Håbo kommun har tillstånd att ta ut 5 500 kubikmeter vatten från Mälaren per dag som medeltal över ett år. Då befolkningsmängden i Håbo kommun förväntas stiga kommer staden snart behöva ett nytt, utökat tillstånd att ta mer vatten från Mälaren. I och med den rådande klimatförändringen förutspås den mikrobiella belastningen på vattenverk öka, vilket gör det intressant att identifiera essentiella reningssteg för att kunna garantera rent och säkert dricksvatten, i enlighet med Svenska livsmedelsverkets föreskrifter 2001:30. I projektet användes ett mikrobiellt riskanalysverktyg (MRA), framtaget av Svenskt Vatten 2009, för att studera de patogenrelaterade risker som ett ökat ytvattenintag från Mälaren kan innebära i dagens klimat samt i kommande klimat. Projektet syftade även till att studera Håbo kommuns vattenverks reningskapacitet under olika driftscenarion för att identifiera svagheter och styrkor med vattenverket. På grund av dyra och komplicerade patogenanalyser i samband med mycket begränsad information om relevanta patogener i vattenverkets råvatten, baserades den genomförda riskanalysen på patogenhalter sammanställda av Svenskt Vatten. Från dessa kunde vattenverkets reningsprocesser utvärderas och smittorisken för vattenkonsumenter i Håbo kommun studeras. Från modellen erhölls att vattenverket har tre mikrobiella barriärer: (1) dosering av flockningsmedel följt av snabbfilter, (2) UV-desinficering samt (3) tillsats av natriumhypoklorit. I normaldrift varierade reduktionen mellan 10,1 och 10,4 log10 enheter för bakterier, 4,5 och 8 log10 enheter för virus samt cirka 5,9 log10 enheter för protozoer. Vattenverkets viktigaste reducerande steg visade sig vara UV-ljus som reducerade bakterier med 5,3 log10 enheter, virus med 2,1 till 5,5 log10 enheter och protozoer med 3 log10 enheter. World Health Organization har definierat en acceptabel risk att 1 på 10 000 årligen insjuknar i patogenrelaterade smittor kopplat till vattenkonsumtion. MRA-modellen visade att Håbo vattenverk i normaldrift överskrider de accepterade riskerna för Cryptosporidium, Adenovirus och Rotavirus som istället hade en årlig risk på 5,72/10 000, 140/10 000 samt 1,47/10 000. Ett ökat råvattenintag från Mälaren skulle innebära en ökad mikrobiell risk för vattenverket eftersom effektiviteten av UV-desinficeringen och kloreringen försämras till följd av ett utökat intag av råvatten. Enligt modellen kan den negativa effekten från det ökade intaget motverkas genom att anpassa UV-intensiteten och mängden tillsatt natriumhypoklorit efter det nya vattenflödet. Dock antar modellen att inget organiskt material förekommer i reningen vilket skulle kunna minska patogenreduktionen i samtliga steg. Modellkörningar med ett antaget ökande patogeninnehåll mellan 2009 och 2100 visade ökade risker på 30-60 % beroende på patogen. Resultat baseras dock på grova antaganden så som att ingen ökning av organiskt material förekommer samt att patogenökningen följer nederbördsökningen framtagen av SMHI. Detta i kombination med att modellen är under utveckling gör att resultatet bör ses mer som indicier på områden där problem kan uppstå.

