• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 96
  • 72
  • 11
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 204
  • 204
  • 83
  • 72
  • 64
  • 62
  • 52
  • 28
  • 27
  • 27
  • 26
  • 24
  • 23
  • 23
  • 20
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
151

Patienters erfarenheter av livsstilsförändringar vid prediabetes : En litteraturöversikt med systematisk ansats / Patient’s experiences of lifstyle changes in Prediabetes : A litterature review with a systematic approach

Bergvall, Jenny, Bång, Linnea January 2023 (has links)
Bakgrund: Diabetes utgör den fjärde största orsaken till förtidig död i världen. Sjukdomen medför ofta komplikationer, ökad risk för hjärtkärlsjukdom och lidande för patienter och närstående. Diabetesrelaterad vård kostar samhället stora resurser. Personer med prediabetes har möjlighet att förhindra eller skjuta upp insjuknande i typ 2 diabetes genom livsstilsförändringar. Att arbeta med livsstilsförändringar för att främja hälsa och förhindra sjukdom är essentiellt för distriktssköterskan. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av livsstilsförändringar vid prediabetes. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt med systematisk ansats, baserad på sökningar i tre vetenskapliga databaser. 15 primärstudier analyserades med Thomas och Hardens metod för tematisk syntes av kvalitativ forskning i systematiska litteraturöversikter. Resultat: Patienters erfarenheter av livsstilsförändringar presenterades i fyra huvudteman. Att få en diagnos belyste huruvida diagnosen var en anledning till att göra livsstilsförändringar eller inte. Temat betydelsen av stöd visade att stöd var avgörande för att göra och bibehålla livsstilsförändringar. Försvårande faktorer beskrev aspekter som försvårade livsstilsförändringar. Temat strategier belyste strategier som användes för att underlätta livsstilsförändringar och hantera hinder. Slutsats: Resultatet visade ett brett spektrum av erfarenheter. Betydelsen av stöd var framträdande. Förändringsmotivation påverkades av huruvida tillståndet upplevdes kontrollerbart eller inte. Uppoffringar och inskränkt livskvalitet var försvårande. Resultatet bidrar med förståelse för prediabetespatienters erfarenheter av livsstilsförändringar. Detta kan implementeras i omvårdnaden för att stärka tilltro till egen förmåga och patientdelaktighet. / Background: Diabetes is the fourth leading cause of premature death in the world. The disease often causes complications, increases the risk of cardiovascular disease and causes suffering for patients and their relatives. Diabetes-related care costs society great resources. People with prediabetes can prevent or postpone the onset of type 2 diabetes through lifestyle changes. Working with lifestyle changes to promote health and prevent disease is essential for the district nurse. Aim: The aim was to illustrate patients' experiences of lifestyle changes in prediabetes. Method: A qualitative literature review with a systematic approach was conducted, based on searches in three scientific databases. 15 primary studies were analysed using Thomas and Harden's method for thematic synthesis of qualitative research in systematic literature reviews. Results: Patients' experiences of lifestyle changes were presented in four main themes. Receiving a diagnosis highlighted whether the diagnosis was a reason to make lifestyle changes or not. The meaning of support showed that support was crucial for implementing and maintaining lifestyle changes. Complicating factors described aspects that made lifestyle changes more difficult. Strategies highlighted strategies used to facilitate lifestyle changes and manage barriers. Conclusion: The result showed a wide range of experiences. The importance of support was prominent. Motivation was influenced by perceptions of diabetes and whether the condition was perceived as controllable. Sacrifices and reduced quality of life were aggravating. The result contributes to an understanding of prediabetes patients' experiences of lifestyle changes. This can be implemented in nursing practice to strengthen confidence in self-efficacy and patient participation.
152

Patienters erfarenheter av delaktighet vid palliativ vård : en litteraturöversikt / Patients´experiences of participation in palliative care : a literature review

