Denna studie syftar till att förbättra förståelsen av hur kapitalstrukturen påverkar tillväxten hos svenska företag som anammar cirkulär ekonomi. Genom en kvantitativ forskningsstrategi, som inkluderar både en korrelationsanalys och multipel linjär regressionsanalys, analyseras data från 449 företag inom sektorerna återvinning, återtillverkning och återanvändning som antagit cirkulära principer. Studien finner att intern finansiering, såsom kvarhållna vinster och eget kapital, har en stark och signifikant positiv inverkan på företagstillväxten, vilket stödjer The Pecking Order Theory. Resultatet visar även på att extern finansiering, i form av banklån och nyemissioner, bidrar positivt till tillväxt, särskilt inom dessa sektorer och som därmed stödjer Trade-off theory. Vidare analyserar studien hur företagsstorlek och ålder påverkar tillväxten. Resultaten indikerar att större och äldre företag tenderar att ha en stabilare tillväxt när de använder en balanserad kapitalstruktur. Studien identifierar även utmaningar och möjligheter kopplade till finansieringen av cirkulära företag, inklusive bristen på anpassade finansieringskällor. Genom att fylla existerande forskningsgap, bidrar studien till en förbättrad förståelse för hur företag kan hantera finansieringsutmaningar inom cirkulär ekonomi och därmed främja en hållbar ekonomiskt tillväxt. Därmed kan studiens resultat vägleda företag och offentliga organisationer i att optimera kapitalstrukturen för att främja hållbar tillväxt inom cirkulär ekonomi. Studien kommer även att förbättra förståelsen för både investerare och forskare.

Submitted by Renata Lopes (renatasil82@gmail.com) on 2016-02-12T12:16:55Z No. of bitstreams: 1 diogosennacanongia.pdf: 2323385 bytes, checksum: a99ec9ad446059cd7c7ca2917bcf56d5 (MD5) / Approved for entry into archive by Adriana Oliveira (adriana.oliveira@ufjf.edu.br) on 2016-02-26T12:11:14Z (GMT) No. of bitstreams: 1 diogosennacanongia.pdf: 2323385 bytes, checksum: a99ec9ad446059cd7c7ca2917bcf56d5 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-02-26T12:11:14Z (GMT). No. of bitstreams: 1 diogosennacanongia.pdf: 2323385 bytes, checksum: a99ec9ad446059cd7c7ca2917bcf56d5 (MD5) Previous issue date: 2014-09-26 / FAPEMIG - Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado de Minas Gerais / A partir de Modigliani e Miller (1958) foi iniciada uma vasta discussão sobre a estrutura de capital das empresas. Entre as teorias que emergiram ao longo dos anos, destacase aquelas baseadas no equilíbrio (trade-off) entre benefícios e custos da dívida e a Pecking Order Theory, cuja criação é atribuída a Myers e Majluf (1984). Por outro lado, Almeida e Campelo (2010) apontam o fato de que as teorias até então abordadas negligenciavam o papel da restrição financeira na decisão dos gestores, afirmando que o comportamento das empresas financeiramente restritas poderia ser substancialmente distinto das demais. Shyam- Sunders e Myers (1999) mostram ainda que a maioria dos testes empíricos que confirmam, ora uma teoria, ora outra, carecem de poder estatístico, visto que uma teoria poderia mostrarse correta, ainda que as empresas se comportem de acordo com a teoria alternativa. Dessa forma, propõem um novo teste baseado em simulações para confrontá-las. A partir de uma base de dados com empresas brasileiras de capital aberto, entre 2000 e 2013, é proposto um teste amplo, que visa avaliar simultaneamente as principais proposições teóricas sobre trade-off. Num segundo momento, é proposto um novo teste para a Pecking Order Theory, que incorpora em sua forma funcional a questão da restrição financeira, levantada por Almeida e Campelo (2010). Posteriormente, objetiva-se confrontálas a luz do teste do poder estatístico proposto por Shyam-Sunders e Myers (1999). As teorias baseadas em trade-off apontam para a presença de custos de ajustamento, havendo ainda uma folga financeira de 7% para realocação de dívida em direção a um ponto ótimo, de acordo com suas características. A Pecking Order Theory com restrição financeira também é confirmada, de modo que as empresas que não sofrem restrição assumem dívida exatamente na proporção de seu déficit (incluído o investimento pretendido) enquanto nas demais empresas, sob restrição, o endividamento não se mostra correlacionado com o referido déficit. Por fim, entretanto, ambas as teorias falham para o teste do poder estatístico, mostrando-se “corretas” mesmo sob bases de dados simuladas pela teoria alternativa. Ademais, é proposto um teste para a determinação da estrutura da dívida per si, considerando a determinação simultânea entre o curto e o longo prazo, assim como a opção entre a dívida privada e a emissão pública de títulos. / Modigliani and Miller (1958) has initiated a wide discussion on the capital structure of companies. Among the theories that have emerged over the years, there are the theories base on equilibrium (trade-off) between debt costs and benefits. Also the