Bakgrund: Telefonrådgivning har en central plats i sjukvården och bedrivs främst av legitimerade sjuksköterskor. Den finns till för att bedöma, stödja, undervisa och triagera patienter i behov av vård. Telefonrådgivning baseras på kommunikation, och svårigheter finns i den icke visuella kontakten. En av sjuksköterskans yttersta ansvar är att garantera patientsäkerheten. Den senare kan äventyras då felbedömningar sker på grund av olika brister i sjuksköterskans kommunikationsverktyg och bedömningsunderlag. Syfte: Syftet var att studera sjuksköterskans upplevelser av det telefonrådgivande samtalet ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Data har samlats in från två större databaser, CINAHL och PubMed, som båda innehåller forskning relaterad till omvårdnad. Ett noga urval av artiklar, kvalitetsgranskning och analys har genomförts. Samtliga artiklar inkluderade i resultatet är av hög kvalité. Resultat: Sjuksköterskor som arbetade med telefonrådgivning upplevde att patientsäkerheten hotades av arbetsmiljöförhållanden, självständigheten i sjuksköterskearbetet med det telefonrådgivande samtalet, tidspress och kommunikation. Konklusion: Sjuksköterskans uppgift kräver utbildning och erfarenhet för att upprätthålla en god omvårdnad och patientsäker vård. Resultatet visade på områden som utgör potentiella hot mot patientsäkerheten. Den ickevisuella kontakten är en kvarstående riskfaktor och kräver att sjuksköterskan är en god lyssnare för att samla in relevant information. Det fanns risker relaterade till organisationen själv samt tidspressen som sjuksköterskorna utsattes för som skulle kunna undvikas. Vidare fanns ett stort behov av fortbildning inom kommunikation för att bemöta svåra telefonsamtal. / Background: Telephone advice nursing, which is also called telenursing, is an expanding part of the health care and is mainly provided by registered nurses. Telenursing aims at assessing, supporting, informing, and triaging patients in need of care. It relies mostly on communication, and nurses encounter difficulties due to the absence of visual contact with the patient. One of the nurse's main responsibilities is to ensure patient safety. This can be jeopardised as errors are made, due to various shortcomings in the nurse's communication tools and the way to document information regarding the patient’s symptoms. Purpose: The purpose was to study the nurse's experiences of telenursing from a patient safety perspective. Method: A literature study based on 12 scientific articles of qualitative approach. Data have been collected from two major databases, CINAHL and PubMed, both of which contain research related to nursing. A careful selection of articles, quality review and analysis has been carried out. All items included in the result are of high quality. Results: Nurses who worked with telephone counselling felt that patient safety was threatened by working environment conditions, the fact that the nurses were on their own while making the assessment, time pressure and communication. Conclusion: The task of the nurse requires skills and experience to ensure high qualified nursing care without jeopardising patient safety. The results highlighted areas that may be threaten patient safety. The absence of visual contact is a major risk factor and requires that the nurse may be a good listener to gather all relevant information. There were also risks related to the organisation itself as well as the constant time pressure that the telephone nurses were exposed to. Furthermore, there was a great need for more education in communication to respond to difficult telephone calls.