Bergfelt, Andrea, Juhlin Fredriksson, Anna January 2024 (has links)
Bakgrund Palliativ vård syftar till att lindra och förebygga lidande, det är en vårdform som fokuserar på att förbättra och bibehålla människors livskvalitet i slutet av livet. Att känna igen personers behov i ett tidigt skede kan man ge vård av bättre kvalitet. Alla människor som är i behov av palliativ vård ska få tillgång till det. Delaktighet innebär att patienter får en chans att främja sin hälsa, stärka sin autonomi samt använda sina egna resurser. Det har visat sig att ett aktivt patientdeltagande kan vara till sin fördel, därför är det relevant att insamla mer kunskap om patienters erfarenheter för att sedan kunna använda sig av det utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Syfte Syftet var att belysa patienters erfarenheter av delaktighet vid palliativ vård. Metod Metoden till denna studie var en icke-systematisk litteraturöversikt. Det inkluderades 15 vetenskapliga artiklar med mixad metod, kvalitativ och kvantitativ design. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. För att slutligen sammanställa resultatet användes en integrerad dataanalys. Resultat Två huvudkategorier identifierades i studiens resultat: Positiva erfarenheter av delaktighet och Negativa erfarenheter av delaktighet. Positiva erfarenheter av delaktighet delades upp i tre underkategorier som var god kommunikation, ökat välbefinnande och förtroende och trygghet. Även negativa erfarenheter delades upp i tre underkategorier som var känna sig förbisedd, känsla av meningslöshet och bristande information. / Background Palliative care aims to ease and prevent suffering, it is a form of care that focuses on improving and maintaining people’s quality of life. If people’s needs are recognized at an early stage, better quality of care can be provided. All people in need of palliative care must get access to it. Participation means that patients get a chance to promote their health, strengthen their autonomy and use their own resources to do it. It has been shown that active patient participation can be beneficial, therefore its relevant to gather more knowledge about patients experiences to then be able to use it from a health promoting perspective. Aim The aim of this study was to highlight patients’ experiences of participation in palliative care. Method The method of this study was a non-systematic literature review. 15 scientific articles with mixed method, qualitative and quantitative design were included. The databases used were CINAHL and PubMed. The articles have been quality reviewed based on Sophiahemmet University´s assessment tool for scientific classification and quality. To finally compile the results, an integrated data analysis was used. Results Two main categories were identified in the study results: Positive experiences of participation and Negative experiences of participation. Positive experiences of participation were divided into three subcategories which were good communication, increased well-being and trust and confidence. Negative experiences were also divided into three subcategories which were feeling overlooked, sense of meaninglessness and lack of information. Conclusions The result showed the importance of a person-centered approach of participation in palliative care. It emerged that increased participation led to improved quality of life for the patients. As a health care professional, it is important to work person-centered because every situation and every patient is unique. Shared decision-making generally increased the sense of participation in palliative care.
153

Patienters upplevelser av delaktighet i sin omvårdnad vid förmaksflimmer : en litteraturöversikt / Patients' experiences of participation in their health care regarding atrial fibrillation : a literature review

Purevchuluun, Erik, Rodriguez Jonsson, Patrik January 2022 (has links)
Bakgrund Förmaksflimmer tillhör en av de vanligaste hjärtrelaterade sjukdomarna. Ändå kan det vara svårt för både vårdpersonal och patienter att upptäcka symtomen på grund av dess natur. Detta kan leda till att patienter, ovetandes om sin diagnos, upplever en försämring av sin livskvalitet. Det är fastslaget att patienten har rätt till att få förståelig information om sitt hälsotillstånd och sin vårdprocess samt delta vid beslut om behandling. Delat beslutsfattande är ett förhållningssätt som involverar patienten vid val av behandlingsalternativ och kan relateras till personcentrerad omvårdnad. Syfte Syftet var att beskriva patientens upplevelse av delaktighet i sin omvårdnad vid förmaksflimmer. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt bestod av 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativa, kvantitativa eller mixade metodansatser som hämtades från sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning i enlighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Artiklarnas resultat analyserades och sammanställdes därefter med hjälp av en integrerad dataanalys som sedan presenterades i en resultatredovisning. Resultat Resultatet sammanställdes utifrån tre huvudkategorier: Upplevelse om det egna tillståndet, Patienters möjlighet i val av behandling och Delaktighet bidrar till följsamhet. Resultatet visade att patienters upplevelse är starkt kopplat med vårdpersonalens sätt att förmedla information. Hur vårdpersonalen kommunicerar och samarbetar med patienten kan relateras till graden av patientens upplevda delaktighet. Slutsats Denna litteraturöversikt visade att patientens delaktighet i sin omvårdnad vid förmaksflimmer är en fråga som aktualiseras, när olika behandlingsalternativ diskuteras och omvårdnadsåtgärder väljs. Upplevelsen av delaktighet är centralt för att öka följsamhet till behandling och även i relation till egen kunskap som till exempel hälsofrämjande åtgärder där patienten själv kan vidta åtgärderna för att uppnå samt bibehålla en känsla av kontroll över sitt hälsotillstånd. / Background Atrial fibrillation is among the most common heart related diseases. Yet, due to its nature, it can be difficult for both healthcare professionals and patients to detect the symptoms. This can lead to patients, unaware of their diagnosis, experiencing an impairment in their quality of life. It is established that the patient has the right to receive understandable information about their state of health and their health care process and to participate in decisions about treatment. Shared decision-making is an approach that involves the patient when choosing treatment options and can also be related to person-centred care. Aim The aim was to describe patients’ experiences of participation in their health care regarding atrial fibrillation Method This study has been produced using a non-systematic literature review which consisted of 15 original scientific articles with qualitative, quantitative or mixed methods that were collected from searches in the databases PubMed and CINAHL. The articles underwent a quality review in accordance with Sophiahemmet University's assessment protocol. The results of the articles were then analyzed and compiled by using an integrated analysis which then was presented in a report. Results The results were compiled based on three main categories: Experience of one's own condition, Patients' options in choosing treatment and Participation contributes to compliance. The results showed that the patients' experience is strongly linked with the healthcare staff's way of conveying information. The way a health care professional communicates and collaborates can be related to the level of the patient's experienced participation. Conclusions This literature review showed that the patient's participation in their health care is an issue that is brought up to date, when different treatment options are discussed and nursing measures are chosen. The experience of participation is central to increasing compliance and also in relation to their own knowledge like health-promoting measures that the patient can take to achieve and maintain a sense of control over their own situation.
154

