Regional anestesi kan anses mindre fördelaktigt eftersom patienten är vaken under operationen, något som patienten kan ha en förutfattad mening om och känna sig främmande för. Även om det finns flertalet fysiologiska fördelar med anestesimetoden. Anestesisjuksköterskan har en viktig roll i det perioperativa vårdandet och det anses därför av gagn att förstå patienters upplevelse av att vara vaken under operation. Det för att få möjlighet att främja upplevelsen och undvika oönskade konsekvenser så som lidande i upplevelsen intraoperativt. Syftet var att undersöka patientens upplevelse av att vara vaken under operation med regional anestesi. För att undersöka upplevelsen användes en systematisk litteraturöversikt. Det resulterade i fyra huvudteman. Sensationer, att navigera i det okända, Det främmande landskapet och närvarons betydelse. Resultatet berör upplevda känslor och förnimmelser av operationen. Det beskriver vikten av en professionell vårdrelation och hur det kan påverka måendet negativt av att inte bli sedd. Miljön på operationen är på flera sätt annorlunda och främmande. Slutligen framkommer det hur patienten kunde uppleva olika grader av kontroll samt hur kroppen upplevs främmande med regional anestesi. Resultatet speglar olika delar av patientens upplevelse intraoperativt. Genom att förstå den perioperativa patientens upplevelser, kan den perioperativa sjuksköterskan nyttja den perioperativa dialogen för att kunna lindra patientens lidande. / Regional anesthesia can be considered disadvantageous since the patient is awake during surgery, something, the patient may have preconceived notions, and be nervous about. However, there are several physiological benefits associated with this anesthesia method. The nurse anesthetist plays a crucial role in the perioperative care, and therefore it is beneficial to understand patients experiences of being awake during surgery. This to promote positive experiences and avoid unwanted consequences such as suffering in the intraoperative phase. The aim was to investigate the patient’s experience of being awake during surgery with regional anesthesia. A systematic literature review was employed to investigate the experience. Four main themes emerged: sensations, navigating the unknown, the unfamiliar landscape and the importance of presence. The result discusses emotions and sensations experienced during surgery. It describes the importance of a professional care relationship and how negative effects can occur from not being accepted. The environment in surgery is in many ways different and unfamiliar. Finally, it emerged how the patient might experience varying degrees of control and how the body felt unknown with regional anesthesia. The result reflects various aspects of the patient’s intraoperative experiences. By understanding the perioperative patients experience, the perioperative nurse can utilize the perioperative dialogue to alleviate the patients suffering.

Bakgrund Ätstörningar är ett växande samhällsproblem och kan förekomma hos en person oavsett kroppsvikt, könsidentitet eller etnicitet. Fördomar om hur en stereotypisk person med ätstörning ser ut och beter sig förekommer både i samhället och inom hälso- och sjukvården. Personer med ätstörningar förekommer såväl i primärvården som i den specialiserade ätstörningsvården. Eftersom ätstörningar orsakar ett psykiskt och somatiskt hot mot personens hälsa behöver sjuksköterskan inom alla vårdkontexter ha kunskap och förståelse om personens upplevelse av situationen.  Syfte Syftet med litteraturstudien är att beskriva personers upplevelse av att erhålla vård vid ätstörningar. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga originalartiklar. Med hjälp av olika kombinationer av sökord inhämtades artiklarna från databaserna CINAHL och PubMed. En kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En integrerad dataanalys användes för att sammanställa resultatet.  Resultat Det sammanställda resultatet presenterades under tre huvudkategorier: Upplevelser av ett viktfokus, Behovet av att bli tagen på allvar samt Vårdrelationens betydelse. Resultatet indikerar att oavsett ätstörningsdiagnos upplevs ätstörningsvården ofta exkluderande. Därtill är det viktigt att bli bekräftad i sin sjukdom och att utveckla en medmänsklig vårdrelation. Slutsats Denna litteraturöversikt visade att när ätstörningsvården upplevs inkluderande och anpassar vården efter personen finns goda möjligheter att erhålla ett positivt behandlingsresultat. Med ökad kunskap och förståelse om ätstörningar kan sjuksköterskan i sitt omvårdnadsansvar bemöta önskemålet om att ätstörningsvården ska utgå från ett helhetsperspektiv. / Background Eating disorders are a growing problem in society and can occur in persons regardless of body weight, gender identity, or ethnicity. Stereotypes about how a person with an eating disorder looks and behaves exist both within society and within the healthcare system. People with eating disorders can seek care and support in both primary health-care settings and specialized eating disorder services. Since eating disorders pose a psychological and somatic threat to a person’s health, nurses in all areas of care need to have knowledge and understanding of the person’s situation.  Aim The aim of this literature review is to describe the person’s experience of receiving care for eating disorders.  