<p>Spridning av blodöverförda infektioner inom sjukvården beror på bristande följsamhet till befintliga säkerhetsrutiner samt på att vårdpersonalen exponeras för blod via skadad hud, blodstänk i ögon, mun eller näsa samt genom stick- och skärskador. Sjuksköterskans roll som ledare i omvårdnadsarbetet innebär att han/hon ska utarbeta standarder för omvårdnad och en arbetsmiljö som främjar säkerhet och vårdkvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till säkerhetsrutiner i situationer som medför risk för blodexponering. Metoden var en litteraturstudie och datamaterialet baserades på 13 vetenskapliga artiklar, med antingen kvantitativ eller kvalitativ ansats. Det analyserade materialet bildade två huvudkategorier: individuella faktorer och organisatoriska faktorer. De individuella faktorerna utgjordes av demografiska faktorer, attityder och riskbedömning, medan de organisatoriska faktorerna delades in i kunskap, säkerhetsklimat och arbetshinder. Vårdpersonalen kunde ha god kunskap utan att uppvisa god följsamhet. Träning och utbildning kunde i viss mån öka graden av följsamhet bl.a. beroende på hur ofta träningen utfördes. Ett gott säkerhetsklimat kunde associeras till ökad följsamhet. Säkerhetsklimatet påverkades av ledningens och medarbetarnas prioritering av säkerheten, hur välorganiserad avdelningen var och förekomsten av patienter med blodsmitta. Arbetshinder på arbetsplatsen, t.ex. hög arbetsbelastning, tidsbrist, dålig tillgänglighet av skyddsutrustning och ineffektiv skyddsutrustning, kunde associeras till dålig följsamhet.</p>

Spridning av blodöverförda infektioner inom sjukvården beror på bristande följsamhet till befintliga säkerhetsrutiner samt på att vårdpersonalen exponeras för blod via skadad hud, blodstänk i ögon, mun eller näsa samt genom stick- och skärskador. Sjuksköterskans roll som ledare i omvårdnadsarbetet innebär att han/hon ska utarbeta standarder för omvårdnad och en arbetsmiljö som främjar säkerhet och vårdkvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till säkerhetsrutiner i situationer som medför risk för blodexponering. Metoden var en litteraturstudie och datamaterialet baserades på 13 vetenskapliga artiklar, med antingen kvantitativ eller kvalitativ ansats. Det analyserade materialet bildade två huvudkategorier: individuella faktorer och organisatoriska faktorer. De individuella faktorerna utgjordes av demografiska faktorer, attityder och riskbedömning, medan de organisatoriska faktorerna delades in i kunskap, säkerhetsklimat och arbetshinder. Vårdpersonalen kunde ha god kunskap utan att uppvisa god följsamhet. Träning och utbildning kunde i viss mån öka graden av följsamhet bl.a. beroende på hur ofta träningen utfördes. Ett gott säkerhetsklimat kunde associeras till ökad följsamhet. Säkerhetsklimatet påverkades av ledningens och medarbetarnas prioritering av säkerheten, hur välorganiserad avdelningen var och förekomsten av patienter med blodsmitta. Arbetshinder på arbetsplatsen, t.ex. hög arbetsbelastning, tidsbrist, dålig tillgänglighet av skyddsutrustning och ineffektiv skyddsutrustning, kunde associeras till dålig följsamhet.

No description available.

Enligt dricksvattenföreskrifterna framtagna av Livsmedelsverket (SLVFS 2001:30), ska ett dricksvatten vara ”hälsosamt och rent” vilket avser att det är ”fritt från mikroorganismer, parasiter och ämnen i sådana antal eller halter att de kan utgöra en fara för människors hälsa”. WHO (2008) bedömer att den största hälsorisken kopplad till dricksvatten är sjukdomsutbrott orsakade av vattenburna patogener och har satt gränsvärdet på den årliga risken för sjukdom till 1/1000 personer. Det amerikanska naturvårdsverket (USEPA) har satt gränsvärdet för årlig infektion till 1/10 000.  Syftet med det här examensarbetet var att utföra en mikrobiologisk riskanalys för Norrvatten och dricksvattenproduktionen vid Görvälnverket vilka försörjer omkring en halv miljon personer i norra Stockholmsområdet med dricksvatten. Det innebar att studera kritiska punkter i reningsprocessen, undersöka hur känsligt Görvälnverket är mot en försämrad råvattenkvalité och vidare att utvärdera de riskanalysverktyg som använts i studien; MRA (Mikrobiologisk Riskanalys), ODP (Optimal Desinfektions Praxis) och Sea Track, framtagna av Svenskt vatten, Norsk Vann respektive SMHI. Jämförelsen visade att ODP och MRA kompletterar varandra. ODP kan användas för att få en översikt över vattenverkets sårbarhet vid normaldrift och sedan kan MRA användas för att simulera olika scenarier med driftstörningar och försämrad råvattenkvalitet. Vid normaldrift är reduktion av patogener enligt MRA och ODP, 7 respektive 8 log10 för bakterier, 6 respektive 