Bakgrund Triagebedömningen utförs på en akutmottagning av en legitimerad sjuksköterska. Denna bedömning används för att identifiera vilken patient som är i störst behov av vård. Enligt patientsäkerhetslagen ska sjuksköterskan utföra sitt arbete så att vården alltid blir patientsäker. Då triagebedömningen sker under tidspress medför det risk för avvikelser som i sin tur gör att brister i säkerheten kan uppstå. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av säker vård vid triagebedömning på akutmottagning. Metod Metoden som valdes för studien var en litteraturöversikt. Databassökningar och manuell sökning av vetenskapliga artiklar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet baseras på 18 artiklar som valts ut för klassificering, analysering och värdering. Resultat Resultatet visade att sjuksköterskors upplevelse av säker vård vid triagebedömning handlade om flera faktorer. Kunskap och erfarenhet, hot och våld från patienter, god informationsöverföring, samt arbetsmiljö och stress är faktorer som påverkar sjuksköterskornas upplevelse av säker vård. Slutsats Sjuksköterskorna upplevde att patientsäkerheten vid triagebedömning många gånger var bristfällig. Deras upplevelse var att det fanns en svårighet i att utföra en patientsäker vård när arbetet skedde under hot från patienter. En väl fungerande informationsöverföring och god arbetsmiljö ansågs vara av stor vikt för att kunna garantera en säker triagebedömning. Sjuksköterskorna upplevde även att kunskap och erfarenhet var betydelsefullt för patientsäkerheten vid triagebedömning. Det behövs därför ett mer utvecklat triagesystem vid bedömningen för att kunna garantera en säker vård.

SAMMANFATTNING Endoskopiska undersökningar är vanligt förekommande vid diagnostisering av gastrointestinala sjukdomar. Checklistor för att öka patientsäkerhet vid kirurgi används runt om i världen och studier visar på goda resultat. Under år 2015 inleddes ett projekt vid ett akutsjukhus i Stockholm där en checklista implementerades med fokus på säker och personcentrerad endoskopi. Patienter har enligt lag rätt att vara delaktiga i hälso- och sjukvården samt att få en vård vilken är säker och personcentrerad. Specialistsjuksköterskan ska kunna implementera evidensbaserade forskningsresultat i det akuta omhändertagandet av patienten. En individuellt anpassad kommunikation och dialog med patient och anhöriga ska föras och patientinformationen ska förmedlas så att patientsäkerheten är god oavsett arbetsbelastning och patientflöde. Specialistsjuksköterskan ska samarbeta på ett respektfullt sätt med övrig vårdpersonal i vårdteamet och vårdkedjan. Utvärdering och uppföljning är viktiga delar vid implementering. Utifrån detta ter det sig viktigt att belysa och beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta och bedriva omvårdnad utifrån en checklista inom endoskopisk kontext.   Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta utifrån Checklista för Säker och Personcentrerad Endoskopi [CSPE].   Studien bygger på åtta intervjuer med sjuksköterskor vilka arbetade på endoskopienheter. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och en intervjuguide användes. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera insamlad data.   Respondenterna beskrev att arbete utifrån CSPE upplevdes ge patienterna en delaktighet på ett strukturerat sätt samt bidrog till en säker vård. Utmaningar vilka beskrevs var en mindre följsamhet till checklistan vid stress och ovana vårdteam.   Införandet av CSPE verkar ha bidragit till en ökad säkerhet för patienterna. Patienternas delaktighet upplevdes ha ökat då de blivit aktivt involverade i sjuksköterskans sammanfattning inför den endoskopiska undersökningen. Utmaningar i vårdteamet angående samarbetet behöver lyftas fram och bemötas.   Nyckelord: Endoskopi, checklista, personcentrerad vård, patientsäkerhet, intervjustudie

Bakgrund: Bristen på sjuksköterskor är ett globalt problem som inverkar på vårdkvaliteten och riskerar patientsäkerheten och sjuksköterskors hälsa. Utbrändhet är en konsekvens av bland annat långvarig arbetsrelaterad stress och kan leda till sjukskrivningar. Enligt statistik förväntas det att sjuksköterskebristen kommer att fortsätta åtminstone de kommande tio åren baserad på antalet invånare, yrkesverksamma sjuksköterskor samt sjuksköterskestudenter. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser av arbetsrelaterade stressorer och utbrändhet samt dess inverkan på omvårdnadsarbetet bland sjuksköterskor inom slutenvården. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databassökningar gjordes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Tio artiklar kvalitetsgranskades och därefter gjordes en innehållsanalys för att identifiera övergripande kategorier och subkategorier. Resultat: Efter analysen identifierades två övergripande kategorier och sju subkategorier. Den första kategorin var: Sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterade stressorer, med tillhörande subkategorier: Tidsbrist, Underbemanning och Personalbrist, Bristande stöd från organisation och ledningsamt Samverkan i team. Den andra kategorin var: Utbrändhetens inverkan på omvårdnadsarbetet, med tillhörande subkategorier: Symtom vid utbrändhet, Utbrändhetens effekt på arbetsprestationen samt Vikten av kunskap och utbildning. Resultatet visade att olika arbetsrelaterade stressorer bidrog till utvecklandet av utbrändhet samt inverkade negativt på omvårdnadsarbetet. Konklusion: Sjuksköterskor upplever att arbetsmiljön inom slutenvården bidrar till utbrändhet och har en negativ påverkan på omvårdnaden som ges. / Background: The shortage of nurses is a global problem that affects the quality of care and puts patient safety and nurse health at risk. Burnout is a consequence of, among other things, long-term work-related stress and can lead to several sick leaves. According to statistics, it is expected that the nursing shortage will continue for at least the next ten years based on the number of residents, professional nurses as well as nursing students. Purpose: The purpose of this literature review was to shed light on experiences of work-related stressors and burnout and it’s impact on nursing work among nurses in inpatient care. Method: A literature review with a qualitative approach. The database searches were made in Cinahl, PubMed and PsycInfo. Ten articles were quality checked and then a content analysis was made to identify overarching categories and subcategories. Results: After the analysis, two overarching categories and seven subcategories were identified. The first category was: Nurses’ experiences of work-related stressors, with associated subcategories: Lack of time, Understaffing and staff shortages, Lack of support from organization and management and Cooperation in teams. The second category was: The impact of burnout on nursing work, with associated subcategories: Symptoms of burnout, The effect of burnout on work performance and The importance of knowledge, and education. The results showed that various work-related stressors contributed to the development of burnout and had a negative impact on nursing work. Conclusion: Nurses feel that the work environment in inpatient care contributes to burnout and has a negative impact on the care that is given.

Tidigare studier visar att det finns en rädsla för repressalier vid rapportering av avvikande händelser, behov av att involvera samtliga nivåer i en organisation i förbättringsarbeten samt behov av att undersöka och utvärdera patientsäkerhetskultur kontinuerligt och verksamhetsspecifikt. Patientsäkerhet innebär skydd mot vårdskada. Vårdskador orsakar ökat lidande för patienter och ökade kostnader för både patienter och samhället. Patientsäkerhetskultur består av attityder, värderingar och normer på en arbetsplats. Dessa återspeglar personalens förhållningssätt till patientsäkerhet och är specifik för varje verksamhet och varierar mellan olika grupper. Patientsäkerhetskultur inom svensk ambulanssjukvård kan ses som ett relativt outforskat område, vilket understryker behovet av att undersöka hur patientsäkerhetskulturen ser ut för att identifiera möjliga förbättringsområden och skapa förutsättningar för ett bra patientsäkerhetsarbete. Studiens syfte är att undersöka patientsäkerhetskulturen inom ambulanssjukvården i Sverige. Undersökningen inkluderar kliniskt verksam ambulanspersonal från ett urval av regioner med olika geografiska och demografiska egenskaper. Datainsamling har skett genom en validerad webbenkät som framställts av Sveriges Kommuner och Landsting ämnad för att mäta patientsäkerhetskultur inom hälso- och sjukvården. Enkäten består av 14 dimensioner inom patientsäkerhetskultur där varje dimension består av en eller flera frågor. I studien inkluderades 1811 ambulanspersonal, varav 410 svarade, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 22,6 %. Vår studie visar i stort sätt på liknande resultat som tidigare undersökningar inom patientsäkerhetskultur. Resultatet visade generellt låga resultatvärden i alla dimensioner utom samarbete inom den egna vårdenheten. Sämst fungerande var: benägenhet att rapportera händelser, högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete och information och stöd till patient/närstående vid vårdskada. Dimensionen som var välfungerande var samarbete inom vårdenheten. För att undersöka skillnader i medelvärde och varians mellan det totala medelvärdet på enkäten och demografiska bakgrundsvariabler, utfördes T-test och envägs ANOVA. Resultaten visade inga signifikanta skillnader mellan bakgrundsvariabler och det totalt medelvärde på enkätresultat.