Pecking Order Theory, which creation is attributed to Myers and Majluf (1984). According to Almeida and Campelo (2010) these theories have neglected the role of financial constraints on decision makers, concluding that the behavior of financially constrained firms could be substantially different from others. Yet, Shyam-Sunders and Myers (1999) demonstrate most empirical tests have, confirming this or that theory lack on statistic power, due to the fact that a theory coud be confirmed even if companies behave according to the alternative theory. The authors propose a new test, using simulations, to confront both theories. Using a data base of Brazilian publicly traded companies, between 2000 and 2013, an extensive test is proposed to simultaneously evaluate the main theoretical proposals about trade-off. Afterwards, a new test is proposed to the pecking order theory, with a formula that incorporates financial constraint, brought up by Almeida and Campelo (2010). Finally, both theories are confronted with the statistic power test proposed by Shyam-Sunders and Myers. Trade-off theories suggests adjustment costs and a financial slack of 7% for debt relocation towards optimal point, according to its characteristics. Pecking Order Theory with financial constraint is also confirmed and suggests that companies witch do not suffer from constraint undertake debt exactly in proportion of its deficit (including pretended investment) while in the other companies, under constraint, debt ratio is not correlated with deficit. Finnaly, both theories fail the statistic power test, because they are confirmed even when the database is simulated from the alternative theory. Moreover, another test is proposed, regarding the structure of de debt itself, considering the short term and long term debt are chosen simultaneously. Same logic applies for the simultaneous choice between private debt and issuing public debt.

Made available in DSpace on 2016-03-15T19:30:54Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Jose Matias Filho.pdf: 2247216 bytes, checksum: 9f58a8acab229af1da81ea011f6e8bd0 (MD5) Previous issue date: 2012-08-14 / The economic growth is close linked with the growth of the companies. There is a great expectation that the countries of the supposed block BRIC: Brazil, Russia, India and China presented a vigorous growth in the coming decades. The capital structure of these companies will have a key role in providing more financial resources for the increased activity, necessary for this expected growth. The present study investigated the capital structure of the companies in this supposed economic block, in order to identify its determinants, the influence of governmental policies in their training and the alignment with the main theories of capital structure currently discussed in the literature: agency costs, trade-off, asymmetric information and pecking order. Made a comparison with U.S. companies, the leading country in the world economy, and calculate the level of debt off of the sample. The results identified several variables as determinants of capital structure of companies of the sample, with predominance for the variables at the firm level, and to a lesser degree in the macro-economic level. Strongly corroborated the assumptions of the theories discussed, and provided robust evidence of being aligned with U.S. companies. They also showed a reasonable debt off for countries in the sample, which can be applied to increase de activity of enterprises, except Russia. / O crescimento econômico está intimamente ligado com o crescimento das empresas. Existe uma grande expectativa que os países do BRIC: Brasil, Rússia, Índia e China apresentem um crescimento vigoroso nas próximas décadas. A estrutura de capital dessas empresas terá um papel fundamental na oferta de mais recursos financeiros para o aumento da atividade, necessário a esse crescimento esperado. O presente estudo investigou a estrutura de capital das empresas desse suposto bloco econômico, buscando identificar suas determinantes, a influência das políticas governamentais na sua formação e o alinhamento com as principais teorias de estrutura de capital discutidas atualmente na literatura: custos de agência, trade-off, assimetria de informação e pecking order. Efetuou uma comparação com empresas dos EUA, país líder da economia mundial, além de calcular o nível de folga de endividamento das empresas da amostra. Os resultados identificaram diversas variáveis como determinantes da estrutura de capital das empresas da amostra, com predominância para as variáveis no nível da empresa, e em menor grau no nível macro-econômico. Corroboraram fortemente as premissas das teorias discutidas, e forneceram indícios robustos de estarem alinhadas com as empresas dos EUA. Mostraram também uma folga de endividamento razoável para os países da amostra, que pode ser aplicada no aumento da atividade das empresas, com exceção da Rússia.