PATIENTSÄKERHETEN SETT URSJUKSKÖTERSKANSPERSPEKTIVEN LITTERATURSTUDIEJENNIFER SPÅNGMOA KARLBERGSpång, J & Karlberg, M. Patientsäkerheten sett ur sjuksköterskans perspektiv.Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten förHälsa- och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Sjuksköterskan förväntas arbeta patientsäkert enligt lag och en avsjuksköterskans sex kärnkompetenser är just säker vård. Brister ipatientsäkerheten leder till vårdskador, dessa kan vara orsakade avsjukvårdspersonal men också av ett bristande system. Sveriges kommuner ochlandsting uppger att omkring 100 000 patienter varje år drabbas i Sverige avvårdskador.Syfte: Syftet var att belysa faktorer som upplevs kunna påverka patientsäkerhetensett ur sjuksköterskans perspektiv.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats.Databassökningar genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycINFO. Resultatetbaseras på elva artiklar som granskats enligt en granskningsmall av SBU. Varjeartikel genomgick en innehållsanalys innehållande fem steg.Resultat: Tre huvudteman framträdde: Arbetsmiljö, Arbetsbelastning ochKompentens. Samtliga teman innehöll ett flertal kategorier vilka sjuksköterskanidentifierade som risker för patientsäkerheten alternativt främjande förpatientsäkerheten. De kategorier som ansågs påverka patientsäkerheten var ihuvudsak: ledarskap, hierarki, kommunikation, rutiner, bemanning ocherfarenhet.Konklusion: Sjuksköterskan är medveten om faktorer som påverkarpatientsäkerheten men är beroende av att organisationen bedriver ett systematisktarbete för att kunna säkerställa den.Nyckelord: Faktorer, omvårdnad, patientsäkerhet, sjuksköterska, upplevelse / PATIENT SAFETY FROM THE NURSEPERSPECTIVEA LITERATURE REVIEWJENNIFER SPÅNGMOA KARLBERGSpång, J & Karlberg, M. Patient safety from the nurse perspective. Degree projectin nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society,Department of Care Science, 2018.Background: The registered nurse is expected to work with patient safetyaccording to the law and one of the six core competencies is safe care. Deficits inpatient safety causes adverse events, these can be caused by the healthcarepersonnel but also by a malfunctioning system. The Swedish Association of LocalAuthorities and Region declares that about 100 000 patients each year is affectedby adverse events.Aim: To illustrate factors that can influence patient safety according to the nurseperspective.Method: The study was carried out as a literature review with a qualitativeapproach. A database query was conducted in CINAHL, PubMed and PsycINFO.The results were based on eleven articles that were examined according to atemplate from SBU. All the articles underwent a content analysis in five steps.Results: Three main themes appeared: Work environment, Workload andCompetence. All the themes included several categories whom the registerednurse identified as barriers or facilitators for patient safety. These categoriesfocused on leadership, hierarchy, communication, routines, staffing andexperience.Conclusion: The nurses are aware of factors compromising the patient safety butthey are dependent on the organization and the systematic work with patientsafety to be able to ensure it.Keywords: Caring, experience, factors, nurse, patient safety

Årligen drabbas cirka 100 000 personer av vårdskada inom den somatiska sjukhusvården. Detta skapar lidande för patienten, långa vårdtider och höga kostnader. De höga kostnaderna resulterar i nerdragningar vilket ger en ökad belastning på befintlig vårdpersonal. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa kunskap om vilka faktorer inom bemanning och säkerhetskultur som påverkar patientsäkerheten. En systematisk litteraturöversikt användes som metod där 17 artiklar analyserades. I resultatet framkom nio faktorer som ansågs påverka patientsäkerheten. En låg bemanning, brist på teknisk utrustning samt bristande kompetens och engagemang äventyrade patientsäkerheten då mer risker togs. Attityder, brist på kommunikation, svagt ledarskap och stöd från organisationen gav brister i följsamheten av riktlinjer och rutiner, teamwork som bidrog till försämrad arbetsmiljö och att viktig patientinformation förlorades. För att bedriva vård av hög kvalitet och god patientsäkerhet bör en utveckling ske för att bryta den nedåtgående trend inom bemanning som pågår. Det behövs mer resurser och stöd. Sjuksköterskans åsikter och rekommendationer bör betraktas som nyckelinformation för att kunna arbeta personcentrerat och i utvecklingen av patientsäkerheten.