Method A non-systematic literature review based on 15 scientific original articles. The articles were retrieved from the databases CINAHL and PubMed using various combinations of keywords. A quality assessment of the articles was conducted based on Sophiahemmet University's assessment criteria for scientific classification and quality. An integrated data analysis approach was used to compile the results. Results The compiled results were presented under three main categories: Experiences of a weight focus, The need to be taken seriously, and Significance of the healthcare relationship. The results indicate that regardless of the eating disorder diagnosis, the eating disorder care is often experienced as excluding. Additionally, it is important for the person to get the illness confirmed and to develop a compassionate patient-caregiver relationship.  Conclusions This literature review showed that when eating disorder care is experienced as inclusive and tailored to the person, there are good opportunities to achieve a positive treatment outcome. With increased knowledge and understanding about eating disorders, nurses through their nursing responsibilities can meet the desire for eating disorder care to be based on a holistic perspective.

Bakgrund: Forskning inom omvårdnad har betonat vikten av ett personcentrerat förhållningssätt i vårdmötet, varje patient ska betraktas som en unik individ med olika behov att tillgodose. För patienter med ett akut vårdbehov kan ambulanssjukvården vara det allra första mötet som de gör med hälso- och sjukvården. Tidigare forskning har beskrivit att omhändertagandet i prehospital akutsjukvård fokuserat på det medicinska tillståndet framför de emotionella behoven, vilket har betytt att behov ur ett holistiskt perspektiv inte alltid har tillgodosetts. Forskning från patienters perspektiv är bristfälligt, vilket innebär att patienters upplevelser och känslor inte prioriterats. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att få sina grundläggande vårdbehov tillgodosedda i prehospital akutsjukvård. Metod:Litteraturöversikt med systematisk sökstrategi. Datainsamling gjordes via två databaser, PubMed och CINAHL. Totalt inkluderades 15 kvalitativa artiklar, publicerade mellan 2011–2023, analyserades med en integrerad analysmetod. Resultat: Beskrev patienternas positiva och negativa upplevelser i ett prehospitalt omhändertagande. Resultatet presenteras i tvåkategorier och fem underkategorier. Kategorierna som arbetades fram beskrev övergripande känslan av att vara patient i prehospital akutsjukvård, vilket belyser känslan av att överlämna sig själv och hur det är att vara patient i en ambulans. Ambulansteamets förhållningssätt belyser viktiga hörnstenar som delaktighet, värdet av dialog, att känna sig bekräftad eller stigmatiserad vid psykisk ohälsa. Resultatet utifrån artiklarna belyser fördelar medpersoncentrerad vård. Slutsats: Patienter som fick sina grundläggande vårdbehov tillgodosedda hade en positiv effekt på dem och även en positiv upplevelse utav ambulanssjukvården oavsett utfall. Genom att fokusera på patientperspektivet är det möjligt för framtida hälso- och sjukvårdspersonal att öka förståelsen och därmed förbättra kvalitén på vården, med betoning på personcentrerad vård. Det är viktigt att varje individ får vård och omsorg utifrån ett helhetsperspektiv där både de fysiska och emotionella behoven tillgodoses, oavsett om det gäller medicinsk vård eller omvårdnad. / Background: Research in nursing has emphasized the importance of a person-centered approach in the care encounter, where each patient should be seen as a unique individual with different needs to be met. For patients with an acute care need, ambulance care may be their very first encounter with health care. Previous research has described that care in prehospital emergency medicine has focused on the medical condition rather than the emotional needs, meaning that holistic needs have not always been met. Research from the perspective of patients is lacking, hindering a comprehensive description of their experiences and emotions. Aim: describe patients' experiences of having their basic care needs met in prehospital emergency care. Method: A literature review with a systematic search strategy. Data was collected from two databases, PubMed and CINAHL. A total of 15 qualitative articles published between 2011–2023 were included and analyzed using an integrated analysis method. Results: Described patients' positive and negative experiences in prehospital care. The results were presented in two main categories and five subcategories. The categories described the overall feeling of being a patient in prehospital emergency care, highlighting the feeling of surrendering oneself and what it is like to be a patient in an ambulance. The approach of ambulance staff highlighted important aspects such as participation, the value of dialogue, feeling validated or stigmatized in cases of mental illness. The results from the articles emphasized the benefits of person-centered care. Conclusion: Patients whose basic care needs were met had a positive impact on them and a positive experience with ambulance care regardless of the outcome. By focusing on the patient perspective, future healthcare professionals can increase understanding and improve the quality of care, with an emphasis on person-centered care. It is important that each individual receives care and support from a holistic perspective where both physical and emotional needs are met, whether it is medical care or nursing care.

