Kapitalstruktur avser förhållandet mellan eget kapital och skulder i form av kortfristiga- och långfristiga skulder inom ett företag. Studien har analyserat huruvida det existerar ett samband mellan ett företags kapitalstruktur och följande oberoende variabler; lönsamhet, tillgångsstruktur och tillväxt. Ålder och storlek har därutöver använts som kontrollvariabler. Dessutom har användningen av kortfristiga- och långfristiga skulder analyserats hos studiens urval som består av 89 små- och medelstora företag (SME) verksamma inom den svenska modebranschen under tidsperioden 2016–2019. Tidigare studier har analyserat dessa samband med ett stort urval som omfattar flera olika branscher och industrier medan modebranschen samt andra delbranscher lämnats relativt outforskat.  Utifrån en multipel regressionsanalys har resultatet visat ett positivt samband med statistisk signifikans mellan kortfristiga skulder och storlek. Likaså har resultatet uppvisat en negativ statistisk signifikans mellan kortfristiga skulder och ålder, respektive lönsamhet. Resultatet påvisar inget samband mellan kortfristiga skulder och tillväxt respektive tillgångsstruktur. Studien överlag fann inget samband mellan långfristiga skulder och samtliga oberoende- och kontrollvariabler. Utöver detta har resultatet analyserats och diskuterats utifrån Pecking order teorin och tidigare forskning. Sammanfattningsvis illustrerar studien ett varierat resultat som både bestred och var i enlighet med ställda hypoteser. / Capital structure refers to the relationship between equity and debt in the form of short-term debt (STD) and long-term debt (LTD) within a company. The study analyzed whether there is a relationship between a company's capital structure and the following independent variables; profitability, asset structure and growth. In addition, age and size have been used as control variables. Furthermore, the use of STD and LTD has been analyzed by the sample, which consists of 89 small and medium-sized enterprises (SME) that have operated in the Swedish fashion industry during the period 2016-2019. Previous studies have analyzed these relationships with a large sample that includes several different industries, but the fashion industry and other sub industries are still relatively unexplored areas.  Based on a multiple regression analysis, the results have shown a positive relationship with statistical significance between STD and size. The result has also shown a negative statistical significance between STD and age as well as profitability. However, there was no relationship between STD and growth as well as asset structure. The study overall found no relationship between LTD and all independent- and control variables. The results were analyzed based on Pecking order theory and previous research. The study showed a varied result that both disputed and was in line with the hypotheses.

This study aims to investigate how Sweidish large companies' capital structure is affected by business cycles and which factors affect the capital structure. The impact of the capital structure on companies is described through the two central theories trade-off theory and the pecking order theory. The hypotheses were designed based on the theories and previous studies and tested through multiple regression analysis. The study is based on a quantitative approach because the empirical data is based on numbers. The empirical data is taken from Retriever Business based on the study's sample, which was companies with a turnover of over SEK 500 million, more than 250 employees, active before 2006 and all financial companies were excluded. Based on this selection, 1201 companies emerged from which a cluster sample was made. The sample amounted to 383 companies during the period 2006–2011. This study examines four intervals which are before the financial crisis (2006–2007), during the financial crisis (2008–2009), and after the financial crisis (2010–2011) as well as the total period (2006–2011). In the analysis, a dependent variable (leverage) and three independent variables (size, profitability, and tangibility), and a dummy variable (financial crisis) were used. To carry out the study, a univariate analysis, a bivariate analysis, and a regression analysis were used, the results of which showed that the tangibility and the financial crisis had a positive correlation with the leverage of large companies at a 99 percent significance level. Size and profitability had a negative impact on leverage, however, only profitability demonstrated a statistically significant relationship at the 98 percent level. Based on the result, this study can reject H0b, H0c, and H0d and keep H0a. Based on the results, it’s possible to conclude that the pecking order theory and the trade-off theory explain how large companies finance their operation and how the financial crisis impacted