Petersén, E & Sälgkvist, K. Vårdpersonalens smyckeanvändning på arbetstid. En empirisk studie om vårdpersonalens smyckeanvändning inom äldreomsorg i Malmö Stad år 2014. Examensarbete, 15 hp. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Vårdvetenskap. 2015. Syfte: Syftet med empiriska studien var att studera smyckeanvändning bland vårdpersonal i äldreomsorg, utifrån observationsinspektioner utförda år 2014 i Malmö Stad.Bakgrund: Konsekvenser av smyckeanvändning på arbetstid kan leda till vårdrelaterade skador, när bakterier sprids via kontaktsmitta äventyras patientsäkerheten. Vårdpersonalens utbildningskompetens, lagar och riktlinjer tillåter inte smyckeanvändning på arbetstid. Tidigare forskning och kunskapsluckor kring smyckeanvändning finns inte i stor utsträckning.Metod: Empirisk tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Inhämtat material på 271 observationsinspektioner utförda av medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) för olika stadsdelsområden i Malmö Stad, under år 2014. Resultat: Yrkesprofessioners smyckeanvändning visade inte signifikant skillnad, p-värde 0,355 (signifikansnivå 0,05). Vårdpersonalens smyckeanvändning i olika stadsdelsområden visade signifikant skillnad, p-värde 0,020 (signifikansnivå 0,05).Slutsats: Smyckeanvändning var relativt vanligt, ungefär 20 % av vårdpersonalen smycken på arbetstid. Fördelningen av smyckeanvändning bland vårdpersonal, var relativt jämn i de olika stadsdelsområdena i Malmö Stad.Nyckelord: hygien, patientsäkerhet, smyckeanvändning, vårdpersonal, äldreboende / Petersén, E & Sälgkvist, K. The healthcare personnel use of jewelry at work. An empirical study on healthcare personnel use of jewelry, at the elderly in Malmö City 2014. Bachelor of Science with a major in nursing, 15 hp. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Care Science. 2015. Aim: The aim of this empirical study is to investigate jewelry use among healthcare staff in the elderly, based on measurements of hygiene from 2014, in the City of Malmö.Background: Consequences of jewelry use during working hours can lead to care- related injury when bacteria is spread via contact infection and patient safety becomes harmed. Healthcare staff training skills, laws and guidelines do not allow Jewelry use during working hours. Previous research and knowledge gaps regarding jewelry use during working hours, is not widely studied.Method: Empirical cross-sectional study with quantitative approach. Collected material on 271 observational inspections made by responsible medical nurses for each area codes in the City of Malmö, year 2014. Result: Jewelry use among healthcare personnel showed no significant difference, p-value 0,355 (significance level 0, 05). Jewelry use in different area codes showed significant difference, p-value of 0,020 (significance level 0, 05) Conclusion: The healthcare personnel use of jewelry on worktime was about 20 % totally. The jewelry use in the different districts looks almost the same. Keywords: healthcare staff, hygiene, jewelry use, patient safety, retirement nursing homes