Bakgrund: Alltfler patienter i Sverige väljer att vårdas hemma i livets slut. Vården ska vara av samma kvalitet oavsett vårdform, och denna vård ska ges med värdighet och respekt för den enskilda människans integritet, likväl i livets slut som när döden inträffat. För att uppnå detta krävs kunskap och lärdom angående patienters upplevelser av vård vid livets slut. Syfte: Beskriva patienters, med obotlig cancersjukdom, upplevelser angående vård vid livets slut i hemmet. Metod: Kvalitativ innehållsanalys av bloggar skrivna av människor i livets slut. Resultat: Två kategorier identifierades. Den första kategorin benämns Psykologiska och sociala aspekter av att vårdas hemma med underkategorierna Familjens närvaro och Sårbarhet och andra psykiska påfrestningar. Den andra identifierade kategorin benämns Hemsjukvården påverkar vardagen och innehåller underkategorierna Fungerande hemsjukvård och Negativa aspekter av hemsjukvård. Slutsats: Resultatet av innehållsanalysen tyder på att patienter som vårdas hemma är nöjda med vården och har tillit till vårdpersonalens kompetens. För patienter är det viktigt att vårdas hemma istället för på sjukhus samt är familjens närvaro betydelsefull.

Introduktion: Diabetes Mellitus typ 2 är den sjukdomen som ökar med högst fart i världen idag och där grundbehandlingen är livsstilsförändringar. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av egenvård i form av livsstilsförändringar vid Diabetes Mellitus typ 2. Metod: En litteraturstudie enligt Polit och Beck (2017) niostegs flödesschema där kvalitetsgransnkning av artiklar gjordes enligt Polit och Beck (2017) mallar för kvalitetgranskning. Resultatet: baserades på 13 vetenskapliga artiklar, varav 12 var av kvalitativ karaktär och en använde mixad metod. Artiklarna analyserades med en induktiv ansats och olika kategorier växte fram som kom att utgöra studiens resultat. Resultat: Baserades på följande fyra kategorier Kunskap har en avgörande betydelse för att införa livsstilsförändringar, Stöttning angående livsstilsförändringar upplevs viktig, men också frustrerande och påträngande, Att införa livsstilsförändringar är utmanade och kräver aktivt engagemang och Förmågan att upprätthålla livsstilsförändringar är en personlig resa. Slutsats: Studien visade att upplevelsen av livsstilsförändringar präglades både av positiva och negativa upplevelser. Genom att som sjuksköterska ha goda kunskaper kring patientens upplevelser rörande livsstilsförändring kan sjuksköterskan bemöta och förstå patienten bättre. En personcentrerad vård krävs för att tillgodose patientens unika behov.