Syfte: Undersökningen syftar till att utifrån teorier kring kapitalstruktur och empiriska samband mellan skuldsättning och lönsamhet diskutera hur skuldsättning kan användas i ekonomistyrning. Metod: Undersökningen är gjord enligt kvantitativ forskningsmetod. Sekundärdata hämtas och analyseras med statistiska metoder. Resultaten diskuteras med teoretisk referensram. Slutsats :Studiens empiriska resultat visar på ett signifikant negativt samband mellan skuldsättning (​TSK ​ ) och lönsamhet (​ROA ​ ), samt ett signifikant positivt samband mellan skuldsättning (​TSK ​ ) och lönsamhet (​ROE ​ ). De empiriska resultaten tyder på att hur skuldsättning kan användas i ekonomistyrning beror på hur lönsamhet mäts. / Purpose: This study aims to; from theories of capital structure and empirical relations between debt and profitability discuss how debt can be used in management control. Method: This study follow quantitative research method. Secondary data is retrieved and analyzed by statistical methods. The results are discussed with the theoretical framework. Conclusion: Empirical results indicate a significant negative relationship between debt (​TSK ​ ) and profitability (​ROA ​ ), followed by a significant positive relationship between debt (​TSK ​ ) and profitability (​ROE ​ ). Empirical results further suggest that the measure of profitability is crucial for how debt can be used in management control.

This study investigates how the mandatory adoption of the international reporting standards IFRS (International Financial Reporting Standards) for publicly listed companies affect countries’ levels of in- and outflow of cross-border capital. The continued harmonization of financial reporting standards on an international level is bringing up questions regarding supposed benefits of their implementation. These benefits cover areas such as increased accessibility of external financing, lower costs of capital, greater opportunities to receive a loan with longer terms, and the perceived improvements to the quality and transparency of annual reports. These factors, along with others, are driving forces as to why countries should experience changes in cross-border flows of capital when they officially adopt IFRS. It is this study’s goal to establish differences and relationships between different components of the international flow of capital and the aforementioned adoption. In this study the components are represented by the dependent variables; foreign direct investment inflow, foreign direct investment outflow, foreign portfolio investment, foreign loans as well as loans that are given to other countries. To analyse differences caused in these values by the adoption, paired t-tests are performed on data consisting of 2 360 observations from 59 countries during the period of 2001-2019. In addition, 42 countries from the continent of Asia are investigated during the period of 2013-2019 with several multiple regression analyses to determine relationships, in this case the data consisted of 4 410 observations. The paired t-tests exhibited statistically significant increases in all variables as of the adoption while the multiple regressions analyses resulted in only one out of five variables having a significant relationship with the event, that variable being foreign direct investment outflow. The results put to question previous studies successful attempts to show significant positive relationships between adoption and countries’ levels of foreign direct investment inflow, foreign portfolio investment, foreign loans and loans given to other countries. The result also has implications for further research in regard to choice of controlling variables as well as method of data collection. / Denna studie undersöker hur den obligatoriska implementeringen av de internationella redovisningsstandarderna IFRS (International Financial Reporting Standards) för börsnoterade företag påverkar länders in- och utgående flöden av gränsöverskridande kapital. Den fortsatta harmoniseringen av redovisningsstandarder på internationell nivå tar upp frågor gällande implementeringens påstådda fördelar. Fördelar som