Kommunikation och patientdelaktighet på akutmottagningen : En intervjustudie med sjuksköterskor / Communication and patient participation in the emergency department : An interview study with nurses

Engqvist, Emma, Ljungblom, Jenny January 2024 (has links)
Bakgrund: Akutmottagningen är en hektisk miljö med ett högt inflöde av patienter. Korta möten mellan sjuksköterska och patient är vanligt och beslut kan behöva fattas snabbt. Det är viktigt att kommunikationen och patientens delaktighet har en central roll i omvårdnaden. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation och delaktighet på akutmottagningen. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Intervjuer genomfördes med nio sjuksköterskor, både digitalt och i person. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i två teman med tre underteman vardera. Teman som framkommer är Kommunikationen skapar möjlighet för patienters delaktighet och Kommunikation och delaktighet försvåras av faktorer. Resultatet visar att bland annat tidsbrist, låg bemanning och språkbarriärer är vanligt förekommande och är faktorer som påverkar kommunikationen och delaktigheten på akutmottagningar. Sjuksköterskor har dock flera olika strategier när de kommunicerar med patienten. Konklusion: Kommunikationen är en viktig aspekt när patientdelaktighet ska möjliggöras. Kommunikation skapar många möjligheter, dock finns ett flertal hinder som försvårar kommunikationen och informationsutbytet på akutmottagningen. Genom att sjuksköterskan är närvarande och ärlig i kommunikationen kan det främja patientdelaktigheten och minska känslor som otrygghet och frustration. / Background: The emergency department is a hectic environment with high patient flows. Short encounters between nurse and patient are common and decisions may need to be made quickly. It’s important that communication and patient participation have a central part of nursing. Aim: The aim was to illustrate nurses’ experiences of communication and participation at the emergency department. Method: The chosen method was a qualitative interview study with an inductive approach. Interviews were conducted with nine nurses, both digitally and in person. Data was analyzed based on qualitative content analysis. Findings: The results are presented in two themes with three sub-themes each. The themes are Communication creates opportunities for patient participation and Communication and participation is hampered by factors. The results show that time constraints, low staffing and language barriers are common and are factors that affect communication and participation in emergency departments. However, nurses have different strategies when communicating with the patient. Conclusion: Communication is an important aspect of enabling patient participation. Communication creates opportunities but there are obstacles that make it difficult to communicate and exchange information in the emergency department. A nurse’s presence and honest communication can promote patient participation and reduce feelings of security and frustration.
155

Patientdelaktighet på akutmottagningen : en litteraturöversikt / Patient participation in the emergency department : a literature review

