Spelling suggestions: "subject:"apatient participation."" "subject:"1patient participation.""
121 |
Delaktighet och säkerhet vid bedsiderapportering : Patientens och sjuksköterskans upplevelseHansson, Elina, Vikström, Amanda January 2019 (has links)
Bakgrund: Överrapportering sker ofta vid varje skiftbyte inom slutenvården. Traditionellt sker detta mellan sjuksköterskor, i frånvaro av patienten. Informationsöverföring är den process i patientens vård där flest fel riskerar att uppstå. Syfte: Att beskriva patientens och sjuksköterskans upplevelse av bedsiderapportering, inkluderat patientens delaktighet och säkerhet.Metod: Tio relevanta empiriska artiklar inkluderades i litteraturstudien där databasen PubMed användes. Den teoretiska referensram som användes i litteraturstudien var Joyce Travelbees omvårdnadsteori. Resultat: Fyra kategorier identifierades som redogör för patienternas och sjuksköterskornas upplevelser av bedsiderapportering och presenterades i underrubrikerna; integritet, säkerhet, delaktighet och kommunikation. Resultatet visar att majoriteten av både patienter och sjuksköterskor upplevde bedsiderapportering som något positivt och att det främjade patientens delaktighet och säkerhet. Slutsats: Bedsiderapportering är en metod där patienternas inkluderande bidrog till en bättre kommunikation med sjuksköterskorna. Patienternas integritet ansågs vara viktig men sjuksköterskor upplevde det svårt att hantera och skydda. Patienter ansågs uppskatta interagerandet med sjuksköterskor och metoden kan vara användbar i vården för att inkludera patienterna. / Background: Handover occurs at every shift change within the hospital. Traditionally this happens between nurses, in the absence of patient. The information transfer is the process involved in the patient’s care where the most errors may occur. Aim: To describe the patient’s and nurse’s experiences of bedside handover, including patient’s participations and security.Method: Ten relevant empirical articles were included in this literature study with the use of the database PubMed. The theoretical framework for this study was Joyce Travelbees nursing theory. Result: Four categories were identified which explains patients’ and nurses’ experiences of bedside handover and were presented under in the subheadings; integrity, safety, participation and communication. The result shows that the majority of patients and nurses experienced bedside handover as something positive and that it promoted the patient’s participation and security. Conclusion: Bedside handover is a method where the patients’ participations contributed to a better communication with the nurses. Patients’ integrity were considered important but the nurses experienced that it was difficult to handle and to protect. Patients appreciated the interactions with the nurses and that the method could be useful in the health-care to include the patients.
|
122 |
Elaborating Patient Agency in Breast-Cancer Care: A Grounded Theoretical Analysis of Patients Asserting Treatment PreferencesErdman, Rachel Sofia 15 December 2014 (has links)
Successful physician-patient communication is increasingly being acknowledged as a vital aspect of healthcare today. Research in the field has not examined all aspects of patient-centered care and the aspects that have been studied have not been grounded in actual patient action. The research done in the field has largely been studied quantitatively. The present thesis research attempts to contribute to the gap in the field of physician-patient communication by qualitatively examining patient assertiveness. This thesis examines conversations between women in Portland, Oregon recently diagnosed with breast cancer talking to their surgeons about their diagnoses and treatment options. Using grounded qualitative theoretical analysis, this thesis uncovered five major themes of patient assertiveness in breast cancer care.