implementering av IFRS leder till täcker områden såsom ökad tillgänglighet av extern finansiering, lägre kapitalkostnader, större möjligheter att ta ut lån med längre löptider, och att årsredovisningar upplevs få bättre kvalitet och bli mer transparenta. Ovanstående faktorer m.fl. utgör grunden till varför länder borde uppleva förändringar i gränsöverskridande kapitalflöden i och med implementering av redovisningsstandarderna. Det är denna studies mål att etablera skillnader och samband mellan olika beståndsdelar av det internationella kapitalflödet och denna implementering. De beståndsdelarna representeras i denna studie av de fem olika beroende variablerna; ingående utländsk investering, utgående utländsk investering, utländsk portföljinvestering, utländska lån samt lån som delas ut till andra länder. För att undersöka ifall skillnader uppstår i dessa värden i och med implementering utförs parade t-test på ett dataunderlag av 2 360 antal observationer tagna från 59 länder under perioden 2001–2019. Dessutom undersöks 42 länder i kontinenten Asien under perioden 2013–2019 med multipla regressionsanalyser för att påvisa samband, datan i detta fall uppgick till 4 410 stycken observationer. T-testen visade på statistiskt signifikanta ökningar i alla variabler i och med implementeringen av IFRS medan de multipla regressionsanalyserna resulterade i att endast en av de fem olika variablerna, nämligen utgående utländsk investering, hade ett signifikant positivt samband med händelsen. Resultaten problematiserar tidigare studier som föreslår att det existerar signifikanta positiva samband mellan implementering och länders nivåer av ingående utländsk investering, utländsk portföljinvestering, utländska lån och lån som delas ut till andra länder. Undersökningen har även implikationer för framtida undersökningars val av kontrollvariabler och datainsamlingsmetod.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera det statistiska signifikanta sambandet mellan kapitalstruktur och lönsamhet för bolag noterade på OMXS Large Cap. Det görs under tidsperioden före samt under Covid-19 och studien använder sig av ett antal variabler för att kunna analysera ett potentiellt samband över en femårsperiod. Uppsatsen undersöker även om det eventuella sambandet ändras av Covid-19 pandemin. Studien har utgått ifrån en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. För att ge svar på forskningsfrågan har paneldata regressioner genomförts på 30 bolag noterade på OMXS Large Cap för perioderna 2017-2019 och 2020-2021. Studien kommer fram till att det finns statistiskt signifikanta samband mellan kapitalstruktur och lönsamhet avseende vissa variabler samtidigt som studien finner att det inte finns samband för vissa andra variabler. Resultaten visar på både negativa och neutrala samband och slutsatsen att hög skuldsättningsgrad har en negativ effekt på lönsamhet dras, vilket stämmer överens med tidigare forskning inom ämnet. Sambanden som hittades visade sig ändras mellan perioden innan och under Covid-19 / The purpose of this study is to investigate the statistically significant relationship between capital structure and profitability for companies listed on OMXS Large Cap. This is done in connection with Covid-19 and the study uses a number of variables to analyze a potential relationship over a five-year period. The study  further examines if the possible relationship is affected by Covid-19. The study has been based on a quantitative method with a deductive approach. In order to answer the purpose of the study, the authors have carried out panel data regressions on 30 companies listed on OMXS Large Cap for the periods 2017-2019 and 2020-2021. The study finds that there exists statistically significant relationships between capital structure and profitability for some of the variables, whilst other variables show no significance. The results show both negative and neutral relations and the conclusion that a higher debt ratio has a negative effect on profitability is drawn, showing the same result as previous research. The results also show that the relationships differ from before the pandemic period to under.