their capital structure. Where the capital structure can be explained based on how profitable a company is and what the asset structure looks like. Where profitable companies have a lower level of leverage, while a company with a high asset structure has a higher level of leverage. The results of this study are in line with previous research. Which is that the financial crisis had an impact on the capital structure where the debt ratio increased during the period of the financial crisis (2008–2009) and then returned to lower levels after the financial crisis (2010–2011). / Syftet med denna studie var att undersöka hur stora bolags kapitalstruktur i Sverige påverkas av konjunkturcykler samt vilka faktorer som påverkar kapitalstrukturen. Genom de två centrala teorierna trade-off och pecking order teorin beskrivs kapitalstrukturens påverkan på företagen. Hypoteserna utformades utifrån teorierna samt tidigare studier och testades genom en multipel regressionsanalys. Studien utgick ifrån en kvantitativ ansats eftersom studien baserades på siffror samt att tidigare studier applicerad en kvantitativ ansats. Empirin hämtades från Retriever Business utifrån studiens urval, vilket var företag med en omsättning över 500 miljoner kr, fler än 250 anställda, aktiva före 2006 samt att alla finansiella bolag uteslöts. Utifrån detta urval framkom det 1201 företag vilket ett slumpmässigt stickprov gjordes ifrån. Stickprovet uppgick till 383 företag under perioden 2006–2011. Studien undersökte fyra tidsintervall före finanskrisen (2006–2007), under finanskrisen (2008–2009) och efter finanskrisen (2010–2011) samt den totala perioden (2006–2011). I analysen användes en beroende variabel (skuldsättningsgrad) samt tre oberoende variabler (storlek, lönsamhet och tillgångsstruktur) samt en dummyvariabel (krisperioden). För att genomföra studien tillämpades en univariat analys, bivariat analys och regressionsanalys, vars resultat visade att tillgångsstruktur och finanskrisen hade ett positivt samband med skuldsättningen hos stora företag på en 99 procentig signifikansnivå. Storlek och lönsamhet hade en negativ påverkan på skuldsättningen, dock var det endast lönsamhet som påvisade ett statistiskt signifikant samband på 98 signifikansnivå. Utifrån resultatet kunde denna studie förkasta H0b, H0c och H0d samt behålla H0a. Studien kunde även dra slutsatserna att pecking-order teorin samt trade-off teorin förklarar hur stora företag finansierar sin verksamhet samt att finanskrisen hade en påverkan på företagens kapitalstruktur. Studien fann att kapitalstrukturen kan förklaras utifrån hur lönsamt ett företag är samt hur tillgångsstrukturen ser ut. Där lönsamma företag innehar en lägre skuldsättning medan ett företag med en hög tillgångsstruktur innehar en högre skuldsättningsgrad. Resultatet som framkommit i denna studie låg i linje med tidigare forskning, vilket är att finanskrisen hade en påverkan på kapitalstrukturen där skuldsättningsgraden ökade under perioden under finanskrisen (2008–2009) för att sedan återgå till lägre nivåer efter finanskrisen (2010–2011).

The aim of this study is to assess whether there is a relationship between capital structure and financial performance among Swedish FinTech companies. Previous studies have examined this relationship in other industries and in other countries with mixed and sometimes contradictory results. The theoretical framework consists of theories such as trade-off theory, pecking-order theory and the life cycle theory. For the purpose of the study, a regression analysis of 204 Swedish FinTech companies was conducted between the years 2017-2019. The results show that FinTech companies are financed with approximately half of liabilities, most of which consist of current liabilities. Consistent with the pecking-order theory, the results of the current study indicate a negative and significant relationship between leverage and profitability measured as ROE. In addition, larger- and older companies seem to be more profitable. / Denna studie strävar efter att bedöma huruvida det finns ett samband mellan kapitalstruktur och finansiell prestation bland svenska FinTech-företag. Tidigare studier har undersökt detta förhållande på andra branscher och i andra länder med blandade och ibland motsägelsefulla resultat. Det teoretiska ramverket består av teorier som trade-off teorin, pecking-order teorin samt livscykelteorin. För studiens ändamål genomfördes en regressionsanalys på 204 svenska FinTech-företag mellan åren 2017-2019. Resultaten visar att FinTech-företagen är finansierade med ungefär hälften skulder, varav merparten består av kortfristiga skulder. Konsekvent med pecking-order teorin indikerar resultaten i den aktuella studien ett negativt och signifikant samband mellan skuldsättning och lönsamhet mätt som ROE. Dessutom verkar de större- och äldre företagen vara mer lönsamma.