Syfte: Syftet med studien var att studera den äldre patientens upplevelse av att leva med svårläkta bensår och vad denne anser bidrar till eller förhindrar en positiv syn på sin tillvaro. Metod: Studien innehåller intervjuer med äldre personer drabbade av svårläkta bensår. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat: Resultatet visar att informanterna upplever smärta, oro för försämring, ångest och att den långsamma sårläkningen är påfrestande. Enligt informanterna krävs det deltagande vid sociala sammankomster och aktiviteter samt att hålla kontakt med vänner och anhöriga för att bibehålla en positiv syn på sin tillvaro. Livskvaliteten upplevs som relativt god. Liksom synen på tillvaron påverkas också den upplevda livskvaliteten av den egna situationen och då positivt genom att känna sig delaktig i ett socialt sammanhang och negativ genom förlust av självständighet. Samtliga informanter har en positiv upplevelse av den erhållna sjukvården, de tror på kontinuitet för ett bra behandlingsresultat och känsla av trygghet. Slutsats: Svårläkta bensår påverkar den äldre människan på olika områden i livet, fysiskt, psykisk och existentiellt. De äldre patienterna behöver hälso- och sjukvården samt ett socialt nätverk för att bibehålla en positiv livssyn. / Aim: The aim of this study was to study the older patient's experience of living with chronic leg ulcers and what he or she considers to contribute to or impede a positive outlook on their lives. Method: The study includes interviews with elderly people suffering from chronic leg ulcers. A content analysis was performed. Results: The result shows that the informants are experiencing pain, concerns about worsening, anxiety, and that the slow wound healing are stressful. According to informants, it requires attendance at social gatherings and activities and to keep in touch with friends and loved ones to maintain a positive outlook on their lives. The quality of life is perceived as relatively good. The perception of life and the perceived quality of life effects positively by feeling involved in a social context and negatively through the loss of independence. All respondents have a positive experience of the obtained medical care, they believe in the continuity for good treatment results and sense of security. Conlusion: Slow-healing leg ulcers affects older people in different areas of life, physical, psychological and existential. The older patients need health care and a social network to maintain a positive outlook on life.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ-2 har en inverkan på människor världen över och antal individer med diabetes beräknas öka. Med sjukdomen ökar risken för flera komplikationer som kan sänka livskvaliteten hos patienten. Genom en hälsosam livsstil och god följsamhet i behandlingen går det att minska risken för komplikationer och försämrat sjukdomsförlopp. Det medför ofta stora förändringar i livsstilen hos patienten. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ-2. Hur förhåller sig patienten till de komplikationer som är kopplade till diabetes mellitus typ-2? Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Data är insamlad från kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserats systematiskt och kategoriserats för att sammanställas till ett resultat.  Resultat: Tre huvudkategorier identifierades berörande förhållning till diabetes mellitus typ-2, förhållning till komplikationer och livsstilsförändringar. Deltagare upplevde överlag svårigheter med att adaptera till förändringar relaterat till kost, fysisk aktivitet i vardagen, kände oro inför risken att drabbas av komplikationer och hade varierande känslor och inställning angående sjukdomen i helhet. Konklusion: Det framgick att det fanns brister i motivation, kunskap om sjukdomen och följsamheten hos deltagarna och flera kände sig emotionellt påfrestade av sin situation. Det är viktigt för sjuksköterskan att känna till hur personer med diabetes mellitus typ-2 själva har för upplevelser av sin situation för att kunna erbjuda en personcentrerad vård. / Background: Diabetes mellitus type-2 has an impact on people worldwide and an increase in the number of patients is expected to rise rapidly. With the disease, the risk increases for several complications that can lower the patient's quality of life. Through healthy living and good compliance in the treatment, it is possible to reduce the risk of complications and worsened disease course. It often causes major changes in the lifestyle of the patient. Aim: To describe patients' experiences of living with diabetes mellitus type-2. How do patients relate to its associated complications? Method: A literature review with a qualitative approach. Data was collected from qualitative scientific articles that have been systematically analyzed and categorized to be compiled into a result. Result: Three major categories were identified referring to how the patient relates to diabetes mellitus type-2, its complications, and lifestyle changes. The participants experience difficulties with adapting to changes regarding diet and exercise. Concerns regarding complications and how it affected them were raised. How the patient related to diabetes mellitus type-2 varied.   Conclusion: There were deficiencies in motivation, lack of knowledge about the disease and lack of compliance among participants and several felt an emotional stress attributed to their situation. It is important for nurses to understand how patients with diabetes mellitus type-2 perceive their situation to be able to offer person-cantered care.

