No description available.

Bakgrund: Lungcancer är den 5:e vanligaste cancerformen men är också den med högst dödlighet. De svåra symtomen, den påfrestande behandlingen och en dålig prognos medför att kommunikation vid lungcancer är av särskilt stor betydelse för att tillfredsställa det informations- och emotionella behov som finns hos cancerpatienter. Tidigare forskning har visat att patienter med lungcancer ofta upplever kommunikationen med vårdpersonal som undermålig. Syftet: var att utifrån Suzie Kims omvårdnadsdomäner beskriva faktorer som påverkar kommunikationen i mötet mellan vårdpersonal och patienter med lungcancer, ur patientens och personalens perspektiv. Metod: En litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna var publicerade mellan 1992 och 2012. I analysen användes en deduktiv ansats utifrån omvårdnadsforskaren Suzie Kims omvårdnadsdomäner. Resultat: I resultatet framkom att Patientdomänen, Yrkesutövningsdomänen och Omgivningsdomänen påverkade kommunikationen i mötet. Huvudfynden i detta resultat visade att vårdpersonal ofta fokuserar på medicinska aspekter av sjukdomen i deras kommunikation med patienterna. Samtidigt visade resultatet att vårdpersonalens kunskaper och kommunikationsfärdigheter var avgörande för en god kommunikation. Konklusion: Eftersom kommunikation är ett viktigt verktyg i omvårdnaden är det också viktigt att vårdpersonal inom lungcancervården har förståelse för vilka faktorer som påverkar kommunikationen. Vårdpersonal kan med hjälp av denna litteraturstudie ta nytta av denna kännedom i deras eget arbete men också identifiera och få självinsikt i deras egna kunskaper och färdigheter för att ta ställning till om vidare utbildning eller träning behövs.

Antalet äldre personer ökar vilket leder till att antalet äldre med höftfrakturer kommer att öka. Som patientgrupp är de ofta i en utsatt situation när de är inneliggande på sjukhus med sin multisjukhet och sårbarhet. Syftet med studien var att beskriva äldre personers upplevelse av att ha vårdats på en ortopedavdelning för höftfraktur. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. De flesta informanter upplevde vårdtiden som positiv. Det fanns saker som informanterna upplevde som lite mindre bra men det påverkade för det mesta inte upplevelsen av själva vårdtiden. Informanterna upplevde ett trevligt bemötande från personalen och en hemtrevlig miljö på avdelningen. Gällande hjälpsamheten från personalen var upplevelserna lite olika men överlag var informanterna nöjda med hjälpen de fått från personalen. Det som upplevdes som mindre bra på avdelningen var framför allt väntan på hjälp. Informanterna upplevde att de fick vänta ganska länge innan personalen kom och hjälpte dem. De flesta informanter upplevde i den här studien vårdtiden som positiv. För att kunna ge de äldre en sådan god vård som möjligt är det viktigt att de äldres upplevelser kommer fram. Därför anser författaren att det är viktigt med fortsatt forskning inom detta område. Nyckelord:

Bakgrund: Under senaste årtionden har Sverige blivit ett mångkulturellt land. Det finns idag cirka 168 nationaliteter i det svenska samhället. Det ställs därför krav på att vårdpersonalen ska veta hur de ska bemöta och kommunicera med patienter från en annan kultur. Forskning har visat att vårdpersonal som har en kulturkompetens kan ge bättre transkulturell omvårdnad. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan upplever vården av en patient med en annan kulturell bakgrund än han/hon själv. Metod: En litteraturstudie som baseras på nio vårdvetenskapliga artiklar. Artiklarna lästes flera gånger för att förstå dess sammanhang samt för att identifiera övergripande teman. Därefter gjordes en mindmap för varje enskild artikel varpå de olika artiklarnas likheter och olikheter lyftes fram. Nya mindmaps gjordes sedan över varje upptäckt teman. Resultat: Resultatet visar att det finns både positiva och negativa upplevelser. De olika upplevelserna presenteras under fyra huvudteman och tre subtema. Dessa teman är:I. Sjuksköterskans upplevelse kring kommunikation. Subtema språkbarriärer.II. Sjuksköterskans upplevelse kring närstående. Subtema: närståendes roll som tolk.III. Sjuksköterskans upplevelse kring kulturella olikheter. Subtema: könsroller.IV. Sjuksköterskans upplevelse om sin kompetens i vården av patienten från en annan kultur. Diskussion: Resultatet diskuterades med hjälp av Joyce Travelbees teori om kommunikation som verktyg för en bra relation. För att kunna skapa en bra relation med patient från en annan kultur är det viktigt att kommunikationen fungerar. Anledning till varför kommunikationen kan misslyckas är på grund av bristande tålamod och frånvaro av inlevelse. Genom att vara närvarande och visa tålamod kan sjuksköterskan etablera en bättre relation. Det är även viktigt att sjuksköterskan inte har förutfattade meningar och stereotypa bilder av patienten då dessa hindrar henne/honom från att se den unika personen.

