Bakgrund: Den palliativa vården skall omfamna och ta hand om människan då sjukdomen inte längre är botbar. Inom palliativ vård är det viktigt att inte enbart behandla den fysiska smärtan utan tillgodose och ha människans alla dimensioner i åtanke. Människan som vårdas palliativt kan lida fysiskt, psykiskt, psykosocialt och existentiellt. Det är önskvärt att se över vilka alternativa behandlingsmetoder som kan stötta dessa dimensioner för patienter som vårdas palliativt. Musik har sedan urminnes tider haft förmågan att beröra människan på flera olika plan. Konstformen kan användas i vardagen såväl som i terapeutiskt syfte. Musik som används i terapeutiskt syfte är ett eget kunskapsområde och har namngetts musikterapi. Syfte: Beskriva patienters upplevelse av musikterapi inom den palliativa vården. Metod: I litteraturöversikten har vetenskapliga artiklar samlats in via olika databaser med sökorden music och palliative care. Till resultatet valdes 11 artiklar som bearbetades med en analys av Friberg för litteraturöversikter. Därefter sammanställdes resultatet med hjälp av teman och subteman. Den teoretiska referensramen som användes var Katie Erikssons caritativa vårdteori. Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar att musikterapi kan ge positiva upplevelser för människan som vårdas palliativt. Musikterapin har en värdefull inverkan på hela människan – fysiskt, psykiskt, existentiellt och psykosocialt. De fysiska aspekterna som påverkades var hjärtfrekvens, andning, oro, vakenhet och smärta. De psykiska var att musikterapi bidrog till att lindra oro och ångest, samt verkade psykiskt avkopplande. Patientens existentiella dimension påverkades av musik genom att den bidrog till livsreflektion och meningsskapande. Patientens psykosociala sida stöttades genom att de upplevde en ökad samhörighet och kontakt med närstående och andra patienter. Resultaten påvisade även negativa risker med musikterapi, som terapeuten måste vara uppmärksam på. Dessa var att musiken kunde skapa starka, negativa känslor och minnen. Patienten kunde även känna hopplöshet över att inte orka delta i terapin eller ha för låg kunskap om instrumenten. Diskussion: Musikterapi har en förmåga att ge positiva upplevelser inom den palliativa vården och bör implementeras mer i omvårdnaden. Resultaten som musikterapin ger får stöd av styrdokument och mål för palliativ vård. Studier behövs som undersöker om musikterapi skulle kunna innebära en minskning av läkemedel. Resultatet bidrar till att förbättra det praktiska vårdarbetet genom att patienten får omvårdnad ur ett helhetsperspektiv och kan delta i terapin trots sviktande funktioner.

Bakgrund: Idag uppskattas 250 000 personer leva med hjärtsvikt i Sverige och prevalensen ökar i takt med den åldrande befolkningen. Personer med svår hjärtsvikt lever med svåra symtom, rädsla, har ofta lite kunskap om hjärtsvikt och sämre livskvalitet än andra personer med kroniska sjukdomar. För att öka kunskapen samt tryggheten för personer med svår hjärtsvikt är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om dessa personers upplevelser. Kvalitativ forskning bidrar till att öka förståelsen för personer med svår hjärtsvikt och hur de upplever sitt tillstånd. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva upplevelsen av att leva med svår hjärtsvikt i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design där sexton stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har granskats, bearbetats samt analyserats med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet utmynnade i fem kategorier: ett liv med restriktioner, försämrad livskvalitet, rädsla och oroskänslor, kunskapsbrist samt hopp och meningsfullhet. Slutsats: Personer med svår hjärtsvikt lever med restriktioner, rädsla och okunskap som begränsar livet. Genom ökad förståelse för personers upplevelser ökar möjligheterna till gott bemötande, minskat lidande och god omvårdnad.