7 log10 för virus och 6 log10 för parasiter. Enligt ODP-modellen är detta tillräckligt med befintlig råvattenkvalitet. Enligt MRA-modellen, vilken dock bygger på prover från vattendrag, är reduktionen av virus för låg. För att uppnå gränsvärdet på en årlig risk för infektion på 1/10 000 krävs en höjning av reduktionen för Norovirus och Rotavirus med 1 log10 och för Adenovirus med 3 log10.De mest kritiska reningsstegen är enligt MRA-modellen fällningen samt UV-desinfektionen. Störningar i fällningen påverkar reduktionen av samtliga patogener medan störningar i UV-anläggningen framförallt påverkar reduktionen av virus. Studien visade att det i första hand är förorenade utsläpp i närheten av intaget som har inverkan på dricksvattenkvaliteten. Detta på grund av Mälarens stora volym och därmed på den stora utspädning som mer avlägsna utsläpp genomgår. För att kunna dra definitiva slutsatser krävs dock fler studier. För att höja barriären för alla typer av patogener krävs att de båda tillgängliga åtgärderna (förhöjd UV-dos samt fritt klor) vidtas då en ökad UV-dos endast ger högre reduktion av Norovirus, Rotavirus och Salmonella samt troligtvis parasiter medan tillsats av fritt klor endast ger en förhöjd reduktion av virus och bakterier men inte parasiter. Andra åtgärder för att minska riskerna ligger i att fortsätta arbetet med att minska utsläpp av förorenat vatten i Mälaren (från dagvatten, enskilda avlopp och betesmarker) samt att införa restriktioner för båttrafik och framförallt tömning av septiktankar i Görvälnverkets närområde. / The regulations concerning water quality by the Swedish National Food Administration requires a drinking water that is “healthy and clean”. This implies that it should not contain microorganisms, parasites or other substances in quantities in which they could be harmful. WHO (2008) states that the greatest health risk associated with drinking water are outbreaks of waterborne disease. They have set the tolerable annual risk of disease to 1/1000 whereas the American Environmental Protection Agency (USEPA) has set the tolerable risk to a 1 /10 000 annual risk of infection. The objective of this thesis was to perform a microbiological risk assessment at Norrvatten and the water purification at “Görvälnverket” which supplies around half a million people in the northern suburbs of Stockholm with drinking water. The assessment involved analyzes of, critical points in the purification process as well as effects of a reduced water quality at the water source. The analysis also aimed to evaluate the features of the models involved in the study which included MRA (Microbiological Risk Assessment), ODP (Optimal Disinfection Praxis) and Sea Track provided by Swedish Water, Norwegian Water and SMHI respectively. MRA and ODP supplement each other. The ODP provides an initial overview of the weaknesses in the process at normal operational conditions and the MRA can then be used to simulate scenarios with parts of the process under sub-normal conditions or with a reduced raw water quality. The two models showed a sufficient microbiological barrier regarding the reduction of bacteria and parasites. The amounts of pathogens reduced at normal operational conditions were for bacteria 7 and 8 log10 respectively, for virus 5 and 7 log10 respectively and for parasites 6 log10. According to MRA, with raw water quality data based on literature values, the reduction of Adenovirus has to improve by 3 log10 and the reduction of Norovirus and Rotavirus with 1 log10 each. The most critical points in the purification process are according to MRA the coagulation process and the UV-disinfection. Disruptions in the coagulation process lower the reduction of all studied pathogens and disruptions in the UV-disinfection lowers the reduction of virus. The simulations showed that discharge near the raw water inlet could have an impact on the drinking water quality.  Discharge further apart from the raw water inlet did not result in critical pathogen concentrations at the inlet due to Mälarens’ great water volume and hence dilution factor. To enhance the reduction of all studied pathogens both available measures have to be applied. This is due to the fact that the UV-radiation only enhances the reduction of Norovirus, Rotavirus, Salmonella and parasites, while free chlorine only enhances the reduction of virus and bacteria. Other measures to reduce the microbiological health risks are to continue the work towards reducing the faecal contamination in Mälaren as well as to set up restrictions for nautical traffic, in particular for faecal discharge from boats with septic tanks in Görvälnverket’s near surroundings.

