Bakgrund Hjärtsvikt är en allvarlig och progressiv sjukdom. Patienterna upplever ofta en långsam försämring och att den fysiska förmågan minskar, vilket ofta leder till social isolering. Patienterna blir mer beroende av hjälp och kräver mer sjukhusvård. Som sjuksköterska är ett av de viktigaste målen att lindra lidande. Personer med hjärtsvikt upplever ofta att sjukdomen har en stor påverkan på deras liv och livskvalitet, vilket gör att sjuksköterskans roll blir viktig för att lindra det lidande som låg livskvalitet medför. Syfte Syftet med studien var att beskriva hur utbildning och samtal kan lindra lidandet hos personer med hjärtsvikt. Metod För att besvara studiens syfte genomfördes en litteraturöversikt med integrerad analys. Studiens data består av vetenskapliga forskningsartiklar. Artikelsökningen skedde i databaserna CINAHL och PubMed. När materialet var insamlat genomfördes en systematisk genomgång av artiklarnas resultat genom kvalitetsbedömning för att avgöra artiklarnas relevans för studien. Resultat Resultatet visade att patienter som deltog i sjuksköterskeledd utbildning, stödgrupper och motiverande samtal fick en förbättrad fysisk och psykisk hälsa samt ökad livskvalitet och reducerat lidande. Det var tydligt att utbildning hjälper patienter med hjärtsvikt att hantera sjukdomen i vardagen genom förbättrad egenvård. Flera studier visade att stöd och samtal gav bättre resultat då patienterna kontinuerligt fick sina frågor besvarade och kunde anpassa vården efter sjukdomsförloppet. Slutsats Studien visade att patienter som deltog i sjuksköterskeledd utbildning, stödgrupper och motiverande samtal utvecklade en bättre egenvård vilket ledde till förbättrad fysisk och psykisk hälsa samt ökad livskvalitet vilket reducerade lidandet för personer med hjärtsvikt.

Kronisk sjukdom berör många människor och livsstilsförändringar i samband med sjukdomsbilder är viktiga ur både individ- och samhällsperspektiv. Litteraturstudie användes som metod för genomförandet av studien. Syftet med studien var att undersöka vilka metoder för patientutbildning som fanns beskrivna för hur sjuksköterskor skulle kunna öka motivationen till livsstilsförändringar hos patienter med kronisk sjukdom samt hur dessa metoder upplevdes av patienter och sjuksköterskor. Sökning efter relevanta artiklar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Begränsning gjordes till vuxna patienter med de kroniska sjukdomarna: KOL, ischemisk hjärtsjukdom och diabetes typ 2. Resultatet visade att det genomgående för sjuksköterskor handlade om att stärka och stödja patienterna till att själva kunna genomföra förändringar i sin egenvård. Patienterna tyckte att grupputbildning innebar fördelar då de inte kände sig ensamma om sin sjukdom. Sjuksköterskorna ansåg att det empowermentbaserade förhållningssättet stärkte patienterna, men också att det ställde större krav på dem själva. Slutsatsen blev att mer forskning behövs, framför allt inom KOL och hjärtkärlsjukdom. / Chronic diseases affects many people and lifestyle changes in clinical pictures are important from both an individual and a societal perspective. Literature review was used as a method for implementing the study. The purpose of this study was to examine which methods for patient education that were described as to how nurses could increase the motivation to make lifestyle changes in patients with chronic diseases and how these methods were experienced by patients and nurses. Search for relevant articles was made in PubMed and Cinahl databases. Restrictions were made to adult patients with chronic diseases: COPD, coronary heart disease and diabetes mellitus type 2. The result showed that it consistently for nurses was to strengthen and support patients to be able to implement changes in their self-care. Patients found that group education was advantageous because they then did not feel alone in their illness. The nurses felt that the empowerment-based approach had strengthened the patients, but also that it put more demands on themselves. The conclusion was that more research is needed, particularly in COPD and cardiovascular disease.