Ringsén, Clara, Barck, Joanna January 2024 (has links)
Bakgrund Patienter i behov av akutsjukvård söker sig oftast till akutmottagningen för omhändertagande av deras plötsliga skada eller hastigt insatta sjukdom. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska individer få komma till tals och bli lyssnad på i vårdprocessen för att främja delaktighet. Goda förutsättningar för delaktighet finns när sjuksköterskor och patienter samarbetar för att upprätta en tillitsfull relation och ömsesidigt delar med sig av information och kommunicerar på ett välfungerande sätt. Trots detta tillämpas det inte alltid på akutmottagningen. Bristande delaktighet kan medföra att patienten upplever svårigheter med att förstå vad som händer, vilket kan leda till känslan av förlorad kontroll och bristande tillit för vårdpersonalen. Syfte Att beskriva patienters delaktighet på akutmottagningen. Metod Detta arbete har genomförts som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av liknande metodik som används vid systematiska översikter. Litteraturöversikten är baserad på elva vetenskapliga originalartiklar. Resultat I resultatet av denna litteraturöversikt framträder två huvudkategorier; Kommunikation och Bemötande, som presenteras med tillhörande underkategorier. Slutsats Resultatet visade varierande erfarenheter av delaktighet i vården, men en central aspekt var vikten av information för att möjliggöra och främja delaktighet på akutmottagningen. Att bli hörd och respekterad, förtroende och trygghet till vårdpersonal samt visad hänsyn till patientens behov av delaktighet, var andra komponenter som framkom i studiens resultat som identifierades vara viktiga för patientens delaktighet. För att kunna bedriva en god, säker och högkvalitativ vård på akutmottagningen blir det tydligt att personcentrerad vård med fokus på patientdelaktighet bör ingå i vårdprocessen. / Background Patients in need of emergency medical care usually go to the emergency department for treatment of their sudden injury or rapidly developing illness. According to the Health Care Act, individuals must be allowed to speak and be listened to in the care process in order to promote participation. Good conditions for participation occur when nurses and patients work together to establish a trusting relationship and mutually share information and communicate in a well-functioning way. Despite this, it is not always applied in the emergency department. Lack of participation can result in that the patient experiences difficulties in understanding what is happening, which can lead to the feeling of loss of control and a lack of trust for the healthcare staff. Aim To describe patients' participation in the emergency department. Method This work has been carried out as a structured literature review with elements of similar methodology used in systematic reviews. The literature review is based on eleven original scientific articles. Results In the results of this literature review, two main categories emerge; Communication and Reception, which are presented with associated subcategories. Conclusions The results showed varying experiences of participation in care, but a central aspect was the importance of information to address and promote participation in the emergency department. Being heard and respected, trust and security for healthcare personnel and consideration for the patient's needs for participation, were other components that emerged in the study's results and were identified to be important for the patient's participation. In order to be able to provide good, safe and high-quality care in the emergency department, it becomes clear that person-centred care with a focus on patient participation should be part of the care process.
156

Sjuksköterskors erfarenheter av vårdrelationer inom psykiatrisk öppenvård

Ortiz Leal, Pernilla, Nordberg, Linnéa January 2024 (has links)
Bakgrund: Tidigare forskning visar på att relationen mellan sjuksköterska och patient i allra högsta grad påverkar patientens mående. Genom vårdrelationen kan sjuksköterskan stärka patientens förmåga till egenvård, hälsa och välbefinnande. Specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk vård har ett ansvar för att personcentrerad vård bedrivs, där en bra vårdrelation är av vikt för att personcentrerad vård ska kunna utföras. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vårdrelationen inom vuxen psykiatrisk öppenvård. Metod: En strukturerad litteraturstudie med inslag av metodologi för systematisk litteraturöversikt. Integrerad analys enligt Whittemore och Knafl valdes som analytisk strategi. Resultat: Fyra huvudkategorier formulerades i resultatet: kompetens, återhämtningsprocessen, terapeutisk relation och dubbla relationer. Huvudkategorin kompetens hade underkategorierna färdigheter och förmågor, personliga egenskaper och attityder samt kompetensutveckling. Återhämtningsprocessen hade underkategorierna återhämtning samt personcentrerad vård. Terapeutisk vårdrelation hade underkategorierna allians samt partnerskap. Huvudkategorin dubbla relationer hade underkategorierna gränser i relationen samt privata relationer. Slutsats: Sjuksköterskor behöver ett flertal olika färdigheter för kunna skapa en god vårdrelation. Målet med vårdrelationen är att främja återhämtning. En bra vårdrelation skapar möjligheter en personcentrerad vård. / Background: Previous research shows that the relationship between nurse and patient affects the patient's well-being to the greatest extent. Through the caring relationship, the nurse can strengthen the patient's ability to self-care, health and well-being. The specialist nurse in psychiatric care has a responsibility to ensure that person-centred care, where a good caring relationship is important for person-centred care to be carried out. Aim: To describe nurses' experiences of the caring relationship within adult psychiatric outpatient care. Method: A structured literature study with elements of methodology for systematic literature review. Integrated analysis according to Whittemore and Knafl was chosen as the analytical strategy. Result: Four main categories were formulated in the result: competence, recoveryprocess, therapeutic relationship and dual relationships. The main category competence had the subcategories skills and abilities, personal characteristics and attitudes, competence development. Recoveryprocess had the subcategories recovery and person-centred care. Therapeutic relationship had the subcategories alliance and partnership. The main category dual relationships had the subcategories boundaries in the relationship and private relationships. Conclusion: Nurses need several different skills to be able to create a good caring relationship. The goal of the caring relationship is to promote recovery. A good caring relationship creates opportunities for person centered care
157

Hospital Authority: a study of patient participation and patient satisfaction.

