Bakgrund: Patientsäkerhet är en viktig del inom hälso- och sjukvården eftersom att patientsäkerhet har en avgörande betydelse för vårdens kvalité. En hög patientsäkerhet är en förutsättning för att kunna ge en god och säker vård. Patientsäkerhet är ett ständigt aktuellt ämne som berör många, både hälso- och sjukvårdspersonal, patienter men även samhället. Att arbeta patientsäkert och följa evidensbaserad kunskap är viktigt för att kunna förhindra riskfyllda situationer där vårdskador kan inträffa. Syfte: Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om vilka faktorer i sjuksköterskans organisatoriska och sociala arbetsmiljö som påverkar patientsäkerheten. Metod: Studien genomfördes och utformades som en systematisk litteraturöversikt med utgångspunkt från två frågeställningar: Vilka faktorer i den organisatoriska arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten? samt vilka faktorer i den sociala arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten? Fjorton vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats analyserades. Resultat: Flera faktorer i sjuksköterskans organisatoriska och sociala arbetsmiljö kunde påverka patientsäkerheten. Faktorer i den organisatoriska arbetsmiljön var bemanning, arbetsbelastning, kompetens, arbetslivserfarenhet, återhämtning och trötthet. Faktorer i den sociala arbetsmiljön var samarbete, kommunikation och säkerhetskultur. Slutsats: Det fanns ett samband mellan patientsäkerhet och sjuksköterskans arbetsmiljö. Åtgärder bör vidtas i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det kan handla om att sjukvårdsledningen och chefer uppmärksammar brister i arbetsmiljön och vidtar relevanta åtgärder för att förbättra patientsäkerheten och uppkomsten av vårdskador. Det kan även handla om att sjuksköterskorna synliggör brister i arbetsmiljön som kan påverka patientsäkerheten negativt. Det är även viktigt att belysa de aspekter i arbetsmiljön som påverkar patientsäkerheten positivt för att kunna utveckla patientsäkerhetsarbetet.

Bakgrund: En legitimerad sjuksköterska har ett specifikt ansvar och kompetensområde kring omvårdnad. Kvalitén av omvårdnaden kan påverkas av arbetsrelaterad stress och därmed är det av vikt att belysa sjuksköterskors upplevelser av detta. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskor upplever och hanterar arbetsrelaterad stress samt att beskriva upplevda konsekvenser. Metod: En litteraturstudie med 12 vetenskapliga artiklar av kvalitativ studiedesign. Analysen skedde utifrån studiernas innehåll och var induktivt. Resultat: Resultatet visade 2 huvudteman och 7 subteman. Första huvudtemat, Stressande faktorer för sjuksköterskorna, belyste sjuksköterskornas höga arbetsbelastning i samband med för lite bemanning och en brist på tid att utföra alla omvårdnadsuppgifter. Vad som förvärrade arbetssituationen var otillräckligt stöd av chef och medarbetare i arbetsmiljön. Det andra huvudtemat, konsekvenser av sjuksköterskornas stress, framförde hur den arbetsrelaterade stressen påverkade sjuksköterskornas fysiska och psykiska hälsa, dess påverkan på patientsäkerheten och vilka copingstrategier sjuksköterskorna använde sig av för att hantera den stressfyllda situationen.  Konklusion: Sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress berodde på olika faktorer i vårdmiljön. Det påverkade både patientsäkerheten och kvaliteten på omvårdnaden. Även sjuksköterskornas hälsa påverkades negativt och för att hantera den arbetsrelaterade stressen användes copingstrategier. / Background: A registered nurse has a specific responsibility and area of competence in nursing. Quality of nursing can be affected by occupational stress and hence it is of importance to illustrate nurses’ experiences of it. Aim: The purpose of the literature study was to describe how nurses experience and handle work-related stress and to describe perceived consequences. Method: A literature review with 12 scientific articles with qualitative study design. The analysis was based on the studies´ content and was inductive. Result: The results showed 2 main themes and 7 sub-themes. The first main theme, Stressful factors for the nurses, highlighted the nurses’ high workload in connection to too little staffing and a lack of time to perform all the nursing tasks. What worsened the work situation was insufficient support from the manager and employees in the work environment. The second main theme, consequences of nurses´ stress, presented how work-related stress affected the nurses´ physical and mental health, its impact on patient safety and what coping strategies the nurses used to deal with the stressful situation. Conclusion: Nurses' experience of occupational stress depended on various factors in the care environment. It affected both patient safety and the quality of care. The nurse's health was also negatively affected and coping strategies were used to manage the work-related stress.