Syftet med denna studie är att analysera eventuella kapitalstruktursförändringar i samband med Covid-19 pandemin hos svenska företag noterade på Stockholmsbörsen, OMXS, inom Large Cap. Urvalet utgörs av företag inom alla sektorer i Large Cap, exklusive finanssektorn. Sambandet mellan bolagens beroende och oberoende variabler analyseras före och under pandemins tidsperiod, 2015–2022. De beroende variablerna utgörs som Proxy för kapitalstruktur och omfattas av totala-, kortfristiga-, och långfristiga skulder i förhållande till totala tillgångar. Medan de oberoende variablerna utgörs av företagsstorlek, lönsamhet samt tillväxt. För att uppnå detta baseras uppsatsens teoretiska ramverk på Modigliani och Miller proposition 1 & 2, Pecking Order teorin och Trade Off teorin tillsammans med tidigare empiriska studier samt undersökningar. Uppsatsens analyser omfattas av en deskriptiv analys av samtliga variabler, en korrelationsanalys av de oberoende variablerna och slutligen flera multivariata regressionsanalyser mellan samtliga variabler. För att erhålla de mest valida och reliabla slutsatserna kommer uppsatsen tillämpa en kvantitativ forskningsmetod och en deduktiv ansats. Uppsatsens resultat fann flest statistiskt signifikanta samband mellan samtliga skuldkvoter och företagsstorlek. Uppsatsens slutsats konstaterade att kapitalstrukturen hos OMXS företag inom Large Cap hade förändrats under pandemin i jämförelse med före pandemin. Sammantaget bidrar denna uppsats till en djupare förståelse för sambandet mellan samtliga analyserade variabler baserat på en historisk bakgrund. Därmed kan svenska bolag inom alla sektorer, exklusive finanssektorn, skapa en bättre uppfattning kring sina kapitalstrukturer inför framtida finanskriser. / The purpose of this study is to analyze potential capital structure changes in connection with the Covid-19 pandemic among Swedish publicly traded companies on the Stockholm Stock Exchange, OMXS, within Large Cap. The sample consists of companies across all sectors within Large Cap, excluding the finance sector. Focusing on the relationship between the dependent and independent variables before and during the period of the pandemic, 2015–2022. The dependent variables consist of total-, short- term-, and long- term debt as a proportion to the total assets. These dependent variables constitute as a Proxy for capital structure. The independent variables include size, profitability and growth. To accomplish this, the theoretical framework for this essay is based on Modigliani and Miller proposition 1 & 2, The Pecking Order Theory, The Trade Off Theory along with previous empirical studies. The analyzes contains of a descriptive analysis of all variables, a correlation analysis of the independent variables, and lastly several multivariate regressions analyses between all variables. In order to make it possible to acquire the most valid and reliable conclusions, the study will be based on a quantitative method, applying a deductive approach. The results found the most statistically significant relationships between all debt ratios and company size. The conclusion stated that the capital structure of OMXS companies, within Large Cap, had changed during the pandemic compared to before. In summary the results contribute to a deeper understanding of the relationship between all analyzed variables based on a historical background. Hence Swedish companies within these sectors can gain a better understanding of their capital structure for future financial crises.

The share of corporate saving in total saving in South Africa has increased during the past four decades. In this dissertation various economic theories are examined in order to try to explain this change and to determine the possible implications of this change. The conclusion is that the relationship between the investment decision of companies and their savings decision is governed by the determinants of the financing choice of firms. These include cost, risk, control and availability. If, because of these factors, firms prefer to finance investment with retained earnings, there is a relationship between investment and the level of corporate saving. The degree to which the investment decision is dependent on the availability of internal financing will determine the importance of the level of corporate saving in a country. / Oor die afgelope vier dekades het die aandeel van maatskapybesparing in die totale besparing in Suid-Afika toegeneem. In hiersie vehandeling word veskillende ekonomiese teoriee ondersoek ten einde hierdie verandering te probeer veklaar en te probeer vasstel wat die implikasies van hierdie veandering is. Die gevolgtrekking waartoe gekom word, is dat die verband tussen die investeringsbeleid en die maatskappye se besparingsbesluit bepaal word deur faktore wat die finansieringskeuse van die firmas beinvloed, naamlik koste, risiko, beheer en beskikbaarheid. Indien hierdie faktore daartoe lei dat die maatskapye verkies om investering met terruggehoue bespaaring the finansier, is daar 'n verband tussen investering en die vlak van maatskappybesparing. Die mate waarin die investeringsbesluit afhanklik is van die beskikbaarheid van interne finansiering, sal bepaal hoe belangrik die vlak van maatskappybesparing in 'n land is. / Economics and Management Sciences / M.Com.