The main objective of this study was to test if the applicability of known capital structure theories holds water in abnormal economic environments, in particular, in Zimbabwe. Using secondary data collected for listed manufacturing firms from 2009-2018, results from a fixed effects regression model concluded that profitability, company size, non-debt tax shields, firm liquidity, inflation and GDP were significant in explaining capital structure decisions in Zimbabwe. In the context of South Africa, company size, asset tangibility, firm liquidity and inflation were found to be significant. The pecking order and trade-off theories were the only two theories that were found to be applicable in the Zimbabwean context, and the application of both theories indicated the use of internally generated funds as opposed to external finance sources, such as debt and equity. These results attribute to the abnormality and instability of the Zimbabwean economy, especially with regards to limited access to capital. / Business Management / M. Com. (Business Management)

Bakgrund och problematisering: Företag inom techbranschen har fått allt större uppmärksamhet för att de driver samhället i form av utveckling och innovation. För att kunna producera innovativa produkter är det viktigt att företag har tillräckligt med kapital där kapitalstrukturen är en viktig pusselbit för att kunna kapitalisera möjligheter. Samtidigt står fortfarande många av företagen i en tidig fas vilket i många fall gör att företagen inte går med vinst. Problemet uppstår i att många av dessa företag inte har tillgång till tillräckligt kapital. Det blir därmed av intresse för att se hur dessa företag resonerar kring kapitalstrukturen under ekonomisk osäkerhet för att dels inte gå i konkurs, dels se till att investera för att få fram produkter.   Syfte: Syftet med studien är att öka kunskapen och nyansera om hur val av finansiering görs i växande svenska SME i techbranschen, identifiera och analysera vad som påverkar företagens val av kapitalstruktur och om tider med hög osäkerhet påverkar finansiella beslut i techföretag.    Metod: Metoden som användes i denna studie var av kvalitativ ansats som även tillämpade en förklarande flerfallsstudie. Referensramen hämtades i huvudsak från litteratur och vetenskapliga artiklar. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer vilket transkriberades och analyserades genom ett tematiskt angreppssätt. Studien tog även hänsyn till kvalitetskriterier för att säkerställa god kvalité samt etiska aspekter.    Slutsats: Investerat kapital från ägare i tidigt skede och externt kapital från aktiemarknaden var viktiga pjäser för att hålla i gång företaget samtidigt som man kunde fortsätta med produktutveckling. De flesta företag som fortsatt var i ett tidigt stadie hade inga möjligheter till banklån vilket gör att man förlitar sig på tillskjutet ägarkapital. Företag som hade kommit längre i sin utveckling förklarade däremot att det finns möjlighet att få lån via bland annat kreditinstitutionen ALMI och väljer även att förlita sig på återinvesterad vinst. Företagens beteende kunde främst förklaras av avsaknaden för kapital, att tillväxt var en viktig aspekt i företagen och att ledning och styrelsen spelar en viktig roll vid utformandet av kapitalstruktur. Det konstaterades även att ekonomisk osäkerhet inte påverkar företagens tillvägagångssätt då man i många fall har strategier/planer för hur man vill att framtiden ska gestalta sig.