Bakgrund: Sjuksköterskor har sex kärnkompetenser att förhålla sig till, en av dessa är Säker vård, vilket innebär att de ska arbeta för en hög patientsäkerhet och en god vårdkvalité för patienterna. Grundläggande förutsättningar för detta är att det ska finnas tillräckliga resurser för sjuksköterskor att kunna sköta arbetsuppgifter på ett korrekt och säkert sätt. Det råder idag brist på sjuksköterskor inom slutenvården och på senare tid har sjuksköterskor som sjukskrivit sig på grund av arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning fördubblats. Kraven på sjuksköterskor och vårdtyngden ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre, samt på grund av den ständigt teknologiska utvecklingen och en mer ekonomiskt pressad situation. Detta i sin tur kan ha en negativ följd för patientsäkerheten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patientsäkerhetens påverkan av arbetsrelaterad stress inom slutenvården. Metod: Integrativ litteraturöversikt med deduktiv ansats baserad på tio kvalitativa och kvantitativa artiklar. Analysen har utförts med inspiration av Friberg (2017) som beskriver analysprocessen för en integrativ analys. Samtliga artiklar är sökta i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: I resultatet presenteras fyra teman: en god säkerhetskultur, patienten som medskapare, engagerad ledning och tydlig styrning samt adekvat kunskap och kompetens. Slutsats: Sjuksköterskor har kärnkompetensen Säker vård att förhålla sig till för att säkerställa en god omvårdnad och en hög patientsäkerhet. Detta kräver dock att sjuksköterskor har tillräckliga resurser i form av tid, bemanning, samt kunskap och kompetens. Då behov inte möter tillgångar skapar detta en arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor som leder till ett försämrat omvårdnadsresultat och brister i patientsäkerheten.

Introduktion: Varje år besöker cirka 2,5 miljoner patienter Sveriges akutmottagningar. På en akutmottagning kan arbetsbelastningen vara mycket komplex. Hög patientsäkerhet är ett grundläggande krav enligt Hälso- och sjukvårdslagen, vilket innebär att sjuksköterskor ska bedriva en omvårdnad med god kvalitet för att minska risken för att vårdskador uppstår. Syftet: Syftet med studien var att belysa vad som påverkar sjuksköterskans arbetsbelastning och som kan komma att påverka patientsäkerheten och vårdkvaliteten på en akutmottagning. Metod: Litteraturstudie genomfördes med hjälp utav Polit och Beck’s nio steg. Utifrån sökningar i databaserna CINAHL och PubMed valdes 13 stycken vetenskapliga artiklar som svarade mot studiens syfte. Samtliga artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning och artiklarnas innehåll sammanställdes i en matris. Resultat: Litteraturstudiens resultat redovisades i fem teman. Dessa teman varArbetsförhållanden, Tidsbrist, Brister i organisationen, Avbrott i arbetet och Kollegialt stöd. Resultatet visade att arbetsbelastningen påverkade sjuksköterskans arbete och som i sin tur påverkade patientsäkerheten och vårdkvaliteten på en akutmottagning. Slutsats: Sjuksköterskor belyser vad som kan påverka arbetsbelastningen och som kan komma att påverka patientsäkerheten och vårdkvaliteten på en akutmottagning. En påverkan i arbetsbelastningen kunde försvåra sjuksköterskans möjligheter att hjälpa patienterna och det krävs att detta tas på allvar för att minska risken att vårdskador uppstår.