Ce travail de recherche est dédié à l’analyse des décisions de financement des Très Petites Entreprises (TPE)françaises. Le premier chapitre de cette thèse décrit le cadre de l’étude, à savoir les TPE. Le second chapitre revisite les principales théories de la structure financière à la lumière des spécificités des TPE, et motive l’utilisation du cadre théorique du financement hiérarchique. Le troisième chapitre propose un test de la théorie du financement hiérarchique sur un large échantillon de TPE françaises. Le quatrième chapitre propose d’adapter ce modèle aux choix et aux contraintes de financement de la TPE, notamment en y intégrant une hiérarchie infra dettes.Ce chapitre propose également un test empirique portant sur l’arbitrage entre dettes financières et comptes courants d’associés. La principale contribution de cette thèse est certainement la généralisation de la théorie du financement hiérarchique aux TPE françaises. Ces firmes préfèrent le financement interne au financement externe, et la dette à l’émission d’actions. Néanmoins, les firmes en excédent de financement ne cherchent pas à se désendetter rapidement, ce qui peut se traduire par l’anticipation de déficits de financement futurs, d’autant plus difficiles à combler que ces entreprises sont soumises au rationnement de crédit. La théorie du financement hiérarchique ne permet cependant pas d’expliquer la préférence des dirigeants de TPE pour les dettes financières, par rapport aux comptes courants d’associés. Les TPE étant généralement détenues et dirigées par la même personne, il est possible d’analyser ce comportement sous l’angle de la théorie de la diversification.Les actionnaires-dirigeants privilégient la diversification de leur patrimoine personnel à la minimisation des coûts d’asymétrie d’information / This research work is devoted to the analysis of financing decisions of French Very Small Businesses (VSB).The first chapter of this thesis describes the object of the study, namely the VSB. The second chapter revisits the main theories of capital structure in the light of the specificities of VSBs, and motivates the use of the theoretical framework proposed by the Pecking Order Theory. The third chapter tests the Pecking Order Theory on a large sample of French VSBs. The fourth chapter suggests adapting this theory to the evidence of financing choicesand financial constraints of VSBs, particularly by incorporating an infra-debt hierarchy. This chapter also provides an empirical test of the trade off between financial debts and partners' current accounts. The main contribution of this work is certainly the generalization of the Pecking Order Theory to the French VSB universe. These firms prefer internal financing to external financing, and debt to issuing shares. However, firms with excess of financing do not try to reduce debt quickly, which can be translated by the anticipation of future financing deficits, which become even more severe as these businesses are subject to credit rationing.Nevertheless, the Pecking Order Theory still does not provide any explanation for the preference of the VSBs’ managers for financial debt, compared to partners' current accounts. The fact that VSBs are generally owned and managed by the same person makes it possible to analyze their financial behavior under the diversification theory. Share holder-managers prefer diversifying their personal wealth rather than minimizing costs of information asymmetry

<p>Ett företags kapitalstruktur har varit ett hett diskussionsämne de senaste 50 åren. Det forskars kontinuerligt än idag gällande företagets skuldsättningsgrad och det existerar ett stort omfång av erkända förklarande teorier. En intressant fråga är varför forskarna inte har hittat en teori som förklarar alla delar av företagets val av kapitalstruktur. Uppsatsen har två viktiga syften för att möjligtvis illustrera ett nytt perspektiv av kapitalstruktursvalet. Syftet utgår ifrån att undersöka om kapitalstrukturen är rätt definierad för att kunna förklaras eftersom det är skuldsättningsgraden som utgör den originella definitionen. Den andra delen av vårt syfte utgör frågeställningen om företagets styrning kan påverka valet av kapitalstruktur.</p><p>För att uppsatsen skall uppnå sitt syfte har vi valt att genomföra en kvantitativ undersökning som baseras på företagens årsredovisningar. En tvärsnittsstudie har upprättats med utgångs året 2005 varav intervallet 2005 – 2001 har använts när ett antal faktorer beräknats. Undersökningens urvalsram är baserad på bolag som var noterade på Stockholmsbörsen och OMX listorna Mid, Small och Lage Cap. Totalt har 267 bolag undersökts.</p><p>Utifrån vår analys har vi dragit ett antal intressanta slutsatser som möjligtvis kan komplettera dagens forskning. Vår egen Persson-Svensson definition av kapitalstrukturen har signifikant bekräftat de flesta av de samband den traditionella definitionen teoretiskt stöder. Samtidigt visade Persson-Svensson definitionen ett antal för oss nya signifikanta samband. Undersökningen har även bekräftat ett möjligt samband mellan företagsstyrningen och företagets val av kapitalstruktur.</p>