Beställningsfrekvensen för detektion av Trichomonas vaginalis samt Mycoplasma genitalium i Jönköpings län är låg jämfört med den för Chlamydia trachomatis och Neisseria gonorrhoeae.  Både T. vaginalis och M. genitalium har associerats med infektion av humant papillomvirus (HPV) samt kan bland annat orsaka salpingit med infertilitet som potentiell komplikation. Patogenerna har även beskrivits öka risken för transmission av HIV. Syftet med studien var att detektera T. vaginalis samt M. genitalium med realtids-Polymerase Chain Reaction (PCR) för uppskattning av prevalens hos individer provtagna för C. trachomatis, N. gonorrhoeae samt HPV i Jönköpings län. Hos individer över 25 år, provtagna för C. trachomatis och N. gonorrhoeae, uppskattades prevalensen till 5,5 % för M. genitalium samt 0,13 % för T. vaginalis. Hos samma individer var prevalensen av C. trachomatis och N. gonorrhoeae 4,5 % respektive 0,13 %. Prevalensen hos individer provtagna för HPV uppskattades till 2,3 % för M. genitalium samt 0,26 % för T. vaginalis. De slutsatser som dras är att relevans finns för en mer frekvent beställning av M. genitalium samt att analys för detektion av endast en patogen ej är optimal. Multiplex analys för detektion av sexuellt överförbara patogener föreslås. / The request for detection of Trichomonas vaginalis and Mycoplasma genitalium in Jönköping County is low compared to Chlamydia trachomatis and Neisseria gonorrhoeae. Both T. vaginalis and M. genitalium have been associated with Human Papilloma Virus (HPV) infection and can cause infections such as salpingitis, potentially resulting in infertility. The pathogens have also been described to increase the risk of HIV transmission. The aim of this study was to detect T. vaginalis and M. genitalium by real-time Polymerase Chain Reaction (PCR) to estimate the prevalence among individuals tested for C. trachomatis, N. gonorrhoeae and HPV in Jönköping County. In individuals above the age of 25 years, tested for C. trachomatis and N. gonorrhoeae, the prevalence was estimated to 5,5 % for M. genitalium and 0,13 % for T. vaginalis. In the same group the prevalence of C. trachomatis and N. gonorrhoeae was 4,5 % and 0,13 % respectively. The prevalence in individuals tested for HPV was estimated to 2,3 % for M. genitalium and 0,26 % for T. vaginalis. Relevance of a more frequent request for detection of M. genitalium was concluded and single pathogen detection was not deemed to be optimal. Multiplex analysis for detection of sexually transmitted pathogens is encouraged.