Bakgrund: Oro och ångest är vanligt förekommande i samband med operation och kan leda till onödigt lidande och negativa följder för patienten. Preoperativ information är viktigt för patientsäkerheten men även för patientens delaktighet och är en av de faktorer som påverkar oro, ångest och patienttillfredsställelsen i samband med operation.Syfte:  Syftet med studien var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder, utöver sedvanlig preoperativ information, som visat sig ha effekt på oro, ångest och patienttillfredsställelse hos vuxna patienter som genomgår en operation med anestesi. Metod: En systematiskt utförd litteraturstudie genomfördes för att sammanställa tidigare publicerade forskningsresultat inom området. Sökningar av artiklar gjordes i PubMed samt CINAHL. Totalt 14 randomiserade kontrollstudier inkluderades i studiens resultat. Huvudresultat: Resultatet visade att användning av en behovsbaserad utbildning, PowerPoint eller informationsvideos i det preoperativa mötet gav signifikant positiva effekter på oro, ångest och patienttillfredsställelse. Vid användning av multimediautbildning, skräddarsydda broschyrer eller patientutbildning med rundvandring sågs ingen effekt på oro och ångest, däremot sågs en positiv effekt genom ökad patienttillfredsställelse. Slutsats: Omvårdnadsåtgärder i form av behovsbaserad utbildning, PowerPoint, multimediautbildning, informationsvideos, skräddarsydda broschyrer eller patientutbildning med rundvandring visade positiv effekt för patienters oro, ångest och/ eller patienttillfredsställelse i samband med operation. Genom att rutinmässigt utvärdera patienters oro och ångest kan individanpassade omvårdnadsåtgärder underlätta informationsöverföringen i det tidiga preoperativa skedet.

Examensarbete  vårdvetenskap 15 hp TITEL: Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioners påverkan på kroniska hjärtsviktspatienters egenvård  Författare: Julia Halt och Anna Jonsson SAMMANFATTNING: Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är en av de vanligaste sjukdomarna hos äldre. En stor och viktig del av behandlingen utgörs av egenvård och då patienterna är införstådda med vikten av denna. Syfte: Att belysa sjuksköterskans påverkan på kroniska hjärtsviktspatienters egenvård, med fokus på patientundervisning.   Metod: Systematisk litteraturstudie där åtta artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och sedan analyserades till ett resultat. Resultat: Det huvudsakliga resultatet visar att de viktigaste interventionerna för att påverka hjärtsviktspatienters egenvård är kontinuerlig utbildning där patient och sjuksköterska närvarar. En viktig del efter att ha informerat patienterna är att kontrollera deras förståelse för egenvården. Centralt är även sjuksköterskans bemötande och patientens medverkan. Stor vikt läggs vid att patienterna ska motiveras till egenvården och därmed öka följsamheten. Resultatet ger ny kunskap om hur viktig sjuksköterskans påverkan är för egenvården och har hjälpt oss att förstå vilka delar som är väsentligast för att stötta patienter i egenvården. Slutsatser: Sjuksköterskan har en stor påverkan på patientens egenvård. Relationen mellan sjuksköterska och patient bör grundas på en ömsesidig kommunikation, förtroende och engagemang. Patientundervisningen kan med fördel individanpassas för att öka förståelse och förmåga till egenvård.  Nyckelord: Kronisk hjärtsvikt, egenvård, omvårdnad, patientutbildning, compliance

Studiens syfte har varit att bidra med kunskap om huruvida den undervisning som sker under behandling inom ramen för 12-stegsprogram kan jämföras med en patientundervisning, då det har varit svårt att hitta forskning som gör dessa jämförelser. Studien undersökte vad som kännetecknade det pedagogiska arbete en behandlare utför speciellt i jämförelse med det pedagogiska arbete som utförs av sjuksköterskor inom patientundervisning. Studien undersökte också vilka skillnader och likheter behandlarnas pedagogiska arbete hade enligt deras egen uppfattning, i jämförelse med patientundervisning och om en utveckling av undervisning under behandling inom ramen för 12-stegsprogram skulle kunna ske. Den tidigare forskning som valts ut till studien i förhållande till studiens syfte har varit relaterad till missbruksbehandling och patientundervisning. Studien har grundat sig i ett hermeneutiskt, kvalitativt synsätt med ett sociokulturellt perspektiv och en induktiv ansats för att förstå och förmedla det pedagogiska arbete en behandlare upplever att de gör i jämförelse med patientundervisning. Inom ramen för studien genomfördes fem semistrukturerade intervjuer som transkriberades och analyserades. Resultatet visade att det behandlare, som arbetar inom ramen för 12-stegsprogram upplevde, var att det fanns flera likheter i den undervisning som sker, både inom ramen för 12-stegsprogram och inom patientundervisning men studiens omfattning har varit för liten för att kunna dra generella slutsatser.