Bakgrund: Akutmottagningen är en viktig del av sjukhusfunktionerna där arbetsbelastningen är hög med ett högt patientflöde där grad av sjukdom varierar. En central roll på akutmottagningen är sjuksköterskan som med bred kunskap och kompetens omhändertar den svårt sjuke patienten, det innebär att ge en kvalitativ medicinsk vård och god omvårdnad under hög arbetsbelastning. Sjuksköterskor upplever att arbetet på akutmottagningen medför arbetsrelaterad stress som påverkar deras arbete och även kan riskera patientsäkerheten. Även patienter upplever frustration och otillräcklig vård i samband med akutmottagningsbesök. Akutmottagningen har ett ansvar, som alla verksamheter inom hälso- och sjukvård, att bedriva en patientsäker vård. Syfte: Att utifrån sjuksköterskans perspektiv beskriva hur arbetsrelaterad stress påverkar deras förmåga att utföra en patientsäker vård på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats utfördes med datainsamling från två databaser. Kvalitetsgranskning och innehållsanalys har utförts på samtliga tio primärstudier som ingår i studien vilket vidare samanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet påvisar att sjuksköterskor arbetar under arbetsrelaterad stress på akutmottagningen vilket påverkar sjuksköterskans välmående negativt. Dessutom upplever sjuksköterskor att arbetsrelaterad stress hotar en patientsäker vård. Ur resultatet framkom tre kategorier: Akutmottagningen beskrivs som otillräcklig för att bedriva en patientsäker vård, Stort krav på sjuksköterskan samt Bristande möjlighet till samverkan i team. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att arbetsrelaterad stress förekommer på akutmottagningen som är högt belastad. Det påverkar deras förmåga att bedriva en patientsäker vård och det påverkar även sjuksköterskan psykiska välmående. Vilket inverkar på både privatliv och i samverkan med kollegor. Litteraturstudien visar befintligt kunskapsläge men också behovet av mer forskning inom området.

No description available.

No description available.

Sjuksköterskans arbetsbelastning är komplex och består av direkt-, indirekt- och icke-patientvård. Samtidigt är sjuksköterskan skyldig att bedriva en säker och god vård med grund i rådande lagar som beskriver att vården ska utgå från att främja hälsa och förebygga ohälsa. När vården brister ökar riskerna för vårdskador. En vårdskada påverkar patienterna inte bara fysiskt, utan även psykiskt i form av misstro, otrygghet och lidande. Syftet med examensarbetet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av arbetsbelastningens betydelse för patientsäkerhet inom slutenvården. Studien är en litteraturöversikt enligt Fribergs (2017) metod. Resultatets underlag bestod av åtta artiklar, fyra kvantitativa artiklar, tre kvalitativa artiklar och en artikel med kombinerat metod. Resultatet utmynnade i fem olika kategorier; arbetsmiljörisker, resursernas påverkan på patientsäkerheten, tidsbrist i vården, sjuksköterskans prioriteringar och teamsamverkan och avbrott i sjuksköterskans arbete. Resultatet påvisade att sjuksköterskor upplevde att arbetsbelastningen hade en betydelse för säkerheten och att det påverkade sjuksköterskors och patienters hälsa negativt. Arbetsbelastningen hade negativ påverkan i form av bland annat osäkra rutiner samt bristande tid för övervakning och omvårdnad. Slutligen konstateras det att arbetsbelastningen och arbetsmiljön inte var hållbar och kunde leda till oönskade vårdskador. Även avbrott och tidsbrist nämndes som ledande orsaker till förekomst av misstag. Konsekvenser av bristande patientsäkerhet kan leda till misstro för vården och påverka framtida vårdsammanhang.