|
123 |
Patient participation in clinical decision making : a collaborative effort between patients and nursesFlorin, Jan January 2007 (has links)
<p>The overall aim of the thesis was to study clinical decision making in nursing. This was performed by evaluation of the quality of nurses’ diagnostic statements and comparison of the concordance between nurses and patients’ perceptions of the patients’ nursing needs, as well as patient preferences for participation in clinical decision making. Further, predictors regarding patients’ active participation were investigated.</p><p>Quasi-experimental, comparative and cross-sectional descriptive study designs were used to collect data in acute care settings from randomly selected patient records (n = 140), nurse-patient dyads (n = 80), and patients discharged from hospital care (n = 428). Data were gathered using questionnaires and review of patient records.</p><p>The quality of nurses’ diagnostic statements improved by the means of education directed to nurses and implementation of new forms for recording supporting nursing care planning (I). Discrepancies were found concerning patients and nurses’ perceptions about what constitutes a problem for the patient as well as the severity and importance of acting on the problem (II). Further, nurses perceived that their patients preferred to be more active in clinical decision making compared with the patients’ own preferences for participation (III). Gender, education, living situation, and occupation were identified as predictors for preferring an active role in clinical decision making (IV).</p><p>The conclusions are that the accuracy of diagnostic statements needs to be addressed and validated further through systematic assessment of the patients’ perceptions and preferences concerning the health situation and preferences for participation in clinical decision making. Clinical implications are that nurses need to involve patients in identifying patient problems of relevance for nursing. Further, nurses also need to be aware of patients’ preferences for participation in clinical decision making in order that they can plan care in accordance with patient preferences and allow participation to the degree preferred by the patient.</p> / <p>Patientens delaktighet i kliniskt beslutsfattande i omvårdnad – ett gemensamt ansvar för patienter och sjuksköterskor</p><p>Bakgrund</p><p>Patienten har, med bas i lagstiftning och förordningar, en stark ställning inom svensk hälso- och sjukvård. Det grundas delvis på en samhällelig uppfattning om betydelsen av patientens delaktighet i såväl planering som genomförande av sin egen vård. I ett etiskt perspektiv har delaktigheten ett värde i sig själv, som en förutsättning för individens autonomi och integritet. Sjuksköterskan identifierar patientens behov och problem i syfte att kunna ge en individuellt anpassad omvårdnad. Sjuksköterskan har ofta djupgående professionell kunskap om patientens omvårdnadsproblem, medan patienten har preferenser och värderingar om vårdens genomförande. Om planeringen av omvårdnaden inte utgår från patientens preferenser så finns det stor risk att patientens perspektiv inte kommer med som bedömningsgrund. En samsyn mellan patient och sjuksköterska om patientens behov av omvårdnad och roll i beslutsfattandet kan öka möjligheten att optimera omvårdnadsinsatserna och främja en hög kvalitet på omvårdnaden. Kunskapen om kliniskt beslutsfattande inom omvårdnad är bristfällig, framförallt med fokus på patientens delaktighet och graden av samsyn mellan patienternas och sjuksköterskornas subjektiva perspektiv.</p><p>Syfte</p><p>Avhandlingens övergripande syfte var att undersöka kliniskt beslutsfattande inom omvårdnad med speciellt fokus på omvårdnadsdiagnosers kvalitet, patientens delaktighet i beslutsprocessen och överensstämmelsen mellan patienters och sjuksköterskors uppfattningar om behov och problem inom omvårdnad.</p><p>Specifika syften för respektive delarbeten var att I) undersöka effekten av utbildning i omvårdnadsdiagnostik riktad till sjuksköterskor och utveckling av journaldokument på omvårdnadsdiagnosers kvalitet; II) beskriva överensstämmelse i patienters och sjuksköterskors bedömningar av förekomst, svårighetsgrad och betydelse av problem inom omvårdnaden; III) beskriva samstämmighet mellan patienters och sjuksköterskors uppfattning om patientens preferenser för delaktighet i kliniskt beslutsfattande i omvårdnaden, samt samstämmighet mellan patienters preferenser och faktiska erfarenhet av delaktighet; och IV) identifiera prediktorer för patienters preferenser att delta i kliniskt beslutsfattande om den egna omvårdnaden.