Varje dag blir människor utsatta för sexuella övergrepp, detta är en traumatisk händelse som kan framkalla en krisreaktion hos den som blivit utsatt. Det är därför viktigt att sjuksköterskor vet hur de på bästa vis ska bemöta dessa personer. Syftet med denna studie var att undersöka vad sjuksköterskor som arbetar med denna patientgrupp anser är ett bra bemötande. En kvalitativ empirisk metod användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på två gynekologiska akutmottagningar i södra Sverige. Datamaterialet som framkom ur intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. I studiens resultat framkom tre övergripande teman: patientcentrerad vård, kompetens och samverkan. Under dessa teman framkom faktorer som var till hjälp för att få till stånd ett bra bemötande, och faktorer som försvårade det. Faktorer som påverkade bemötandet positivt var: bra samverkan med polisen, möjlighet att skapa en avskild och lugn miljö, följsamhet för patientens vilja och behov, kontinuerlig information till patienten samt att ge patienten möjlighet att tala om vad som hänt. Faktorer som påverkade bemötandet negativt var: den stressiga miljön på akutmottagningen, sjuksköterskornas behov av att distansera sig från patienten samt ett icke fungerande samarbete med andra yrkeskategorier. Det visade sig även att sjuksköterskorna var noga med att aldrig döma patienten eller den situationen hon befann sig i. Studiens slutsats var att utbildning och specialiserade kliniker behövs för att bemöta denna patientgrupp på bästa vis. / Every day, people are exposed to sexual assault. This is a traumatic event that can provoke a crisis reaction from the victim. It is therefore important that nurses know the best way to respond to these persons when encountering them. The purpose of this study was to examine what nurses who work with this patient group consider to be a good encounter. An empirical qualitative method was used. Semi-structured interviews were conducted in two gynecological emergency departments in southern Sweden. The data that emerged from the interviews were analyzed with the help of a qualitative content analysis. The result of the study reveals three main themes: patient-centered care, competence and cooperation. These themes revealed factors that were helpful in bringing about a good encounter, and factors that made it difficult. Helpful factors where: good cooperation with the police, the possibility to create a secluded and peaceful environment for the patient, adherence to the patient's desire, continuously inform the patient and give the patient an opportunity to talk about what had happened. Factors that made the good encounter difficult was: a stressful environment in the emergency room, nurses feeling the need to distance themselves from the patient and poor cooperation with other professionals. Another find was that the nurses were careful never to judge the patient or the situation the patient was in. The conclusion of the study was that education and specialized clinics are needed to meet the needs of this patient group.

Bakgrund: Diabetes typ 2 innebär ökad risk för kognitiv sjukdom. Forskning visar att båda sjukdomarna kommer öka markant de kommande 20 åren, framför allt på grund av en allt äldre befolkning men också av den kraftig ökningen av livsstilssjukdomar som fetma och insulinresistens. Distriktssköterskor har en viktig roll när det kommer till att begränsa den utvecklingen. Genom det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet kan distriktssköterskan synliggöra hälsoproblem, ta hänsyn till patientens unika livssituation med copingstrategier och därefter tillsammans med patienten utarbeta en plan för förändringsarbete mot en mer hälsosam livsstil. Samarbetet och det delade ansvaret stärker patientens position och självkänsla. Under förändringsarbetet kan sjuksköterskan finnas för att ge stöd och råd för att personen ska komma vidare i adaptionsprocessen. En framgångsrik modell som kan användas för ett personcentrerat sjukdomsförebyggande arbete är Riktade hälsosamtal. Syfte: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av diabetes typ 2 och/eller kognitiv dysfunktion hos personer över 60 år i SNAC-B-studien, om det finns ett samband mellan sjukdomarna samt vilka riskfaktorer som har stor betydelse för att förebygga sjukdomarna. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats som utgått från data ur SNAC-B (The Swedish National study on Aging and Care) i Blekinge. Resultat: Studien visade inget statistiskt samband mellan diabetes typ 2 och kognitiv dysfunktion men det finns ett antal riskfaktorer som har stor betydelse för respektive sjukdom och flera av dessa är kopplade till levnadsvanor. Slutsats: Ohälsosamma levnadsvanor ökar risken för diabetes typ 2 och kognitiv dysfunktion. Högt långtidsblodsocker, visceralt fett och övervikt ökar risken mest för diabetes typ 2. Utöver ålder och utbildningsnivå var det alkoholvanor, fysisk aktivitet och högt långtidsblodsocker som mest ökar risken för kognitiv dysfunktion. / Background: Type-2 diabetes implies an increased risk of cognitive disease. Research shows that both diseases will increase significantly over the next 20 years, primarily due to an increasingly elderly population, but also due to the considerable increase in lifestyle diseases such as obesity and insulin resistance. District nurses play an important role when it comes to limiting that development. By health promotion and disease prevention efforts, the district nurse can make health problems visible, take into account the patient's unique life situation with coping strategies and then, in cooperation with the patient, frame a plan for change towards a healthier lifestyle. The cooperation and the shared responsibility strengthen the patient's position and self-esteem. During the work for change, the nurse is able to be there to provide support and advice for the person to progress in the adaptation process. A successful model that can be used for person-centred disease prevention work is ‘Individual health dialogue’. Aim: The aim of the study was to investigate the occurrence of type-2 diabetes and/or cognitive dysfunction in people over 60 years of age in the SNAC-B study, whether there is a connection between the diseases and which risk factors are of great importance in preventing the diseases. Method: The study was a descriptive cross-sectional study with a quantitative approach, based on data from SNAC-B (The Swedish National study on Aging and Care) in Blekinge. Results: The study showed no statistical relationship between diabetes type-2 and cognitive dysfunction, but it showed a number of risk factors that are of great importance for the respective disease, and several of these are connected to lifestyle habits. Conclusion: Unhealthy lifestyles increase the risk of type-2 diabetes and cognitive dysfunction. High long-term blood sugar, visceral fat and obesity increase the risk of developing type-2 diabetes. In addition to age and education level, alcohol habits, physical activity and high long-term blood sugar increase the risk of cognitive dysfunction.

Bakgrund: Diabetes Mellitus är en samling av kroniska sjukdomar, som påverkar kroppensförmåga att hantera blodsockernivån. I Sverige uppskattas att cirka 470 000 människor liderav sjukdomen. Det mest effektiva sättet att förebygga diabetes sena komplikationer är attpatienten själv bedriver en god egenvård. Sjuksköterskans roll i diabetesbehandling är av storbetydelse, då de stödjer och handleder patienter att bedriva god egenvård. Syfte: Syftet meddenna litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av patienters följsamhet tillegenvårdsråd vid diabetes typ 2. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativlitteraturstudie baserat på tio artiklar som har hämtats från databaserna CINAHL ochPubMed. SBU:s granskningsmall har använts för kvalitetsgranskning. Analysen gjordesutifrån metoden som är för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifråntre kategorier: Sociokulturella aspekters betydelse, Förutsättningar inom vården ochSjuksköterskans kunskap. Ur dessa skapades även tio underkategorier: Religiöst tankesätt,Kulturellt tankesätt, Stöd från anhöriga, Egenvård och delaktighet, Samverkan i team medandra vårdprofessioner, Resurser och stöd, Personcentrerad vård, Erfarenhet, Utbildning,Sjuksköterskornas metod att förmedla kunskap Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att etteffektivt samspel mellan sjuksköterskor och övriga professioner, ökade deras motivation ochsjälvförtroende i diabetesbehandlingen för både patienter och sjuksköterskor. Vidare framgårdet att hänsyn till patienters sociokulturella aspekter och bruk av ett personcentrerattillvägagångssätt är avgörande faktorer i patientens följsamhet till sjuksköterskors rådgivning / Background: Diabetes Mellitus is a collection of chronic diseases which affect the body’sability to regulate the blood sugar level. In Sweden alone, there are approximately 470 000diagnosed patients. The most effective method to counteract and treat the disease is for thepatient in question to establish proper self-care practices. The nurse plays a central role in thediabetes treatment since the nurse supports