January 1998 (has links)
by Lo Pak Chuen. / Thesis (M.B.A.)--Chinese University of Hong Kong, 1998. / Includes bibliographical references (leaves 141-145). / Questionnaires in Chinese and English. / ABSTRACT --- p.iii / TABLE OF CONTENTS --- p.iv / LIST OF TABLES --- p.vii / LIST OF APPENDICES --- p.viii / ACKNOWLEDGEMENT --- p.ix / Chapter / Chapter I. --- INTRODUCTION --- p.1 / Rise of Consumerism --- p.1 / Consumerism and Health Care Reform --- p.2 / Recreation of Consumer --- p.2 / Consumer Rights - Patient Rights --- p.3 / Global Public Sector Reform --- p.3 / Redefining Citizens --- p.4 / Separation of Providers and Consumers --- p.4 / Participation - Public Participation --- p.5 / Hong Kong Health Care Reform --- p.5 / Establishment of Hospital Authority --- p.5 / Point of Contact: Hospital Authority and Patients --- p.6 / Rise of Patient Oriented Services and Total Quality Management Philosophy --- p.7 / Patients' Charter --- p.8 / Patient Satisfaction Measurement --- p.9 / Hospital Authority Complaint Channels --- p.9 / Public Participation --- p.10 / Purpose of the Study --- p.10 / Local Studies --- p.10 / Business Objectives --- p.11 / Research Objectives --- p.12 / Chapter II. --- METHODOLOGY --- p.13 / Definition of Concepts --- p.13 / Patient Participation --- p.13 / Background --- p.13 / Different Meanings in Different Contexts --- p.14 / Active Process --- p.14 / Attributes of Patient Participation --- p.14 / Relationship --- p.15 / Information Gap --- p.15 / Surrendering of Degree of Power and Control --- p.15 / Intellectual and Physical Attributes --- p.16 / Patient Satisfaction --- p.17 / Background --- p.17 / Theoretical Models of Patient Satisfaction --- p.18 / "Stimuli, Value Judgements, and Reactions" --- p.18 / Perceptual Realities --- p.18 / Intervention in the Patient Satisfaction Process --- p.18 / Individual Differences --- p.19 / Survey Design --- p.20 / Design --- p.20 / Sampling Site --- p.21 / Time --- p.22 / Respondents --- p.22 / Field Work --- p.22 / Questionnaire - Operationalization of Concepts --- p.23 / Patient Participation --- p.23 / Patient Satisfaction --- p.24 / Demographic Data and Hospital Experience --- p.25 / Hypotheses --- p.25 / Chapter III. --- DATA ANALYSIS --- p.26 / Survey Summary --- p.26 / Overview of Patient Satisfaction --- p.26 / Accessibility --- p.27 / Process --- p.27 / Outcomes --- p.28 / Overview of Patient Participation --- p.30 / Relationship --- p.30 / "Narrowing of Information, Knowledge and Competence Gap" --- p.30 / Spend Time to Search for Information --- p.30 / Patient - Health Care Professional Relationship --- p.31 / Knowledge about Patient Resources --- p.33 / Patients' Charter --- p.33 / Familiarity with Complaint Channels --- p.36 / Engagement of Physical and Intellectual Activities --- p.37 / Use Patient Resources --- p.37 / Use Complaint Channels --- p.37 / Public Participation --- p.38 / Revisit Same Hospital and Doctor --- p.39 / Demographic Data --- p.39 / Hospital Experience --- p.42 / Hypothesis - Data Reduction --- p.43 / Factor Analysis --- p.43 / Patient Participation --- p.44 / Patient Satisfaction --- p.48 / Patient Satisfaction Equation --- p.49 / Hypothesis Testing --- p.51 / Patient Participation and Satisfaction --- p.51 / Patient Participation Knowledge --- p.51 / Patient Participation Use --- p.52 / Correlation Studies --- p.53 / Demographic Variables and Participation --- p.53 / Chapter IV. --- IMPLICATIONS --- p.58 / Patient Participation --- p.58 / Relationship --- p.58 / "Narrowing of Information, Knowledge and Competence Gap" --- p.58 / Information Sharing and Decision Making --- p.58 / Opening Channels of Communication --- p.60 / Role of Nurse --- p.60 / Engage in Physical and Intellectual Activities --- p.61 / Promotion of Patients' Charter and Patient Resources --- p.61 / Complaint Channels --- p.61 / Patient Satisfaction --- p.62 / Comparison and Benchmarking --- p.62 / Theoretical Framework Revisited --- p.63 / Participation: Modify Patients' Expectations --- p.65 / Patients as High-Involvement Customers --- p.65 / Modify the Stimuli --- p.66 / Quality --- p.66 / Customer Chain --- p.67 / Chapter V. --- CONCLUSION --- p.68 / Limitations of the Study --- p.69 / Hypothesis Testing --- p.65 / Reliability and Validity --- p.70 / Quantitative Methodology --- p.71 / Scope of Study --- p.71 / APPENDICES --- p.73 / BIBLIOGRAPHY --- p.141
158

