Sjukvården ska bedrivas patientsäkert och höga krav ställs på dess utövare att agera rätt i pressade situationer. Då det inte anses säkert eller etiskt korrekt att öva på patienter är sjukvården i behov av en form av utbildning för att kunna utbilda sin personal i så kallade högrisk- sällan-händelser. Simuleringsträning har dokumenterade resultat på teamarbete och tekniska kunskaper för flera professioner och inte bara inom sjukvården. Då säker vård, samarbete i team och tekniskt kunnande alla är egenskaper och kompetenskrav som ställs på sjuksköterskor inom akutsjukvård behövs en utbildning för att säkerställa att denna kompetens finns och utvecklas. Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur simuleringsträning påverkar sjuksköterskans omhändertagande av en akut sjuk patient. Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt. Datainsamlingen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO, samt via manuella sökningar. Totalt identifierades 15 vårdvetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2010–2020, vilka svarade på studiens syfte. Analysmetoden innebar en integrerad analys. Utifrån den integrerade analysen identifierades två kategorier; Sjuksköterskans personliga utveckling och Sjuksköterskans kliniska utveckling.  Resultatet visade att simuleringsträning gjorde att sjuksköterskor upplevde sig få en ökad förmåga till att initialt omhänderta och bedöma akut sjuka patienter. Det identifierades även att simuleringsträning förbättrade kommunikationen vid teamarbete. Utöver det visade resultatet att efter genomförda simuleringsträningar hade sjuksköterskornas självförtroende ökat och stressen som upplevdes i akuta situationer minskat ju mer de fick simuleringsöva. Även trygghet i användandet av hjälpmedel ökade.  Slutsatsen för den här studien är att simuleringsträning inom akutsjukvården kan bidra till ökad kunskap om sjukdomstillstånd och specifik behandling. Vidare kan den bidra till ökad patientsäkerhet i det akuta omhändertagandet genom förbättrat teamarbete och förbättrad självkänsla hos sjuksköterskorna.

Bakgrund Sjuksköterskans arbetsförhållande påverkar patientens hälsa. Bristande arbetsmiljö förekommer ofta inom hälso- och sjukvården. Läkemedelshanteringen är en arbetsuppgift som kan göra stor skada vid fel. Denna uppsats undersöker hur sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten och läkemedelshanteringen. Syfte Syftet var att beskriva hur arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten med fokus på läkemedelshantering. Metod Metoden litteraturöversikt har används i föreliggande uppsats. Resultatet är baserat på 15 vetenskapliga artiklar. Databaser som har använts för datainsamling är CINAHL och PubMed, samt manuell sökning. Resultat Resultatet är baserat på två arbetsmiljöfaktorer som återkommande visat sin påverkan på patientsäkerheten och läkemedelshantering; bemanning och arbetstid. Arbetet visar vidare hur dessa arbetsmiljöfaktorer påverkar patientsäkerheten samt läkemedelshanteringen. Slutsats Arbetsmiljön har en påtaglig påverkan på patientsäkerheten. Bemanning av personal har betydelse för hur arbetsbelastningen uppfattas av sjuksköterskan. Detta bidrar till att många arbetsuppgifter inte blir utförda, samt ökar risken för fel vid läkemedelshantering. Långa arbetspass leder till trötthet, vilket ökar risken för misstag och patientsäkerheten hotas. Trötthet leder även till ökat antal fel vid läkemedelshanteringen.