In recent years, surface water used for domestic, industrial, and irrigation purposes in South Africa has deteriorated due to inadequate wastewater treatment, urban and agricultural runoff, and rural settlements with deficient sanitation. Access to safe drinking water and sanitation is a basic human right, and if waterborne pathogens are present in the water environment, they compose a human health risk. With some hydrological models, e.g., Hydrological Predictions of the Environment (HYPE), it is possible to model microbial water quality and predict how land use and climate changes affect recipient water sources. In this thesis, waterborne pathogen transport in South Africa is investigated using World-Wide HYPE (WWH), to increase the understanding of the largest sources affecting pathogen concentration in surface water and processes affecting pathogen transport. Initially, a literature study was performed with emphasis on finding the most suitable pathogen to simulate. Because of the amount of available data, the indicator microorganism, E. coli, was chosen. Observed E. coli concentrations in surface water were used to evaluate the conformity of the simulated concentration, and contributions from separate sources were analysed. A sensitivity analysis was performed to increase the understanding of process parameters affecting the transport of E. coli in WWH. The findings of this project show that the largest contributions of E. coli originate from humans with unsatisfactory waste management, where wastewater is partially released directly to surface water. The largest deviation in average E. coli load per year was obtained when altering t1expdec, which denotes the half-life time of the simulated microorganism. The half-life time was also the process parameter with the most significant effect on the simulated concentration. In addition, when the parameter that specifies the fraction of E. coli that is released directly to surface water was altered, which affects one of the largest E. coli sources, a large deviation in average E. coli load per year was observed. This finding shows the importance of estimating the load from contamination sources accurately. The conformity of simulated and observed E.coli load was acceptable, but the simulated discharge needs to be improved to achieve better conformity of the E. coli concentration in surface water. WWH has great potential to simulate waterborne pathogens, but further developments to improve the simulated discharge are encouraged to obtain more reliable results. / Under de senaste åren har kvaliteten av ytvattnet i Sydafrika försämrats på grund av bristfälliga vattenreningsverk, avrinning från urbana miljöer och åkermark och områden med undermålig sanitet. Att ha tillgång till rent vatten och fungerande sanitet är en grundläggande mänsklig rättighet och om patogener är närvarande utgör detta en hälsorisk för människor som kommer i kontakt med dessa smittoämnen. Det är möjligt att modellera vattens kvalitet med avseende på mikroorganismer och att förutse hur markanvändning påverkar kvaliteten i recipienten. I detta arbete har transporten av vattenburna patogener i Sydafrika undersökts genom World-Wide HYPE (WWH) med syftet att öka förståelsen av de största källorna som bidrar till ökande koncentrationer av patogener i ytvatten, samt att öka förståelsen av processerna som påverkar transporten. En litteraturstudie utfördes för att hitta en passande patogen att simulera, och på grund av mängd tillgängliga data valdes indikatororganismen E. coli. Uppmätt koncentration av E. coli i ytvatten i Sydafrika användes för att utvärdera överrensstämmelsen med simulerad koncentration, och bidrag från olika källor av E. coli analyserades. En kompletterande känslighetsanalys utfördes för att öka förståelsen om transportprocesserna i WWH. Resultatet visade att de största bidragskällorna av E. coli till ytvatten i modellen är människor med otillräcklig hantering av mänskligt avfall där genererat avloppsvatten delvis släpps ut direkt till ytvattnet. Från känslighetsanalysen visade det sig att den mest känsliga modellparametern var t1expdec som beskriver mikroorganismenshalveringstid. Det var också den processparameter som också hade störst påverkan på den simulerade E. coli koncentrationen. När parametern som bestämmer andelen av E.coli som släpps ut direkt till ytvatten varierades, som påverkar en av de största källorna, resulterade det också i stor förändring i genomsnittlig belastning av E. coli per år. Detta indikerar att det är viktigt att estimera bidragskällorna korrekt. Överrensstämmelsen mellan simulerad och uppmätt belastning av E. coli per dag var acceptabel men det simulerade vattenflödet bör förbättras för att uppnå en bättre överrensstämmelse mellan simulerade och uppmätta koncentrationer av E. coli. WWH har stor potential att modellera vattenburna patogener, men vidareutveckling av simulerade vattenflöden behöver utföras att få mer tillförlitliga resultat.