Kronisk hjärtsvikt är ett permanent tillstånd där hjärtat har svårigheter att upprätthålla en tillräcklig slagvolym. I Sverige är det ungefär 250 000 personer som lever med sjukdomen och antalet personer med sjukdomen förmodas öka i framtiden. Målsättningen för behandlingen är att lindra symtom, reducera symtomens bakomliggande orsaker och förbättra livskvaliteten. Om sjuksköterskan ger patienten en god patientutbildning får denne goda förutsättningar för att kunna utföra en bra egenvård. En bra egenvård kan resultera i reducerad risk för en försämring av sjukdomen samt ökad livskvalitet. Tidigare forskning har framförallt handlat om egenvård i förhållande till följsamheten till den ordinerade läkemedelsbehandlingen. Därför är syftet med denna studie att belysa faktorer som påverkar egenvården hos personer som lever med kronisk hjärtsvikt. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod och resultatet byggdes upp utav tio vårdvetenskapliga artiklar. Resultatet visar att det finns många faktorer som påverkar egenvården vid kronisk hjärtsvikt. Faktorer som visade sig främja en god egenvård var en god patientundervisning, en god relation och kontinuitet i vården, att lära känna sin ”nya” kropp, att finna strategier i vardagen, att acceptera sina förluster och stöd från närstående. Faktorer som hindrade en god egenvård var en bristande patientundervisning, bristande kommunikation, att känna sig ignorerad av sjukvården, svårigheter till följsamhet, att vara multisjuk, förändrad livsvärld och existentiell ångest. I den avslutande diskussionen diskuteras först valet av metod och sedan följer en resultatdiskussion. I resultatdiskussionen diskuteras patientundervisning, egenvård och en förändrad kropp och livsvärld. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

<p>Examensarbete  vårdvetenskap 15 hp</p><p>TITEL: Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioners påverkan på kroniska hjärtsviktspatienters egenvård</p><p> Författare: Julia Halt och Anna Jonsson</p><p>SAMMANFATTNING:<strong> </strong></p><p>Bakgrund:<strong> </strong>Kronisk hjärtsvikt är en av de vanligaste sjukdomarna hos äldre. En stor och viktig del av behandlingen utgörs av egenvård och då patienterna är införstådda med vikten av denna.<strong> </strong></p><p>Syfte:<strong> </strong>Att belysa sjuksköterskans påverkan på kroniska hjärtsviktspatienters egenvård, med fokus på patientundervisning.  </p><p>Metod:<strong> </strong>Systematisk<strong> </strong>litteraturstudie där åtta artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och sedan analyserades till ett resultat.<strong> </strong></p><p>Resultat:<strong> </strong>Det huvudsakliga resultatet visar att de viktigaste interventionerna för att påverka hjärtsviktspatienters egenvård är kontinuerlig utbildning där patient och sjuksköterska närvarar. En viktig del efter att ha informerat patienterna är att kontrollera deras förståelse för egenvården. Centralt är även sjuksköterskans bemötande och patientens medverkan. Stor vikt läggs vid att patienterna ska motiveras till egenvården och därmed öka följsamheten. Resultatet ger ny kunskap om hur viktig sjuksköterskans påverkan är för egenvården och har hjälpt oss att förstå vilka delar som är väsentligast för att stötta patienter i egenvården.</p><p>Slutsatser: Sjuksköterskan har en stor påverkan på patientens egenvård. Relationen mellan sjuksköterska och patient bör grundas på en ömsesidig kommunikation, förtroende och engagemang. Patientundervisningen kan med fördel individanpassas för att öka förståelse och förmåga till egenvård.</p><p><strong> </strong>Nyckelord:<strong> </strong>Kronisk hjärtsvikt, egenvård, omvårdnad, patientutbildning, compliance<strong></strong></p>

No description available.