Akutmottagningens uppgift är att omhänderta den akut sjuka patienten, stabilisera, behandla och erbjuda en patientsäker vård av god kvalitet vid oförutsägbara och akuta händelser. Sedan längre tid ses en global trend med ett ökande inflöde till akutmottagningarna, även i Sverige. Detta belastar i allt högre grad en redan pressad organisation och orsakar överbeläggning (“Crowding”), en situation där patientflödet på akutmottagningen överstiger kapaciteten som verksamheten är dimensionerad för. Inte bara inflöde påverkar, utan även vårdtyngd och möjlighet att förflytta patienternavidare i vårdkedjan. Crowding kan leda till försämrat patientflöde, längre vänte- och vårdtider på akutmottagningen, högre arbetsbelastning för personalen och negativa konsekvenser för patienterna. Syftet med detta examensarbete var att belysa hur crowding på akutmottagningen kan påverka patientsäkerheten. För att besvara syftet gjordes en systematisk, integrativ litteraturstudie inkluderande 18 vetenskapliga studier publicerade mellan 2013-2022. Inkluderade studier hämtades från databaserna PubMed, CINAHL och Scopus och kvalitetsgranskades enligt granskningsmallar från Joanna Briggs Institute. En tematisk analys genomfördes, där tre huvudteman identifierades: “Organisatoriska brister”, “Upplevelser av crowding” samt “Vårdskador orsakade av crowding”. Resultatet påvisade att crowding har negativ påverkan på patientsäkerheten, med ökning av både mortalitet och morbiditet. Det tycks däremot inte vara någon proportionell samstämmighet, utan andra faktorer tycks påverka i hög grad. Crowding och otillräckliga resurser medför ett ökat lidande för patienter, anhöriga och personal. Slutsatsen är att crowding på akutmottagningen är ett komplext problem som påverkar hela sjukvården. Med växande och åldrande befolkning kommer problemet troligen fortsätta öka och åtgärder i hela vårdkedjan blir nödvändiga för att inte äventyra patientsäkerheten.

Bakgrund: Efter den nyligen uppkomna virussjukdomen Covid-19 har hälso- och sjukvården kraftigt belastats på grund av antal patienter som sökt vård. Sjuksköterskan är den som varit i frontlinjen när det kommer till att ta hand om covid-19 patienter vilket har lagt enorm press på det bristande antalet sjuksköterskor som redan fanns. Det finns många faktorer som påverkat sjuksköterskan och det har även rapporterats att sjuksköterskor har haft det väldigt ansträngt på grund av alla belastningar. Dessa belastningar har i sin tur haft en negativ påverkan på patientomvårdnaden som sjuksköterskan utövar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur arbetsbelastningen har påverkat patientomvårdnaden under covid-19 pandemin inom hälso- och sjukvården. Metod: Allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod och en vetenskaplig artikel med mixad metod. Analys utfördes enligt Fribergs (2022) analysmodell för kvalitativ forskning. Resultat: Efter analys av samtliga artiklar presenterades två huvudteman: En hotad omvårdnadskvalité för patienter och Risker för bristande patientsäkerhet. Slutsats: Sjuksköterskor runt om i världen har belastats av den plötsliga Covid-19 pandemin. Dessa belastningar som sjuksköterskor upplevt har haft en negativ påverkan påpatientomvårdnaden vilket har hotat patientsäkerhet och omvårdnadskvalitén som sjuksköterskan erbjuder.