Introduktion/ Bakgrund: Skiftarbete är nödvändigt inom sjuksköterskeyrket. Forskning har visat på att arbeta i skift kan innebära konsekvenser för sjuksköterskors hälsa och välbefinnande. Forskningen indikerar också att prestationsnivån och sjuksköterskans arbete även kan påverkas negativt. Syfte: Litteraturstudien syftade till att undersöka hur sjuksköterskor beskrev skiftarbete samt hur det kunde påverka dem. Metod: En litteraturstudie genomförd genom tematisk analys med induktiv ansats som utgick från Polit & Beck (2017) nio steg. Sökningarna efter vetenskapliga artiklar genomfördes i databaserna CINAHL och PsycInfo, de inkluderade artiklarna genomgick en kritisk granskning. Resultat: Resultatet baseras på 10 vetenskapliga artiklar. Analysen av dessas resultat tolkades att kunna förstås utifrån två teman: skiftarbetets påverkan, och arbeta i skift. Typen av skiftarbete och skiftets längd beskrevs kunna påverka sjuksköterskor, där bland annat en påverkan på deras välmående och hälsa och privatliv beskrevs. Slutsats: Skiftarbete kan orsaka konsekvenser för sjuksköterskans hälsa vilket också kan bli betydande för patientsäkerheten. Sjuksköterskors privatliv påvisades gynnas av skiftarbete.

Introduktion/Bakgrund: Hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress upplevs påfrestande bland sjuksköterskor på grund av de arbetsuppgifter som ökar i högre grad och resurser som inte är tillräckliga för att nå kraven i arbetet. Detta kan resultera i att misstag uppstår i arbetet och leda till en ökad negativ påverkan på patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av hög arbetsbelastning, patientsäkerhet och arbetsrelaterad stress samt eventuella relationer dem emellan, ur sjuksköterskans perspektiv. Metod: En litteraturstudie som baseras på Polit och Beck (2017) nio steg. För att hitta relevanta artiklar till litteraturstudiens syfte användes databaserna CINAHL och PubMed. Kvalitetsgranskning av artiklar genomfördes med Polit och Beck’s (2017) granskningsmallar. Litteraturstudiens resultat bestod av elva granskade artiklar. Sju kvantitativa artiklar, två kvalitativa artiklar och två mixad-metod artiklar ingick i resultatet.  Resultat: I litteraturstudiens resultat presenteras fem teman: tidsbrist på grund av hög arbetsbelastning, begränsningar och förutsättningar för att kunna utföra en patientsäker vård, påverkan och hantering av arbetsrelaterad stress, påverkad patientsäkerhet till följd av hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stresssamt förbättrad patientsäkerhet. Resultatet visar att sjuksköterskors erfarenheter av hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress kan ha negativ påverkan på patientsäkerheten. Slutsats: Det som påverkade hög arbetsbelastning, patientsäkerhet och arbetsrelaterad stress var tidsbrist, begränsningar i arbetet och hantering av arbetsrelaterad stress. Det framkom att sjuksköterskor upplevde att hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress begränsade de från att utföra en patientsäker vård då de förlorade den nära patientkontakten och där de inte hann utföra omvårdnadsåtgärder.