”Delaktighet på patientens villkor?” : Patienters erfarenheter av den postoperativa vården efter kolorektalkirurgi enligt ERAS

Folkesson, Frida, Höög, Maria January 2017 (has links)
Bakgrund: Inom kolorektalkirurgi är ”Enhanced Recovery After Surgery” (ERAS) ett standardiserat koncept pre-, intra- och postoperativt som syftar till snabb återhämtning efter operation. För att nå goda resultat i den postoperativa vården, där tidigt nutritionsintag och tidig mobilisering är viktiga faktorer, har patientens delaktighet visat sig vara viktig. För att utveckla omvårdnaden postoperativt och bland annat förbättra tidig mobilisering och tidigt nutritionsintag behöver de faktorer som påverkar patientdelaktigheten identifieras. Syfte: Att beskriva patienternas erfarenheter av den postoperativa vården efter genomgången kolorektalkirurgi enligt ”Enhanced Recovery After Surgery” med fokus på patientdelaktighet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer som genomgått kirurgi enligt ERAS (tio deltagare). Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Personerna ansåg sig vara välinformerade före operation och tyckte att de fått förståelse för konceptet, dock upplevdes loggbokens funktion vara otydlig. Alla patienter var nöjda med tiden på vårdavdelningen och resultatet visade att relationen mellan patient och vårdpersonal hade stor betydelse för återhämtningen postoperativt. Att upprätthålla god nutrition var dock en utmaning då många patienter upplevde illamående och hade svårt att äta samt dricka näringsdrycker.  Slutsats: ERAS-konceptet bidrar till trygghet för patienten genom kontinuitet och tydliga riktlinjer vilket möjliggör delaktighet och stimulerar till återhämtning efter operation. Personer med ett försvagat fysiskt utgångsläge har dock ett större behov av personalens stöttning och ett personcentrerat förhållningssätt skulle möjliggöra en individuellt anpassad vård utifrån ERAS-konceptet. Majoriteten av patienterna besväras dock av illamående postoperativt vilket har negativ påverkan på patientens återhämtning men också på upplevelsen som helhet, detta problem behöver ses över närmre för att om möjligt förbättras. / Background: In colorectal surgery ”Enhanced Recovery After Surgery” (ERAS) is a standardized pre-, intra- and postoperative concept aiming to enhance recovery after surgery. To achieve good outcome in postoperative care, early nutritional intake and early mobilisation has been identified as important factors as well as the patient´s involvement in their care. In order to develop postoperative nursing care and improve early mobilisation and early nutritional intake, factors affecting patient participation need to be identified. Aim: To describe patients experiences of the postoperative care after colorectal cancer surgery according to ”Enhanced Recovery After Surgery” with a specific focus on patient participation.   Method: Semi structured interviews were conducted with individuals undergoing surgery according to ERAS (ten participants). The interviews were analysed using a qualitative content analyze method. Result: The individuals considered themselves well informed before surgery and thought they understood the concept, but the logbook´s function was found to be unclear. All patients were satisfied with the time in the surgical care department and the results showed that the relationship between the patient and healthcare staff are of great importance for postoperative recovery. Maintaining good nutrition postoperatively, however, is a challenge when many patients experienced nausea and had difficulty eating and drinking nutritional beverages.  Conclusion: The ERAS concept contributes patient safety through continuity and clear guidelines, enabling participation and stimulating postoperative recovery. People with a weakened physical starting position, however, have a greater need for staff support and a person-centred approach would enable that, based on the ERAS concept. However the majority of patients suffer from postoperative nausea which has a negative impact on patient recovery but also on the experience as a whole, this problem has to be reviewed closer, but also improved if possible.
159