<p>Information till patienten är en betydelsefull del av sjuksköterskans omvårdnadsarbete. En viktig uppgift är att hos patienter identifiera hindrande och främjande faktorer för möjligheten att ta till sig information. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av hur patienter har erfarit given information samt sjuksköterskors uppfattningar av vad som påverkar patienter i informationssituationen. Tio sjuksköterskor intervjuades och materialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. I resultatet framkom beskrivningskategorierna tar till sig, tar inte till sig och uppfattar inte. Underkategorier som tydliggjorde de kvalitativa skillnaderna var, följer givna råd, följer inte givna råd, förstår inte, accepterar inte, lyssnar inte och osäkert mottagande. Sjuksköterskornas uppfattningar av vad som påverkar patienter i informationssituationen tydliggjordes i beskrivningskategorierna personliga faktorer och sjuksköterskan som vårdgivare. Underkategorierna var motivation, attityd, kognitiv förmåga, personlighet, social situation, relationen till patienten, yrkeskompetens och vårdens organisation. Variationen i hur patienter uppfattade given information var stor. Genom sjuksköterskors medvetenhet om hur patienter erfar given information och vad som påverkar patienter i informationssituationen kan förutsättningarna för att patienterna ska ta till sig information på ett optimalt sätt öka.</p> / <p>Giving information to the patients is a significant part of nursing care. An important assignment is to identify impedimental and promotional factors for the possibility to take in information. The purpose of the study was to describe nurses’ perceptions of how patients have experienced given information and nurses’ perceptions of which factors influenced the patient in the information situation. Ten nurses were interviewed and the data were analysed according to the phenomenographic method. In the result the following descriptive categories emerged: receive, does not receive and does not apprehend. The subcategories clarifying the qualitative differences were: does follow given advices, do not follow given advice, does not accept, does not understand, does not listen and unsure reception. Nurses’ perceptions of the factors that influenced the patient in the information situation were described in the descriptive categories personal factors and the nurse as a caregiver. The subcategories were motivation, attitude, cognitive capacity, personality, social situation, the relation to the patient, the nurses’ professional competence and the organization of care. The variation in how patients received given information was great. The nurses’ awareness of how patients experience given information and the factors influencing the patient in the information situation may increase the patients’ chances to receive information in an optimized way.</p>

Information till patienten är en betydelsefull del av sjuksköterskans omvårdnadsarbete. En viktig uppgift är att hos patienter identifiera hindrande och främjande faktorer för möjligheten att ta till sig information. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av hur patienter har erfarit given information samt sjuksköterskors uppfattningar av vad som påverkar patienter i informationssituationen. Tio sjuksköterskor intervjuades och materialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. I resultatet framkom beskrivningskategorierna tar till sig, tar inte till sig och uppfattar inte. Underkategorier som tydliggjorde de kvalitativa skillnaderna var, följer givna råd, följer inte givna råd, förstår inte, accepterar inte, lyssnar inte och osäkert mottagande. Sjuksköterskornas uppfattningar av vad som påverkar patienter i informationssituationen tydliggjordes i beskrivningskategorierna personliga faktorer och sjuksköterskan som vårdgivare. Underkategorierna var motivation, attityd, kognitiv förmåga, personlighet, social situation, relationen till patienten, yrkeskompetens och vårdens organisation. Variationen i hur patienter uppfattade given information var stor. Genom sjuksköterskors medvetenhet om hur patienter erfar given information och vad som påverkar patienter i informationssituationen kan förutsättningarna för att patienterna ska ta till sig information på ett optimalt sätt öka. / Giving information to the patients is a significant part of nursing care. An important assignment is to identify impedimental and promotional factors for the possibility to take in information. The purpose of the study was to describe nurses’ perceptions of how patients have experienced given information and nurses’ perceptions of which factors influenced the patient in the information situation. Ten nurses were interviewed and the data were analysed according to the phenomenographic method. In the result the following descriptive categories emerged: receive, does not receive and does not apprehend. The subcategories clarifying the qualitative differences were: does follow given advices, do not follow given advice, does not accept, does not understand, does not listen and unsure reception. Nurses’ perceptions of the factors that influenced the patient in the information situation were described in the descriptive categories personal factors and the nurse as a caregiver. The subcategories were motivation, attitude, cognitive capacity, personality, social situation, the relation to the patient, the nurses’ professional competence and the organization of care. The variation in how patients received given information was great. The nurses’ awareness of how patients experience given information and the factors influencing the patient in the information situation may increase the patients’ chances to receive information in an optimized way.