Access to advanced health care will support dying patients right to autonomy. Therefore it is necessary to constantly develop this area. Aim To observe PICC-line insertion in two different environments of care with the aim to discover any possible similarities or differences with regards to the environment of care and experiences of the patient. Method Structured Non-Participant Observational study with a descriptive design. When possible, short interviews were conducted with the patient after the PICC-lineinsertion. The collected data was analysed qualitatively. Results Both observations resulted in a successful PICC-lineinsertion. When technical difficulties occurred during the insertion, it was easy to tip the hospital bed backwards to make the insertion easier, while it was more difficult to perform the same action in the home environment. There the possible measures were reduced to removing pillows and placing the patient completely flat on the bed. The patient who received a PICC-line in the hospital expressed discontent and disappointment over the lack of assistance during the transport to the hospital, while the patient in the home expressed gratitude over not having to go to the hospital to have the PICC-line inserted. Conclusion Both patients went through a PICC-lineinsertion with a successful result, and the insertion could be performed according to the same routine both in the home and the hospital. Unforeseen events and complications were solved, but it’s worth noting that the conditions for solving them differs between the home and hospital environment, mainly due to differences in availability to extra material. To bring extra material, such as an extra PICC- line, would further eliminate risks of an unsuccessful PICC-lineinsertion in the home. The gratitude shown towards not having to come in to the hospital was overwhelming from the patient who received a PICC-line in the home, something that resonates well with the swedish health care systems desire to help patients uphold their autonomy. Continued research and development could mean that PICC-lineinsertion in the home can also be offered to patients who are very sick but have not yet entered the palliative phase. Keywords PICC-line, home care, palliative care, autonomy

Bakgrund: Den palliativa vården ska bygga på symtomlindring och livskvalité för den döende. Den ska också finnas som ett stöd till anhöriga som är en viktig pusselbit i den palliativa vården. Omvårdnadsteoretikern Joyce Travelbee har använts som grund i litteraturstudien vilket innebär att se människan utifrån en helhetssyn och veta att människan är en unik varelse. Syfte: Att utifrån aktuell forskning belysa anhörigas situation inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt som baseras på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Resultat: Resultatet visade på att de anhöriga var omgivna av många känslor som till exempel osäkerhet och medlidande. Det visade sig också att många anhöriga var i behov av att få prata med vårdpersonal kring döden. Deltagarna tyckte också det var viktigt med en personal som visade empati och att det var kontinuitet bland vilka i personalen som tog hand om patienten. Konklusion: För att kunna ge de anhöriga en bra upplevelse av vården vid livets slut bör de erbjudas samtal om döden. Vårdpersonalen bör vara kompetent och empatisk. Det är också viktigt för de anhöriga att det var samma personer från personalen som tog hand om deras anhörige då det skapar en känsla av trygghet. / Background: Palliative care should be based on symptom relief and quality of life for the dying. The care should also be available as a support to families, they are an important part of the palliative care. Nursing theorist Joyce Travelbee was the basis of this study. Travelbee use a holistic approach and says that a person is a unique being. Aim: Illuminate family members' situation in palliative care based on current research. Method: A literature review based on 13 scientific articles with qualitative method. Result: The result showed that the relatives experienced many different emotions, such as insecurity and compassion. It was also found that many families wished to communicate about death with professionals. Relatives wished that the proffesionals would be competent and empatic. It was also good with professionals that were periodic, it created a sense of security for the relatives. Conclusion: In order to give the families a good experience of care at end of life, they must be offered conversation about death. The nursing staff should be empathetic, continuous and competent.

Bakgrund: Inom den palliativa vården är patienter med cancersjukdom vanligt förekommande. Att ha en cancersjukdom kan generera smärta. Som vårdgivare är det viktigt att förstå att smärta är multidimensionell och en subjektiv upplevelse, för att ge en adekvat smärtlindring. Smärtlindring kan ske på olika sätt, dock är den farmakologiska lindringen med analgetika i fokus. Men vilka omvårdnadsåtgärder finns att tillgå? Syfte: Att beskriva smärtlindrande omvårdnadsåtgärder och dess inverkan på patienter med cancersjukdom i palliativ vård. Metod: Tio vårdvetenskapliga artiklar har använts i en litteraturöversikt för att besvara syftet. Artiklarna har granskats och analyserats. Resultat: I resultatet framkommer det att smärtlindrande omvårdnadsåtgärder i kombination med analgetika förespråkas av såväl sjuksköterska som patient. Massage och fysisk beröring var de mest förekommande omvårdnadsåtgärderna. Något som också genererade smärtlindring var sjuksköterskans närvaro, att denne tog sig tid för att skapa kontakt, och att sjuksköterskan besatt kunskap kring smärtlindrande omvårdnadsåtgärder. Betydelsen av omvårdnadsåtgärder vid smärtlindring belyses då de lindrar patientens smärta utifrån ett holistiskt synsätt. Den existentiella smärtan kunde reduceras, till skillnad från när endast analgetisk behandling användes. Diskussion: En diskussion har förts utifrån resultatet samt den teoretiska utgångspunkten De 6 s:n, som är en modell tillämpad i palliativ vård. Det centrala i De 6 s:n är patientens Självbild, som den palliativa vården bör formas utifrån. Betydelsen av en god kommunikation mellan patient och sjuksköterska diskuteras, samt vikten av att patienten får möjlighet till kontroll över sin situation. Kontroll kan uppnås genom smärtlindrande omvårdnad och därmed påverka patientens självbild positivt. För att smärtlindrande omvårdnadsåtgärder ska impliceras krävs kunskap och tid, något som både sjuksköterskan och organisationen har ansvar för. Ett gott samarbete inom vårdteamet krävs. / Background: Patients with cancer are common within palliative care. Having cancer can generate pain and to provide adequate pain relief it is important to understand that pain is both a multidimensional and a subjective experience. Pain management can be approached in different ways however the current focus is on pharmacological relief with analgesics. But what pain relieving care options are available? Aim: To describe pain relieving care options and their impact on patients with cancer in the palliative care. Methods: Ten nursing articles were studied in this literature review to answer the purpose. All the articles were reviewed and analyzed. Results: Pain relieving care in combination with analgesic treatment is advocated by both nurse and patient. Massage and physical contact were the most commonly used care option. Pain relief also resulted from nurses being present and nurses taking the time to make personal contact with patients. It was also seen to be significant for nurses to possess knowledge of pain relieving options. The importance of nursing care in pain relief is highlighted as they can offer a holistic approach to treating the patient's pain. Existential pain can also be reduced which analgesics alone cannot treat. Discussions: A discussion has been based on the results and the nursing model of care; The 6 S-words. The patient’s self-image is central in the 6 S-words, and something that the palliative care should be shaped around. The significance of good communication between patient and nurse is discussed, stressing the importance of the patient being in control of his or her situation. Control that is achieved by non-pharmacological therapies that can positively affect the patient´s self-image. Implementing pain relieving care requires knowledge and time meaning that it becomes the responsibility of both the nursing staff and the organization as a whole. Good cooperation within the care team is essential.