Rätt till autonomi? : Den äldre patientens autonomi på akutmottagningen utifrån sjuksköterskors levda erfarenheter / Right to autonomy? : The older patients autonomy in the emergency department from the perspective of nurses lived experience

Ekestubbe Jernby, Elin, Sevandersson Hansen, Annika January 2019 (has links)
Bakgrund: Äldre människor är en återkommande patientgrupp på akutmottagningen. Vid sjukdom har den äldre ofta nedsatt förmåga och är sårbar. Det finns då en risk att autonomin inte tillgodoses och att värdigheten kränks. Forskning i ämnet visar att det finns en stor kunskapsbrist där ny forskning skulle kunna bidra till att förebygga orättvis behandling av äldre som drabbas av akut sjukdom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva förhållningssätt till den äldre patientens autonomi när denne vårdas på akutmottagningen utifrån sjuksköterskors levda erfarenheter. Metod: Studien genomfördes med en reflekterande livsvärldsansats grundat i den fenomenologiska kunskapsteorin. Fenomenet i studien är “hantera autonomi”. Data samlades via intervjuer från två akutmottagningar. Resultat: Essensen av fenomenet att hantera den äldre patientens autonomi på akutmottagning är att brista i kunskap om autonomi, brista i förmåga till kritiska reflektioner avseende etiska problem och brista i förståelse av hur patientdelaktighet kan främjas i en otillåtande vårdmiljö. Förhållningssätt som främjar den äldre patientens autonomi och delaktighet är sköra och hindras av den försvårande vårdmiljön vilket skapar känslor av otillräcklighet. Resultatet beskrivs med innebördstema: Att prioritera i en stressig vårdmiljö, Att sträva att bevara autonomin, Att bedriva övertalning för patientens bästa, Att i akuta situationer tvingas bortse från patientens autonomi, Att ta beslut utifrån egna värderingar, Att ta beslut utan tillgång till patientens samtycke, Att utesluta och kränka patienten. Slutsats:  Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att sjuksköterskor på akutmottagningen behöver kunskapsutveckling i ett etiskt förhållningssätt samt förutsättningar i vårdmiljön för att kunna utföra god och rättvis vård. / Background: Older people is a recurrent group of patients at the emergency department. The older patient often has impaired abilities during illness and is vulnerable. There is a risk that their autonomy isn’t satisfied and their dignity breached. Research shows that there is a gap in knowledge and new studies could contribute to prevent non equitable treatment of older people with acute illness. Aim: The aim of the study is to describe the approach to the autonomy of the older patient when cared for in the emergency department from the perspective of  lived experience of nurses. Methods: The study was conducted with a reflective lifeworld approach based on a phenomenological knowledge theory. The phenomenon in this study is “handling of  autonomy”. Data was collected through interviews from two emergency departments Findings: The essence of the phenomenon to deal with the older patients autonomy in the emergency department is lack of knowledge of autonomy, lack of ability of critical reflection regarding ethical problems and lack of understanding how patient participation can be encouraged in an non permissive care environment. Approaches that encourages the older patient’s autonomy and participation are fragile and are prevented by the aggrevating environment which creates feelings of inadequacy. The results are described by content themes: To prioritise in an stressful care environment, To strive to retain autonomy, To conduct persuasion for the patient’s best, To disregard patient autonomy due to emergent situations, To make decisions based on personal values, To make decisions without access to patient consent, To exclude and violate the patient. Conclusions: Based on the result of the study the conclusion is that nurses in the emergency department need knowledge development with an ethical approach as well as proper preconditions in the care environment to be able to perform good and equitable care.
160

Participação do usuário com diabetes mellitus tipo 2 na produção de cuidado na rede de atenção básica / Participation of the patient with type 2 diabetes mellitus in the primary health care