</p><p>Material och metod</p><p>Studier har genomförts med beskrivande, jämförande och kvasi-experimentell design på avdelningar inom somatisk sjukhusvård. Urvalet består av 140 patientjournaler (studie I), 80 patient-sjuksköterskepar (studie II och III), samt 428 patienter som nyligen blivit utskrivna från somatisk sjukhusvård (studie IV). Data har insamlats genom granskning av innehåll i patientjournaler samt genom enkäter till patienter och sjuksköterskor. Instrumenten CAT-CH-ING och Control Preference Scale har använts tillsammans med frågeformulär som utvecklats specifikt för studien.</p><p>Resultat</p><p>Delarbete I</p><p>Kvaliteten på omvårdnadsdiagnoserna förbättrades signifikant efter att sjuksköterskorna på experimentavdelningen genomgått en utbildning och nya journaldokument hade introducerats. Störst kvarvarande svårigheter var förknippade med hur etiologin i omvårdnadsdiagnosen formulerades. Omvårdnadsdiagnosernas kvalitet förbättrades inte på motsvarande sätt på kontrollavdelningarna.</p><p>Delarbete II</p><p>Sjuksköterskorna identifierade de omvårdnadsbehov och problem som patienterna uppfattade sig ha med en sensitivitet på 0.53 och ett prediktivt värde på 0.50. Det innebär att patienterna delvis identifierade andra problem än sjuksköterskorna, framför allt var det vanligt inom områdena nutrition, sömn, smärta och känslor/andlighet. Sjuksköterskorna underskattade problemens svårighetsgrad för 47 % av de behov och problem som hade identifierats gemensamt av patienter och sjuksköterskor. En gemensam uppfattning om betydelsen av att få stöd och hjälp med att lösa omvårdnadsproblemet fanns i knappt hälften av fallen.</p><p>Delarbete III</p><p>En majoritet av sjuksköterskorna uppfattade att patienterna föredrog att vara mer aktiva i det kliniska beslutsfattandet om omvårdnad än vad patienterna själv uppgav. Sammanlagt 61 % av patienterna föredrog en passiv roll i beslutsfattandet medan sjuksköterskorna angav att 24 % ville vara passiva. Preferenser om en aktiv roll i beslutsfattande angavs av 9 % av patienterna medan sjuksköterskorna hade uppfattat att 45 % av patienterna föredrog en aktiv roll. Totalt 71 % av patienterna upplevde att de inte hade varit delaktiga i den utsträckning de själva hade föredragit, 37 % hade varit mer passiva och 34 % mer aktiva. Patienterna uppgav att de intagit en mer passiv roll än vad de hade önskat i samband med behov och problem inom områdena kommunikation, andning och smärta, medan en mer aktiv roll än önskat förekom i samband med behov och problem inom områdena aktivitet och känslor/roller.</p><p>Delarbete IV</p><p>En majoritet av patienterna i sluten somatisk vård föredrog att inledningsvis under vårdperioden inta en passiv roll i kliniskt beslutsfattande om omvårdnad. Sammanlagt 22 % av patienterna föredrog en aktiv roll. Faktorer som predicerade preferenser för att inta en aktiv roll var kön (Odds ratio [OR] = 1.8), utbildning (OR = 2.2), levnadsförhållanden (OR = 1.8) och sysselsättning, d.v.s. om personen var yrkesarbetande eller pensionär (OR = 2.0). Sannolikheten var 53 % att en pensionerad högutbildad kvinna som levde ensam föredrog att vara aktiv i beslutsfattandet om sin egen omvårdnad. Sannolikheten för att en yrkesarbetande lågutbildad man som levde tillsammans med någon annan föredrog att vara aktiv var 8 %.</p><p>Slutsats</p><p>Kvaliteten på de omvårdnadsdiagnoser som sjuksköterskan ställer kan förbättras genom utbildning men orsakerna till omvårdnadsproblemet behöver identifieras på ett tydligare sätt. Det fanns en skillnad i hur patienter och sjuksköterskor uppfattade vad som utgjorde ett omvårdnadsbehov eller problem samt problemets svårighetsgrad och betydelse. Sjuksköterskan identifierade 53 % av de omvårdnadsproblem som patienten själv identifierade, samtidigt som sjuksköterskan identifierade andra omvårdnadsproblem som inte patienten uppfattade. Uppfattningarna skiljde sig också åt om vilken roll patienten föredrog att ha i det kliniska beslutsfattande om omvårdnad. Faktorer som kunde predicera patientens preferenser att ha en aktiv roll i kliniskt beslutsfattande var kön, utbildningsnivå, boendesituation och om personen yrkesarbetade eller var pensionär.