Bakgrund  Varje år är ca 1,2 miljoner barn i världen i behov av palliativ vård. Barn har fler tillstånd än vuxna som kan komma att kräva den här typen av vård. De centrala arbetsuppgifterna för vårdpersonal som arbetar med palliativ vård av barn är att skapa förutsättningar för god livskvalitet och lindra lidandet, samt skapa förutsättningar för att involvera familjemedlemmar i vården. Syfte Syftet med litteraturstudien är att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att vårda barn i palliativt skede. Metod En litteraturstudie som inkluderade åtta vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats sammanställdes. Sökningarna genomfördes i följande databaser: Cinahl, PubMed och Scopus. Granskning, analys och sammanställning av artiklarnas resultat genomfördes enligt modell av Friberg. Resultat Analysen resulterade i följande tre huvudkategorier; att sträva efter god omvårdnad, att stöta på organisatoriska hinder och att uppleva emotionella prövningar. Slutsats Vårdpersonal strävar efter god omvårdnad genom att involvera och skapa goda relationer till barn och familjer. Organisatoriska hinder påverkar vården negativt och försvårar vårdpersonals möjligheter att arbeta personcentrerat. Det är viktigt att vårdpersonal ges förutsättningar att arbeta enligt ett personcentrerat förhållningssätt då det kan generera i ökad vårdkvalitet.

The foundation of culturally sensitive patient-centered palliative care is formed from one's social, spiritual, psychological, and physical experiences of serious illness. The purpose of this study was to describe categories and patterns of psychological, social, and spiritual healing from the perspectives of aging seriously ill African American (AA) elders. Using narrative analysis methodology, 13 open-ended interviews were collected. Three main patterns were prior experiences, I changed, and across past, present experiences and future expectations. Themes were categorized within each pattern: been through it . . . made me strong, I thought about . . . others, went down little hills . . . got me down, I grew stronger, changed priorities, do things I never would have done, quit doing, God did and will take care of me, close-knit relationships, and life is better. Faith in God helped the aging seriously ill AA elders overcome things, whether their current illness or other life difficulties.

Bakgrund Hjärtsvikt är en vanlig diagnos som inte går att bota utan endast symtomlindra och dessa patienter är ofta i behov av hemsjukvård i slutet av livet. För patienter med hjärtsvikt kan livskvalitén ökas genom att vårdas och få stöd i hemmet av distriktssköterskan. Syfte Syftet var att beskriva patienter med hjärtsviktsuppfattning om det stöd de önskar i samband med palliativ vård i hemmet. Metod Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie och fjorton artiklar analyserades. Resultatet visade att patienter uttryckte önskan om symtomlindring i hemmet när behovet fanns. Känslan av trygghet skapades genom att vårdteamet och distriktsköterskan fanns tillgängliga samt att närstående blev inkluderade. Dessutom visades det finnas behov av fortlöpande information om sjukdomen samt om vården. / Background Heart failure is a common diagnosis that cannot be cured but onlysymptom relieved and these patients are often in need of home care at the end of life.Quality of life can be improved for patients with heart failure when cared for at homeby the district nurse. Aim The purpose was to describe patients with heart failure's perception of the support they wish for palliative care at home Method The study was conducted as an integrative literature and fourteen articles were analyzed. Results showed that patients expressed the desire for symptom relief at home when the needarose. The sense of security was created by the care team and district nurse by being available and including relatives. In addition, there was a need for continuous information on the disease as well as on care.