Bakgrund  Patientsäkerhet är ett område som under de senaste åren börjat ta en mycket mer betydande roll och är idag ett område som sjukvården världen över prioriterar. Trots att sjukvården ska skydda och värna om de människor som söker vård, drabbas en av tio patienter av vårdskador som följd då den patientsäkra omvårdnaden brister. Genom en ökad kunskap och medvetenhet över vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans patientsäkra arbete kan ett mer professionellt och säkert yrkesutövande fås.   Syfte Syftet var att identifiera och beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans förutsättningar att utföra patientsäker omvårdnad inom slutenvården.   Metod Metoden var en icke-systematisk litteraturöversikt med totalt 16 inkluderade artiklar i resultatet.   Resultat Fem faktorer identifierades och dessa var: arbetsmiljö, arbetsbelastning, kommunikation/delaktighet, bemanning och utbildning/kompetens. Faktorerna har beskrivits på det sätt som de påverkar patientsäkerheten och detta resultat visar på att patientsäkerhet är ett område som är multidimensionellt och omfattar fler påverkande faktorer.   Slutsats Faktorerna utgör, både enskilt och tillsammans, en identifiering av patientsäkerhetens komplexitet. När de identifierade faktorerna har en negativ inverkan på sjuksköterskornas omvårdnadsarbete prioriteras vissa omvårdnadsåtgärder bort och uteblir helt, vilket kan äventyra patienters liv och hälsa. Om en av dessa faktorer inte fungerar kan inte heller en hög patientsäkerhet uppnås, utan dessa faktorer ska gemensamt vara till grund för en högkvalitativ hälso- och sjukvård och kan därmed rädda liv.

Bakgrund: Kommunikation sker hela tiden inom hälso- och sjukvården. För att undvika att information ska försvinna vid kommunikation mellan vårdgivare kan det strukturerade kommunikationshjälpmedlet SBAR användas. Patientens rättighet att få rätt och trygg vård ligger till stor del i att rätt information kommer fram under överrapporteringar. Syfte: Syftet var att undersöka hur kommunikation inom slutenvård påverkar patientsäkerheten efter att vårdpersonal utbildats i användande av SBAR. Metod: Litteraturstudie med kvantitativ ansats. Detta examensarbete baserades på tio empiriska studier med en eller två interventioner presenterade. Systematiska sökningar gjordes i PubMed, CINAHL och Psykinfo. Författarparet har enskilt och gemensamt granskat och analyserat tio utvalda studier. Resultatet av den gemensamma analysen presenterades under sex rubriker. Resultat: De sex rubrikerna som efter granskning presenterades var; Tid, Kvalitet i kommunikation, struktur med SBAR, Dokumentation, Patientutfall och Säkerhetstänkande. Resultatet visar att SBAR påverkar innehåll, struktur och kvalitet samt redovisar en minskad tidsåtgång vid överrapportering. Konklusion: Litteraturstudien visade att strukturerad kommunikation med SBAR resulterade i bättre kvalitet, ökat säkerhetstänkande och säkrare överrapporteringar vilket påverkar patientsäkerheten positivt. / Background: Communication takes place continuously in the health-care. To avoid that important information in the communication between care providers get lost, can the structured communication tool SBAR be used. The patients right to receive correct and proper care is largely due to the fact that correct information is shared in the hand-offs. Aim: The aim was to study how communication in hospitals were affected after an education in SBAR was introduced to the healthcare personnel. Method: A literature review with quantitative approach. The degree project was based on ten empirical articles including one or two interventions. Systematic searches were conducted in PubMed, Cinahl and PsycINFO. The authors have both individually and joint reviewed the ten selected articles. The results are presented in six categories. Result: The six categories are Time, Quality in communication, Structures with SBAR, Documentation, patient outcome and safety-thinking. The result shows that SBAR have an effect on content, structure and quality and also a decrease in time on shiftreports. Conclusion: The overall result presented in the literature review shows that structured communication with SBAR increase the quality of communication, better safety-thinking and safer shift-reports which increase the patient safety.