Syfte: Att med hjälp av tidigare forskning belysa och lyfta fram faktorer som leder till att psykiskt sjuka får en sämre somatisk vård samt att beskriva de ingående artiklarnas kvalitet. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design baserad på 15 vetenskapliga artiklar från 10 länder, publicerade mellan år 2003 - 2009. Huvudresultat: Det framkom att flera faktorer bidrar till att psykiskt sjuka har en sämre överlevnad i somatiska sjukdomar. Det var svårt att upptäcka dessa patienter i primärvården och sjuksköterskor hade inte tillräcklig erfarenhet eller kunskap om att ta hand om dessa patienter. Patienter med psykisk sjukdom fick inte samma vård som de som inte lider av psykisk sjukdom; exempelvis skiljde sig medicinering mot riskfaktorer som höga blodfetter och hypertoni mellan de olika grupperna. Psykiskt sjuka har i högre utsträckning livsstilsriskfaktorer som bidrar till sämre hälsa, exempelvis rökning, övervikt och diabetes. Patienternas egen medicinering med antipsykotika kan även bidra till en ökad dödlighet. Slutsats: Det behövs mer kunskap bland vårdpersonal för att upptäcka och vårda dessa patienter på bästa sätt och det behövs även bättre rutiner för uppföljning av somatiska symtom hos psykiskt sjuka patienter.

No description available.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva faktorer som påverkade uppkomsten av hot och våld inom psykiatrin. Till resultatet har författarna använt sig av tjugoen vetenskapliga artiklar som hämtats ur Högskolan dalarnas databaser ELIN, Academic Search Elite samt Cinahl. Sökord i olika kombinationer har använts för att få fram relevant litteratur till studien. De sökord som användes var violence, nursing, mental health nurses, aggressive patients, aggressive behaviour, psychiatric units, patients, factors, prevention, aggression, nurses, psychiatric, management, psychiatry och causes. Även manuell sökning i tidskrifter har gjorts. Artiklarna skulle vara publicerade tidigast år 2000 om inte tidigare studier ansågs innehålla relevant fakta för studien. Granskning av artiklarna genomfördes med hjälp av granskningsmallar. Resultatet visade att bemötandet av patienter inom psykiatrisk vård var av stor betydelse för om hotfulla och våldsamma incidenter skulle inträffa. Att som vårdpersonal försöka förstå anledningen till den uppkomna situationen kunde leda till att dessa situationer kunde undvikas. Patienterna upplevde ofta att personalen inte lyssnade och detta var en vanlig orsak till att våldsamma incidenter uppstod. Vårdpersonalen ansåg istället att patientens sjukdom var orsaken till uppkomsten av hot och våld. På avdelningar där patienter med paranoida och psykotiska tendenser var intagna ökade risken för våldsamma situationer. Patienterna upplevde ofta tiden på den psykiatriska avdelningen som långtråkig och det påverkade stämningen. Både vårdpersonal och patienter ansåg att mer aktiviteter skulle minska aggressionen på avdelningen.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser hos levertransplanterade patienter. Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklarna är sökta i databasernaElin@Dalarna, Blackwell Synergy, EBSCO Host, CINAHL (EBSCO), PubMed, Wiley, inter Science. Sammanlagt analyserades 15 artiklar. Både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar ingick. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmallar och de artiklar som var av hög eller medelhög kvalitet inkluderades.Resultat: Detta resulterade i tio kategorier; känslan av hopp och glädje samt oro, känslan avatt förlora kontrollen, tacksamhetskänsla, identitet, stöd och trygghet i återhämtningsprocessen, relation till andra och sig själv, plågsam smärta, emotionellt och fysiskt välbefinnande,önskan om att återgå till det normala livet och upplevelser av sjukvårdspersonalensstöd. Patienterna kände en stor tacksamhet för gåvan till nytt liv och de ville därmed leva varje dag fullt ut. Patienterna som genomgått en transplantation befinner sig i en mycket komplex situation där de samtidigt känner tacksamhet, glädje sorg och oro.Patienternas förväntningar bestod av att de hoppades kunna leva ett så normalt liv som möjligt efter transplantationen och ”ville ej ses som sjuka” efter återhämtningen. Somsjukvårdspersonal är det oerhört viktigt att vara medveten om detta för att kunna ge en godomvårdnad. Även omgivningens stöd var mycket viktigt. Känslomässigt och fysiskt välbefinnande påverkade upplevelsen av transplantationen.

Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av ECT-behandling. Metod: En systematisk litteraturstudie med deskriptiv ansats. Artikelsökning av både kvalitativa och kvantitativa artiklar har gjorts i fritextdatabaserna Cinahl, ELIN och Whiley interscience. Artiklar granskades enligt granskningsmallar för kvalitetsbedömning och var en modifierad version av Willman, Stoltz, Bahtsevani, (2006) och Forsberg, Wengström, (2008).Litteratur i introduktionsdelen har inhämtats enligt ett bekvämlighetsurval på respektive uppsatsförfattares hemort (Borlänge, Leksand). Resultat: Rädsla är ett återkommande tema när det gäller patienters upplevelse av ECT. De flesta kände rädsla före och under behandlingen, men upplevde en lägre grad av rädsla efteråt. Patienternas upplevelse av ECT-behandlingen var komplex vad gäller det egna ställningstagandet till positiv eller negativ behandlingsmetod, upplevelsen av ECT sågs dock som övervägande negativ. Minnesförlust och minskad kognitiv förmåga sågs som två huvudsakliga negativa faktorer med ECT behandlingen. Många patienter upplevde att informationen och undervisningen inför och under behandlingen var dålig. Attityd och kunskap om behandlingen stod i relation till varandra då mer kunskap om ECT ger bättre attityd till behandlingen. Attityden till behandlingen förändras heller inte efter behandlingen utan patienterna håller fast vid sin inställning. Boendemiljön har en inverkan vad gäller viljan att genomgå underhållsbehandling med ECT då patienter på institution är mer benägna att vägra behandlingen än patienter som genomgår behandlingen polikliniskt.

No description available.