Bakgrund: I svåra situationer där livet ställs på sin spets är det vanligt att svåra frågor och känslor väcks. Detta ställer krav på de som vårdar dessa patienter och kunskap om kommunikation i palliativ vård krävs. Just på grund av detta måste sjuksköterskor axla ett stort ansvar, inte bara för den patient de vårdar, utan också för hela sammanhanget patienten befinner sig i. Därför blir kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter en viktig del av vården. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av samtal med patienter i palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt har genomförts med nio vetenskapliga artiklar hämtade från databasen CINAHL complete och PubMed. De sökord som används är: Hospice and palliative nursing, terminal care, conversations, nurses experience och communication. Resultat: Det resultat som framkom delades upp och strukturerades under olika rubriker, dessa var: Sjuksköterskans upplevelser av samtal i palliativ vård och faktorer som påverkar samtal i palliativ vård. Vidare skapades flera underrubriker. Här framkom att sjuksköterskor upplevde samtal i livets slut som svårt och var något som krävde träning och erfarenhet för att klara av på bästa sätt. Diskussion: I diskussionen tas vikten av kommunikation upp och även sjuksköterskors ansvar i den typen av vård i förhållande till patientens behov av samtal. Vidare diskuterades det utifrån ytterligare litteratur som stärkte resultatet. / Background: In difficult situations where life comes to a head, it is common that difficult issues and feelings are raised. This also raises the demands on those who care for these patients and knowledge of communication in palliative care is required. Because of this, nurses take on a great responsibility, not only for the patients they care for, but also the entire context patient is in. Therefore, the communication between nurses and patients an important part of health care. Aim: To highlight nurses’ experiences of conversations with patients in palliative care. Method: A literature review has been constructed by eight scientific articles from CINAHL complete and PubMed. The keywords used are: hospice and palliative nursing, terminal care, conversations, nurse experience och communication. Results: The results that emerged were divided and presented under different headings, these were: Nurses' experiences of calls in palliative care and factors that affect conversations in palliative care. Several subheadings were then created. It was revealed that many nurses experienced end-of-life conversations as difficult and it was something that required training and experience to handle in the best way. Discussion: The discussion was divided results into two headings: the actual responsibility and the importance of communication. This was also discussed using further literature confirming the result.

Bakgrund: Vårdandet handlar om att främja patientens hälsa trots sjukdom och inte minst blir det centralt i det palliativa vårdandet. Den palliativa vården innebär för sjuksköterskan att förebygga och lindra lidande samt att förbättra livskvaliteten. Detta kan leda till ett ökat välbefinnande och en upplevelse av hälsa trots att patienten befinner sig i livets slutskede. I det palliativa vårdandet kan sjuksköterskan använda sig av vårdmodellen ”de 6 S:n”. Syftet med vårdmodellen är att främja patientens delaktighet i livets slutskede med patientens perspektiv i fokus. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda palliativt i livets slutskede. Metod: Den valda metoden var en litteraturöversikt med en innehållsanalys av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkommer det att sjuksköterskan upplever ett behov av att vara närvarande och finnas där för patienten. För sjuksköterskan skapas det känslor och tankar i det palliativa vårdandet som kan upplevas både som positiva och negativa. För att utföra en så god palliativ vård som möjligt upplever sjuksköterskan inte ha tillräckligt med kunskap och klinisk erfarenhet. Konklusion: Sjuksköterskan upplevde sig ha bristande kunskap och lite klinisk erfarenhet av den palliativa vården som gjorde att sjuksköterskan kände sig otillräcklig och fick svårt att hantera sina känslor / Background: Nursing is about upholding patient health despite illness and not least when it comes to palliative care. For the nurse, palliative care intend to improve quality of life and prevent and relieve suffering, which in turn can lead to increased well-being and a feeling of health even though the patient is in the end of life. The nurse can use “the 6S” care model, which aims to make the patient involved in the palliative care, focusing on the patient’s perspective. Aim: The purpose of this study is to describe the nurse’s experience of palliative care in the end of life. Method: The selected method is a literature review with a content analysis of nine qualitative scientific articles. Results: The results show that the nurse feels a need to be present and to be there for the patient. For the nurse, palliative care generates emotions and thoughts, which can be both positive and negative. The nurse experiences a lack in knowledge and clinical experience, which is an obstacle in achieving good palliative care. Conclusion: The nurse felt that insufficient knowledge combined with few clinical experiences of palliative care made the nurse feel insufficient and unable to cope with arisen emotions.