Bakgrund: Den tekniska utvecklingen har möjliggjort för många, om än inte alla, med obotliga sjukdomar, att kunna tillbringa sin sista tid i hemmet. Hemmiljön ger förutsättningar för gemensamhet och jämlikhet där både patienter och närstående kan utföra vardagliga aktiviteter tillsammans som förut.  Närstående tar där ett stort ansvar med varierande arbetsuppgifter. Tidigare studier har visat att närstående lider av både fysisk och psykisk ohälsa. Sjuksköterskans roll inom palliativ vård är att arbeta utifrån de fyra hörnstenarna för att förbättra livskvalitet hos patienten och även kunna erbjuda stöd till närstående. Syfte:Att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en familjemedlem i hemmet vid livets slutskede. Metod:En litteraturöversikt har genomförts med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL Complete, PubMed och Nursing & Allied Health och publicerades mellan 2006–2016. Analysen av artiklarna har skett genom att söka likheter och skillnader enligt Fribergs (2012) metod. Resultat: Resultaten framställdes i tre huvudteman: närståendes upplevelser av att ta ansvar i omvårdnaden, närståendes upplevelser av sin tillvaro och närståendes upplevelser av stöd från hälso- och sjukvårdpersonalen. En del närstående beskrev att det kändes naturligt att vårda sin familjemedlem. Andra upplevde att det förväntades av dem att kliva in och ta ansvar i vårdarrollen både från den sjuke familjemedlemmen och från vårdpersonalen. De beskrev att de upplevde detta som ett stort ansvar och en börda. Närståendes tillvaro speglades av maktlöshet, osäkerhet och rädsla. De använde sig av olika strategier för att hantera sin situation och för att finna mening i det som skedde. En del närstående uppskattade hjälp och stöd från vårdspersonalen medan andra såg brister i hjälpinsatser och bemötande. Diskussion:Författarna diskuterade metodens styrkor och svagheter. Med Antonovskys modell för känsla av sammanhang (KASAM) som teoretisk referensram och Katie Erikssons konsensusbegrepp ”människan” diskuterades resultatet mot bakgrund av litteraturöversikten. Författarna fann att närstående behövde information och kunskap för att uppfatta och begripa sin situation. Stöd och resurser var av stor betydelse för att kunna hantera sin situation och finna mening i sin tillvaro. Därutöver diskuterades närståendes meningsskapande i vårdarrollen. / Background: The technological development has made it possible for many people with incurable diseases to spend their last days at home. The home creates solidarity and equality where both patients and relatives can perform everyday activities together as before. Relatives take a great responsibility with varied tasks in the care for their ill family member at home. The role of the nurses working at the palliative care unit, based on the four cornerstones, is to be able to improve the quality of life of the patient, but also to offer support to the relatives. Aim: To describe the relatives’ experiences of caring for a family member at home at the end of life. Method: A literature review was performed with ten qualitative research articles. The articles retrieved from databases CINAHL Complete, PubMed and Nursing & Allied Health, and published between 2006 and 2016. The analysis of the articles has been done by searching the similarities and differences according to Friberg`s (2012) method. Results: The result is presented in three main themes: The relatives’ experiences of taking responsibility of the care, the relatives’ experiences of their own life situations and the relatives’ experiences of the support they get from health care professionals. Many relatives described that it is natural to provide care for their family members. Some felt that they were expected to step in and take responsibility over the caregiving role both by the patient and the nursing staff. They expressed that they felt a huge responsibility and burden. The feelings of the relatives were characterised by powerlessness, insecurity, incompetence and apprehension. They used different strategies to deal with and to find a meaning in their situations. Many of them appreciated the help and support they got from the health care professionals, while others perceived that there was a lack of help and supportive approach. Discussion: The authors discussed the strengths and weaknesses of the method. The results were discussed with the help of Antonovsky's model of sense of coherence (SOC) and Katie Eriksson’s “human” consensus concept. Relatives need information and knowledge in order to grasp and comprehend their situations. Support and resources are of a great importance for the relatives to be able to deal with their situations and find a meaning to understand the situation that they are involved in. Additionally, relatives´ creations of meaning in their caring roles were discussed.

No description available.