Oliveira, Nunila Ferreira de 18 December 2014 (has links)
A prevalência do Diabetes mellitus tipo 2 (DM2) está em ascensão por todo mundo; no Brasil é considerado um problema de saúde pública. O tratamento visa controle glicêmico e depende prioritariamente de mudanças de hábitos de vida - tratamento não medicamentoso (TNM), podendo associar terapêutica medicamentosa (TM), e requer acompanhamento contínuo de saúde. Esse acompanhamento deve ser realizado prioritariamente nos serviços de Atenção Básica, com suporte de outros pontos da rede de atenção à saúde quando necessário. O presente trabalho tem objetivo de analisar a participação das pessoas com DM2 no processo de cuidado frente acompanhamento em uma Unidade Básica de Saúde (UBS), localizada no município de Ribeirão Preto, SP. Pesquisa quantiqualitativa, norteada pelo referencial teórico do processo de trabalho em saúde, com coleta de dados realizada em duas etapas: a primeira com obtenção de dados a partir das fichas de cadastro do HIPERDIA da UBS Amendoeira em Flor e segunda, realizada junto a pessoas cadastradas no HIPERDIA e com consulta médica agendada, sendo convidadas 64 pessoas, e após a utilização de critérios de exclusão e o consentimento destas, permaneceram 25 pessoas junto com as quais foi realizada coleta de dados por meio de observação não participante de atendimento na UBS e entrevista semiestruturada no domicílio. Para a realização da pesquisa, foram seguidos preceitos éticos. Os dados quantitativos foram submetidos a análise estatística descritiva simples e os dados qualitativos passaram por análise de conteúdo na vertente temática. Os resultados foram apresentados a partir de três temas: 1) Contexto de vida das pessoas com diabetes; 2) Representação do DM2 na vida das pessoas e os cuidados produzidos; 3) Mediação com a rede de atenção à saúde: articulações para a produção de cuidado frente ao DM2. Os entrevistados, pessoas com DM2 cadastradas na UBS Amendoeira em Flor, são em sua maioria mulheres, idosas, com escolaridade até nível fundamental, apresentando comorbidades além do DM2, principalmente relacionadas a complicações cardiovasculares; moram com familiares; e seu contexto de vida, também é marcado pelas condições de cuidado mediante as demandas do trabalho. Constatamos que as características pessoais influenciam nos cuidados dispensados ao DM2 e podem subsidiar a produção deste cuidado. A relação mediada com a condição de adoecimento agrega concepções de saúde-doença-cuidado e influenciam o enfrentamento desta condição, bem como a adesão ao tratamento. Verificamos que essas pessoas utilizam a rede de atenção à saúde, sendo a UBS, a referência para a maioria delas, buscam também serviços ambulatoriais e de urgência e emergência, além disso, articulam recursos privados e utilização de serviços que se caracterizam como informais para a rede de saúde, como forma de qualificar o acompanhamento em saúde. A participação se configura em práticas individualizadas com vistas a qualificar o próprio cuidado, estando ausente a concepção e prática da participação social. Ao longo de todo o trabalho analisa-se que a produção de cuidados ainda é pautada pelo modelo biomédico e com ênfase no TNM. A participação do usuário no processo de cuidado se efetiva alheia à relação com o profissional de saúde e se configura nas escolhas feitas para efetivação do cuidado / The prevalence of Type 2 Diabetes mellitus (DM2) is on the rise around the world; in Brazil is considered a public health problem. Treatment focuses on glycemic control and depends primarily of lifestyle changes - not drug therapy (NDT) and may involve drug therapy (DT), and requires continuous monitoring of health. Such monitoring should be performed priority in the Primary Care services, with support of other parts of the health care network when needed. This study aimed to analyze the participation of people with DM2 in front monitoring care process in a Basic Health Unit (BHU), located in Ribeirão Preto, Brazil. Quanti-qualitative research, guided by the theoretical framework of the health work process, with data collection carried out in two stages: the first with obtaining data from HIPERDIA registration forms of UBS Amendoeira em Flor and second, conducted with people registered in HIPERDIA and scheduled medical appointments, were invited 64 people, and after the use of exclusion criteria and their consent, 25 people remained with which data collection was carried out through not participant observation in the attendance in the UBS and semistructured interview at their home. For the research, ethical guidelines were followed. Quantitative data were submitted to simple descriptive statistics and quali tative data passed by content analysis in the thematic side. The results were presented from three themes: 1) Context of life of people with diabetes; 2) DM2 representation in people\'s lives and produced care; 3) Mediation with the health care network: joints for the production of care face the DM2. The interviewees, people wi th DM2 registered at UBS Amendoreira em Flor, are mostly women, elderly, with schoolari ty up to elementary level, presenting comorbidities beyond DM2, mainly related to cardiovascular complications; live with family; and their life context, it is also marked by the care condi tions with demands of work. We find that the personal characteristics influence the care provided to DM2 and may subsidize the production of this care. Mediated relation to the illness condition adds health-illness care concepts and influence face this condition, as the treatment adherence. We found that these people use the health care network, with the UBS, as reference to most of them, also seek ambulatory and, also, articulate private resources and use of services that are characterized as informal for health network, in order to qualify monitoring in health. Participation is configured in individual practices in order to quali fy the proper care and without a concept and practice of social participation. Throughout the work is concerned that the production of care is still guided by the biomedical model and with emphasis on NDT. User participation in the care process is effective alien to the relationship with the health care professional and is configured in the choices made to provide care

Page generated in 0.166 seconds