Bakgrund: Varje år dör cirka 560 barn i Sverige där hälften beräknas dö under sitt första levnadsår. Den pediatriska palliativa vården ska lindra barnets fysiska, psykiska och sociala smärta, och efter barnets död har sjukvården i uppgift att fortsätta stödja familjen i deras sorgearbete med social och psykologisk handledning. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda barn i livets slutskede. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju legitimerade sjuksköterskor med erfarenhet av att vårda barn i livets slut. Resultat: Fyra kategorier bildades efter att det insamlade materialet analyserats och består av: Att vårda ett döende barn de första gångerna är svårt, Att arbeta professionellt nära döden, Att dela på bördan och Att vara närvarande vid livets slut. Konklusion: Att vårda barn i livets slutskede upplevs vara påfrestande men också givande för sjuksköterskorna. Upplevelsen av att det är skillnad mellan att studera och att praktisera området är genomgående. Framkom gjorde också den hårfina balansgången mellan att vara personlig men inte privat, att våga visa känslor utan att låta dem ta över. Sorgen är något man med tiden lär sig hantera och därför är stöd mellan kollegor viktigt.   Nyckelord: Palliativ vård, Pediatrik, Barn, Upplevelser, Sjuksköterskor / Background: Approximately 560 children die in Sweden every year, half of which are estimated to pass away during their first year of life. The pediatric palliative care aims to ease the child’s physical, mental and social pain. The health care system supports the mourning families through social and psychological counseling continuously, even after the child’s death. Aim: To highlight the nurses’ encounters and experiences of caring for children in the final stages of life. Method: Semi-structured interviews with seven registered nurses who all had experience in caring for children at the end of life. Result: Four categories were formed after the analysis of the content and these consist of: Caring for dying children the first times is hard, To be professional while working close to death, To share the burden and To be present at the end of life. Conclusion: Caring for children at the end of life is perceived to be stressful, but also rewarding for the nurses. The experience about the difference between studying and practicing the field was constant. What also emerged was the delicate balancing act between being personal but not private, daring to show emotions without letting them take over. The grief is something one learns to handle over time, and therefore support from colleagues is important.   Keywords: Palliative care, Pediatric, Children, Experience, Nurses

Bakgrund: Existentiella frågor som rör meningen med livet, friheten (att göra sina val i livet), existentiell isolering och döden kan bli aktuella när en människa möter en krissituation i livet nära döden. Exempel på när sådana krissituationer kan uppstå är när patienter befinner sig i livets slutskede inom palliativ vård. Sjuksköterskor kommer att möta patienter med dödliga sjukdomar och samtalsämnen som rör existentiella frågor kan då bli aktuella. Detta i sin tur ställer krav på sjuksköterskor att kunna möta patienternas behov av att samtala om dessa frågor. Hur sjuksköterskor förhåller sig i samtalssituationer till sina patienter är av betydelse för välbefinnandet eller frånvaron av den hos de döende människorna. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att samtala med patienter i palliativ vård om existentiella frågor. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio originalartiklar inom vårdvetenskap. Systematiska databassökningar har genomförts. Den teoretiska utgångspunkten som användes var Joycee Travelbees vårdteori om mellanmänskliga relationer och kommunikation. Resultat: Fyra teman utvecklades och dessa var: Sjuksköterskors färdigheter och erfarenheter av samtal med tre underteman som sjuksköterskors uppfattning av existentiella frågor, aktivt lyssnande och timing. Det andra temat behandlade de existentiella samtalens innehåll. Temat berör samtal om liv och död men även vardagliga samtal med koppling till existentiella frågor, summeringen av livet och de livsval som gjorts. Det tredje temat beskrev sjuksköterskors sårbarhet och belyser hur sjuksköterskorna påverkas av samtalen med patienterna. Det fjärde temat handlar om faktorer som påverkar de existentiella samtalen med tre underteman tidsbrist, miljöns betydelse och betydelsen av stöd från kollegor. Diskussion: Att möta patienters behov av existentiella samtal kräver färdigheter i att lyssna och att samtala. Sjuksköterskan måste också väga in patienters vilja och önskan att samtala om dessa ämnen för det krävdes också av sjuksköterskan en förmåga att förstå och tolka behovet hos patienten vilket kunde vara ledtrådar om andligt eller existentiellt lidande. Travelbee visar på att det finns ett ömsesidigt skapande i den mellanmänskliga relationen men att sjuksköterskan har ett ansvar för att etablera och underhålla relationen dem emellan. I samtalet är det aktiva lyssnandet en viktig färdighet vilket bereder möjligheter till personcentrerad förståelse av patienters erfarenheter och ståndpunkter. Timing handlade om en förmåga att vid rätt tillfälle tillvarata de