Bakgrund Patientöverlämningar är en del av sjuksköterskans dagliga arbete. Bristande kommunikation vid patientöverlämningar är en bidragande orsak till vårdskador och att patientens säkerhet hotas. Sjuksköterskan har en central roll i arbetet kring patienten: i samordningen av vården samt kommunikationen kring och om patienten. Syfte Syftet var att belysa hinder och möjligheter för säker vård i samband med patientöverlämningar där sjuksköterskan deltar. Metod Vi utförde en litteraturöversikt för att besvara syftet. Litteraturöversikten baserades på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINNAHL. Artiklarna analyserades, teman identifierades och sammanställdes i tre huvudteman. Resultat Resultatets tre huvudteman är 1) De strategier som sjuksköterskan använder för säker vård vid patientöverlämningar, 2) De verktyg som sjuksköterskan använder för att värna om god patientsäkerhet vid patientöverlämningar, 3) Den kontext i vilken patientöverlämningen sker samt dess påverkan på patientsäkerheten. Slutsats Patientsäkerhet vid patientöverlämningar är ett komplext samspel mellan individuella strategier, standardiserad kommunikation, socialt samspel samt det kontext där överlämningen sker. Om sjuksköterskan är medveten om de hinder och möjligheter som finns vid patientöverlämningar, använder sig av verktyg samt strategier för att överbrygga hinder, skapas möjligheter för säker vård.

Bakgrund  En av sjuksköterskans kärnkompetenser är säker vård. Vårdgivare ansvarar för att bedriva ett patientsäkert arbete och se till att vårdskador inte sker. En vårdskada kan uppkomma på grund av systematiska fel eller mänskligt felhandlande. Vid telefonrådgivning försvinner den icke-verbala kommunikationen, som vid fysiska möten är en viktig komponent i arbetet för en säker vård.   Syfte   Syftet var att beskriva faktorer som är av betydelse för telefonsjuksköterskor och vårdsökare vid telefonrådgivning inom hälso- och sjukvården.   Metod   En allmän litteraturöversikt genomfördes. Totalt inkluderades 15 artiklar i resultatet, som antingen var kvalitativa eller kvantitativa.   Resultat   Fyra faktorer av betydelse vid telefonrådgivning identifierades: kommunikation, arbetsmiljö, tekniska hinder och utbildning/kunskap. Bristande kommunikation, genom få öppna frågor, språkbarriärer, undermålig informationsöverföring samt uteblivna kontroller av den vårdsökandes förståelse, ledde till att patientsäkerheten blev lidande. Personalens arbetsmiljö och resursbrist bidrog till stress och utmattning hos telefonsjuksköterskor och kunde resultera i underprestering. Införandet av tekniska hjälpmedel så som datoriserade beslutsstöd upplevdes många gånger hämmande och bidrog till att telefonsjuksköterskor tvivlade på sin kompetens i högre utsträckning.   Slutsats   Studiens identifierade huvudfaktorer kommunikation, arbetsmiljö, utbildning/kunskap och tekniska hinder, visade sig ha betydelse för både telefonsjuksköterskor och vårdsökare vid telefonrådgivning. Faktorerna visade sig påverka rådgivningssamtalet var och en för sig, men också i kombination med varandra. Vidareutbildning föreslås som ett sätt för telefonsjuksköterskor att ta kontroll över sitt arbete och lära sig att identifiera faktorer som kan påverka patientsäkerheten.

No description available.