For a significant amount of time, companies have relied on both external and internal capital to finance their operations. In this process, prioritization plays a pivotal role. When facing difficulties for internal capital, companies opt to seek external capital in terms of debt financing. Consequently, companies must thoroughly consider the formation of their capital structure. This study focuses on inspecting the capital structure of residential rental companies and commercial rental companies, as the volatility significantly differs, with residential rental companies having the upper hand. The economic situation influences the company's capital structure, with a downturn in the economy leading to increased debt levels. Hence, the aim of this study is to compare the impact of low and high economic cycles on the capital structure of residential rental companies and commercial rental companies in Sweden. Moreover, the study seeks to explore the various factors that affect the formation of their individual capital structure. Using a quantitative methodology with a deductive approach while also using the database Business Retriever, this study takes advantage of annual reports as the primary source of data collection. The study found that the economic situation affects capital structure for both types of companies, whereas commercial rental companies had a higher debt ratio under 2008 and 2017. The results show that profitability had the most significant impact on dependent variable debt ratio, although only in 2017 for commercial rental companies. Likewise, the company's size also had an effect, with the difference that the value was too low to be seen as significant. The other variables did not show to be statistically significant. Based on the study, residential rental companies are regarded as more stable due to its less volatile in revenues. Thus, making it a safe haven for investors compared to commercial rental companies. The conclusion from the study implies that both trade-off theory and the pecking order theory align with the results, with pecking order theory the more dominating. This is consistent with prior research, which is in the discussion section along with suggestions for future research. / Under en väldigt lång tid har företag använt sig av externt samt internt kapital för att finansiera bolagen vid denna process är prioritering av stor vikt. Vid brist av internt kapital väljer företagen att vända sig till externt kapital, i form av skuldsättning. Detta leder till att företagen måste överväga hur kapitalstrukturen ska formas. Denna studie riktar sig mot att undersöka bostadshyresbolag och lokalhyresbolag skuldsättningsgrad med anledning av att volatiliteten skiljer sig markant med en fördel för bostadshyresbolagen. Konjunkturläget påverkar företags skuldsättningsgrad där en lågkonjunktur ökar skuldsättningsgraden. Studiens syfte är därav att jämföra hur kapitalstrukturen påverkar bostadshyresbolag och lokalhyresbolag av en låg- respektive högkonjunktur i Sverige. I samband med detta undersöks även vilka faktorer som påverkar kapitalstrukturen. Denna studie använder sig av en kvantitativ metod med deduktiv ansats och där databasen Business Retriever används för datainsamlingen. Resultatet visar att konjunkturläget påverkar kapitalstrukturen för företag för båda bolagsformerna, där lokalhyresbolagen hade en högre skuldsättning både 2008 och 2017 jämfört med bostadhyresbolag, utifrån medelvärde. Studien visar att variabeln lönsamhet hade störst påverkan på den beroende variabeln skuldsättning under endast 2017 för lokalhyresbolag. Storlek likaså, men värdet var alldeles för lågt för att förkasta. Resterande variabler fann sig inte vara ett signifikant samband. Utifrån studien kan bostadsmarknaden anses vara mer stabil då intäkterna är mindre volatila och kan därmed ses som ett safe haven för investerare, jämfört med lokalhyresbolag. Slutsatserna för studien visar att trade-off teorin samt pecking order teorin går i enlighet med studiens resultat, där teorin pecking order teorin var mer dominerande i resultatet. Detta går även i linje med tidigare forskning vilket bland annat diskuteras i diskussionen med förslag till framtida forskning.