Varje år drabbas patienter av vårdskador orsakade av hälso- och sjukvården. Avvikelserapportering är en viktig del i patientsäkerhetsarbetet för att förhindra vårdskador och således även en viktig del i allmänsjuksköterskans arbetsuppgifter. Trots det förekommer troligtvis stora mörkertal i rapporteringen av avvikelser inom hälso- och sjukvården. Syftet med studien är att undersöka allmänsjuksköterskans attityder till avvikelserapportering. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes på två somatiska vårdavdelningar på ett sjukhus i södra Sverige. Det insamlade datamaterialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. I studiens resultat framkommer både faktorer som påverkar sjuksköterskan att skriva avvikelserapporter och faktorer som leder till tvekan inför att rapportera avvikelser. Faktorer som påverkade sjuksköterskan att skriva avvikelserapporter var hög allvarlighetsgrad på avvikelsen, viljan att förbättra omvårdnaden och patientsäkerheten, förekomsten av feedback och ett tillåtande arbetsklimat. Tidsbrist visade sig vara en faktor som kunde påverka sjuksköterskan till att tveka inför att skriva avvikelserapporter, dock endast vid händelser av mildare allvarlighetsgrad. Det framkom även att det förekom rädslor för att skriva avvikelserapporter på sig själv, att peka ut kollegor samt att förekomma i avvikelserapporter. / Every year, patients suffer from damage caused by the health services. Incident reporting is an important part in the work for an improved patient safety. Despite the fact that incident reporting is one of the nurses’ responsibilities, underreporting is still an issue within the health services. The aim of this study is to investigate the nurses’ attitudes towards incident reporting. Semi-structured interviews were conducted at two somatic wards in the south of Sweden. A content analysis was used to analyse and to categorize the collected data. The results show that there are numerous factors that influence nurses’ tendency to write incident reports. Factors that effected nurses to write incident reports were the severity of the event, the will to improve the care and patient safety, the existence of feedback and permissive workplace. The lack of time was a factor that led to hesitation about writing an incident report when the event was considered not to severe. The results also show that the nurses felt hesitation to write incident reports that included themselves, fear to occur in an incident report and hesitation about writing incident reports that included their colleagues.

Patientsäkerhet och vårdkvalitet är centralt i all perioperativ omvårdnad. Begreppen används ofta i den perioperativ omvårdnad, men de har inte en fast definition. För att kunna förstå begreppens mening i den perioperativa kontexten genomfördes ett scoping litteraturstudie med utgångspunkt i forskning från perioden 2011 till 2021. Litteraturstudien utfördes utifrån Arksey och O’Malley (2005) metodbeskrivning. Syftet var att beskriva hur begreppen patientsäkerhet och vårdkvalitet används perioperativt. Litteratursökningen identifierade 27 relevante artiklar. Dessa artiklar var kvantitativa, kvalitativa och litteraturstudier. De täcker ett brett spektrum av olika tillvägagångssätt och resultat. Resultaten av den tematiska analysen bekräftar att det inte finns en universell definition av begreppen. Istället verkar de bero på vilken metodik forskarna har använt i sin forskning. Studien identifierade hinder och möjligheter relaterad till dokumentation och kommunikation, efterlevnad av evidensbaserade riktlinjer, arbetsmiljö och arbetsbelastning, operationssjuksköterskans egenmakt, missuppfattade roller i operationsteamet och de sköra patienterna. Operationssjuksköterskornas funktion är att giva personcentrerad vård och göra högkvalitativa överlämningar. Slutsatsen är att det finns forskningsmöjligheter, särskilt kring teatervårdssköterskors intraoperativa roll. Studien visar att det finns ett behov av ytterligare riktad forskning inom området.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vetenskaplig kunskap om vilka rapporteringssystem som finns samt om något av dem leder till större patientsäkerhet. Metoden som har använts för att få fram resultatet är en systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar granskas. Det finns fyra olika rapporteringssätt: muntlig rapport, bandspelarrapport, tyst rapport och bedsiderapport. Inget av dem leder ensamt till ökad patientsäkerhet. Resultatet baseras på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att då muntlig rapport används kan informationen som tas upp vara irrelevant för patientvården. Det kan bli sjuksköterskans egna personliga värderingar om patienter som tas upp och viktig information faller i glömska, vilket kan spela en avgörande roll för kvaliteten på vården och patientsäkerheten. Ytterligare forskning kring rapporteringssystem och patientsäkerhet behövs och då mer inriktad på empiriska studier. / The aim of this literature review was to compile scientific knowledge of which systems of reporting that exists and if any of them will lead to a greater patient safety. The methods used to bring out the results is a systematic literature review were scientific articles has been examined. There are four ways to carry out a report: the verbal handover, the taped report, the silent/written report and the bedside report. Neither of those will alone lead to an increased safety for the patients. The result is based on nine scientific articles. The result indicates that when verbal handovers are used the information can be irrelevant to the patient care. The nurses’ personal judgements about the patients are often brought up during the verbal handover and important information is forgotten. This can play a vital role for the care of the patients and also their safety. Further research about systems of reporting and patient safety is needed and then in an empirical style.