Hjärtstopp har ett lågt antal överlevare men under de senaste trettio åren har statistiken påvisat signifikant ökning av överlevare. Bakomliggande orsaker innefattar omfattande spektrum av tillstånd och sjukdomar, där kardiologiska och respiratoriska tillstånd påvisats i större utsträckning. Behandling och rehabilitering kan variera utifrån bakomliggande tillstånd och situation. Hjärtstoppsöverlevare har många olika besvär som framkommer i efterförloppet som leder till att patientens upplevelse av livsvärld kan komma att se sig påverkad i relation till en förändrad vardag. Genom att sjuksköterskan har förståelse för patientens upplevelse ökar möjligheten att utgå från en personcentrerad omvårdnad för att öka förutsättningarna för patienten. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av att ha överlevt hjärtstopp. Metoden som användes innefattar en allmän litteraturöversikt som skapade ökad kunskap om patienternas upplevelse av att överleva hjärtstopp. Datainsamlingen genomfördes via databaser PubMed och CINAHL där det framkom totalt femton artiklar som valdes utifrån inklusions- och exklusionskriterier som besvarar valt syfte och problemformulering. Artiklarna analyserades vidare med hjälp av integrerad analys för att fastställa likheter och skillnader genom att redovisa huvudkategorier med respektive underkategorier. I resultatet redovisas varierande beskrivningar av patienters upplevelse av att överleva hjärtstopp. Resultatet har framställts i tre primära huvudkategorier; Upplevelsen av emotionella och fysiska hinder, Upplevelsen av utomståendes delaktighet samt En ny vardag och svårigheterna att hitta tillbaka. Avslutningsvis kan det konstateras att patienternas upplevelse av att överleva hjärtstopp påverkas utifrån alla aspekter i livet. Stöd från anhöriga och hälso- och sjukvården har visat sig generera en positiv uppfattning under återhämtningsfasen. Patienter är i behov av utökad information om de kommande symtom och besvär, sjuksköterskan bör erbjuda stöd, utbildning och verktyg för att kunna öka välbefinnande i deras nya verklighet. / Cardiac arrest has shown to have a low outcome of survivors but for the past thirty years the statistic of survivors has increased significantly. Underlying causes include a wide range of conditions and diseases where cardiological and respiratory conditions are the most common findings. Treatment and rehabilitation can vary based on the underlying condition and situation. Cardiac arrest can affect patients experience of life world due to the high problems and changes that emerges after surviving. These changes can cause problems in the way that the individual accept the new situation. Through an understanding of the patient's experience, the opportunity to offer a more person-centered nursing increase. The purpose of the study was to elucidate patients' experience of having survived cardiac arrest. The method used includes a general literature review to create knowledge about the patient's experience surviving a cardiac arrest. The data collection was carried out in PubMed and CINAHL where fifteen articles emerged based on the inclusion- and exclusion criteria that answered the purpose and problem formulation. Selected articles were analyzed using integrated analysis to determine similarities and differences by presenting main categories with respective subcategories. During the results, it emerged that patients who experience cardiac arrest have a broad idea of what it is like to survive cardiac arrest. Description of the patient's experience has produced three primary areas: The experience of emotional and physical obstacles, The experience of outsiders' participation and A new everyday life and the difficulties of finding their way back. It can be stated that the experience of surviving is affected by different aspects. Support from relatives and the healthcare system generate positive perception during recovery. Patients are in need of information about the upcoming symptoms and ailments, the nurse should offer support, training and tools to increase well-being in their new reality.

Bakgrund: Psykiatrisjuksköterskan behöver ta hänsyn till olika aspekter i sitt värv, alltifrån Sveriges lagar till rådande normer på avdelningen. Informellt tvång som enligt tidigare forskning är ett kulturellt fenomen i psykiatri då personal med påtryckningar försöker få patienten att följa vårdarnas upplägg - inte sällan mot sin vilja. Bärande begrepp: Första begreppet är makt, vilket ger vidare förståelse för mekanismerna bakom vårdens etik. Det andra bärande begreppet är vårdrelation. Syfte: Belysa före detta patienters upplevelse av informellt tvång i psykiatrisk heldygnsvård och dess påverkan på vårdrelationen. Metod: Fallstudie med semistrukturerad intervjuguide utfördes med tre informanter. Intervjuerna transkriberades och pseudonymiserades. Narrativ analys utfördes på intervjuerna. Resultat: Informanternas upplevelser sätts i ett narrativ som börjar vid ankomst till vårdavdelningen och intrycket av att hamna i en onaturlig värld. Vidare skildras händelserna kring vårdens innehåll där känsla av vanmakt dominerar. I slutet reflekterar informanterna kring känslan, förväntningar inför framtida vård och vårdrelationen. Slutsats: Genom att analysera informellt tvång ur ett maktperspektiv kan etiken bakom fenomenet synliggöras. Med psykiatrisjuksköterskans interpersonella kompetens kan hen i det kliniska arbetet med den terapeutiska relationen verka för att minska informellt tvång och därmed maktobalansen och således möjliggöra den goda vården. / Background: The psychiatric nurse has to consider many different aspects while working, from Swedish laws to existing norms in the ward. Informal coercion is according to research a cultural phenomenon in psychiatric inpatient care where nursing staff use pressure techniques to get the patient to comply, often against the patient’s will. Key concepts: Key concepts are used within this paper. The first key concept is power, where we can gain more understanding of the mechanisms of caring ethics. The caring relationship is the other key concept in this paper. Aim: To enlighten former inpatients’ experience of informal coercion and its impact on the caring relationship. Method: A case study using a semi-structured interview guide was performed with three interviewees. The interviews were transcribed and pseudonymized. Narrative analysis was performed on the interviews. Results: The informants' experiences are put in a narrative and start with arrival at the ward and the feeling of entering an unnatural setting. Later the depictions revolve around the content of the given care which evoked feelings of powerlessness. At the end of the narrative the informants describe feelings, expectations of future care and the caring relationship. Conclusion: By viewing informal coercion as a form of excursion of power one can unravel the ethics behind the phenomena. Using the psychiatric nurse's interpersonal competence, she can in the clinical work with the therapeutic relationship strive to reduce informal coercion and thus the imbalance of power and thereby enable the good care.