Dricksvatten utgör en förutsättning för liv, det är därmed viktigt att goda tillgångar till säkert dricksvatten upprätthålls. Människors kontinuerliga behov av rent dricksvatten skapar en sårbarhet för smittspridningar i dricksvattenförsörjningen. Cryptosporidiumutbrotten i Östersund och Skellefteå kommun år 2010–2011 belyste dricksvattenförsörjningens bristande beredskap och behovet av säkerhetsåtgärder. Utmaningarna med att upprätthålla rent dricksvatten förväntas förvärras på grund av klimatförändringar, ökad urbanisering, befolkningstillväxt och förändrade världsförhållanden. Dessa utmaningar kan leda till en högre risk för spridningar av patogener i dricksvattenförsörjningen, vilket potentiellt kan orsaka hälsorisker om beredskapen och medvetenheten är otillräcklig. Syftet med studien är att utforska kommuners riskuppfattningar, riskprioriteringar och beredskap inför framtida utbrott. Studien syftar också till att identifiera skillnader i uppfattningar, prioriteringar och beredskap mellan kommuner som tidigare har, respektive inte har drabbats av ett kritiskt dricksvattenburet smittutbrott. Tre kommuner, Östersund, Piteå och Sandviken har inkluderats i studien. Totalt fem personer intervjuades. Dessa intervjuer har bearbetats och analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat belyser hur riskuppfattningar formas genom osäkra framtidsförhållanden, riskfaktorer och tidigare händelser. Utbrotten av cryptosporidium i Östersund och Skellefteå 2010–2011 ökade medvetenheten om mikrobiologiska dricksvattenutbrott. Som ett resultat av detta förbättrades kommunernas beredskap genom investeringar, ökad provtagning och förbättrad vattenbehandling. Utbrottet i Östersund ledde till ett förlorat konsumentförtroende, vilket arbetas med att åtgärda. Trots detta anses utbrottet ha lett till en ökad förståelse för detaljer inom framtidens krisberedskap, vilket utgör en osäkerhetsfaktor bland icke drabbade kommuner. Kommunerna säkerställer en säker dricksvattenförsörjning genom lagkrav. De utvecklar och implementerar dokument för beredskapshantering och säkerhetsåtgärder baserat på dessa lagbestämmelser. Det framgår att prioriteringar och ekonomiska begränsningar påverkar beredskapen inför kritiska dricksvattenburna utbrott, vilket påverkar möjligheten till att rusta dricksvattensäkerheten. / Drinking water is a prerequisite for life, it is therefore important that good supplies of safe drinking water are maintained. People's continuous need for clean drinking water creates a vulnerability to the spread of infection in the drinking water supply. The cryptosporidium outbreaks in Östersund and Skellefteå in 2010–2011 highlighted the lack of preparedness and the need for safety measures. The challenges of maintaining clean drinking water are expected to worsen due to climate change, increased urbanization, population growth, and changing world conditions. These challenges could lead to a higher risk of pathogen spread in drinking water supplies, potentially causing health risks in case of insufficient preparedness and awareness. The study aims to explore municipalities' perception of risks, prioritization of risks, and preparedness for future outbreaks. The study also seeks to identify differences in perceptions, prioritization and preparedness between municipalities that have and have not experienced a previous critical drinking water outbreak. Three municipalities, Östersund, Piteå, and Sandviken, were included in the study. Five people were interviewed. These interviews were processed and analysed using a qualitative content analysis The study's results highlight how risk perceptions are shaped by uncertain future conditions, risk factors and past events. Specifically, the cryptosporidium outbreaks in Östersund and Skellefteå in 2010-2011 increased awareness of microbiological drinking water outbreaks. As a result, municipal preparedness improved through investments, increased sampling, and improved water treatment. The outbreak in Östersund resulted in a loss of consumer confidence, which is still being addressed. Despite this, the outbreak is considered to have led to an increased understanding of the details of emergency management for the future, which is an uncertainty among unaffected municipalities. Municipalities ensure a safe drinking water supply through legal requirements. They develop and implement preparedness management documents and safety measures based on these legal provisions. It appears that priorities and financial constraints affect preparedness for critical drinking water outbreaks, which affects the ability to equip for drinking water safety.