</p><p>En slutsats av den påvisade diskrepansen i uppfattningar är att sjuksköterskor i högre grad behöver involvera patienterna i en diskussion om hälsotillståndet, behovet av omvårdnad och patientens önskan att delta i beslut om sin omvårdnad. Det är nödvändigt för att så långt det är möjligt kunna uppnå en samsyn som grund för planering och genomförande av omvårdnaden. Om sjuksköterskan validerar sina egna bedömningar om behovet av omvårdnad med patienten kan kvaliteten på bedömningarna förbättras. Patientens perspektiv blir en explicit del av beslutsunderlaget vid planering av omvårdnad vilket sannolikt också påverkar omvårdnadens innehåll och därmed även omvårdnadens kvalitet. Det bästa sättet att identifiera det individuella perspektivet är genom en systematisk bedömning i dialog mellan sjuksköterskan och den enskilde patienten. Mötet och dialogen mellan patienten och sjuksköterskan är en förutsättning för en god omvårdnad men är också en central del av själva omvårdnaden.</p>
|
124 |
Living with physical disability : experiences of the rehabilitation process, occupations and participation in everyday lifeLarsson Lund, Maria January 2004 (has links)
A comprehensive understanding is lacking of the experiences persons with acquired physical disabilities have of changes in their engagement in occupations and of the conditions influencing these experiences Furthermore, little is known about the experiences these people have of the rehabilitation process and whether the rehabilitation services satisfy their needs. Access to such knowledge would significantly add to the ability to design rehabilitation services intended to enhance participation in everyday life. The overall aim of this thesis was, therefore, to illuminate and enhance the understanding of how persons with acquired physical disabilities experienced their rehabilitation process and their possibilities to engage in occupations in everyday life. The thesis is comprised of five studies. The planning of the clients’ rehabilitation at hospital was explored through interviews with the clients (n=57) and the professionals (n=50). Interviews exploring how persons with physical disabilities experienced their rehabilitation process (n=15), their occupational lives in their homes (n=13) and the use of assistive devices (n =17) were analysed qualitatively. Data was also collected from persons with spinal cord injury (n =161) by the Impact on Participation and Autonomy questionnaire. The findings showed that the professionals used different strategies to encourage the clients to participate in the planning of the rehabilitation and that the strategies were based on traditions rather than on the individual clients’ desires to participate. The informants’ experiences reflected three parallel chains of rehabilitation over a period of time, a medical, a psychological and a social one. The influence of the different rehabilitation chains on how the clients’ lives turned out varied over time, and the professionals were predominantly involved in the medical rehabilitation chain. The informants’ experiences showed that their engagement in occupations in the home differed profoundly. Access to social support, which was provided under different conditions, was of decisive importance for their occupational engagement. The findings also showed that changes in the informants’ occupations in the home setting transformed the meaning of the home in general. The meaning of using assistive devices was experienced as manifold and double-edged. The incorporation of or resistance to assistive devices was understood as different approaches to adaptation with the same intention: to achieve desired occupational self-images. The majority of the informants perceived their participation in the life situation as sufficient but more than half reported one or more severe problems with participation. Access to social support in everyday occupations had a greater impact on predicting severe problems with participation than certain traditional health related factors or aspects related to the individual. To conclude, the findings indicate that the rehabilitation services need to be better able to adapt to clients’ desires to participate in the planning of their rehabilitation, and designed to satisfy the various needs the clients experience throughout the rehabilitation process. It was revealed that the societal and social environment, as manifested through social interactions, are of central importance in understanding the consequences of and possibilities to engage in occupations supporting participation in everyday life.