SAMMANFATTNING Mätningar och rapporter från IVO och Socialstyrelsen, om situationen på akutmottagningar runt om i landet, visar att akutsjukvården har många problem att jobba med inom patientsäkerhetsområdet. Kompetens, kompetensförsörjning och arbetsmiljö är en del av de problem som belyses i dessa utredningar och som behöver lyftas för att förbättra patientsäkerheten. Personalen vittnade i dessa rapporter om en vilja att bidra mer än vad de upplever att de ges möjlighet till. In-situ-simuleringar [ISS] är en övnings- och lärandemetod som kommit under 2000-talet inom sjukvården. Metoden innebär att övning sker på plats i verksamheten och beroende på syftet med övningen kan man finna både patientsäkerhetsrisker och ge deltagarna i övningen utvecklingsmöjligheter. Syftet med denna studie var att beskriva in-situ-simulering inom akutsjukvård ur patientsäkerhetsperspektiv och med de två frågeställningarna belysa vilka risker som kunde uppmärksammas och vilka upplevelser och effekter lärandet gav. Litteraturöversikt valdes som metod för att få en bred och beskrivande kartläggning av ämnet. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed och CINAHL samt genom manuell sökning. 15 artiklar publicerade inom åren 2007 – 2017, varav sex kvantitativa, tre kvalitativa och sex artiklar med mixad design, valdes och låg till grund för resultatet. Resultatet inordnades i kategorier på individ och gruppnivå som framkom under frågeställningarna: Vilka patientsäkerhetsrisker kunde uppmärksammas med ISS? och Vilka upplevelser och effekter av lärandet kunde identifieras med ISS? Under första frågeställningen framkom underkategorierna: kunskapsluckor, utrustningsrisker, medicineringsrisker och resurs/systembrister. Här beskrevs hur deltagarna vid övningarna identifierade och även kunde åtgärda många av riskerna relativt omgående. Det som var svårare att åtgärda var systembrister men att dessa blev identifierade var en god start. Den andra frågeställningen belyste deltagarnas upplevelser och effekter av lärande med insitu-simulering. Även här framkom en individ- och en gruppnivå för kategorierna. Den första kategorin beskrev hur deltagarna upplevde övningarna i grupp och hur gruppen påverkades. Den andra kategorin beskrev hur deltagarna upplevde övningarna individuellt. Inom gruppnivån sågs främst hur teamsamarbete och teamkommunikation påverkade deltagarna både före, under och efter in-situ-simuleringsövningarna. Resultat som framkom var att patientsäkerhetskulturen utvecklades i grupperna i och med in-situsimuleringsövningarna. På individnivån framkom att deltagarna upplevde det positivt att de själva fick bidra med åtgärder. Det gjorde att de kände sig delaktiga i utveckling av patientsäkerheten i verksamheten. När nervositeten för att öva släppt upplevde deltagarna en ökad trygghet i och med att de fick bättre handlag och beredskap för olika situationer de kunde ställas inför i sitt dagliga arbete. Slutsatsen var att in-situ simuleringar kan användas i syfte att finna och åtgärda patientsäkerhetsrisker i akutsjukvård. Deltagarna kan aktivt föreslå förbättringsåtgärder och känna sig delaktiga i utvecklingen av patientsäkerheten. Dessutom sågs synergieffekter med att deltagarna utvecklade ökad trygghet i till följd av ökad kunskap och ökade samarbetsförmågor. Nyckelord: in-situ-simulering, akutsjukvård, akutmottagning, patientsäkerhet, lärande.

För att akutsjukhus skall kunna erbjuda vård 24 timmar om dygnet är det nödvändigt att sjuksköterskor arbetar i skift. Skiftarbete kan dock påverka dygnsrytmen och sömnen och leda till fatigue, hög trötthet dagtid och sänkt kognition. Sjuksköterskors komplexa omvårdnadsarbete kräver samtidigt fullt fungerande kognition, alla timmar på dygnet för bibehållen patientsäkerhet.

Bakgrund Den geriatriska patienten är särskilt utsatt i vården. Äldres läkemedelsanvändande har ökat de senaste 25 åren enligt Socialstyrelsen vilket ställer högre krav på individuell anpassning och ökad kunskap hos sjuksköterskor. Sjuksköterskans ansvar att upprätthålla hög patientsäkerhet beskrivs både i lagstiftning och i kärnkompetensen säker vård. Trots detta uppskattade Socialstyrelsen 2015 att var 10:e patient drabbas av vårdskador i Sverige. Att flertalet patienter drabbas av vårdskador trots uttalad lagstiftning och åtgärder utgör problematik för säker vård. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av läkemedelsavvikelse för säker geriatrisk vård. Metod Studien genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats. En semistrukturerad intervjumetod genomfördes med 12 intervjuer. Intervjuerna bearbetades med en manifest innehållsanalys. Resultat Samtliga sjuksköterskor i studien beskrev en komplicerad vårdsituation relaterat till den geriatriska patienten och en hög arbetsbelastning i relation till den tillgängliga tiden för arbetet. De beskrev rutiner de utarbetat för att motverka eventuella läkemedelsavvikelser. Sjuksköterskorna benämnde teknisk problematik och kommunikationsbrist i det dagliga arbetet. Slutsats Vården av den geriatriska patienten är komplex och kan innebära svårigheter rörande iordningställande och administrering av läkemedel för sjuksköterskor. Tidsbrist och organisatoriska brister framkom, vilket riskerar leda till läkemedelsavvikelser och därmed bristande patientsäkerhet. Sjuksköterskorna arbetade riskmedvetet och tillämpade kritiskt tänkande, vilket kan ha skyddat från läkemedelsavvikelser.