stunder som patienten ville samtala. / Background: Existential issues concerning the meaning of life, freedom (to make choices in life), existential isolation, and death can be encountered when a person faces a crisis in life close to death. An example of when such a crisis might occur is when patients are in the final stages of life in palliative care. Nurses will encounter patients with fatal diseases and topics related to existential questions can then be discussed. This in turn requires nurses to meet the patient´s needs to discuss these issues. How nurses relate to these situations as well as their attitudes are important when considering the well-being or lack or well-being when a patient is dying. Aim: To highlight nurses' experiences of talking with patients in palliative care about existential issues. Method: A systematic literature review was carried out including ten original articles in health care sciences. Joycee Travelbee´s care theory of interpersonal relationships and communication was used as the theoretical frame work. Result: Four main themes were developed these were: Nurses' knowledge and skills of conversation with the sub- themes of perception of existential questions, active listening and timing. The second theme dealt with the existential content of the conversations. The theme concern issues on life and death, but also everyday conversations related to existential issues, the summation of life and choices made in life. The third theme described the nurses' vulnerability which highlights how nurses are influenced in dialogue with the patients. The fourth theme is about factors that affect existential conversations with three sub-themes: lack of time, importance of the environment and support from the colleagues. Discussion: To meet patient needs of existential conversations requires nursing skills in listening and talking. The nurse must also take into account patients' willingness to talk about these topics, which required the nurse´s ability to understand and interpret the needs of the patient, which could be clues to spiritual or existential suffering. Travelbee show that there is a mutual establishment of the interpersonal relationship, but the nurse is responsible for establishing and maintaining the relationship between them. In the conversation active listening is an important skill which prepares opportunities for a more person-centered understanding of the patients' experiences. Timing is about the ability to capture the right moments when the patients want to talk.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att ge vård till patienter med en obotlig sjukdom samt tillstånd där patienten inte förväntas att överleva sjukdomen eller tillståndet. Hopp är viktigt att eftersträva inom den palliativa vården, där sjuksköterskan har en betydande roll. Det är svårt att förmedla hopp till svårt sjuka patienter, och därför är kunskapen om hur det kan förmedlas viktig. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor förmedlar hopp till patienter i livets slutskede. Metod: En innehållsanalys gjordes där en kvantitativ och åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: De nio vetenskapliga artiklar som granskades resulterade i en kategori; kommunikation i palliativ vård med tre subkategorier; kommunikation om fokus på livet, sjuksköterskans närvaro vid kommunikation och kommunikation om döden. Slutsats: Resultatet i studien visar att kommunikation med patienter angående döden var en svårighet för sjuksköterskor. Där rädsla för att patienten skulle förlora hoppet helt är en stor del till varför sjuksköterskor valde att undvika att tala om döden. När sjuksköterskor har vågat bemöta patienten i fråga om döden påvisade detta positiva effekter hos patienten då de hade uppnått en acceptans av den obotliga sjukdomen och hade på så vis kunnat behålla hoppet. Studien påvisar vikten av att sjuksköterskor vågar kommunicera med patienten om döden. / Background: The definition of palliative care is to give treatment to patients with incurable disease when the patient is not expected to survive the disease. Hope is important to strive for in palliative care, where the nurse has a significant role. It is difficult to convey hope to critically ill patients, and therefore the knowledge of how it can be conveyed is important. Aim: To describe how nurses can convey hope to patients in palliative care. Method: A content analysis was made where nine scientific articles were audited. Results: The nine scientific articles that were audited resulted in one category; communication in palliative care with three subcategories; communication about focus in life, nurse’s presence when communicating and communication about death. Conclusion: The results of this study indicated that communication with patients about death was a difficulty for nurses. Where fear of patient losing their hope was a big part of why nurses choose to avoid talking about death. When nurses have had the courage to talk about death with the patient it has shown positive effects within the patient where they have reached an acceptance of the incurable disease and they have been able to keep their hope. The study has shown how important it is that nurses dare to communicate with patients about death.