|
125 |
Patienters upplevelse av multimodal smärtrehabiliteringsprogram : En intervjustudieEzpeleta, Clarisa January 2013 (has links)
Background: Chronic pain is a condition that approximately 18% of the Swedish population suffers from. This condition affects many aspects of a person´s life and causes psychological, physiological and social suffering. Multimodal treatment is considered the most effective treatment for patients with chronic pain. Patient participation and motivation are very important to treatment. Aim: The aim of this study was to explore patients´ experience of a multimodal chronic pain treatment program regarding their experience of patient participation and interaction with the rehabilitation team. Method: An exploratory qualitative interview study with inductive approach. The data was collected through interviews with nine former outpatients at a pain clinic who underwent the multimodal rehabilitation program for patients with chronic pain. Data was analysed by using manifest content analysis. Results: The participants experienced that they had received a very good treatment from the team as a whole. They also had experienced participation during the rehabilitation program. The experience was built on some requirements being fulfilled, which directly or indirectly contributed to the feeling and experience of receiving help. Human, professional, external and inner conditions contributed to a positive experience regarding patient participation in the program and the good treatment and interaction with the rehabilitation team as a whole. Conclusions: There seem to be a connection between the participants´ experience of good treatment and the help they experience they have received. Apparently, for patients, there is no clear border between rehabilitation and feeling of receiving a good treatment. Participation in the program seems to be based on receiving a good treatment. / Bakgrund: Långvarig smärta är ett tillstånd som cirka 18 % av befolkningen i Sverige är drabbat av. Detta tillstånd påverkar många aspekter i patientens liv och medför stort lidande såväl fysiskt, psykiskt och socialt. Multimodal rehabilitering har visat sig vara den mest effektiva behandlingen för patienter med långvarig smärta. Delaktighet och motivation är grundstenar i behandlingen. Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka patienters upplevelse av multimodal smärtrehabilitering avseende bemötande och känsla av delaktighet i behandlingen. Metod: En explorativ intervjustudie med kvalitativ induktiv ansats. Datainsamling skedde genom intervjuer med nio människor som genomgått multimodal rehabilitering. Intervjuerna analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Deltagarna har upplevt genomgående ett mycket gott bemötande och en känsla av delaktighet i behandlingen på smärtrehabiliteringen. Upplevelsen bygger på att vissa förutsättningar uppfylls som direkt och indirekt bidrar till upplevelse av att man får hjälp. Mellanmänskliga, professionella, yttre och inre förutsättningar bidrar till en positiv upplevelse avseende bemötande och känsla av delaktighet. Slutsats: Det tycks finnas en tydlig koppling mellan upplevelse av ett gott bemötande och upplevelsen att ha fått hjälpt. Det tycks inte finnas, i deltagarnas livsvärld, en tydlig skiljelinje mellan rehabilitering och upplevelse av bemötande. Delaktighet tycks bygga på att man upplever ett gott bemötande.
|
126 |
Delaktighet i vården : Patienters och sjuksköterskors upplevelser / Participation in care : Patients’ and nurses’ experiencesGrimslätt, Cristina, Gustafsson, Emma January 2011 (has links)
Hur patienter och sjuksköterskor upplever delaktighet i vården är en viktig aspekt för att kunna vidareutveckla och främja patientens delaktighet i vården. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av patientens delaktighet ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie och grundar sig på 14 vetenskapliga artiklar. Resultaten visade att patienters upplevelser av patientdelaktighet innefattade att bli sedd och respekterad som en egen individ. Ett inbjudande klimat där sjuksköterskan var lyhörd och där relationen mellan parterna var jämlik upplevdes viktigt. Sjuksköterskor upplevde att det var viktigt med ett empatiskt förhållningssätt där etablerandet av en fungerande relation var grundläggande. Detta innebar ett respektfullt bemötande där patienter uppmuntrades och värdesattes. En bra kommunikation och ett givande och tagande mellan båda parter samt individanpassad och tillräcklig information var viktigt. Både patienter och sjuksköterskor upplevde att det fanns hinder för delaktighet vilka bland annat var tidsbrist, brist på kontinuitet och begränsade val. Det är viktigt att lyfta patientens delaktighet i sjuksköterskeutbildningen. I vårdverksamheten kan daglig reflektion vara ett sätt för sjuksköterskor att bibehålla medvetenhet om vikten av patientens delaktighet. Det vore önskvärt med vidare forskning som förklarar varför det finns brister i patientens delaktighet och vinsterna med patientens delaktighet. / How patients and nurses experience participation in care is an important aspect to advance and improve the patient’s participation in care. The aim with the study was to investigate experiences of the patient’s participation from a patient and nurse perspective. The study was performed as a systematic literature study and is based on 14 scientific articles. The results showed that patients’ experiences of patient participation included to be seen and respected as an own individual. An inviting environment where the nurse was sensitive and where the relation was equal between the parts was experienced as important. Nurses experienced that it was important to have an empathic approach where establishing of a functional relation was essential. This meant a respectful manner where patients were encouraged and recognized. A good communication, a giving and taking between the parts and individual and adequate information was important. Both patients and nurses experienced lack of time, lack of continuity and limited choices as hindrances for participation. It is important to raise patient participation in nurse education. Daily reflection in nursing care can be one way for nurses to maintain awareness of the importance of patient participation. It would be desirable with further research which can explain why there are shortages with patient participation and the benefits with patient participation.