I takt med att andelen äldre ökar i samhället rapporteras om stigande läkemedelsanvändning. Normala åldersförändringar, ökad risk för multisjuklighet och kroniska sjukdomar i kombination med polyfarmaci och bristande följsamhet medför en ökad risk för läkemedelsrelaterad ohälsa hos äldre. Bristande följsamhet till läkemedelsbehandling är en stor och problematik hos äldre vilket kan medföra negativa konsekvenser för både patienten och samhället. Syftet med studien är att beskriva kunskapsläget avseende associerade faktorer till den äldres upplevelse av följsamhet och bristande följsamhet till läkemedelsbehandling. Studien är en integrativ litteraturstudie med sammanställning av totalt 11 vetenskapliga artiklar både kvalitativa och kvantitativa från databaserna CINHAL, PubMed, Web of Science och Nursing and Allied Health database. Efter granskning av artiklarna framträdde tre huvudteman; Kunskap och förståelse, Minne och vardagliga hinder, Stöd och strategier, utifrån dessa formades tio subteman. I resultatet framkom det att äldres upplevelse av bristande följsamhet till läkemedelsbehandling var associerade till flertal faktorer. Bakomliggande orsaker till äldres upplevelse av bristande följsamhet var således relaterade till bristande kunskap om sin läkemedelsbehandling, kognitiv svikt samt otillräckligt stöd och brist på strategier. Faktorer som hade positiv effekt på följsamhet till läkemedelsbehandling var kunskap och information om sina läkemedel, stöd från anhöriga, stöd och god relation med sin vårdgivare samt hitta rätt strategier. Studiens slutsats är att med hjälp av patientens egna strategier samt vårdgivarens stöd, information och undervisning kan äldres följsamhet till läkemedel främjas och osäker läkemedelsbehandling reduceras. / With the growing number of older people in society there is a report of increasing drug use. Normal age changes, increased risk of multiple morbidity and chronic diseases in combination with polypharmacy and lack of medication adherence entail an increased risk of drug-related illness in the elderly. Lack of medication adherence is a major problem in the elderly, which could have negative consequences for both the patient and society. The purpose of the study is therefore to describe the state of knowledge regarding factors associated with the elderly's experience of medication adherence and lack of medication adherence. The study is an integrative literature study with a compilation of a total of 11 peer reviewed articles both qualitative and quantitative from the databases CINHAL, PubMed, Web of Science and Nursing and Allied Health database. Through review of the articles, three main themes emerged; Knowledge and understanding, Memory and everyday obstacles, Support and strategies, based on these, ten sub-themes were formed. The result showed that the elderly's experience of lack of medication adherence was associated with several factors. The underlying causes of the elderly´s experience of lack of medication adherence were related to lack of knowledge about their drug treatment, cognitive impairment and insufficient support and lack of strategies. Factors that had a positive effect on medication adherence were knowledge and information about their drug treatment, support from relatives, support and a good relationship with their healthcare providers and finding the right strategies. The study concludes that with the help of the patient's own strategies and the support from the healthcare provider, information and education, the elderly's medication adherence can be promoted and unsafe medication treatment can be reduced