BAKGRUND: Intrahospitala transporter (IHT) är en viktig del av vårdkedjan för att kunna ställa diagnoser och utföra behandlingar som inte kan göras på en akutmottagning. Sjuksköterskan har en viktig roll vid IHT, för att säkerställa att en god omvårdnad upprätthålls under transporten och se till att patientens värdighet och respekt bevaras. IHT av den kritiskt sjuka patienten är ett farligt moment på grund av patientens kan uppvisa sviktande vitala funktioner och de logistiska utmaningar som kan uppstå. SYFTE: Var att beskriva faktorer som påverkar patientsäkerheten vid intrahospitala transporter av kritiskt sjuk patient. METOD: Metoden som användes var en litteraturöversikt med systematisk datainhämtning av både kvalitativa och kvantitativa artiklar. RESULTAT: Utifrån 17 vetenskapliga artiklar som analyserats identifierades faktorer som delades upp i fem kategorier. Dessa kategorier är; teamarbete och kommunikation under IHT, utrustning vid IHT, den transporterande vårdmiljön, organisationens påverkan på IHT, samt kompetens och utbildning inför IHT. Teamarbete och kommunikation har visat sig vara både en framgångsfaktor och en riskfaktor vid IHT. Arbetsmiljön under IHT lyftes som en riskfaktor av flertalet studier, där den transporterande miljön upplevdes som utsatt, ensam och fysisk tung. Vidare beskrevs att förflyttningar av patienter där utrustningen inte var anpassad för IHT bidrog till svårigheter att transportera sig i sjukhusets olika miljöer. Patientsäkerheten påverkades även negativt när det saknades övergripande rutiner, eller om dessa inte efterföljdes. SLUTSATS: Slutsats som kan dras utifrån litteraturöversikten var att de faktorer som påverkar patientsäkerheten vid IHT kan både främja och riskera patientsäkerheten. För att kunna bedriva en säker vård med god omvårdnad behövs det vissa färdigheter samt att verksamheten tar det övergripande ansvaret för kompetens och vidareutveckling hos hälsooch sjukvårdspersonalen. Författarna anser att föreliggande studie kan förenkla arbetet med att utföra en säker IHT av den kritisk sjuka patienten, mot bakgrund av de faktorer som redovisats, exempelvis genom specifika IHT-team, men ytterligare forskning behövs för att utveckla säker IHT av den kritiskt sjuka patienten. / BACKGROUND: Intrahospital transport (IHT) is an important part of healthcare, to be able to diagnose and perform treatments that cannot be done at an emergency department. The nurse plays an important role at IHT to ensure that good nursing is maintained during the transport and to make sure that the patient’s dignity and respect are kept. IHT of the critically ill patient is a dangerous moment because of the patient can show physiological instability and the logistical challenges that may arise. AIM: Was to describe factors that are affecting patient safety in intrahospital transport of critically ill patients. METHODS: The method that were used was a literature review with systematic data collection of both qualitative and quantitative articles. RESULT: Based on the 17 scientific articles that were analyzed, factors were identified and divided into five categories. These categories are: teamwork and communication during IHT, equipment at IHT, the transporting care environment, the organizations impact on IHT and skills and education for IHT. Teamwork and communication have been shown to be a success- and risk factor at IHT. The work environment during IHT is lifted as a risk factor by several studies, where the transporting environment perceived as vulnerable, alone, and physically heavy. Furthermore, it is described that transports of patients where equipment’s wasn't adapted for IHT contributed to difficulties during transport inside the hospital’s different environment. The patient safety was also affected negatively when lack of routines was shown or when those are not followed. CONCLUSION: The Conclusion that can be drawn from the literature review was that the factors affecting patient safety at IHT can promote or risk the patient safety, to be able to manage a safe care with good nursing, are specific skills needed and the organization has to take the overall responsibility for competence and further development of the healthcare staff. The authors believe that the present study can simplify the work of performing a safe IHT of the critically ill patient, against the background of the factors that have been reported, for instance specific IHT- team, but further research is needed to develop safe IHT of the critically ill patient.

Bakgrund Bemanning, kompetens och patientinflöden är exempel på olika faktorer som omnämns i diskussioner kring patientsäkerheten på akutmottagningar. I denna studie behandlas dessa bland flera av frågor utifrån sjuksköterskornas egna upplevelser på en akutmottagning i Storstockholm. Vad är det som dessa sjuksköterskor upplever vara patientsäkerhetsrisker? Finns de? Och i så fall vilka är de? Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av patientsäkerhet på en akutmottagning. Metod Genom en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide har författarna intervjuat sex sjuksköterskor. Samtliga intervjuer har tagit plats på aktuell akutmottagning. Resultat Fem av de sex informanterna var överens om att det föreligger en personalbrist på akutmottagningen medan samtliga menade att väntetiderna för patienterna inte är patientsäker. Alla informanterna är också överens om att akutmottagningen är underdimensionerad i förhållande till det dagliga antalet patientbesök. Slutsats Enligt 28§ i HSL (SFS, 1982:763) skall vården vara organiserad på ett sådant sätt att den tillgodoser hög patientsäkerhet. Resultatet tyder på att en sådan struktur och organisering inte föreligger på vald akutmottagning eftersom inflödet, väntetiderna, lokalerna, de bristande omvårdnadsåtgärderna och kvalitetsarbetet inte är patientsäkert.