|
127 |
The impact of treatment decision making factors on treatment outcome satisfaction among Chinese women with breast cancerFaruqui, Shahneela. January 2010 (has links)
published_or_final_version / Public Health / Master / Master of Public Health
|
128 |
Att vara delaktig i sin vård : Vad patienter upplever påverkar delaktighet vid en thoraxkirurgisk vårdavdelningNilsson Wiil, Lena January 2015 (has links)
SAMMANFATTNING Bakgrund: Delaktighet och inflytande i samhället är ett målområde som Folkhälsomyndigheten (2015) lyfter fram som förutsättning för folkhälsan. I sjukvården ska patientlagen (SFS 2014:821) stärka patientens ställning och främja patientens delaktighet, integritet och självbestämmande. En intention är att utveckla en säkrare vård tillsammans med patienten. Begreppet patientdelaktighet är inte entydigt definierat enligt tidigare studier och forskare skriver det är bara den enskilda patienten som kan avgöra om delaktighet uppnåtts rörande den egna omvårdnaden. Syfte: Att beskriva vad patienter upplever påverkar delaktighet i vården vid en thoraxkirurgisk vårdavdelning. Metod: Deskriptiv kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer som omfattade sju patienter vilka genomgått öppen hjärtkirurgi. Analysarbetet genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det som påverkar upplevd delaktighet i vården bestod av underlättande och begränsande faktorer. Interaktion med och stöd av personalen samt möjligheten att välja grad av delaktighet underlättade. Begränsande var att inte ha kunskap och de medicinska bedömningarna, det fanns ett kunskapsgap mellan informant och professionen, den sjukvårdspersonal informanterna mötte och hade kontakt med under vårdtiden. För att minska den begränsande faktorn kunskap var skriftlig och muntlig information viktig. De medicinska bedömningarna accepterade informanterna helt och fullt. Professionens kunskap och medicinska bedömningar gav trygghet. Slutsats: Resultatet visar förutsättningar, underlättande och begränsande faktorer, som beskriver hur informanterna upplever vad som påverkade patientdelaktighet i vården i samband med öppen hjärtkirurgi. Stor vikt läggs vid stöd av personal, vid patientinformation och svar på frågor från professionen. / ABSTRACT Background: Participation and influence in society is a target area that Folkhälsomyndigheten (2015) highlighted as vital for public health. In medical care shall Patientlagen (SFS 2014: 821) strengthen the position of patients and promote patient involvement, integrity and self-determination. The intention is to develop safer care together with the patient. The concept of patient participation is not clearly defined in previous studies, and it is only the individual patient, which can determine whether participation is reached regarding their own care. Purpose: To describe what patients experience affects participation in care at a thoracic surgery ward. Method: Descriptive qualitative design with semi-structured interviews involving seven patients who underwent open heart surgery. The analysis was conducted using qualitative content analysis. Results: There affecting perceived participation in the care consisted of facilitating and constraining factors. Interaction and support of the staff and the ability to choose the degree of participation facilitated. Limitation was not to have the knowledge and the medical assessments; there was a knowledge gap between the informant and the profession, the medical staff informants met and had contact with during the hospital stay. To reduce the limiting factor knowledge was written and verbal information important. The medical assessments accepted the informants completely. The profession´s knowledge and medical assessment gave security. Conclusion: The results show potential, facilitating and constraining factors, describing how the informants experience what affected patient participation in care associated with open heart surgery. Emphasis is placed on the support of the staff, the patient information and answers to questions from the profession.
|
129 |
Studies of the process of breast cancer treatment decision making and its impacts on short-term adjustment to breast cancer in ChinesewomenLam, Wing-tak, Wendy., 藍詠德. January 2002 (has links)
published_or_final_version / abstract / toc / Community Medicine / Doctoral / Doctor of Philosophy
|
130 |
Kvinnors upplevelse av delaktighet vid en instrumentell förlossning / Women's experience of participation associated with an instrumental deliverySjödin, Marie January 2014 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.1061 seconds