The real estate sector is a capital-intensive industry, where the combination of debt and equity is used to finance the property investment. Companies tend to increase the loan-to-value ratio, to use financial leverage. However due to banks being more restrictive with their lending as well as having different ways of assessing risk in different property companies, there is a belief that the loan-to-value ratio is affected by the property segment distribution in a company. Based on previous research, there are many factors that could affect the loan-to-value (LTV) in a company such as size, profitability, revenue growth and cost of debt. This paper aims to examine these factors, as well as the operational risk that might be visible in the property segment distribution. The study was done through using a quantitative approach by investigating the largest real estate companies in each Swedish municipality. 614 Swedish real estate companies were investigated and pooled into an OLS regression model. Based on the regression, there is enough evidence in this paper that shows that factors such as size, profitability, revenue growth and cost of debt all have significant impact on the LTV. Furthermore, no general conclusion regarding the relationship between property segment distribution and LTV was found in this paper. Although, there is evidence that residentials- and small house units affect the LTV positively while industrial units affect the LTV negatively. / Fastighetssektorn är en kapitalintensiv bransch där kombinationen av skuld och eget kapital används för att finansiera fastighetsinvesteringar. Företag tenderar att öka belåningsgraden för att använda finansiell hävstång. Däremot på grund av att bankerna på senare år blivit mer restriktiva med sin utlåning och att de har olika sätt att bedöma risker på i olika fastighetsbolag, finn fog att förutsätta att belåningsgraden påverkas av fördelningen av fastighetssegment i ett företag. Baserat på tidigare forskning finns det många faktorer som kan påverka belåningsgraden (LTV) i ett företag, såsom storlek, lönsamhet, intäktsökning och kostnad för lånat kapital. Denna uppsats syftar till att undersöka dessa faktorer samt den operativa risk som kan synliggöras i fördelningen av fastighetssegment. Studien gjordes via ett kvantitativt tillvägagångssätt genom att undersöka de största fastighetsbolagen i alla Sveriges kommuner. 614 svenska fastighetsbolag undersöktes och analyserades i en OLS- regressionsmodell. Baserat på regressionen finns det tillräckligt med bevis i denna uppsats på att faktorer som storlek, lönsamhet, inkomsttillväxt och kostnad för lånat kapital har en betydande inverkan på LTV. Vidare hittades ingen allmän slutsats angående sambandet mellan fördelning av fastighetssegment och LTV i denna uppsats. Det finns dock bevis för att bostäder och småhusenheter påverkar LTV positivt medan industriella enheter påverkar LTV negativt.

生技產業為我國未來六大明星產業之一，除政府成立生技創投基金，民間企業也陸續加入這波生技投資行列，如永豐餘集團旗下的上智生技創投，與潤泰集團旗下的鑽石生技投資。以籌資來源而言，又分為借款融資關係(負債端)的外部資金，以及股東投資關係(權益端)的自有資金兩種，對於公司經營各有優缺點，亦應取得平衡。唯目前多數為權益端的資金投入，尤其以該產業中風險最高的新藥研發公司為例，仍普遍高達95%以上的股東權益比率。顯示其籌資來源有限，且難以吸引負債端的投資者參與。而這樣的資金來源比例，除不符合企業融資順位理論於公司成長階段的籌資策略與負債權益比率，權益端資金多以短期獲得高利潤為目的，以資金性質亦不適合占資產達95%以上之比例。 以目前負債端籌資管道，新藥研發公司多數利用台灣中小企業信用保證基金直保部或經濟部促進產業創新或研究發展貸款計畫專案申請，唯融資額度上限遠不足以支付藥物開發費用，且非一般負債端直接經由銀行評估取得融資之方式。綜觀國際業態，單一全新藥物開發至上市平均需約USD8億元(約NTD240億元)不等，而台灣公司的研發策略多數為分段發展或老藥新用(藥物重新定位)策略，但仍有高度資金需求。唯銀行、負債端投資者普遍缺乏投入該產業的意願，主要顧慮為具冗長的產品研發週期業態、高度不確定性的產品上市審查、長期臨床試驗伴隨的高額成本。此外，對於資金專注研發之新藥研發公司，亦面臨擔保品不足之問題。而實務上，負債端資金提供者如銀行，對於複雜的生技領域與新藥研發公司業態不甚了解，為降低融資意願的另一主因。 故本研究旨在建立一套適用於新藥研發公司之一般性價值評估方式，解決此雙方認知差異問題，以增加更多元的籌資管道。其中，本文參考其他國家評估方法，選擇其中針對技術型公司、發展久遠的韓國技術信用保證基金KOTEC評估模式，導入台灣微脂體、基亞生物科技、賽德醫藥科技3間新藥研發公司個案作一評估。並於最後研究結論，經由分析比較個案公司間歷年經營狀況，得出公司整體與個別質、量性指標項目量化的相對分數，以台灣微脂體分數157分最高，基亞生技次之。本研究亦參考個案評估狀況，得出該類公司較佳的一般性經營策略結論，發現公司創立早期可先以開發週期短、風險較低的老藥新用開發以代替副業產生短期營收的效用，同時累積本業開發經驗，待時機成熟再轉入全新藥物開發為一攻守兼具的經營模式，以供新藥研發公司參考。此外，本研究屬於探索性研究，僅於評估新藥研發公司分數階段，尚未轉換為公司融資評等。該部分尚待具一定案源量後，以統計模型將評估分數與還款違約率關聯性做一分析，方能計算融資評等。而建立內部評等模型、資訊系統對台灣銀行規模而言，為一額外高昂成本，亦建議可效法韓國由政府主導為可行方式之一。 / The biotechnology industry is one of the six future stars of the industries in Taiwan. The government established Biotechnology Venture Capital (BVC), and the more and more private companies joined the procession of biotech investments, such as the two famous biotech funds, Taiwan Global BioFund (TGB) and Diamond BioFund Inc.. According to sources of funding, we can divided them into two groups: one is the loan of external funds (liability side), and the other is the shareholder investment of internal funds (equity side), both of them have different advantages and disadvantages for the company, and the company should strike a balance between these advantages and disadvantages. However, the majority of the funds are invested from the equity side, especially the new drug development companies, which are the highest risk types in the industry, and most of their equity ratio is higher than 95 %. This information indicates the limited sources of funding, and the difficulty to attract liability side’s investors to participate. That proportion of funding sources doesn’t comply with the company’s financing strategy and debt to equity ratio in the growth stage of the enterprise life cycle in the pecking order theory, and equity side’s funds are not suitable for accounting for more than 95% of assets in balance sheet because most of them want to get high profits in the short-term. Currently, major new drug development companies usually apply for loans from the Direct Guarantee Dept. of the Small & Medium Enterprise Credit Guarantee Fund of Taiwan (Taiwan SMEG) or the Promote Industrial Innovation or R&D Loan Program of Industrial Development Bureau in Taiwan, but the amount of loan is insufficient to cover the costs for the new drug development, and this method is not a general way to obtain liability side’s financing from the bank’s direct evaluation. In the international situation, the progress from development to sale of a single new drug spends about US $800 million (about NT $24 billion) on average. Despite Taiwan's R&D strategies only cover the sectional development progress or the policy of the new usage of old drugs (drug repositioning), there is still a high degree of capital requirement. However, in the present, banks and other liability side’s investors still lack the will to invest in the new drug development companies. These investors concern about several major problems, including the lengthy product development cycle, high uncertainty of the product examination and approval, the high cost of long-term clinical trials in this industry. In addition, these companies are also faced with the problem of lacking collateral, because they invest much money in new drug R&D. On the other hand, liability side’s investors, such as banks, don’t understand the complex field of new drug development companies' business models, and this situation becomes another reason for reducing the financing will. Therefore, we should establish a general evaluation method applicable to new drug development companies, to solve the problem of cognitive differences between liability side’s investors and the borrowers, and expand the funding sources of these companies. This article refers to the actual evaluation method in other countries, chooses the most suitable and well developed evaluation model --- Korea Technology Finance Corporation (KOTEC)’s evaluation method for the technology-based company, and utilizes the method to evaluate three cases of the new drug development companies in Taiwan, including Taiwan Liposome Co., Medigen Biotechnology Crop., and CytoPharm, Inc.. In conclusion of the study, by analyzing and comparing the three companies’ operating situations in recent years, we can get relative quantified scores from the companies’ overall and individual qualitative, quantitative indicators, and the result is that Taiwan Liposome Co. gets the highest score, 157 points, then Medigen Biotechnology Crop. gets the middle one. This study also refers the case situations, to find a better general business strategy for such companies. We find that new drug development company in the early stage can focus on new usage development of old drugs ,which has advantages of short development cycle and lower risk, to replace the sideline that generates short-term revenue, and accumulate the experience of drug development. When the time is ripe, it can transfer to new drug development. This way is the general suggestion of both offensive and defensive business model for new drug development companies. In addition, this study is an exploratory research, which only focuses on the evaluation stage, and has not converted the result into a corporate financing credit rating. To calculate financing credit ratings, we require a lot of historical cases data to establish a statistical analysis model, and link evaluation scores with repayment default rates. The establishment of an internal rating model or information system incurs high additional costs for the size of the banks in Taiwan, so the recommended one of the possible ways is that we can follow the example led by the South Korea Government.