Antalet patientbesök på landets akutmottagningar har ökat och inflödet av patienter är oförutsägbart vilket kan leda till en ojämn arbetsbelastning, långa väntetider och påverkad patientsäkerhet. De som söker vård upplever många gånger oro för sin hälsa och upplever därmed att de behöver hjälp och en snar medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Utifrån detta har flera av landets akutmottagningar infört så kallad spot check, vilket innebär att en sjuksköterska bedömer patienten genom ett kort “face to face”-möte redan i akutmottagningens reception. Spot check görs i syfte att bedöma hur snart ett triageteam på akutmottagningen bör träffa patienten, alternativt om patienten kan hänvisas till annan vårdnivå. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av faktorer som kan påverka patientsäkerheten vid “spot check” på akutmottagningar. Som metod användes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Intervjuer utfördes på två akutmottagningar i västra Sverige. Tio sjuksköterskor med minst två års erfarenhet av arbete på akutmottagning inkluderades. Dessa intervjuades med semistrukturerade frågor. Intervjumaterialet transkriberades ordagrant och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av innehållsanalysen utmynnade i två kategorier: “Spot check som arbetsmetod” och “Arbetssätt för ökad patientsäkerhet”. Utifrån dessa formulerades fyra underkategorier. Dessa handlade om hur hänvisningar redan i spot check kunde påverka flödestiderna på akutmottagningen, att sekretess var en viktig faktor för att bevara patienternas integritet samtidigt som bristande sekretess kunde försvåra adekvata bedömningar i spot check. Vidare framkom upplevelse av att patientsäkerheten stärktes genom att en sjuksköterska både ser och bedömer patienten direkt vid dennes ankomst och att sjuksköterskan har uppsikt över väntrummet. Slutligen betonades vikten av att sjuksköterskan, för att främja god patientsäkerhet, behövde vara både kompetent och erfaren för att arbeta i spot check. Studiens slutsats indikerar att spot check som arbetsmetod kan vara ett sätt för akutmottagningar att skapa förutsättningar för ökad patientsäkerhet, genom att patienter redan vid ankomst till akutmottagningen får en tidig medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd av en sjuksköterska i receptionen.

SAMMANFATTNING Bakgrund Akutmottagningar är en psykiskt och fysiskt krävande arbetsplats med högt arbetstempo och belastning. Sjuksköterskor på akutmottagningar tenderar att utveckla arbetsrelaterad stress samt posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Utvecklingen av dessa är en bidragande faktor till upplevt lidande och ökad sårbarhet hos sjuksköterskor. De riskerar därmed att inte uppfylla sitt professionella ansvar vilket får en negativ påverkan på vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Syfte Syftet var att beskriva hur arbetsrelaterad stress och posttraumatiskt stressyndrom kan förebyggas och hanteras hos sjuksköterskor på akutmottagningar. Metod Metoden som användes var en litteraturöversikt. En databassökning utfördes i PubMed, CINAHL och PsycINFO och utvalda 15 artiklar som besvarade arbetets syfte bearbetades sedan enskilt och tillsammans av båda författarna. Inkluderade kvantitativa samt kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades enligt en integrerad analysmetod. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och sammanfattades sedan av båda författarna i en matris. Resultat Resultatet inkluderar kategorier utifrån olika förebyggande åtgärder respektive hanteringsstrategier av arbetsrelaterad stress och PTSD. Det framkom att sjuksköterskorna efterfrågade tillgång till socialt stöd från kollegor och sjukhusledning, utökad sjuksköterskebemanning, konflikthanteringsutbildningar samt debriefing efter svåra händelser. Sjuksköterskor uppger att de inte har tillräcklig tillgång till stödåtgärder, vilket resulterar i att de får använda sig av egna hanteringsstrategier i form av informell debriefing, emotionell distansering samt undvikande av konflikter. Slutsats Litteraturöversikten belyser att det finns ett behov av stöd hos sjuksköterskor på akutmottagningar. Sjuksköterskor uppger mindre konkreta hanteringsstrategier av arbetsrelaterad stress än av PTSD i utvalda studier. Inom både arbetsrelaterad stress och PTSD förekom undvikande hanteringsstrategier.