and guides the patient to conduct a good self-careroutine. Aim: This literature review aims to investigate nurses’ experience of patientcompliance to self-care advice regarding diabetes type 2. Method: The study has beenconducted as a literature review of ten articles, where a qualitative approach has been used tocompile a result. The articles have been collected from the databases CINAHL and PubMed.Further, the quality of the studies has been examined with the help of SBU’s review templatefor qualitative studies. The analysis was conducted by the method presented in qualitativecontent analysis. Result: The result was presented from three categories: The importance ofsociocultural aspects, Conditions in the care and the nurses’ knowledge. From thesecategories a total of ten subcategories were used: Religious mindset, Cultural mindset,Support from relatives, Self-care and participation, Cooperation in teams with othercare-professions, Resources and support, Personcentred care, Experience, Education and thenurses’ method to convey information. Conclusion: Nurses experienced that an effectiveteamwork with the other involved professions increased their motivation and self-confidenceand made the diabetes treatment easier for both patients and nurses. Further, it was clear thatconsideration to the patients’ sociocultural aspects and using a patient-centered approach arecrucial factors that affect patients’ adherence to the nurses’ advice.

Efter en kartläggning som Socialstyrelsen utfört över hälso- och sjukvårdens nyttjande avArtificiell Intelligens (AI), har det konstaterats att det finns utrymme och potential för ett mereffektivt användande av tekniken. Men trots att potential och fördelar med AI presenteras,möter branschen motgångar och utmaningar vid införandet av tekniken. I rapportenpresenteras några av de utmaningar som kan uppstå vid arbetet med att införa AI-teknik inomhälso- och sjukvården samt varför de förväntade effekterna inte uppnås. Studien har utgåttfrån en kvalitativ forskningsansats i syfte att genomföra empirisk datainsamling genomsemistrukturerade intervjuer och det insamlade materialet har bearbetats utifrån en tematiskanalys. Därefter presenteras och sammankopplas resultatet med tidigare forskning ochlitteratur för att avslutningsvis presentera bakomliggande anledningar till utmaningar vidimplementering av AI inom hälso- och sjukvården. / The National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) has mapped in which extent thehealthcare is using Artificial Intelligence (AI) and it’s been established that there is potentialfor a more efficient use of the technology. But despite the potential and benefits that AI couldentail, the Healthcare industry faces setbacks and challenges with implementing thetechnology. This paper presents some of the challenges that may arise in the process ofintroducing AI technology to healthcare and also why the expected effects are not achieved.The study is based on a qualitative research approach, with the aim of conducting empiricaldata collection through semi-structured interviews. The collected material was then processedbased on a thematic analysis. The results are then presented and linked to previous researchand literature, in order to finally present the underlying reasons for challenges withimplementing AI in healthcare.

Stroke is a leading cause of disability worldwide, and access to rehabilitation is crucial for recovery. This study examines the potential of digital technologies to improve the rehabilitation experience of stroke survivors in Scania, Sweden. The use of digital tools and telerehabilitation in stroke rehabilitation in Scania remains largely unexplored. Through qualitative interviews with 12 stroke survivors, 1 stroke survivor relative, and 6 healthcare professionals, this study identifies four key themes that play a significant role in the rehabilitation process: Access to care and rehabilitation, Motivation, Psychological and emotional needs, and Social support net. Based on these findings, the study proposes several "digital suggestions" to improve the rehabilitation process, including utilizing digital physio- and occupational therapy and improving alignment between various digital systems within the region. The study emphasizes the importance of individual adaptation in stroke rehabilitation, which aligns with the overarching goal of Swedish healthcare to provide patientcentered care. The findings of this study can inform future work with digital opportunities in Scania's stroke care and rehabilitation, potentially leading to better outcomes for stroke survivors.