S’appuyant sur les théories du financement hiérarchique et du compromis, cette recherche se donne pour objectif de tester empiriquement la relation structure financière-institution. Ces deux notions partagent des caractéristiques communes favorisant leur association conceptuelle à travers le ratio d’endettement cible spécifiquement via le comportement de conservatisme financier des entreprises. Cela ouvre de nouvelles possibilités d’analyses de ladite relation, notamment, en mobilisant le néo-institutionnalisme. Un échantillon de 204 entreprises françaises cotées à la bourse de Paris, ayant des données complètes entre 1999 et 2007, a servi à entreprendre le volet empirique de l’étude. Les principaux résultats indiquent que l’ensemble des déterminants traditionnels de la structure financière, à l’exception de la taille, joue un rôle important dans la politique de financement de ces entreprises. Le niveau de corruption et la liquidité du marché boursier français (variables institutionnelles juridico-financières) n’influencent pas le choix du niveau d’endettement, mais jouent plutôt un rôle significatif dans le choix de la maturité de la dette. Par ailleurs, la structure financière de ces entreprises converge lentement mais sûrement vers son niveau cible. / Based on the pecking order and trade-off theories, this research aims to test empirically the relationship between corporate capital structure and institution. Both concepts share common characteristics fostering their conceptual association through the target debt ratio specifically via corporate behavior of financial conservatism. This opens new possibilities for analysis of that relationship, in particular, by mobilizing the new institutionalism framework. A sample of 204 French companies listed on the Paris stock exchange, with complete data between 1999 and 2007, was used to undertake the empirical part of the study. The main results indicate that all the traditional determinants of capital structure, except the size, play an important role in the financing policy of these companies. The level of corruption and the French stock market liquidity (legal and financial institutional variables) do not influence the choice of debt level, but rather play a significant role in the choice of debt maturity. In addition, the financial structure of these companies converges slowly but surely toward its target level.

Le financement à court terme est le parent pauvre de la théorie financière. Pourtant, les moyennes entreprises françaises utilisent fortement ce financement. Ce travail a pour objectif d’analyser les déterminants du financement à court terme pour ces entreprises. La première partie vise à établir une revue de littérature des théories permettant d’expliquer l’utilisation du financement à court terme. La deuxième partie vient tester empiriquement ces théories sur deux échantillons, à savoir 201 entreprises familiales et 1 453 entreprises managériales. Il s’agit, d’une part, de caractériser les moyennes entreprises non cotées et d’autres part, de mettre en évidence les déterminants à l’utilisation de financement à court terme. Les principaux résultats indiquent que le financement à court terme est un outil de gestion au service de la moyenne entreprise. Il peut aussi assumer deux rôles, un compensatoire et/ou un de trésorerie passive. Par ailleurs, on met en évidence que les entreprises managériales et familiales exploitent différemment le financement à court terme. / Short-term financing is forgotten by theory of corporate finance. However, French medium-sized firms use a lot this source of funding. The objective of this thesis is to analyze the determinants of short-term financing for these firms. The first part aims to establish a literature review of theories to explain the use of short-term financing. The second part empirically checks these theories on two samples, specifically 201 family businesses and 1,453 managerial firms. On the one hand, it is a question of characterizing the unlisted medium-sized enterprises and on the other hand, highlighting the determinants of the use of short-term financing. The primary results indicate that short-term financing is a management tool for the medium-sized enterprise. It can also have two functions, one compensatory and / or one passive cash. Furthermore, it brings out that managerial and family businesses exploit short-term financing differently.