Patientantalen ökar stadigt för varje år på Sveriges akutmottagningar och kraven på en patientfokuserad och patientsäker vård är en utmaning att uppfylla inom akutsjukvårdens stressiga vardag. För att bemöta kraven på en god och säker vård behöver akutsjukvården införa nya och alternativa arbetssätt som leder till mer samarbete mellan sjukvårdspersonal. Att samarbeta i interprofessionella team är en av lösningarna men är relativt nytt. Det är därför viktigt att undersöka och beskriva erfarenheter av att arbeta i interprofessionella team.   Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors, undersköterskors och akutläkares erfarenheter av att arbeta i ett interprofessionellt team på en akutmottagning.   För att besvara syftet i studien valdes en kvalitativ, induktiv ansats och datainsamlingen har skett via en fokusgruppsintervju. Informanterna till intervjun valdes ändamålsenligt och bestod av två sjuksköterskor, två undersköterskor och två akutläkare. Samtliga utvalda informanter deltog i studien. Fokusgruppsintervjun transkriberades och därefter utfördes dataanalys med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.   Resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen gav två teman; patientfokus och patientsäkerhet samt utveckling. Resultatet antyder att när individer samarbetar i interprofessionella team uppstår en rad positiva effekter oavsett yrkeskategori. Individerna får en förståelse för varandras yrkesuppgifter och roller vilket leder till en trygghet och en samverkan över yrkesgränserna. Kommunikationen mellan individerna leder till en gemensam plan för patienten samt en kompetensutveckling för samtliga inom teamet.   Slutsatsen av studiens resultat är att arbete i interprofessionella team, bestående av sjuksköterskor, undersköterskor och akutläkare, kan leda till kvalitativa förbättringar som patientfokuserad vård och ökad patientsäkerhet samt kompetensutveckling. / The numbers of patients attending the emergency departments in Sweden are increasing steadily each year. In the often stressful everyday operations in the emergency department it is a challenge to provide centered a patient safe care. To meet the requirements of providing good and safe care emergency care departments need to implement new and alternative approaches that lead to more cooperation between health care professionals. To work in an inter-professional team is one of the solutions, but however it is relatively new. It is therefore important to explore and describe the experiences of health care professionals who work in inter-professional teams.   The aim of this study was to describe nurses, assistant nurses and emergency physicians` experiences of working in an inter-professional team in an emergency department.   To answer the aim of this study a qualitative, inductive approach was chosen. Data was collected via a focus group interview. The six informants who participated in this study were recruited by representative sampling: two nurses, two assistants nurses and two emergency physicians`. All respondents who were chosen for this study, participated. The focus group interview was transcribed by the authors data- analysis was carried out using a content analysis approach.   The results of the data- analysis yielded two themes; patient focus and patient safety, and development. The result shows that working together, in an inter-professional has a number of positive effects regardless of profession. Individuals get an understanding of each other's professional tasks and roles, leading to a security and cooperation across professional boundaries. Communication between individuals within the inter-professional leads to a common care plan for the patient and professional development of team-members.   The conclusion of the result from the study is to work in inter-professional team consisting of nurses, assistant nurses and emergency physicians`, may lead to qualitative improvements in patient-focused care and increased patient safety and professional development.