Kontinuerligt ljud kan vara påfrestande i den dagliga arbetsmiljön. På sjukhus vårdas patienter som är utsatta för en konstant ljudmiljö. Även barn som vårdas på avdelningar utsätts för den konstanta ljudmiljön. Arbetsuppgifter och lagen kräver av sjuksköterskor att de utför ett professionellt arbete som ska garantera högsta patientsäkerhet under dessa arbetsförutsättningar. Studiens syfte var att belysa ljudmiljöns påverkan på sjuksköterskors arbete och patientsäkerhet inom intensivvård samt neonatal intensivvård.Frågan om eventuella lösningar att reducera larm kom även att undersökas. Författarna valde en litteraturöversikt som metod.I litteraturstudien undersöktes och jämfördes 16 artiklar med varandra. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed, PsychInfo och Academic Search Elite. För att få så många artiklar som möjligt gjordes både databassökningar och manuella sökningar. Artiklarna som uppfyllde inklusionskriterierna skulle varaengelsk-eller svenskspråkiga, inte äldre än 10 år, originalartiklar, handla om intensivvård och vara peer reviewed. För att besvara syftet delades resultaten in i fyra rubriker. Man fann bland annat att sjuksköterskor hanterade larmen på en intensivvårdsavdelning bättre om de hade extra kunskapom övervakning och larmapparatureller hade längre yrkeserfarenhet inom området samtövervakningssystemen och apparaterna de arbetademed. Larmen skulle kunna minskas om de anpassades efter individuella patientbehov. Sjuksköterskor påverkas negativt av en konstant (hög) ljudmiljö vilket i sin tur påverkar patientsäkerheten. Patientsäkerheten blir påverkad då sjuksköterskor använder larmen som informationskälla men kan även bli stressade av för många olika larm och även ignorera dem.

Patientlagen säger att vårdgivaren är skyldig att skapa möjligheter till delaktighet i patientens egen vård och behandling. Genom att bjuda in patienten till delaktighet i vården utifrån ett personcentrerat förhållningssätt kan vårdgivaren arbeta enligt patientlagen. Det finns idag flera olika alternativ för överrapporteringar vid skiftbyten. Bedside överrapportering är en metod vid skiftbyten, och överrapporteringen sker invid patientens sjukvårdssäng och i samspel med patienten.  Syftet var att belysa patientens och sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av bedside överrapportering vid skiftbyten inom hälso- och sjukvården. Vidare var syftet att belysa bedside överrapportering som en del av personcentrerad vård. Litteraturöversikt användes som metod för att besvara syftet och 17 vetenskapliga artiklar har inkluderats. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes för att kunna svara på syftet. Resultatet i föreliggande litteraturstudie visade fyra huvudteman: personcentrering, kommunikation, delaktighet och säkrare vård. Patient och sjuksköterska upplevde att patienten hade möjlighet till delaktighet i sin vård genom bedside överrapportering. Möjligheter till personcentrerad vård kunde ses genom att patienten upplevde att de var en del av omvårdnadsprocessen. Sjuksköterskorna hade möjlighet att tillsammans med patienten planera för omvårdnaden kommande arbetspass. Vidare visar resultatet på att patienterna upplevde att vara välinformerad gav en känsla av att ha kontroll över vad som sagts och planerats samt att sjuksköterskorna upplevde att deras dokumentation förbättrades. Bedside som överrapporteringsmetod var ett bra tillfälle för information. Sjuksköterskan och patienten upplevde säkrare vård genom bedside överrapporteringen då de tillsammans kunde genomföra kontroller över vilken aktuell medicinering patienten hade och genom detta ökade kvalitén på vården. Slutsatsen till föreliggande litteraturöversikt är att bedside överrapportering möjliggör personcentrerad vård genom delaktighet, kommunikation och ger en säkrare vård.